Inga Magnusson

börjar se bättre ut! Tidigare har den varit en katastrof, jämfört med hur det ser ut i kommunerna runt omkring. Det syns på min kategori om hamnar där jag samlat bilder och inlägg i ämnet.  Nu har man tydligen inom ramen för något gemensamt projekt (kanske Dano) fått EU-pengar att rusta upp hamnarna. Sillerud fick också ett bidrag. Så här fint har det i alla fall blivit på bryggan nu med stora bord och bänkar. Och på den ena sidan är det uppstädat och snyggare. På baksidan dock fortfarande rätt trist. Jag har varit här och letat efter sommarutställningen som konstföreningen brukar ha varje år men inte hittat den. Kanske inställd i år.

På hemvägen igår, söndag, så stannade vi till på Rosellsmagasinet i Bengtsfors och åt mat. Det ligger nedanför hotell Dalia nere vid hamnen i ett hamnmagasin. Det var suverän mat, god service och en trevlig miljö att äta i. Rekommenderas!!

Jag åt stekt röding, urläcker med citronpeppar tror jag, Roland åt entrecote och var mycket nöjd. Det var en man av asiatiskt ursprung som serverade och han var mycket trevlig och tillmötesgående.

Åk dit o testa!  Det är prisvärt!

Och vi jämför som vanligt småbåtshamnen med den i Årjäng! Intressant jämförelse som alltid! Kolla kategorin småbåtshamnar!

I schemat på lektionsfri tid kan man lägga in friskvård en timme per vecka. Det är suveränt bra. Jag utnyttjar det till antingen zonterapi eller till att gå långa promenader medan solen finns kvar, vilket är svårt om det skulle ske utanför schemat.  Promenad blev det igår, tisdag. Nu behövs det en massa motion för att ta igen det som tappats flera veckors halsfluss. Jag gick en lång promenad med Oskar ner till sjön, ner till Sillerudsbryggan och det blev betydligt mer än en timme. 
 
Min bror har åkt från Askersund och hit med sin båt en gång, alltså genom Vättern, Göta Kanal, Vänern och vidare i sjösystemet med slussar ända hit upp till den nordliga spetsen på sjön Östra Silen. Men då hade han bara 14 cm kvar att fördela på båda sidor om båten när fendrarna var ute, så det gällde att hålla tungan rätt i munnen i alla slussarna. 

Härifrån gick ångbåtarna förr, det var sjösystemet som var landskapets blodåder.  Då hade man med varor till de lanthandlare som fanns runt om i bygderna och man fraktade förstås också människor som skulle resa hit eller dit, eventuellt till Göteborg. Vi tror att de som emigrerade från bygden på 1800-talet tog båtvägen här och vidare neröver.

Sjöarna var också fraktleder för timmer. Timmer buntades och drogs med båtar ner till sågverken och det var ansenliga mängder. Det avverkdes för hand på vintern och drogs på vintervägar ner till sjöar och älvar för att sedan på våren forslas i vidare i vattnet.


Jag lyckades skrämma upp en stor flock änder som låg och gonade sig här vid iskanten. På andra sidan sjön är Tobyn.


Högt där uppe i tallkronan satt han hackspetten och hackade ivrigt helt oberörd av min närvaro. Jag funderar ibland på vad allt de här gamla tallarna kan ha sett. Detta var på många sätt en knutpunkt i bygden under århundraden och träden är väldigt stora och gamla.


Det fanns en liten isskorpa nära land och luften var hög och klar med några minusgrader.


Det här är småbåtshamnen bredvid den restaurerade ångbåtsbryggan. Den är alldeles otillräcklig och kommer att byggas ut av den livaktiga båtklubben i Sillerud, föhoppningsvis redan nu till sommaren. Det är flera som står i kö och behöver en plats till sin båt. Här är så fint. Båtägare i Årjäng borde bli gröna av avund. Årjängs  småbåtshamn och gästhamn måste vara den i särklass fulaste och skräpigaste i Värmland.  Se min kategori "småbåtshamnar" här bredvid med lite jämförelser.


Här nere vid badplatsen finns en karta för att ge kanotister och andra turister lite orientering. Jag befinner mig alltså vid sjön Östra Silen som syns här. Den är som en gaffel med två spetsar uppåt och det här är den vänstra spetsen längst upp. Man ser E 18 däruppe, vägen mellan Stockholm och Oslo, man ser också Norge till vänster och Vänern till höger.  Men det är ett festligt sjösystem här och i stort sett allt hänger i hop med älvar och vattendrag. Vi kan faktiskt kosta på oss att bygga en del sjönära här och samtidigt ha massor kvar till turism och friluftsliv. Om det byggs en del så blir det mer vägar som gör  bygderna mer lättillgängliga också för dem som vill besöka oss.  Och här finns fortfarande en vänlig inställning till turismen. Det är så glest bebyggt här att varje ny bosättning känns välkommen. Vi behöver inte trängas.

Jaha, nu fick ni hänga med på min friskvårdspromenad i det första solskenet på länge. Men visst är det vackert? Jag har bott här nu i så där 35 år men jag kan fortfarande verkligen njuta av naturen och omgivningarna.

Jag har ju lagt upp en kategori på min blogg som heter småbåtshamnar. Jag har gjort det för att jag retar mig på att området kring hamnen i Årjäng får se så eländigt ut. Det flesta tätorter som har vattenkontakt på något sätt brukar vara måna om att göra det så vackert som möjligt där. En gäst som kommer vattenvägen ska kunna känna sig välkomnad. Men i Årjäng ser det bedrövligt ut vid gästhamnen. Tänker ibland att det skulle kunna vara fint med grönområden, kafé, hantverk eller nåt. Eller åtminstone lite snyggt och prydligt.  Men det kanske kommer.


Så här är det på andra sidan.


Och så här.......

Mitt emellan finns hamnmagasin som skulle kunna bli nåt trevligt. Nu används de en gång om året bara när konstföreningen har sin årliga utställning. 

Det är inte bara vid vattnet som välkomnandet av turister är skröpligt. Genom kommunen går E18 Stockholm - Oslo. Men vid kommungränsen finns ingen fin rastplats med kommuninformation.

Vi kanske är bortskämda här med att landskapet i sig är så vackert att det inte har behövts någon extra ansträngning från kommuninvånarnas sida för att visa upp det som finns. Det finns i alla fall outnyttjade möjligheter att visa upp en fin kommun för gäster och passerande.

Jag har ju tagit mig före att presentera småbåtshamnar som vi ser för att kunna jämföra med eländet på min hemort. Åmål ligger vi Vänern och har en fantastiskt fin gästhamn. Här är marinan som har en stor uteservering och tankställe förstås.


Gästhamnen går en bit in emot stadskärnan, nästan till torget. Och överallt är det städat och prydligt och dekorerat med blommor. Jag tror att en gäst som kommer till Åmål båtvägen känner sig välkommen.

Lite mörkt blev det, men det är en trevlig plats, småbåtshamnen här i Sillerud. Den ska byggas ut eftersom alla platser är upptagna och ett stort antal båtägare står på kö för att få plats med sina båtar här.

Så här ser Olssons brygga ut på lite håll. Vi gick mot hantverksmagasinen bredvid.


Här finns alltså massor av hantverk i flera av hamnmagasinen. Kan inte låta bli att fundera över vad som skulle kunