Bygget idag fredag


Här kommer betongbilen


När det blivit lagom fast så ska betongen slipas med den här maskinen, som en helikopter.


Det kom löv ner på slutet så det gick inte att göra alldeles sista slipningen. Men det blev  bra. Nu kan själva huset komma. Och det gör det så småningom, men inte riktigt än.

Blåsåsen

Nu blir det fort mörkt och om jag går Liane runt framåt kvällen som jag gjorde häromdagen, så blir det nästan grafiskt vackert mot himlen när man kommer till Blåsåsen.

Times Square nu


Lite lagom jobb kvar är det, men inte mycket. Sen klart och ett längre besök hos goda vänner i USA väntar yngste sonen och fru.

Stress ...

... är det just nu! Mycket på gång samtidigt. Nästan omöjligt att hinna allt. Roland har gjutning av bottenplatta på sitt bygge imorgon, betongbilen kommer, gjutarna kommer att vara på plats, liksom vatten och elektricitet. Löven är bortblåsta och väckjagade av gode vännen D och fru G med hjälp av Svens lövblås. Tack snälla för hjälpen o lånet av blåsen! Och imorgon ska ett viktigt papper skrivas, det första av flera i tur och ordning. Sen blir det nog någon äting i sällskap nere vid sjön på kvällen, var det i kväll torsdag också.  Himla roligt är det, men som sagt mycket just nu.


Så här såg Rolands bygge ut med honom och PG i onsdags. Mycket löv var det men nu är de alltså bortblåsta, strömmen funkar (tack Lars!) och vatten också. Det avancerar.

"Vill Du läsa?" av Beskow - Siegvald

Detta var inte mina första läseböcker, jag hade Borrman - Salminen - Wigforss "Nu ska vi läsa". Men de var många andras första hälften av 1900-talet. Nu när vi håller på med att lära oss en ny läroplan så är det intressant att se hur man tacklade problemen med exempelvis stoffträngsel då. För det pratar vi om i Lgr 11, det finns mer med i kursplanerna än undervisningstiden kommer att räcka till. Alltså måste vi prioritera, ta en del lite lättvindigare och fördjupa i annat. Och vi måste kunna kombinera ämnen så att vi slår två (eller flera!) flugor i en smäll. En svenskalektion måste innehålla inte enbart svenska läsning utan också en del naturorientering och en del värdegrund exempelvis, för att använda nya ord. För länge sedan hade det hetat hembygd och kristendom istället.  

När jag kollar i den här gamla läseböckerna i ämnet svenska så slås jag av att stoffträngsel, temaläsning fanns i hög grad här. Ingen text hänger ensamt i luften och är enbart en text, vilken som helst. De har alla andra syften också förutom att vara till för själva lästräningen.




Värdegrund står som spön i backen, rad efter rad, med god moral och goda seder enligt den tidens etik. Visst kan man hickat till när man läser en del av detta. Men tanken att ge barn moraliskt uppbyggliga berättelser är inte fel. I grundskolan har det varit tabu rätt länge men i exempelvis Waldorfpedagogiken är det centralt med sagorna.



De flesta på den tiden skulle komma att arbeta med djur och jordbruk. Det var viktigt att vara snäll mot djuren.


Och Sverige stod högt i kurs, fosterlandskärleken var viktig. Verkar kanske stötande idag men skulle istället kunna vara något insiktsfullt om värdet i att vi alla är olika men har samma människovärde.


Hattstugan är en rimsaga som ska fyllas i. Man visste av erfarenhet redan då att detta med fonologisk medvetenhet var viktigt för den första läsinlärningen. Vi jobbar med rim nu också, men nu är det grundat på forskning.

Fast det där med äktenskapsmoralen i Hattstugan får jag inte ihop riktigt. Tomten flyttar ju in hos gumman på slutet, utan att gifta sig och utan kärlek. Det handlar om att han ska hjälpa henne hålla efter de små barnen och slå dem tillräckligt mycket.




Återigen kombination läsning - djurhållning - etik i umgänget med djuren.


Hygienregler om nu föräldrarna skulle missa det.


Etiska regler igen, man ska inte stjäla för då går det illla. Jag ser också att man valt att dela av de långa orden. Det visste man också av erfarenhet var bra. Det underlättar steget mellan ljudningsläsning och helordsläsning. Vi läser med hjälp av båda strategierna när vi håller på att lära oss läsa och de försiggår i varsin hjärnhalva (bildhjärnan - detaljhjärnan).  Sen som vuxna helordsläser vi tills vi kommer tïll något riktigt okänt och knöligt. Det här att dela upp underlättar att kunna se delar av långa ord som sekvenser och det vet vi idag är viktigt genom forskning. Men då visste man det av erfarenhet. Det har varit omodernt under många år nu men kommer lite tillbaka som godkänt tänk. Man ska passa sig för skolans trender. Och med så lite relevant forskning så får vi fortfarande lita mycket till erfarenhet och gott omdöme.

Foton o dokument ...

... från gamla Sillerud tas tacksamt emot av Hembygdsföreningen, Ann-Christin G, Rickard exempelvis. De som har foton eller dokument som man inte vill lämna ifrån sig kan få dem kopierade med scanner på servicekontoret vid ICA Sillerud.

Sockenboken är nu på gång till tryckning och kan bli en bra julklapp i Sillerud. Den blir upptryckt i 1500 ex och borde räcka till alla som vill ha.

Morris

Här kommer Morris, dotterns andra katt. Den här rasen har märkligt stora öron och stora labbiga tassar, nästan som en liten hund. Och som sagt de är sociala på ett sätt som katter inte annars är, så man bör ha flera, inte en ensam. Hos dottern finns alltså två, Vilda och Morris.


Morris


Vilda

Olle Möller ...

... var en man som på 50 eller 60-talet blev dömd för mordet på Rut Lind trots att bevisningen var ganska tunn och domen var omdiskuterad. Jag skrev om det vid ett tillfälle på bloggen, som ett av minnena från min barndom.
 
http://inga.blogg.se/2010/may/olle-moller-och-mordet-pa-rut-lind.html

Mordet begicks utanför Örebro och rättegången ägde rum på min hemort. Alltså kom det hela nära oss och jag minns att mina föräldrar var med och lyssnade på rättegången.

Nu, långt efteråt, fick jag en kommentar på det inlägget. Det forskas fortfarande på fallet och många med mig minns den hatstämning som rådde gentemot Olle Möller som person. Hans advokat blev också ett allmänt hatobjekt:

"Patrik Nyberg ([email protected]) om Olle Möller och mordet på Rut Lind ...:
http://www.tffr.org/articles/110614_ollemollarochorattvisan.htm
Hej Inga,
I år utkom en ny bok om Olle Möller som tar upp alla felaktigheter som begicks i fallen och det tunnelseende som rådde. Artikeln är publicerad i FiB-juristernas tidskrift."

Ledig onsdag ...

.. har jag haft och det här var väl första ledig-onsdagen som jag kände mig ordentligt ledig, utan att drabbas av vånda över att gå och slå dank när alla andra jobbar.

Jag var nyttig och gillade att vara hemma och laga mat och sånt. Jag kokade lingonsylt, rensade en kasse trattisar och lade på tork i pannrummet, lagade chaminjonsoppa till lunch och en rätt på rådjursbiffar till middag. Dessemellan var Roland hemma och åt, Kjell tittade in med en tidning, fiskegästerna var här, Roland jobbade på bygget, jag gjorde en rask långpromenad till bygget med Oskar = någon dryg halvmil, väl där pratade vi en stund med PG som stannade till, och så var vi ute i Harnäs och sa adjö till Jovan och Tanja, de åker hem imorgon bitti. Till sist avslutade vi dagen med att skriva rent en info- text om älgjakten, som ska in i tidningen och därefter äta Mannerheims efterrätt, den vi fick i Snarkil häromdagen. Jag fick den inte lika god förstås, den var bl.a. inte kall nog. I morgon är det dags igen för jobb, det ska bli roligt. Fast gubben som stortrivs med att få så mycket hemlagat har nu börjat förhandla om en total hemmafrutillvaro för min del ;-)) Den som lever får se.

Morris ...

... har jag fått bild på, tack för den. Ska lägga ut den senare ikväll. Nu ska vi åka ut och säga hej då till Jovan och Tanja.
Jag kommer att berätta lite om dagens mat också. Lite ovanlig för oss.

Vilda


Vilda heter hon, dotterns katt som är av en social kattras. Glömt vad den heter. Orientalkatt kanske? De ska alltså inte leva ensamma utan ha sällskap av annan katt. Så nu har Vilda sällskap av Morris. Jag ville ha en bild på Morris men det gick inte att få just nu så jag fick en ny bild på Vilda så länge. Det får duga tills vidare.

Ledig i morgon!

Jag börjar vänja mig vid tanken på lediga onsdagar. Det ska bli roligt att vara ledig i morgon. Det blir nog en svampplockardag och matlagningsdag.


Det svenska spelundret ...

... talas det om ibland. I Sverige var ungdomar tidigt ute med att äga datorer och spela dataspel: Commodore 20, 64, 128 eller vad de nu hette och så framför allt Amiga, jag är osäker på de exakta beteckningarna. Jag spelade inte, jag betalade maskinerna som sonen spelade på och de modem som gjorde att han kunde börja rita på framför allt Amigan och liera sig med demogrupper över nationsgränserna. I början skedde kontakten via telefonmodem, man lade den vanliga telefonen i en hållare och överföringen tog kanske timmar. Sonen var på dataspelsträffar här och där bl.a. i danska Herning och vi var livrädda att han skulle blir rånad och bortkollrad. Han var ju inte så gammal och åkte ensam härifrån med några äldre killar från Karlstad som i ärlighetens namn inte såg ut att var en barnvaktsdröm.  

Yngste sonen är en del av det här spelundret känns det som när jag ser en historisk tillbakablick.
http://www.e24.se/lifestyle/prylar/det-svenska-spelundret_2434825.e24#?imgID=10

 Han jobbade på UDS i Norrköping som start. När han började där var det bara något 15-tal anställda och när han slutade för att börja på Pandemic i LA i USA så var det bortåt ett par hundra tror jag. När han kom till Pandemic var det inte så många anställda där heller men det växte och köptes upp av Electronic Arts som också köpte Dice i Stockholm (f.d. Digital Illusions). Efter en 6-7 år i USA så gick resan för sonen tillbaka till Stockholm, till Dice och han flyttade alltså inom samma ägarkoncern, EA.

Det första jobbet i Stockholm blev med Battlefield Bad Company 2 och det sålde enlig tidningsartikeln i mer än 5 miljoner ex. Den siffran är en rätt rejäl underdrift.

Nu kommer snart Battlefield Bad Company 3. Spelet är snart klart, det värsta hundjobbet är gjort, flera veckor med bara jobb och sömn ligger bakom den yngste sonen men  nu lättar det på. Bara lite justeringar här och där och i slutet på oktober så är spelet i butik. Då har han flera månaders semester. En del är inarbetad tid nu och en del är en efterhängande ledighet som finns med från tiden i USA. Där har man inte självklart rätt till så lång semester varje år men kan efter ett antal år ta ut lite mer.


Meningsutbyte med SNF ...

... har jag på kommentarsplats i blogginlägget här nedan.
http://inga.blogg.se/2011/september/snf-allt-mindre-trovardigt.html#comment

Den som är speciellt intresserad kan ju kolla.

solivärmland ...

... kallas nätverket för utveckling av skriv o läs i skolan i Värmland. Numera är det RUC, Regionalt utvecklingscentrum vid Karlstads Universitet som håller i detta.
http://solivarmland.blogspot.com/
http://www.kau.se/ruc 
http://soliarvika.blogspot.com/2011/04/solivarmland.html

Syftet med nätverket är att deltagarna ska
- tipsa o inspirera varandra - utgöra en referensgrupp för metoder
- påverka kommunerna att satsa på lokala utvecklare som ska driva läs- och skrivutveckling på hemmaplan
- spana efter ny forskning och sprida den

Jag var med på en träff igår måndag i Karlstad. På såna här tillställningar så finns kunskap att ta till sig. Men ibland far tankarna i andra banor än de tänkta.

Vi pratade mycket om läsförståelsens betydelse och skrivandet. Det var då jag kom att tänka på något som jag har  skrivit om förut; hur barns och ungdomars språk, speciellt det skrivna språket, utvecklar sig åt ett eget håll,  medan skolan fortsätter att undervisa ungefär som förut enligt kursplaner som inte har förändrat sig så mycket utifrån it-revolutionens krav. Eller också skulle en sådan undervisning rymmas inom kursplanerna fast vi inte har någon tradition på det.

Den stora revolutionen just nu på det här området är ju att nästan alla skriver. För bara 20 år sedan så var det en minoritet av barn- och ungdomar, i och för sig vuxna också,  som skrev något frivilligt utanför skolans ram. Nu skriver och läser nästan alla och håller på hela dagarna med det, på twitter, mail, facebook, bloggar, sms, mms osv. Skrivandet har gått från att vara förbehållet den som sysslar med det yrkesmässigt, till att bli vardag för alla.

 Det handlar inte bara om en ny teknik, utan om ett helt nytt språk som har utvecklats ur behovet av ständig och snabb kontakt. Det blir ord, förkortningar, symboler, tecken, stilla bilder, rörliga bilder, musik och så vidare i en mix. Det skulle säkert gå att utveckla på olika sätt och visst skulle det vara en uppgift för skolan att undervisa på området, att leda den skriftspråksuvecklingen. Vi ska ju lära eleverna det de har nytta av i livet, i vardagen. Ämnet svenska är ju i grunden till för att möta människans behov av kommunikation i tid och rum: att tala, att lyssna, att skriva, att läsa.  

Men medan den här revolutionen pågår så undervisar vi i skolan  plikttroget i enlighet med våra kurspklaner, ungefär som förut med berättelseskrivning, bokrecensioner och dylikt.  Och det förväntas vi också att göra, vi ska göra som styurdokumenten säger. Inte lär vi barnen hur de kan utveckla sitt eget skriftspråk, blir bättre twittrare, bloggare, facebookare, kombinera ord, bild, musik osv. Vi lär dem inte för livet så som jag lärde mig för livet t.ex dagboksskrivande och brevskrivande när jag gick i skolan.  

Det håller på att bli ett glapp mellan det traditionella skriftspråket och det nya skriftspråket. Jag undrade på gårdagens möte om det finns någon forskning på detta, om hur glappet ser ut mellan skolans undervisning och detta nya skriftspråk, men det verkar vara tunt med dokumentation om detta.

Och självklart behöver vi i skolan också undervisning i traditionellt svenskt skriftspråk. Det utvecklar sig ju också utifrån sina förutsättningar. Just nu är trenden genrebaserad undervisning utifrån behovet av att kunna skriva berättande, återgivande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande. Den nya Lgr 11 utgår från detta i kursplanerna för svenska men kallar det texttyper, inte genrer. Jag känner igen det från böckerna som Kathrine använder i svenska, men man kan börja redan i ettan, tvåan med tänket.  Jag som är gammal och luttrad när det gäller nya tankar om undervisning hoppas att detta med genreskrivning är väl beforskat och dokumenterat. Vi lärare har så ofta drabbats av hugskott som funkar på någon skola med sina förutsättningar men som inte är bra på den egna skolan med de förutsättningarna.

Jag skriver mer om detta senare tror jag och även om hur det kändes att vara tillbaka på Karlstads universitet. Nu får jag sluta, det här blev alldeles för långt, men ämnet är intressant.

Finansiering av hyreshus i Svensbyn ...

... kanske är möjlig i alla fall. Tänk om Framtidsgruppen kunde sälja företagshuset och så använda det kapitalet som en grundplåt till ett sånt bygge! En hel del av privatpersoner i bygden skulle säkert ställa upp på att, som vid företagshusbygget, köpa någon / några aktier i företaget och därmed bidra. En del företag skulle förmodligen kunna bidra med mer mot att i gengäld få goodwill / reklam. Intressant perspektiv! Det märkliga med glesbygden är att det brukar gå att åstadkomma underverk om man försöker samla alla goda krafter och alla drar åt samma håll. I Sillerud är det framåtanda och det finns duktiga personer som fungerar som motor.

Vi lär vara 1300 invånare här mot Töcksfors 1600. Vi kanske ska bråka om att få en liten simhall? ;-) Nej jag bara skojar. Hellre hyreshusbygge då.


Agenda

Älgjakt gick det i igår för Rolands del, först röjdes det älgpass, sedan var han på banan i Blomskog och sköt. Det plockades svamp under dagen här och där, mycket trattkantareller, tack för det alla som hjälpte till. Ska göra den goda soppan som vi fick i lördags.  Jag själv var hemma-nyttig med höstplanteringar, småstök och gjorde en långpromenad med Oskar. Varmt och soligt men grymt mycket älgflugor i skogen. Jag lyckades också få en fästing på mig men den hann inte bita sig fast, jag fick tag på den innan.  

 Det går framåt med Rolands farbror, uppe lite och tränar med gåstol, kvar i Arvika.  

Idag måndag ska jag till Karlstad, till universitetet på läs- och skrivnätverk. På namnlistan ser det ut som om jag kommer att träffa några gamla bekanta. Gun vikarierar för mig och det känns tryggt.

Fototävlingar ...

... eller för den delen andra tävlingar i bloggvärlden brukar jag inte delta i, men den här gången får bli ett undantag. Jag deltar med den här bilden och länkar till tävlingsarrangören Ama de Casa här. Det är ingen avancerad bild, men jag gillar den. Den återspeglar på något sätt lugnet som uppstår på kvällen ute ´på sjön när man är på väg hem. PÅ väg någonstans kan ju vara vattenväg också.
http://amacasa.wordpress.com/2011/09/22/utmaning-pa-vag/#comments














Jakt, ett allt större intresse ...

.. i Sverige. Många tar jägarexamen och börjar jaga för spänningen, naturupplevelsen och för att få kött som är gott, klimatsmart och ekologiskt. Jag hittade länken till DN-artikeln genom en nyhetsportal där fem Dn-artiklar  fanns på rad. Länkarna till de andra artiklarna fungerade men inte den till den jaktpositiva artikeln. Det finns ett nätverk bland journalister mot vargjakt och mot jakt. Jag ska väl inte vara allt för konspiratorisk men lite undrar jag ändå om det var en slump att just den artikeln inte gick att nå via länk.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/jakten-lockar-allt-fler

Just nu sitter vi och kollar på ett program om jakt på olika viltslag; älg, varg, björn osv.'
http://svtplay.se/v/2539604/klipp_jakt
http://svtplay.se/v/2542040/dokumentarfilm/jakt?sb,p115254,1,f,-1
En man berättar hur han kämpade mot en björn med bara händerna! Det är helt fantastiskt! Till slut blev han räddad av sin hund och sina jaktkompisar.

 Och man visar verkligen hur spännande riktig  jakt är med hund efter björn, kanonbra teve! Skjuter björn på bara fyra meter, när björnen kommer efter gråhunden,  enormt spännande och ett bra skott.

SNF - allt mindre trovärdigt!

Naturskyddsföreningen (läs Mikael Karlsson!) har gjort ett nytt stort spektakulärt utspel. Det handlar om "giftiga" dammtussar under sängar! "Undersökningen" som har gjorts saknar all trovärdighet och dammet var inte särskilt giftigt vid närmare granskning. SNFs trovärdighet befinner sig just nu brant nedförsbacke, efter bl.a. osakligheter här och när det gäller varg.

 Vi tycks allt mer få betrakta den här typen av "djur- och naturskyddsorganisationer"  som insamlare av gigantiska ekonomiska belopp (som vi ibland inte alls vet hur de används) än som naturskyddare på riktigt. För man fokuserar enbart på bildmässiga djur med vackra ögon så som sälar eller känsloladdade frågor som varg, sånt som duger att klämma ömhjärtade bidragsgivare på pluring.  Man struntar i  riktigt utrotningshotade djur typ en sällsynt art av rapphöna. Höns är ju lite löjliga på bild, de duger inte att samla in pengar med och berika den egna organisationen. Nåt skumt är det med SNF och WWF t.ex. Det är något som inte stämmer i deras arbete och deras fokus.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/en-katastrof-mest-for-snf_6478230.svd#after-ad

Överskott på män ...

... blir det om fyra år i Sverige istället för överskott på kvinnor. Det föds fler pojkar än flickor, men sen har det varit så att fler män har dött  av krig (nåja ett tag sedan), hårt arbete och osunt leverne (alkohol? rökning?). Men nu verkar det som om kvinnor arbetar lika hårt och eventuellt lever lika osunt. Dessutom är det fler män än kvinnor som invandrar, så nu blir det mansöverskott. Och kvinnor kommer alltså att bli värda sin vikt i guld på äktenskapsmarknaden, när de inte räcker till alla män. Eller? ;-)

http://www.dn.se/nyheter/sverige/overskott-pa-man-om-fyra-ar
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/overskott-pa-man-om-fyra-ar_6498670.svd

Läcker supé ...

... blev vi bjudna på igår i Snarkil hos R och I tillsammans med R och Å-B; fantastisk trattkantarellsoppa (gubben ska få plocka idag när det ska rensas älgpass så jag får träna på den här soppan!), god lax med kall sås och en Mannerheimefterrätt som var sååå dekorativ; sojagrädde med äggula + rom (Amaretto går också) i äggskal (kokta) + kaffepulver + kakao + florsocker. Och sen ska det röras om till en smarrig smet som man äter till gott kaffe.  Jag tog fina kort på det hela och den fina dukningen, men nu vägrar mobilkameran att fungera. Ska försöka få fram bilderna senare under dagen. I det här sällskapet finns också anledning att glädja sig över kommande tilldragelser, ska bli spännande.

Uppdaterat med bilder;

Trattkantarellsoppan med persilja. Trattisar ger mer smak än de vanliga gula.

Man tar svamp torkad eller färsk,  1 liter färska eller 6 dl torkade , 1 l vatten, två hönsbuljongtärningar, en skiva rotselleri, en purjolök, två charlottenlökar eller en vanlig gul lök. Om svampen är torkad så läggs den i  i kallt vatten några timmar innan tillagning. Färsk svamp fräses i olja eller smör. Hacka och skiva  och fräs grönsakerna. Lägg dem i uppkokat vatten med buljongen, lägg i svampen, koka tills allt är kokt, kanske tre kvart. Red av med 4 msk mjöl, en äggula och en dl grädde,  när den är klar. Mixa,   salta och vitpeppra. Persilja klippes ovanpå före servering. 

 

Sen kom laxen, också flott serverad men ingen bild på den blev det. Måste hushålla med fotandet, mobilkameran är nästan full.

Så här var såsen: Creme Fraiche (ev sojabas) 6 dl , en knipp hackad dill, 200 g löjrom, en burk av varje  svart o gul rom, en lök finhackad i.


Här är desserten, rom (eller Amaretto) i kokt äggskal, sojagrädde kanske 2 dl till varje ovispad med 1 äggula till varje portion, kakaopulver, florsocker och snabbkaffepulver,  och nu ska den liksom lagas till. 

Från början så är det så här:  Man vispar äggula och vanligt socker för sig och grädde för sig. Sen blandas det ihop och får stå i frysen ett tag innan och tas fram ungefär vid förrätten, då hinner det lagom tina tills det är dags att servera. Då lägger man på resten. Äggskalen ska alltså kokas för att bli trevliga.


Man häller ut äggskalsinnehållet över gräddblandningen.


Och så blandar man det hela.

Väldigt gott blev det, rekommenderas och läggs härmed till min receptsamling = kategori mat här på bloggen.

Hemmadag ...

... blev det idag. Går och väntar på gäster till våra stugor, passar på Jazz som blev halt på höger fram nu istället under dagens jakt, den första sedan han skadade tassen. Och så är vi oroliga för Rolands farbror som blivit dålig och fick åka ambulans till sjukhus på förmiddagen.

Uppdaterat söndag:  Farbrodern är nu flyttad från Karlstad till Arvika. Hade ramlat hemma, inget är brutet men orkar inte opp och gå än.

Vildsvin.


Det är såååå grymt gott med vildsvin, här i går kväll serverat med rödkål med äpple, kokt potatis, svampsås och ett gott vin till. Före maten var det en god sallad med mycket solrosfrön.  Vi hade en trevlig kväll med historieberättande på alla nivåer i en liten flock på åtta personer hos goda vänner.

Machobild


Här är ett litet stilleben från gubbens gårdag. Allt är väldigt litet. Om jag säger att köttbiten är ett rökt rådjurshjärta så förstår ni.

Begravning ...

... är en slutpunkt i en människas liv. Men också en start på en sorgeprocess hos de närmaste, en process som varar väldigt länge, mycket längre än man tror och kanske ofta på ett helt annat sätt än man tror. Den lever sitt eget liv utom kontroll och tar sig alldeles egna vägar, ibland förutsägbara, ibland helt överraskande. Sedan min mamma dog lever jag nära sorgen, hela tiden känns det som. Det går fortfarande efter ett och ett halvt år inte en dag utan att jag tänker på henne.  

Idag fredag var det begravning efter H. B. här i Sillerud. Vi, liksom många andra Sillerudsbor, pratade om honom  och tänkte på honom och hans liv idag, med anledning av hans hastiga bortgång.  H. B. hade ett äkta engagemang i bygdens väl och ve genom kyrkan och hembygdsföreningen bl.a. Det blir ett speciellt tomrum när en människa med sådana intressen går bort. Mina tankar går till de närmaste anhöriga.

Agenda

Tja, det blev något sorts italiensk mat när jag kom hem från skolan i eftermiddag; dvs lite hopplock från kylskåpet. Där fanns kokt kall blomkål, rökt älgstek i tunna skivor, lök i tunna skivor, avokado lagom mogen, fina tomater, Helens glutenfrias rostade formfranska och en god sojaost.

Alltsammans nersköljt med ett glas vin med bubblor. Jo, vi firar nåt också och inte bara Anders födelsedag som vi ringde upp och sjöng för och hans travloppsstart som ska komma nu i kväll. Tror att hästen han kör till och med är tippad segrare på Färjestad.

Gubben har varit på Norma i sällskap med ett antal rovdjursintresserade; Ragnar Skanåker (pistolskytt, om nu någon minns honom!) Ove Victorin, Torbjörn Lindskog, Ola Välima (fel i namnet) och några till. Sen hem till lite mat + middagsvila. Senare har han bastu med några andra gubbar och till sist ska vi på någon mat med goda vänner.

I morgon åker vi till Snarkil på kvällen. Vi har det väldigt bra, går inte att klaga just nu. Till och med vädret är nådigt.

Mest riskfria sättet att döda ...

... en medmänniska är fortfarande att supa sig ordentligt full, sätta sig i en bil och köra ihjäl vederbörande. Två månaders fängelse kan det ge och förmodligen har det mesta av den tiden redan avtjänats under häktningstiden. Det som i lagens mening kallas överlagt mord / dråp kan däremot ge många års fängelse på riksanstalt. Då har mordet / dråpet genomförts utan bil.  För mig är skillnaden i själva gärningen hårfin och borde ge straff som liknar varandra, men lagen tycker annorlunda.

Jag har skrivit om det orimliga i detta förut och det fortgår tydligen. Undrar när någon ska inse det absurda i det hela och ändra lagstiftningen. För antagligen är det hos lagstiftaren bristerna finns, inte hos dömande domstolar.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/tva-manader-for-dodskrock-i-fyllan

Sillerudsnyheter ...

... från Framtidsgruppens möte i Svensbyns skola.

Vi behöver och kommer framför allt att behöva fibernät för att i framtiden få telefoni, dator och teve att fungera. Kopparkabelnätet kommer att tas bort i glesbygden, man har redan börjat i Östervallskog. Årjängs kommun har beviljats bidrag för att bygga nät i kommunen. Det är på gång genom att kommunen har en övergripande funktion tillsammans med ekonomiska föreningar ute i kommundelarna. Här ute hos oss i Sillerud är det nu 56 medlemmar, man har en hemsida som heter
www.sellnet.se med info. Den sidan har 50 besök per dag redan och uppdateras ofta, medlemskap kostar 200 SEK.

Björn Alsmark är motorn här hos oss och till honom kan man anmäla önskan om medlemskap. De som väljer att vara med från början får ju del av de ekonomiska fördelarna i att man är många i starten och får bidrag. De som ansluter senare får betala verklig kostnad för sin anslutning. Medlemskap innebär inga förpliktelser till något, det är först senare när man får ett pris som man anmäler på riktigt. Antagligen kan det komma att kosta 20 - 30.000 kr per fastighet. Fast då får man tänka på att det är en kostnad som ska slås ut på alla de år man kommer att använda nätet. Det kommer att bli ett solidariskt tänk, det kommer att kosta lika mycket för alla oavsett hur långt bort man bor från stamnätet. Det blir som ett stamnät med förgreningar ut till olika hus.

Just nu har man anbud ute för att välja vem som ska få ta hand om byggprojektledning. Det ska vara klart i oktober. Kan vara Bynet (Säffle?) eller Skanova (Sunnes?) eller något annat, eventuellt lokalt företag. Det kan kosta allt från 16 SEK per meter till 180 SEK per meter. Man räknar med att börja gräva ner fiber till våren så snart tjälen gått. Långserud har varit igång ett tag och de östligaste delarna av kommunen har fastigheter som är med där.

Man menar från ledningens sida att det kommer att lösa sig för utländska medborgare som saknar svenskt personnummer. De ska kunna gå med, det finns många fritidshus i Sillerud med utländska ägare. De kan  ha problem med kreditvärderingen genom att de saknar svenskt personnummer. Och utan en kreditvärdering är det svårt att få så enkla saker som traditionell datoruppkoppling, tv, mobil osv.



Vi var ganska många som lyssnade på Gunilla Norman från Framtidsgruppen, Björn Alsmark Sellnet (Sellere-net) och Peter Månsson Årjängs kommun.


Svensbyns skolas matsal är otroligt vacker med ryggåstak, stora fönster ut mot Svensbynsjön och de fina lamporna. Jag har jobbat i den här skolan i 10 år drygt och minns att någon nitisk ljusingenjör vid ett tillfälle tog ner de här lampornfa och satte upp lysrör i stället som hängde ner från taket i hela salen. Men det var så fult så det gick inte, de här lamporna kom tillbaka igen.

Sen diskuterades bygge av hyreshus och / eller bostadsrätter i Svensbyn ner mot sjön. Det finns med i plan men det är svårt att få finansiering till att bygga, åtminstone till hyreshus. Det finns i alla fall en grupp som jobbar vidare med att få till möte nu mellan intresserade eventuella hyresgäster, ett antal har anmält intresse, och eventuella byggare. Det blir runt den 27 - 28:e oktober.

Två veckors sjukdom hos elev...

... är knappast något som normalt renderar en soc-anmälan från skolan, åtminstone om föräldern inte tidigare är känd för att missköta barnen. Jag ser nu att lärare och skola anklagas för Sigtuna- barnens död av både media och ett av barnens  far och andra. Om en lärare kontaktar en förälder efter ett barns frånvaro från skolan några dagar och får besked från en  mamma att barnet är sjukt, som i det här fallet mässling respektive halsfluss,  så finns egentligen ingen anledning att göra något mer. Det händer faktiskt att barn är sjuka i två veckor. Jag tycker nog att skolan i Sigtuna har gjort vad man kan begära, men soc-anmälan från både privatpersoner och skola har hanterats långsamt. Från anmälan till att utse en handläggare tog flera dagar.

Pappans till ett av barnen anklagar kommunen, men om jag förstått skriverierna rätt så har han själv inte träffat sin son sedan i mars. Kanske kan man då tycka att pappan borde ha haft större skyldighet / intresse av sonens väl och ve än kommunen. Men nu står det så mycket i tidningarna och jag får en känsla av att media angriper kommunen extra hårt som straff för att man inte beviljar intervjer utan bara lämnar ut skriftliga faktauppgifter runt sitt agerande.  Och det kan jag förstå att man gör, oavsett om personalen agerat rätt eller fel så är  det bättre i det här läget att inte hänga ut dem till allmän mediaavrättning.

Det är inte lätt att tolka signalerna rätt. Mamman har ju nu erkänt att hon dödat barnen och tragiskt är det, alldeles hjärknipande tragiskt. I efterhand kan man säga att ingripanden borde skett snabbare, att eventuellt existerande pappor och omgivningen borde ha handlat annorlunda.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tva-veckor-innan-skolan-slog-larm_6489442.svd


http://www.dn.se/sthlm/sigtuna-dementerar-uppgifter-om-mordades-familj

Amygdala, reptilhjärnan ...

... är det som gör att vi gillar djur, åtminstone vissa djur. Och den är förprogramerad just för att reagera på djur, inte på människor. Det måste vara därför det finns fanatiska djurrättsorganisationer som är beredda att sabotera och terrorisera i djurens namn, men som inte bryr sig särskilt mycket om människor. De styrs mer av den känslomässiga instinktiva reptilhjärnan än av hjärnbarkens mer reflekterande områden.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vi-har-djur-pa-hjarnan

Ekivok humor



...hittad hos Diana.

Bara kvinnor och barn på fotboll ...

.. när männen straffat ut sig med läktarvåld. Kanske en idé för framtiden?
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/turkiet/article13654833.ab

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/turkiet/article13655742.ab

Uppdaterat torsdag: Skulle kanske funka även i Sverige säger man.
http://fotboll.expressen.se/nyheter/1.2567543/oppnar-for-att-porta-man-aven-i-sverige

Gamla bilder från bygden


Thyko med hästen Tora, ?, ? Helge, ?
Tora var en  skimmel grå-vit s.k. bergsardenner.
Kortet kan vara taget oppe i Skomarka, (Glaskogen, Ölmeheden, Granemon)






Helge i Eksjö på regementet i lumpen


David, Nils, Karl Ludvig (avmätare?) Helge, Evert, bilden från avverkning av Liskogen någon gång på 50-talet.


Evert



Mannen längst bak är Sven på Holstorpet.



Helge på Liane, Erik o Ragnar på Holstorpet


Helge


Karl Green ?, en son till Einar Green ?, Einar Green ? . Taget i Hagen i Risviken någon gång i slutet på 40-talet, ett lôktekalas, dvs en skogsavverkning var färdig. Hagen är det stora huset där Birger R var ifrån.


Evert o Helge med den röda Homoliten. Den hade en blank båge och där vänsternäven höll var handtaget av grön bakelit. Motorsågarna var sensation när de kom. Den här beställdes eventuellt på Furnäs och kom med mjölkbilen. Det här avverkningen är samma som den förra, på Liskifta. David på Döverud och Nils på Liane hade tagit på sig den här avverkningen, men hade ingen motorsåg, så de anlitade Helge och Evert till sågningen.
David och Nils barkade och la ihop.




Thyko på Liane med Munter Tor.


Helge o Evert på Liane. Det här kortet är också från avverkningen på Liskifta. Korten är bland de sista som är tagna på Helge, han dog i slutet på 50-talet.

Så här var det. I stort sett varje vinter så drog bygdens män upp i de stora skogarna för att avverka timmer och massaved. De bodde enkelt inhysta uppe i skogen under veckorna och kom hem på helgerna. Under tiden fick kvinnor och i viss mån barn ta hand om småbarnen, djuren och gårdens skötsel. Det var så för alla. Tungt kroppsarbete var det som gällde. Och närhet till djur och natur. Skogen gav arbete åt många innan maskinerna gjorde sitt intåg. Den försörjde många och de flesta fick börja arbeta tidigt i livet. Hästarna var viktiga som arbetskamrater och som hobby i travet.


Ringt och sjungit har vi inte gjort idag ...

... fast det är den 20:e september, min mammas födelsedag. Det gjorde vi i många år. Men hon finns inte mer bland oss sedan ett och ett halvt år tillbaka. Jag har väntat på den här dagen länge nu och med vånda sett den komma närmare i almanackan.

Tänkte att den blir svår. Och det blev den.

Halsen har varit tjock hela dagen, men min professionalism är stark och självklart har jag gjort jobbet som jag borde göra det även idag. Det går att fungera ändå, fast hjärtat gråter.  Kanske är erfarenheten och ett långt liv en hjälp. Barnen på skolan ska naturligtvis inte betala priset för mina sorger.


http://inga.blogg.se/2010/september/tidsmaskin.html#comment

http://inga.blogg.se/2007/september/vi-firade-moderns-90-arsdag.html#comment

http://inga.blogg.se/2007/september/firande-modren-90-ar-forts.html#comment

http://inga.blogg.se/2007/september/90-guldstjarnor-blev-det.html#comment

http://inga.blogg.se/2007/september/stort-tack-till-eivor-och-cecilia.html#comment

"Relationer, ramar & respekt"


Nu har den kommit, boken om hur lärare skapar studiero i klassrummet. Det är Hasse Hedström som har skrivit den. Han har besökt några klasser, intervjuat lärare och elever om hur man medvetet arbetar för att få det vardagliga skolarbetet att fungera med lugn och ro. Det är inte så mycket forskat på detta med klassrumsklimat.  Skolforskningen som sådan är ju liten till omfånget och det som görs handlar ofta inte direkt om skolarbetet i praktiken. Detta är nu inte en forskningsrapport men visar några exempel i olika skolformer. Ett av kapitlen är från Silbodalskolan i Årjäng och  den sista klass jag jobbade i som klasslärare. Hasse var alltså här  för ett och ett halvt år sedan. Det tar tid att skriva en bok. Jag har inte hunnit läsa om de andra skolorna än, men det ska bli spännande.

Politik ...

... intresserar mig, inte som en radda sakfrågor men som demokratiskt fenomen. Jag menar det där trägna vardagsarbetet som syftar till  att lotsa ett dilemma fram till en lösning som både är rimlig och kan omfattas av en majoritet.

Jag har ikväll, för ovanlighetens skull, varit med på ett politiskt medlemsmöte i vår lilla kommun. Det leddes skickligt med vänlighet och humor genom en diger dagordningen fram mot kloka beslut. Och jag är full av beundran för dessa tappra som orkar fortsätta att vara demokratins kärntrupper, de som måste finnas där för att det statsskick som vi har valt att ha, ska fungera. För om ingen vill ta på sig uppdraget att vara sina väljares representant i olika beslutsfora så fungerar inte demokratin. Om inte någon vill ta på sig ansvaret för de beslut som måste fattas, så blir det inget folkstyre. Man ska veta att det jobbet sker till största delen oavlönat på fritiden. Dessutom  innebär det ofta att man får kritik och ibland rent ut sagt ovett, sällan uppskattning.  

Min beundran och eloge till dem som har de här politiska uppdragen i nämnder och styrelser! Och det gäller oavsett partifärg och nivå i systemet.


Jaktens själ ...

... heter en liten filmstump som förmedlar en del av det som fascinerar med jakt. Visst är det en speciell dimension av naturupplevelser att jaga.
http://vms4.admin.qbrick.com/player3.aspx?mid=FA31BBD2

Margareta Pålsson

Margareta Pålsson ( M) ordförande i utbildningsutkottet har vädrat sina fördomar om skolan.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ideologi-styr-pedagogiken-i-skolan_6468594.svd
 Synd att hon är så dåligt förankrad i verkligheten när hon skriver klagovisor om dagens skola. Det blir en ganska meningslös luftning av en enskild persons tro och tyckande istället för saklig kritik. Hon klagar över att skolan har fått styras av ideologier istället för vetenskap. Och visst har har hon rätt i det, skolan har översköljts av den ena partipolitiska vänstervågen efter den andra, men hon faller själv i samma grop och börjar i samma andetag tala om för lärare hur de inte ska undervisa!

 Det inger inget förtroende. Det som finns av vetenskap om hur undervisning i klassrummet ska se ut är väldigt litet i Sverige och det lilla som finns är inte heller särskilt bra. Det mesta har inte ens publicerats internationellt.  Alltså kan vi som lärare inte enbart ha denna smala bas som rättesnöre. Vi måste lita väldigt mycket till eget gott omdöme och egen erfarenhet istället och hoppas på bättre skolforskning framöver. Det behövs även om vetenskap aldrig kan bli annat än god rådgivning, skolan ska styras goda, kloka och erfarna lärare + skolledare. Varje situation i ett så komplext arbete som undervisning är på många sätt exklusiv och går inte att forskningsvägen förutse fullt ut. Därför får inte forskningsresultat bli det som styr, bara en god rådgivare.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/palsson-fargas-av-sin-ideologiska-overtygelse_6476364.svd


Ambitionsnivån ...

... slåss jag med, min egen! Och jag förlorar hela tiden.

Så här är det. Jag har gått ner i tjänst till att jobba 80 % istället för heltid, som jag gjort hela mitt vuxna liv i stort sett. Omedvetet så försöker jag hinna lika mycket på jobbet i alla fall, jag flyger som en skållad råtta från det ena till det andra. Men det är klart att det inte går. Jag har ju faktiskt mindre arbetstid och det går inte att hinna med lika mycket som på en heltid.

Intellektuellt kan jag acceptera det men i praktiken blir det ändå fel. Jag tar på mig de arbetsuppgifter jag brukar göra och så räcker inte tiden till. Jag som alltid gillat att gå till jobbet upplever plötsligt att jag är missnöjd med min egen arbetsinsats när jag inte får tiden att räcka till som den borde. Och det är inte lika roligt på morgonen att gå till något som känns som en halvmesyr. Kanske lika bra att jobba heltid, vara trött som busen, men nöjd med jobbet ändå för jag har hunnit allt. Då är det i alla fall roligt att gå till jobbet. Just nu vet jag varken ut eller in. Men jag har ju ett läsårs prövotid, vi får se om jag kan lära mig att växla tempo. Det är inte så lätt att lära gamla hundar sitta, eller hur är det man säger.

Årjängs marknad 2011


Årjängs marknad är en av Sveriges största. Det är verkligen många tusen besökare och 300 knallar måste man neka i år, de fick inte plats.


Nedan; stilstudie av Vild-Hasses korvförsäljning. Vi pratar med honom varje år en stund och i år såg han piggare ut än förra året. Han drar sina poetiska ramsor och plingar och klingar i klockspel. Och god korv har han. Vi köpte björnkorv, renkorv och älgsalami.
















Julia hoppar!



Äntligen ett utbud av gummistövlar! Jag köpte ett par till jobbet, rastvaktsstövlar, för lite längre fram när det blir kallare.


Gissar att såna här blir köpta till presenter.


De här verkar vara med på marknaden varje år, de säljer hantverk och spelar och sjunger.



Sen köpte jag förstås ljung av Charlie precis som varje år, fast han hade lite mindre med i år än han brukar. En midjeväska slank med också för 129 kr. Den jag har nu börjar bli utsliten. Strumpor blev det också, 15 par för 100 kr. Det fanns ännu billigare, 20 för 100 kr. Det blev några påsar marknadskarameller också. Lite hos Tommy och Inga-Lill förstås som varit med osm försäljare i många år, men också av ett par från ´Hallsberg. Vi pratade en stund och hittade ett antal gemensamma bekanta. Kluriga korkar till öppnade flaskor och plastlock till typ ölburkar köpte jag också. En kåltallrik tog vi tillsammans med 4 goda vänner. Det blev Nordmarksfiskarna den här gången, där fanns sittplats. Smakade bra, inte för salt.

På kvällen hade vi lite samkväm med goda vänner. Det blev en uppsluppen kväll med lite show och historieberättande. Vi kunde konstatera att vi var fyra olika nationaliteter; svensk, tysk, serbisk och ukrainsk. Men vi känner varandra väl och skojar bra ihop. Vi har en lång historia delvis gemensam.

Jag bjöd på ovanlig bjudmat; kokt´pepparrotskött på älg med pepparrotssås, kokt potatis, ärtor, morötter, och skivad kålrot. Och pannacotta med björnbärssås (köpte på marknaden). Pepparrotskött är nostalgi för mig. Det var en vanligt söndagsmiddagsmat när jag var barn. Och lustigt nog var det så för vår serbiske vän, men de brukade ha selleri som grönsak till.

När jag kokar pepparrotsskött så ska vattnet vara saltare än man tror och gärna någon buljongtärning i om det inte finns färdig egen buljong, + morötter, lagerblad, pepparkorn, kålrot, lök, purjo. Sen ska köttet svalna i buljongen. Det ska koka tills det är 90 - 95 grader på stektermometern. Såsen gör jag på buljongen förstås, med (soja) grädde och mycket pepparrot och en liten slatt senap.

Idag söndag har det varit hemmapyssel och så långpromenad med Oskar och svampplockning. Det har blivit för dåligt med det nu när Jazz har varit sjuk.


Marknaden och besöket där ...

... skriver jag mer om imorgon, söndag, när gubbarna är på fågeljakt.

Berör mig ...

... gör det jag skriver om på min blogg. Det är liksom kriteriet för ämnena i mina blogginlägg, att det ska på något sätt beröra mig. Det kan vara roligt, sorgligt, informativt, läckert, ilsketriggande, mänskligt osv. Det kan vara lokalt, nationellt eller globalt. Men alltså berörande.

Sen är det inte så viktigt att ha stora läsarskaror, även om fler läser min blogg än jag i min vildaste fantasi kunde föreställa mig när jag började blogga för snart 6 år sedan, i december 2005.  Bloggen handlar om mitt  intresse för människors levnadsvillkor, om lust att skapa texter och bilder. Och det verkar vara genuint genetiskt betingat. Min mamma skrev dagbok hela sitt liv, mina barn sysslar med liknande saker yrkesmässigt, dotter = kurator, son 1 = tidningsmakare, son 2 = gör bilder till dataspel.

En liten andel av läsarna kommenterar. Och jag har inte strävat efter att ha många kommentarer. Det räcker med en liten begränsad krets, så jag väljer att ha kommentarsutbyte med andra bloggare som vill ha tät kontakt. Jag väljer bort dem som bara hör av sig med långa mellanrum, eller lite nu och då. De hamnar i en yttre krets med lite mer osäker kontakt och glesa påhälsningar. Det är mitt aktiva val i bloggandet och jag gör numera aktiva val. Det är min blogg och jag bestämmer hur den ska användas. Jag låter den inte längre  bli ett redskap för andras behov / kampanjer. I början kände jag mig förpliktigad att låta kreti och pleti komma till tals på kommentarsplats. Men numera tar jag bort kommentarer som är korkade, svepande kritiska, osakliga och elaka. Däremot tål jag att bli motsagd, eller att få en fråga belyst från ett annat håll, det är bara stimulerande för tanken och skrivandet.

Nybyggarland ...

... är ett uttryck som Centern centralt nu försöker lansera som samlat begrepp för att invandrarna ska ses som nybyggarna på den amerikanska kontinenten för hundratals år sedan. Jämförelserna är osakliga, herregud Sverige är inte befolkat av samer och de som kommer har inte med sig någon revolutionerande teknik! Kanada anges som ett  exempel i Nybyggarlandidén, men då har man kanske missat att för att komma som invandrare till Kanada idag så krävs för en familj att man kan ta med sig ett kapital på runt miljonen, annars är dörren stängd. Och så vitt jag vet så tar man inte alls emot flyktingar.

Att på fullt allvar snegla bakåt ger knappast intryck av att ( C) försöker förnya sig och se framåt. Jag antar att man försöker fånga in röster bland invandrarna. Men inte ens de, eller kanske framför allt inte de, vill ha någon ökad invandring som konkurrerar om de få jobb som står till buds för de nyanlända. Och många svenskar är också skeptiska till ökad invandring eftersom vi inte har lyckats så bra med att ta emot de som kommit tidigare.

Årjängs marknad ...

... ska vi besöka idag. Fint väder tack och lov! Vid 14.00 kommer vi att äta kål vid kålstånden, åtminstone om inget oförutsett inträffar. Sen i kväll har vi gäster på lite mat och det kommer att bjudas på något som är ovanligt som bjudmat.

Tecken på en hjärtinfarkt ...

... i antågande är gula upphöjda fläckar runt ögonen. De som har såna har 48 % högre risk att få hjärtinfarkt. Det innebär alltså en ordentlig riskhöjning. Fläckarna  lär innehålla kolesterol och indikerar att den här människan är benägen att samla på det. Intressant som varningssignal! Det lär dessutom vara så att en fåra i örsnibben är tecken på hjärt- kärlbekymmer av olika slag men det har inte gått att vetenskapligt belägga så som de gula fläckarna.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gula-flackar-tecken-pa-infarkt_6476534.svd

Lille Jazz!


Så här låg han under behandling hos veterinär Garmiani i Årjäng för någon vecka sedan, lite lagom sederad  eller vad det nu heter. Nu efter pencillinbehandling, bandage och sko från Ann-Charlotte på Årjängs Häst och Hundshop så är han riktigt pigg. Han har fått gå med Roland i bilen på jobb hela veckan och han har legat lugnt mellan mat- och kisspausar. Såret är litet nu och ser fint ut, han har inte så ont längre. Men han sover fortfarande mycket på medicineringen och det är nog helt i sin ordning. Skönt att det gick bra! Ytterligare någon vecka så ska han kunna komma ut i skogen igen.

Ål i snoppen

http://www.expressen.se/nyheter/1.2560135/alen-forsvann-in-i-urinroret

Det är helt sjukt.

 I Asien är det tydligen populärt att lägga sig i bad med små ålar som mumsar lite lagom på skinnet så man blir len och fin, ungefär som vi här i Sverige sätter oss i fotbad med fiskar.

Men nåt gick snett när den här mannen legat en stund i vattnet, en liten ål försvann in i snoppen och det blev ett pinsamt slut.


Agenda

Jaha, nu har vi fått fredag och jag är helt slut efter att ha jobbat alla dagar den här veckan, ingen ledig onsdag. Först lite middagsvila, gubben ska basta och testa nya vildmarksduschen = 10 liter vatten i en påse med munstycke som man hänger upp, fyller på med sjövatten, dusch i 7 minuter ska det bli enligt reklamen, tar ingen plats nästan när den är ihopvikt. (Ska berätta senare här på bloggen hur det gick) Sen ska vi åka ut och träffa goda vänner som anlänt idag. Ett par av dem har vi inte träffat på flera år, det blir ett kärt återseende.

Armering ...

... på plats på Rolands bygge, nu ska det gjutas som nästa moment.


Armeringen ska hålla ihop betongen, liksom förstärka den.

Byt ut träningen mot mörk choklad!

Det ger lika mycket fart på mitokondrierna, alltså blir man lika energisk vilket man än väljer.
http://blog.svd.se/maratonbloggen/2011/09/15/ata-choklad-lika-bra-som-att-trana/

Årjängs marknad september 2011

Nu är det snart dags för årets marknad i Årjäng. Det är en stor marknad med massor av försäljare och stort tivoli. Den pågår i tre dagar, fredag till söndag nu till helgen.
http://www.arjang.se/upload/Dokument/Kultur/Ny%20marknadsannons%202011.pdf

Björklund ...

... har missuppfattat något nu när han ska satsa en massa miljoner på att utbilda lärare mer. Han tror att det med något sorts automatik ska innebära högre lön för lärare. Men nu är det inte Björklund eller staten som avlönar lärare utan kommunerna. De sliter med att få ekonomin att gå ihop och kommer inte att prioritera lärarlöner frivilligt oavsett hur välutbildade lärarna är.

 Lärarna i Sverige har redan bra utbildning, tre, fyra, fem år på universitet och med lärarlegitimationen så har man tagit ett steg mot att alla som undervisar ska ha lärarutbildning. Men erfarenheten har visat att det hjälper inte. Dilemmat är att lärare har  rasande dåligt betalt i förhållande till den långa utbildningstiden och det stora ansvaret för barns skolgång. En lärare tjänar ungefär lika mycket som en hantverkare som gått tre års yrkesutbildning på gymnasiet. Det betyder inte att hantverkaren tjänar för mycket utan att läraren tjänar för lite, den långa utbildningen lönar sig inte. 4 års universitetsstudier innebär flera hundratusen kronor i studieskuld att betala av på under yrkeslivet + att man faktiskt också avstår bortåt 800.000 som kunde ha tjänats in med arbete istället för universitetsstudier.

Ett antal universitet har nu fått ställa in sina lärarutbildningar i ma / no-ämnen eftersom man saknar sökande. Det dilemmat löser man inte med att utbilda redan befintliga lärare ännu mer. Det behövs nya lärare som väljer  yrket för att man vill jobba med undervisning, inte för att lärarutbildningen var den enda man lyckades komma in på. Att kräva legitimation av lärare kommer inte att hjälpa när många lärare inom det närmaste decenniet ska gå i pension och det inte finns några nya behöriga och legitimerade att anställa istället.

Nej, den här satsningen borde istället ha gått direkt till att höja lärarlönerna för de lärare som är välutbildade och som gör ett bra jobb. Och det framstår som allt mer nödvändigt att förstatliga skolan, både för elevernas och lärarnas skull.

Detta var ett stolpskott från Björklund, annars har han tänkt och gjort mycket klokt under sin tid i regering.

"Brobyggarna" ...

... Jan Guillou`s senaste roman sågas ur historisk synpunkt av Jackie Jakubowski i DN. Hon rabblar upp felaktighet efter felaktighet i boken och punkterar Jan G:s favvomyt som handlar om att tyskarna var de goda under första världskriget och engelsmännen de onda. Det verkar inte vara någon höjdarbok och faktaunderlaget alltså magert trots något decennium av research enligt uppgift från författaren.
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jackie-jakubowski-jan-guillous-roman-saknar-tackning

Boken mer eller mindre sågas i SvD också, den anses bl.a. sakna psykologiskt djup. Däremot finns mycket våld och blod, en berättelse med ett manligt fokus.
http://www.svd.se/kultur/litteratur/guillous-brobyggarna-utan-psykologiskt-djup_6447110.svd

Hårdkokt men utan någon människoskildring. Det gör att huvudpersonerna egentligen inte framträder som riktiga människor, medan de hastigt förbipasserande kvinnokropparna skildras detaljrikt. Brobygget faller sönder bakom läsaren, ja ungefär så beskrivs boken här: http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/jan-guillou-brobyggarna-(2930948).gm

Spännande hela vägen genom 600 sidor i rasande tempo och en god historielektion, men utan goda personskildringar sägs här:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/jan-guillou-brobyggarna

Jag skriver om Jan G här också:
http://inga.blogg.se/2011/september/islamreklam.html#comment

Grums ...

... passerade jag på vägen hem från Karlstad och en givande studiedag på Mediecenter. Det låg ett märkligt moln över pappersfabriken. Vackert var det.


Onsdag ...

... men inte ledigt. Det blir studieresa till Karlstad istället, för att lära mer om kompensatoriska hjälpmedel för barn som exempelvis har läs- och skrivsvårigheter. Vi är några från Årjäng som ska till mediecenter.

Dregens släktforskning ...

... såg vi på igår kväll. Himla bra TV i en serie som kommer att följa ett antal kändisars släkthistoria. Det är fascinerande att följa sina rötter tillbaka i tiden och vi fick följa Andreas Dregens sökande tillsammans med experter. Det var en brokig historia där han hittade ensamstående mödrar, en statdräng, fosterbarn, en Långholmenfånge, en nämndeman, en reslysten banvaktsarbetare osv. Tillsammans med släktfynden så berättade duktiga historiker om de samhälleliga fenomen som dök  upp bland släktingarna, typ villkoren för ensamstående mammor, straffen för "lönskaläge", "enkelt" och "dubbelt hor",  banvaktarens jobb, fosterbarnens liv, "att gå på socknen" dvs auktioneras ut till lägstbjudande försörjare, statarnas liv med årliga flyttande osv. Det här är levande historia, både om enskilda människors liv på riktigt och vår gemensamma historia. Den intresserar mig och vi satt som klistrade vid TVn båda två för ovanlighetens skull. (Däremot orkar jag inte följa ett töntprogram med Martin Timell om Sveriges politiska historia innehållande en massa ointressanta berättelser om knäppa kungar och blodiga slag.). 

Jag känner igen mig i Dregens upptäckarglädje över anfäder och anmödrar, det blir en historia med blandning av sorg, ilska och glädje.  Jag gjorde ju i somras en rent geografisk resa i några av mina anors spår och det var gripande på många sätt. Det blev en känslomässig berg- och dalbana som hjälpte mig  att bearbeta sorgen och saknanden efter mina föräldrar.   


Bygge - rör - september


Rör ska ner innan man gjuter grunden. Det är till avlopp, vatten och golvvärme. Vattenledningarna är "rör i rör" inne i väggarna. Alltså dubbla rör gör att man kan dra dem inne i väggarna istället för utanpå.


Islamreklam...

... upptar en stor del av några Jan G-böcker, både i Arnserien och i Hamilton. Jag har inget emot Islam, det är normalt sett en tolerant religion, närbesläktad med kristendomen. Och precis som inom den kristna tron så är andelen extrema fanatiker få. För de flesta så finns religionen där som en etisk bakgrund i livet med utövande ceremonier endast i samband med högtider.  Men det irriterar mig att hela tiden bli utsatt för ett slags budskap i en roman, åtminstone när det blir så massivt som i de här böckerna. 

Sen kan jag ha svårt med attityder hos den här författaren, rätt självgod och arrogant mot människor som växt upp med / omfattar arbetarklassens traditionella livsstil. Det handlar om lite översittarfasoner, åtminstone när alkoholen gör sprickor i fasaden. ( En bedömning utifrån berättelser från vänner som haft anledning att umgås med honom i informella sammanhang.) 

Jag tror ändå att jag kommer att försöka skilja på sak och person och  läsa Brobyggarna, första boken i en ny romanserie om nittonhundratalet. Någon som har läst den redan?

http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/jan-guillou-brobyggarna-(2930948).gm

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/jan-guillou-brobyggarna

Bygget

Roland är snickare med en liten byggfirma. Just nu bygger han ett nytt hus och det är lite roligt att följa bygget., hur det går till från början till slut. Nu är kanterna ditlagda, det är isolering i vilken det ska gjutas med betong men innan dess ska det i diverse rör för el och vatten o avlopp tror jag. Det var fint i eftermiddagssolen








Det här var i söndags tror jag.

Fejkfotografen Terje H...

... tas nu ifrån Naturvårdsverkets pris som årets fotograf och det måste kännas som en befrielse för andra som fått priset. Att dela en utmärkelse med en fuskare kan upplevas som en devalvering av äran. Och Terje H lämnar också frivilligt föreningen Naturfotograferna. Antagligen kan han i fortsättningen ägna sig professionellt åt att manipulera foton, det är också en konst, till och med ett eget yrke inom reklambranschen, fast jag har glömt vad det heter. Det är ett alldeles vanligt och hedervärt jobb och han verkar ju vara bra på det. För jag antar att karriären som naturfotograf är över.  
http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/terje-helleso-frantas-titeln-arets-naturfotograf-2010

Här är Gunnar G;s blogginlägg som startade processen fram till avslöjandet
http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2011/08/drombilden/


Onödigt lidande-frosseri ...

... ägnar sig teve åt ibland. Jag tittar inte så ofta på teve så jag vet inte hur vanligt det är. Men jag reagerade när jag flera gånger under kvällen plötsligt konfronterades med bilder i rutan som föreställde sönderbrända människor som satt och skalade bort det förstörda skinnet från händerna!!! Det kan inte ha funnits något allmänintresse i att visa dessa hemska konsekvenser av en bränsleläcka i något afrikanskt land. Jag var hundvakt åt Jazz och satt lite fast under kvällen medan  gubben tog hand om den fällda råbocken. Vi var rädda att vår skadade vovve skulle slita av bandaget. Det gjorde han i alla fall sen när han var ute på kvällskissturen. Så med mycken möda lyckades vi göra ett nytt Snöggbandage. (Heter kanske inte så numera, det hette så i alla fall på den tiden vi hade mjölkkor)

Älgskötselområden ...

... bildas nu och jag hör att telefonen går varm. Roland är ordförande i Årjängs jaktvårdskrets och insatt i den nya lagstiftningen. Man ska alltså bilda större områden för att få en effektiv älgförvaltning. En älgtjur har 8000 ha som sitt hemområde ungefär. Flera jaktlag, viltförvaltningsområden, slår sig alltså samman på egna initiativ till älgskötselområden.

Ett älgskötselområde ska kunna i princip förvalta en egen älgstam och bör alltså omfatta bortåt några tusen hektar enligt expertis. Det ska göras 3-åriga skötselplaner utifrån de inventeringar som gjorts och så ska man sätta upp ett mål för hur älgstammen i området ska se ut. Det beslutas alltså inte uppifrån hur många älgar som ska skjutas eller finnas kvar utan det blir älgskötselområdena själva som bestämmer.

Om man väljer att ha en älgstam på 12 älgar i vinterstam så kan man skjuta 4 älgar per 1000 hektar = 2 stora och 2 små för att hålla kvar på den nivån och där har många älgskötselområden valt att lägga sig.  

Om man väljer att gå på de stora skogsbolagens linje med att ha 8 älgar per 1000 hektar så blir avskjutningen 2,4 älgar per 1000 hektar. Det skulle i så fall på vårt område Harnäs vvo, 3800 hektar,  innebära att man kan skjuta c:a 9 älgar per år = ungefär 4 vuxna och 5 kalvar.

De här siffrorna förutsätter att man inte har varg i området. Med vargförekomst så blir det ingen avskjutning alls troligtvis med den låga nivån och kanske några enstaka på den högre nivån.  Man räknar med att en vargflock kan behöva äta 120 älgar per år så då blir det inte mycket kvar till jakt. (Ett vargrevir är större än ett viltvårdsområde)

Men som sagt det är upp till varje älgskötselområde att besluta om hur man vill förvalta sin älgstam

Risviken, Snarkil och Harnäs har gått samman och kallas Järnsjöns älgskötselområde. Järnsjöns älgskötselområde har beslutat lägga sig på nivån 8 älgar per 1000 hektar i sin treåriga älgskötselplan och det kommer när man skjutit ner till den nivån att innebära en kraftig minskning av älgavskjutningen. Här på Harnäs vvo har man tidigare brukat skjuta 20 - 30 älgar varje år.  I framtiden kan man alltså räkna med en nivå på c:a 9 älgar per år.  Och kraven uppifrån blir hårda på att man inom älgskötselområdet verkligen når sin målnivå och att man regelbundet redovisar sina inventeringar.

Nytt är också det som kallas älgförvaltningsområden, som kommer att  besluta om älgförvaltningen i stora sammanhängande områden och kommer att består av flera kommuner men inte följa kommungränser. Älgförvaltningsområdena ska följa viltets naturliga gränser utifrån sjöar, älvar, vägar, viltstängsel osv.

Ja, ungefär så tror jag att det blir om jag har snappat upp rätt i förbifarten.

Viltolyckor ...

... händer en del här i Värmland, fast visst bara hälften så många i år som förra året. Det är mest älg och rådjur än så länge. I län med vildsvin och hjort så är det också vanliga olycksorsaker. Nu finns en sida, hos Nationella Viltolycksrådet, där man kan se var viltolyckor ägt rum, olyckor som föranlett polisen att inkalla eftersöksekipage, dvs jägare med hund. Man försöker spåra upp viltet för att förkorta djurens lidande. Här är sidan, som dessutom innehåller intressant statistik över när på året de olika viltslagen orsakar mest olyckor.
http://www.viltolycka.se/hem.aspx?mapc=16

Stackars lille Jazz!

Han var hos veterinären idag med sin onda framtass. Det hade blivit en varböld i trampdynan och han hade väldigt ont. Veterinären tog bort varet, gjorde rent, bandagerade och gav honom pencillinspruta. Nu ska han fortsätta äta tabletter. Han har haft jätteont och ligger nu bara still. Jag tror att medicinen är lugnande och smärtstillande. Lite bekymrad är jag förstås att han inte druckit vatten heller sedan klockan 12 idag och nu är klockan 21.00 på kvällen. Och att han legat på samma sätt i flera timmar utan att vilja försöka resa sig. Han tittar upp och viftar lite på svansen när jag snossar med honom.  
Nu kommer snart Roland hem och får ta över sjukvården.

Uppdaterat  kl 21.30 Så fort Jazz hörde Rolands bil långt nere i vägen så reste han sig upp och kunde plötsligt gå på tassen utan smärta och ville ur och kissa. Sen när Roland gett honom mat åt han med god aptit. Det är hopp om livet alltså.



(Kanske borde Roland också ha fått något lugnande utskrivet till sig. :-D. Efter den här långa transportsträckan som sommarhalvåret utgör för hans del så har alltså jaktsäsongen startat och han han har ingen hund att jaga med. Det trampas oroligt omkring i abstinens!)

Dagens kyckling

Det blev kyckling idag, det var ett tag sedan. Jag gjorde en variation på ett gammalt recept;


Skär först bort allt som liknar fett och senor och blod, skär upp kycklingbröstet längs med, lägger in en skiva kassler (borde ha varit salami), en sträng tomatpuré (borde ha varit soltorkade tomater), hackad vitlök rätt mycket, timjankvistar, fetaostärningar (soja till mig), kryddar förstås med salt och vitpeppar, viker ihop och rullar så in det hela i en baconskiva. Jag gjorde några med två skivor men det räcker med en. Helst ska man bryna det här i panna först ett par minuter och så ner i form och in i ugnen på så där 200 grader i en halvtimme - tre kvart. Men jag hann inte bryna dem utan lade direkt i formen och penslade istället mot slutet med soja, det ger den fina färgen man vill ha och bra smak också.

Av skyn som blev gjorde jag en vanlig sås. Den blev i och för sig väldigt god, men kanske hade den i sig smakstarka kycklingen matchats bättre av en kall len sås, typ bearnaise eller någon på gräddfilbas.

Till detta serverades ris och potatis och varm majs.

Bloggen som kokbok ...

... använder jag. Idag letade jag igenom min egen blogg efter ett recept på kyckling som jag tänkte göra idag. Bra att ha alla favvorecept samlade på den egna bloggen under egen kategori. Hos mig heter den bara "Mat". Det blir fylld kycklingfilè lindad i bacon tror jag. Den tillagas i ugn.

Garmiani - bra veterinär i Årjäng.

G.  tar emot Jazz nu idag söndag för en bedömning av hans hälta. Jazz slet ju ut tramdynorna för nästan två veckor sedan i samband med jakt på väg. Därefter blev han nästan bra, men sedan i fredags allt sämre. Tassen ömmar ordentligt, har blivit svullen och det gör rejält ont. Antagligen är det en infektion i trampdynan och han behöver få antibiotika för att bli av med den. Oron är förstås att leden och senfästen ska ta skada. Tacksamma är vi att vi kan få komma och träffa veterinär idag direkt.

G. Adon ...

... fågelmålaren, har jag nu tre bilder av. De är fina allesammans, men kanske är den senaste som jag fick idag, den finaste, den med grönfinkarna.


Oj, här syntes de inte särskilt bra men i grova drag kan man se dem i alla fall. Den som kom nu idag är den längst till vänster, den med grönfinkarna.

Vi hade besök från Göteborg och det blev en trevlig dag med mycket prat och nostalgi och avrapportering om vad som hänt sen sist! Roligt att vi kan behålla kontakten fast det numera är geografiskt långt mellan oss.

Utelek är hälsosamt ...

... för barn. De rör sig mer och bättre ute, blir mindre sjuka, de får mer frisk luft och blir positivt påverkade av att vistas i naturen. En timme om dagen, som skolans obligatoriska uteraster kan ge, räcker inte. Det borde vara minst dubbelt så mycket enligt miljöpsykolog (vad nu det är för nåt?). Jag glädjer mig i alla fall åt att de yngsta barnen på min skola har obligatorisk uterast oavsett väder och att mina barnbarn går på Waldorfskola med Waldorffritis där de kan välja utefritis eller innefritis (och M. väljer alltid utefritis med fin natur att vistas i, ett litet skogsparti!)http://www.aftonbladet.se/wendela/article13601093.ab


Kerstin Wikeberg - Skogh har utställning i Kil ...

... med sina fina textila bilder. Det är vernissage idag lördag kl 12.00 på en hembygdsgård som heter Runnevål eller nåt sånt. Det är visst loppis också i anslutning så det kan bli mycket folk när det är både utställning och annan försäljning.

G. Adon kommer idag ...

... tavlan som jag köpt. Spännande!

Teatern i Karlstad ...

... har renoverats och fått en märklig påbyggnad som inte ser så snygg ut. Den syns inte så mycket här, men ser ut att vara ett vitt plåttorn där, rakt fram i bild. Det passar inte riktigt in på den här gamla vackra byggnaden, men ibland måste man förstås göra nya konstruktioner för att få det hela modernt och funktionellt. Undrar vad det är?

Pürschbocken igår fredag!


Den här bocken var jättestor, han har gått runt huset länge nu och Roland har väntat på att bli ägare till det här geväret så att han ska kunna fälla den. Det är just nu lovligt att skjuta hornbärande bock med kulvapen, kallas pürschjakt. Hundjakt kommer senare. Igår fredag så kom läget. Bocken stod på åkern bredvid vårt hus och kunde fällas direkt



Träffen var väldigt bra, bocken var i stort sett död i träffögonblicket, gjorde bara en rusch på 30 meter in i skogen in under en gran. Roland hämtade Oskar som snabbt hittade honom. Han är bra på att spåra och det är tur för här hade det varit svårt att se bocken annars.





Träffen i hjärt-lungområdet



Det var tungt att dra hem, bocken var stor.


Nu var alltså Sillstryparens gamla gevär invigt här i nya händer, vad det heter får jag återkomma till när gubben vaknar, för jag har ingen aning, vet bara att det är en klen kulkaliber. Jo, det är en Sako Hunter kaliber 222 Remington. Kikaren är en vanlig rödpunkt 3-12 förstoring. Det är alltså ett klass 2-vapen som bl.a. används till fågeljakt och rådjur, men inte älg och annat större vilt. Det har en rak kulbana och väl inskjutet så kan man få bra träff även på längre håll. Roland är väldigt nöjd med det här vapnet.

Tålamod...

... får man beväpna sig med när en timmerbil precis slagit stödbenen i backen och börjat lasta på bil och släp! Här på Egenäsvägen. Det är flera fack som ska fyllas och även om föraren är flink så tar det en god stund. Det är bara att slå av motorn på den egna bilen, placera sig så att man inte blir påkörd bakifrån, eventuellt slå på varningsblinkers och ta det lugnt! Många avverkar i skogen nu, det är bra betalt.


Hjärtat svämmar över ...

... ibland för en del människor man kommer i kontakt med på bloggen. Den här unga damen skrev kommentar på ett gammalt blogginlägg och jag läser hennes blogg med tårar i ögonen. Det finns gripande människoöden. Jag skulle tveka att sprida hennes texter om det inte vore så att hon själv har en blogg öppen för alla.
http://rosenjenny.blogspot.com/

Nät-terror ...

... kan ha många olika skepnader.

Fördomsfullt så tror vi att det handlar om skolungdomar eller skolbarn som trakasserar varandra på nätet och manar till hämndaktioner av olika slag mot dem som upplevs som antagonister eller oliktänkande.

Vi tar sällan med i beräkningen att det också kan handla om "mycket vuxna människor" som i vredesmod över demokratiskt fattade beslut använder sitt internetforum till att skapa förföljelse av enskilda individer.

Det är lika vidrigt var det än uppträder, vem som än är ansvarig för publiceringen! När någon valts till ett politikskt uppdrag så måste den personen vara fri att rösta efter egen övertygelse utan att vara rädd för personliga trakasserier på nätet kopplade till namn-uthängning.

Jag vet att jag som bloggare inte är juridiskt ansvarig för kommentarer, men jag upplever ändå ett moraliskt ansvar för vad som går att läsa på min blogg. Därför har jag modereringar av kommentarer, dvs jag själv godkänner allt som  publiceras på kommentarplats. Jag vill kunna stå för det som står här, inte bidra till att starta någon form av nätbaserd förföljelsekampanj mot enskilda individer. För det är väldigt otäckt och den/ de  som blir utsatt har nästan inga möjligheter att försvara sig.

Det inlägg och de vidriga kommentarer som jag avser med mitt inlägg är nu borttagna och det är ju bra, men hann under den tid de var publicerade orsaka flera människor skada. Därför hoppas jag på en ursäkt och ett tillrättaläggande från den facebook-person som triggat igång det här. Inte bara ett borttagande och så tystnad. Det handlar om vanlig mänsklig anständighet och humanistiska värderingar.  Om man har gjort fel så bör man ta ett steg tillbaka och be om ursäkt. Det vore anständigt Runar P. , speciellt som Du säger Dig  förespråka kristna värderingar i samhället. Jag omfattar också de värderingarna och för mig är de nära kopplade till demokratin som politisk grund; att alla är lika mycket värda och att samhället styrs av valda representanter genom majoritetsbeslut. Borde kanske vara välbekanta för Dig också  som f.d. riksdagsman.

Det är inte ofta jag ger mig in i kontroversiella debatter på kommunnivå men här finns ett verkligt lågvattenmärke som inte går att låta passera okommenterat. Det handlar mer om vad man kan använda internet till än själva sakfrågan. Jag känner mig verkligen som en "portvaktskärring" som hötter med näven åt en herre som är äldre än mig och det tar emot. Men det finns gränser, även på nätet.  Och vi som är kärringar och gubbar borde väl istället föregå med gott exempel, eller hur?

http://inga.blogg.se/2011/september/tocksfors-katastrof-tragedi.html#comment

Barn och trafikmognad ...

... är ett svårt kapitel. När kan barn klara av att vistas i trafikmiljö utan vuxenstöd?

Forskningen har i många år visat på att det är först i 12 - årsåldern som barns utveckling har nått fram till trafikmognad. Det handlar om rent fysiologiska faktorer som förmågan att uppfatta med vilken hastighet ett fordon rör sig, förmågan att uppfatta hur snabbt man själv rör sig, förmågan att uppfatta flera skeenden samtidigt, förmågan att göra snabba bedömningar av vad som är säkert att göra och vad som innebär fara.

Man rekommenderar att föräldrar tränar barn i trafiken med en vuxen innan de ska klara sig på egen hand. Det är också bra om föräldrar kan samverka när det gäller att följa barn till skolan, att man turas om att gå med en grupp istället för att gå med ett och ett barn. Då blir det en rimlig uppgift att fortsätta med längre upp i åldrarna och fler barn kan ansluta.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/okunskap-kring-barns-mognad-i-trafiken

Älgsaltrulle ...

... blev himla gott senast.

Det var ett matexperiment. Vi gör rätt ofta tjälknöl. Det innebär att man lägger ett köttstycke över natten i ugnen ( 12-14 timmar i 70 grader) och sen lägger den i het mättad saltlag med vin, kryddor, lök och vitlök i 4 - 6 timmar. Förra gången detta gick av stapeln så tyckte jag att det var synd att slänga saltlagen efteråt. Den är för salt för att göra sås av och brukar åka ut i avloppet. Men då frös jag den och tänkte att man kanske kunde göra något annat med den vid tillfälle.

Jag tog upp två små saltrullar av älg och skulle just till att koka dem till pålägg när jag kom på den frysta saltlagen. Det borde gå lika bra att koka köttet i den som i vanlig saltlag. Alltså tinade jag den i lade i köttbitarna och det hela fick koka någon dryg halvtimme för att sedan svalna av  3-4 timmar i lagen.

Och det blev kanongott!  Vi åt till kokt potatis och bearnaisesås först en och jag hade matlåda med. Sedan blev det smörgåspålägg åt gubben. Hädanefter kommer jag att frysa in saltlagen efter tjälknöl och återanvända den på det här sättet. 

Juholt försvann liksom...

... någonstans. Och jag är lite besviken på det, han hade ju ändå både mustasch och folklig humor. Det borde inte vara fel.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/juholts-enda-avtryck-i-rikspolitiken_6376352.svd



Agenda

Idag var det jobb, friskvårdstimme, lite husvård och fotografering av hus och byggen.

I morgon fredag inget särskilt på tapeten.

På lördag får vi långväga gäster, det ser jag fram emot och då kommer min Adon-tavla! Hoppas den är lika fin i verkligheten som på bild.

Jazz är fortfarande halt och Roland har svår jaktabstinens! Eskil ringer och vill göra gemensam jakt men det är omöjligt.








Stölder vanliga på skolor!

Det visar en enkät som gjorts av tv4. Var femte förälder uppger att deras barn blivit utsatt för rån eller stöld i skolan, men de allra flesta väljer att inte anmäla till polisen och det finns inga sådana rekommendationer från Skolverket eller från polisen. Istället säger man åtminstone från polisen att det skulle inte fungera att anmäla så många brott för man har inga resurser att ta sig an dem(?). Det gör skolan till den arbetsplats i Sverige som är mest utsatt för brott och ingen verkar ta det på allvar. För jag förstår inte varför brott inte ska beivras där av polisen som på andra ställen. Lagen om att man inte får stjäla måste väl ändå omfatta även barn. Eller finns det undantag?

Tillbaka alltså till min gamla devis som innefattar exempelvis mobbning, bråk och oro på lektionstid i svensk skola. Tenderar skolan att bli ett reservat i vårt samhälle, där vi godtar ett brottslighet och ohyfsat beteende som inte accepteras någon annanstans i samhället? Varför ska barnen ha det så här, som vi vuxna aldrig skulle gå med på att ha det på våra jobb? Dag efter dag. Och nu menar jag inte min skola för där hör jag sällan talas om stölder, jag menar skolan i Sverige i allmänhet och kanske gäller det mer för skolor med äldre barn och ungdomar, från högstadiet och uppåt.

http://www.nyheterna.se/tv?videoid=2003376&treeId=5050101

Byggjobb


Nu har jag haft en ledig onsdag igen. Lång promenad blev det i småregn, men både Oskar o jag fixade det ändå. Om jag nu inte sysslar med mitt eget jobb så kan jag ju syssla med gubbens. Vi skulle ändå ut med grejer till hans bygge så jag hjälpte honom att mäta ut profilerna. Nu har han alltså satt ut pinnar utanför det som ska bli grund och strävat dem med diagonalstag så de ska bli stabila. Sen har han satt upp profiltråd som ska vara exakt som husgrunden ska gjutas. Det här är festlig matte. Alla mått finns på ritningen förstås och de bör stämma, i alla fall på någon millimeter när. Det handlar om långsidorna och kortsidorna och så framför allt diagonalen i huset. Bägge diagonalerna måste vara exakt lika långa annars blir huset en romboid ( i det här fallet med en avlång huskropp). Det vita på bilden är isolering, något frigolitliknande som ska med när det ska gjutas.

Danska familjen som var gisslan ...

.. hos pírater har nu släppts mot en lösensumma på 19 miljoner kronor ungefär. De uppges vara på väg hem och mår efter omständigheterna väl. De får läkarvård och psykologkontakter. Det är anhöriga som har skött kontakterna med piraterna, inte danska staten.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pirater-friger-danskar_6449952.svd

Jag ser fram emot att få höra eller läsa ett ångerfullt uttalande från pappan, som så stöddigt tog emot varningarna för pirater med att det var farligt att gå över gatan också, eller nåt sånt! Och bara fortsatte rakt in i värsta piratområde.

"Göra en Terje" ...

... har redan blivit synonymt med att fejka bilder. Tänk vilken resa, att gå från ära och berömmelse till att bli den som ger ett ansikte åt fuskfotografiet! Han fråntas inte heller Naturvårdsverkets pris, vilket torde lägga en skugga över det som institution. De  som fått och kommer att få priset kanske inte riktigt uppskattar att förknippas med Terje. Efter ett sånt avslöjande hade det enda rätta varit att Terje själv hade lämnat tillbaka utmärkelsen och priset.

Och han hade inte mod nog att gå ut med erkännandet själv, hans fru fick göra det! Det känns som en äkta ynkrygg!

Och jag får väl erkänna att jag är arg för att han ifrågasatte Gunnar Glöersens kritik och dömde ut hans kunskaper om naturfoto. Gunnar är en vän här i familjen och hans kunskaper om djur och natur är värda all respekt. När han gick ut och sa att detta inte kunde vara möjligt, man kan inte få så många tillfällen att fotografera vilda lodjur under så kort tid och på de här platserna, då trodde vi absolut på honom. Han skulle aldrig säga så om han inte var absolut säker. Gunnar har tillbringat så många timmar i skogen och säger att han har duktiga och tålmodiga naturfotografer som sina idoler. Men inte de som fuskar.

Till allt annat elände så var tydligen en del av djurbilderna inte ens Terjes egna utan stulna på nätet, nu är han polisanmäld.

http://settern.wordpress.com/2011/09/05/naturfotografen-som-fuskade-sa-har-gjorde-han/
http://www.dn.se/kultur-noje/behaller-utmarkelsen-arets-fotograf--tills-vidare

Björk o annat

Jag lägger ut bilderna här bara så att jag ska veta var de finns sen.












Berusad älg blev hängande i äppelträd!

När älgar äter äpplen kan de jäsa i magen så älgen blir rejält på lyset. Kolla på den här länken!
http://gt.expressen.se/nyheter/1.2552527/har-gar-den-berusade-algen-pa-en-riktig-nit

Bra skrivet om vargpolitiken ...

... haveriet och  konsekvenserna:
http://www.dn.se/debatt/nu-aterstar-bara-konflikt-om-de-svenska-vargarna


Töcksfors; katastrof - tragedi?

Ja, ungefär så har den mindre tätorten i vår kommun, nära gränsen mot Norge beskrivits idag på olika webplatser. Det var med en pirrning i maggropen jag närmade mig Töcksfors köpcenter för att leta gummistövlar utan vattenläckage(  jag upptäckte att det inte fanns några i Årjäng som jag ville ha).

Vad skulle möta mig? Ett samhälle i sorg? Gråtande människor på torget? Strejker? Demonstrationer på gatorna? Ett folkliv som stannat av i chock?

Ja, vad skulle man tro efter att ha läst inlägg och kommentarer på Runar P.s facebook och en del annat med braskande rubriker, versaler,  och utropstecken i mängd? 

Vad har då detta samhälle drabbats av? En tsunami? Ett Utöyadåd? Svältkatastrof som den på Afrikas horn?
Ond bråd död? En företagsnedläggelse av stora mått? Med uttryck som tragedi och katastrof så borde det vara något på den nivån för att rimma med mina värderingar.

Nej inget av detta kunde jag se spår av, det var precis som vanligt.




Så här såg det ut! Ungefär som det brukar, lite regnigare kanske.

Vad är det då som har hänt i Töcksfors? 

Jo, kommunen har beslutat att lägga ner det lilla dåliga badhuset i Töcksfors. Det har en bassäng som var felbyggd från början, alldeles för kort (6 * 12 meter) och alldeles för grund (någon meter tror jag)  för att ha förutsättningar att bli något annat än en större plaskdamm för de yngsta. Den var nu rätt skröpplig och krävde ombyggnad för ett par - tre miljoner för att kunna fortsätta användas och då till en hög driftkostnad per år. Den har så få besökare att kostnaden för att driva anläggningen är oacceptabel, utslagen per besök. De som vill ha roligt bad / träna simning åker antingen till Årjängs simhall eller till det fina vattenland som finns över gränsen på den norska sidan. Kommunens kultur- och fritidsnämnd valde alltså att istället satsa på Hagavallen, en sportanläggning i Töcksfors som har en livaktig verksamhet. Pengarna räcker inte till allt och man måste prioritera inom nämndens budget. Man sparar nästan en miljon per år på att lägga ner badhuset i Töcksfors och det är ett klokt beslut. Bättre att satsa på attraktiva aktiviter för barn och ungdom istället för att slänga goda pengar efter dåliga.

Självklart är det inget som hindrar privata initiativ att gå in och ta över driften om man tror att det går att få det hela att gå ihop ekonomiskt, eller att söka sponsring av privata företag i Töcksfors om den här anläggningen har så stor betydelse som man påstår. Töcksfors brukar vara bra på sånt. Vi får se vad det blir till slut.

http://www.nwt.se/arjang/article963079.ece

http://www.nwt.se/arjang/article961560.ece

http://www.barnsemester.se/index.php?option=com_attraktioner&Itemid=48&func=detail&visa=0&id=2838

Uppdaterat onsdag kväll kl halv åtta: Det verkar som om Runar har tagit bort det osmakliga inlägget med många sanslösa kommentarer från sin Facebooksida nu. Cred för det åtminstone!

En G Adon -tavla ...

... till har jag lyckats bärga. De är lättast att få tag i i Göteborg för det var där han bodde, fågelmålaren. Tack Leif och Stina som hjälpte till, ska bli roligt att få se den i verkligheten så småningom.



Här är min första Adon med gulsparvar

Karlstad vägbygge i all evighet?







Gatuprostituerade betalar skatt ...

... i typ  P-automat i tyska staden Bonn! Så cyniskt! Man undrar om världen har blivit galen. Hur tar man in arbetsgivaravgifter och vem betalar dem? Arbetsgivaransvaret vem har det? Finns det liknande automater på gatan för hallikarna? Eller där kunderna kan betala in momsen? För mig är det obegripligt att något sådant kan sättas i system, att könshandeln kan bli legal. Jag får inte ihop det, vare sig etiskt eller praktiskt ekonomiskt.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/prostituerade-tvingas-betala-skatt-i-p-automat

 

Kvällens utflykt ...

... gick först till den här båten för att ösa ur vatten, vi har fått så där 40 mm det senaste dygnet.




... och den trogne bävern kom också, klockan var 19.15 den här gången.


... och där på andra sidan viken skenade en älg förbi, men jag hann inte få med den på bild






... det här såg vi också på väg till båten



... på hemvägen tog vi en sväng upp till Febacken, där träden böjde sig för oss i dimman.



...på vägen dit såg vi två tjäderhönor som åt stenar på vägen

Vid Harnäs såg vi 4 rådjur i en familj och ytterligare en älg.



Så här såg det ut på Liane idag. Åkrarna svämmade över och ett tag var det även rejält med vatten på Lianevägen, rester av Irene som bråkade i USA på ostkusten

Fördömanden om skolan ...

.. blir så slentrianmässiga ibland. Nu skriver en tidning att den svenska skolan är så hemsk som fortsätter att använda antimobbningsmetoder som Skolverket dömt ut.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article13572149.ab
Det är inte sant. Skolverket dömde inte ut alla antimobbningsmetoderna, utan slog i första hand ner på att skolorna är dåliga på att kartlägga och analysera den egna situationen när det gäller mobbning och anpassa metoden efter resultatet.
. Det man fann var att skolor / kommuner ofta valde en antimobbningsmetod i högen (utan att kolla om det fanns dokumentation på effektiviteten)  och så måste alla på skolan / i kommunen använda den. Sedan ansåg man att man gjort krafttag mot mobbning. Och det hade man naturligtvis inte. Den enskilda skolan  / klassläraren måste med jämna mellanrum gå in och undersöka hur det är på plats genom att fråga elever / föräldrar direkt eller anonymt, skriftligen och / eller muntligen var, när och  vilka det handlar om i mobbningssammanhang. Sen ska man ta tag i de verkliga problem som finns.  Den metod mot mobbning som ska användas ska väljas utifrån hur problemet ser ut. Det finns ingen universalmetod, men flera som kan vara bra i vissa situationer. Ungefär så sa Skolverket och det var klokt uttryckt. Det blir meningslöst att hålla på med beordrat och tidskrävande antimobbningsarbete i klasser / skolor där mobbning inte finns. Samtidigt måste krafttag till omedelbart där mobbning upptäcks.


Nykomlingar i Svensbyn!


På hemväg från Årjäng så stannade vi till i Svensbyn för att hälsa Sara i Bäcken och hennes famiilj välkomna. Vi hade med oss en flaska "champagne" att skåla i och en liten blomma för utebruk. Det är mycket att packa upp men nu kan Markus också vara hemma en vecka så de kan hjälpas åt. Och Melker börjar på dagis i Svensbyn den här veckan. Helt perfekt! Han kommer att gilla det. Han "jagade" när vi var där, han har redan förstått vad som är viktigt i Sillerud. Det är ett fantastiskt fint hus med en suverän utsikt över Svensbysjön, ändå ligger det inte mitt i byn utan på en höjd lite bredvid. Och skola, ´dagis, E18 med busshållplats  och affär  är inom gångavstånd. Det är rejält tilltaget i storlek, byggdes ungefär samtidigt med vårt hus i  slutet på 70-talet. Visst kan man tro att man är på en Ålandsfärja om man sitter här på altanen.


Här har Melker redan ställt upp sina fordon i en snygg parkering, pappas gosse kanske och farmor Mauds som också är i fordonsbranschen. För att inte glömma morfar som också kör lastbil. Mycket brumbrum blir det.

Från Brita i Årjäng åkte vi alltså hit till Svensbyn och sedan till May och Kjell i Signebyn, eftersom Roland måste hämta verktygsvagnen där. Han har fullt sjå nu med fem anställda att serva. Det är mycket arbete även på helger och kvällar.



VÄLKOMNA TILL SILLERUD...

.... Sara, Markus, Wilmer och Melker. Idag gick det stora flyttlasset från Karlstad till huset i Svensbyn, där Birger och Lena bodde förut. Sara är dotter till Rolands dubbelkusin, så hon är tremänning med våra barn. Jag skrev för en tid sen här på bloggen om det fina dopet när lille Wilmer döptes. Med Sara så kommer det en förskollärare till bygden fast just nu är hon förstås barnledig. Markus är i chaufförsbranschen och kör långtradare.

I kväll ska jag som hastigast träffa f.d. kollegan Brita R. Roland ska kolla på något jobb där och jag hänger med. Trädgården har fått en duvning idag med släng och nyplantering i krukor. Och så har jag varit matambitiös; gjort en stor omgång pepparrotskött att frysa i portioner med buljong, kanonbra älggryta med massor av kantareller och lök som också ska räcka till flera måltider och så ett litet experiment. Jag hade fryst sån där vin-saltlag som jag har när jag gör tjälknöl. Den tinade jag nu och kokade två saltrullar av älg i den. Sen fick den stå och svala i lagen, ska bli spännande att se om den är ätlig. Vi ska testa i kväll tänkte jag.

En präktig hemmafrudag med andra ord, rätt trevligt egentligen.

Det här...

... vill man inte tro om kända personer som ser så trevliga ut. Jag hoppas hon ljuger.
http://nyheter24.se/noje/585730-sexiga-knarkande-svin

Improviserat...

... blev det igår kväll; löksoppa lagad för åtta personer räckte knappt till fyra (tack för recept Åse-Britt!) + risgrynspudding med hallonsylt + mycket trevligt prat här med T och A-M i Deje.

Var i Åmål en sväng under dagen för att leta omönstrat, beige duschdraperi. Och det finns bara inte alls. Nu har jag sökt i flera månader. Någon som sett?

Fusk av känd naturfotograf Terje Hellesö ...

... avslöjat av Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Värmland. Gunnar fick frågan om vad han trodde om bilderna på bl.a. lodjur, tagna av den berömde och prisbelönade fotografen. Och Gunnar som känner de här djurens levnadssätt mycket väl, sade direkt att det här kan inte stämma.    

Nu är bluffen avslöjad och många har alltså blivit lurade. Terje fick priset årets naturfotograf av Naturvårdsverket 2010.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13570565.ab

http://www.jagareforbundet.se/blogg/index.php/2011/08/bildexplosion/

http://www.dn.se/kultur-noje/kand-naturfotograf-medger-fejk

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kand-naturfotograf-medger-fejk_6439680.svd







Chockade ...

... tar vi emot beskedet att en känd Sillerudsprofil, Hans B. avlidit till följd av skador som drabbade honom  i samband med en olyckshändelse. Hans hade ett starkt engagemang för bygden, vilket visades genom hans arbete i Silleruds församling, i Karlstads stift,  i hembygdsföreningen och på andra sätt. Hans var en duktig fotograf och jag brukade berömma hans fina bilder i församlingens tidning.  Han var dator- och  internetkunnig (utbildade i it inom kyrkan)  och läste också min blogg. Vi diskuterade ibland  innehållet i en del inlägg. Vårt medkännande går till Kerstin, sönerna och övriga anhöriga.

Uppdaterat: Nästa chock kom idag lördag kväll då vi fick reda på att en granne till oss, tvärs över skogen här, Bengt på Holstorpet avlidit i förrgår efter en tids sjukdom. Han var jämngammal med oss ungefär. Jag känner honom inte så väl men hans föräldrar umgicks med Rolands föräldrar i ungdomen så familjen finns med i den gemensamma historien. Vi tänker på de närmast anhöriga som nu drabbats av sorg.

Så här är livet, en blandning av glädje och sorg  och vardagsbekymmer som vi inte alltid råder över. Och min blogg är en dagbok som speglar hur mitt liv ser ut med alla ingredienser.

Hurra för söta och glada 18-åringen!


Igår fredag kväll var vi på födelsedagskalas för en nybliven 18-åring, Rolands systerdotterdotter Matilda. En fin tjej som vi haft förmånen att få följa under uppväxten. Nu går hon på Lillerudsgymnasiets travlinje och siktar på att jobba inom travsporten. Det finns starka travgener i Rolands = mammans släkt och även i pappans släkt. Så yrkesvalet är inte så märkligt kanske, hon har hela sitt liv varit med i branschen och gillar den. Hon vet vad hon ger sig in på, har sommarjobbat hos travtränare och har redan kört ett antal travlopp.


Det var verkligen 18 ljus på tårtan. Den var jättegod sa de som kunde äta av den (jag som inte tål fick annat godis!) Det var Sinikka på ICA Silleruds kafé som hade gjort den. Hon gör sånt här på beställning, kan jag nämna som upplysningsvis.  


Vi hade en trevlig kväll med god mat,  mycket prat och en vacker utsikt över Svensbysjön från uterummet hos Anders o Annelie. Tack för det och lycka till med körkort, utbildning och livet Matilda! Vi önskar Dig allt gott!

Ruggande höna ...

... liknade jag alltmer förra vintern. Dunjackan, som jag verkligen gillade och köpte till ett bra pris förra hösten, släppte igenom en massa dun, både på insidan och på utsidan. Jag försökte borsta, klippa, ja allt, men det hjälpte inte. (Se bilden nedan!) Kläderna blev  fulla av dun och även bilsätet. Nu åkte den i soporna idag. Jag hittade en ny dunjacka i Karlstad, jag har shoppat loss! Jag kollade överallt på Bergvik och inne i stan på Axelssons och CGC men den som jag gillade fanns på Vero Moda, alldeles nyinkommen. Bäst att passa på nu medan de vanligaste storlekarna finns kvar, tänkte jag och slog till, trots att det är månader kvar till smällkalla vintern.  



Min andra kraftigare jacka, som var lagom för höst och vår, inte så jättevarm men ändå lite lagom tjock, hade murknat! Den hade ett lätt plastigt överdrag på textilen och det var så upplöst att det gick att dra loss i långa bitar. (Bilden nedan!) Kollegorna fick se några underliga revor i jackan i lärarrummet häromdagen, då upptäckte jag det hela. Men den är förlåten, jag har haft den jättemycket och den är minst 6-7 år gammal. Så här såg den ut!

Nu har även den åkt i soporna och jag hittade en ny "lagomjacka" i Karlstad, också på Vero Moda. Nu tror väl någon att jag har betalt för att skriva gott om den butiken men jag lovar att jag har inte ett enda öre för det. Och inte brukar jag handla där heller annars.  



Sen köpte jag en varm finjacka på Axelssons som säljer allt med 20 % i sin affär just nu. Finjacka har jag inte haft någon på länge nu och något inköp var inte planerat, men jag fick syn på en som jag gillade idag  när jag spanade efter de andra jackorna.

 Det var rätt billiga jackor, jag lägger inga jättepengar på kläder. Ok, finjackan kostade en slant, men de andra var desto billigare. Får se om de är bra ändå eller om jag kommer att fortsätta rugga.

Det  blev ett par sko-stövlar på Ecco på Bergvik också. Kanske ett par som jag kommer att ha på skolan till rastvaktandet. Då är det bra att ha skodon som står emot både kyla och blöta.

På IKEA köpte jag dra-på-lakan. Det är svårt att få lakan att hänga kvar i upphissbar säng. De vill samlas i en rul på mitten, även om de är stora. Så nu ska jag testa dra-på-idén. På IKEA blev det även ett nytt laptop underlag att ha datorn på i sängen = påse med frigolitkulor i och vit plastskiva ovanpå. Det funkar jättebra, fast det gamla var halkigt och slitet.

Massor av shopping alltså och unikt för mig som brukar sakna talanger i den här branschen, det blir mest mat annars. Men nu var jag tvungen för att inte frysa i vinter bl.a.

Klädbloggtalanger saknar jag uppenbarligen också, jag är nog den enda bloggare som lägger ut bilder på kläderna jag slänger istället för kläderna jag köper ;-). Helt bakvänt!

Googles gunstling ...

... är jag ibland, dvs det jag skriver om hamnar högt på Googles sökmotorer. Och jag har ingen aning om varför, för detta är en rätt blygsam blogg. Det spelar för det mesta ingen roll alls eftersom jag inte har för avsikt att sälja reklamplatser. Jag betalar till och med för att slippa ha reklam här. Minns att måttet var rågat den gången då jag hittade reklam för WWF här, en företeelse som jag betraktar som lite skum.

Men ibland kan det ha sina fördelar. Minnesgoda bloggläsare kommer kanske ihåg att vi i juni var inne på en butik i Karlstad som säljer båtdelar och blev snorkigt bemötta. Jag skrev om det besöket här på bloggen.  
http://inga.blogg.se/2011/june/hjertmans-bat-i-karlstad.html

Blogginlägget hamnade högt upp bland tusentals träffar när man söker på företagsnamnet. Och nu har "Googlevågerna" slagit över försäljaren! ;-) Igår kom en ursäktande kommentar från butiksägaren med erbjudande om någon form av kompensation!  Tack för det! Och tack Google!

Slänga ut teven ...

... skulle vi nog kunna göra. Det finns sedan början på sommaren inte mer en en handfull kvällar när vi ägnat oss åt teve-tittande. Det har ibland varit någon halvtimme nu och då men inte mer än att vi kunde ha sett det lika enkelt på dator. Tiden använder vi tydligen till annat, mat och sällskap kanske.

Imorgon ska vi hurra för en söt och trevlig 18-åring och det glädjer oss förstås.

Mot våldet håller vi varandras händer ...

... och nu är vi nästan en och en halv miljon! Det är rätt mäktigt. Det går fortfarande att gå med så vitt jag förstår och länken finns här på tidningen Verdens Gang. Den lades ut efter terrordåden i Norge.
http://www.vg.no/nyheter/innenriks/oslobomben/lenke.php?start=208530

Breivik blev ett monster ...

... kapabel att jublande utföra terrordåd som innebar dödandet av nästan hundra människor, människor som han alltså saknade relation till och som dödades enbart i ett slags demonstrativt syfte.

Nu spekuleras i orsakerna till detta och det kryllar av förenklingar, var och en kör fram sin käpphäst och försöker använda terrordåden till att få stöd för egna gamla krav.

Men dådet har inte sin grund i en enda enkel förklaring så som antingen konstgödselförsäljning, dataspel, vapenlagstíftningen, skolan, kvinnosynen, homosexualitet, invandrarpolitik, familjen, generna, kyrkan, tempelriddarna, Gro Harlem Brundtland, Stoltenberg, uppväxten, Fjordmanbloggen eller högerextremism. Och liknande dåd kan alltså inte förebyggas genom att förbjuda de här företeelserna.

Det som har hänt är resultatet av ett antal samverkande faktorer, faktorer som har skapat monstret Breivik och även gett honom möjligheterna. Var och en kan inte beskyllas för dådet, det vore absurt.

Däremot kan man i ljuset av terrordåden behöva få bättre koll på varningssignaler på internet när det gäller terror i ett vidare begrepp, inte bara fokusera på

Man kan behöva se över samordningsfunktioner i samhället när det gäller att ingripa vid terrorattacker. Nu stod räddningstjänst, båtar  och alla andra beredda i närmare en timme och väntade på den samordnande polismyndigheten som i sin tur hade kommunikationsbekymmer av ganska enkelt slag. Under tiden hann många dö, helt i onödan, medan privatpersoner fick stå för den akuta hjälpen med eget liv som insats. 

Bilen med sprängmedel inne i Oslo fick stå där i två dagar och bomben utlöste Breivik själv på plats med stubintråd.

Bygga hus ...

... ska göras från grunden. Ungefär så här är det uttryckt med amatörspråk.  Först så grävs jorden bort och man fyller på med grus, ett vasst grus som kallas singel tror jag,   annars kommer huset  att flytta sig med tjälen. Och så ska det bli platt under och ledningar ska dras. Pinnar ska sättas upp så man vet var huset ska stå och grunden läggas. Det jobbet görs med ett laserinstrument som inte syns här. Den lilla gula maskinen är en tung padda som man vibrerar med, så att det blir hårt underlag.




Det måste vara helt plant under huset och att det är det kollas med det här instrumentet. Det har något slags mätfunktion som gör att det går att mäta på millimetern. Ojämnheter krattas till så att det stämmer. Gubben är alltså i byggbranschen och jobbar med sånt här. Sen strävar man heter det tror jag och då fixeras pinnarna som visar husets mått.

Ha ha ... nu har jag verkligen uttryckt detta helt på amatörspråk, gubben kommer att vrida sig av skratt, man får nog inte kalla kantmarkeringarna för pinnar och så! Jag var här på byggplatsen med förmiddagskaffe igår på lediga onsdagen, därav bilderna.


I:a september ...

... är det idag och första harjaktdagen för säsongen. Normalt så skulle Roland självklart vara ute och jaga med Jazz, men han drev på väg häromdagen när Roland släppte honom så han har trasiga trampdynor fram, tassar fram försiktigt och har ont. Det blev arbetsdag istället.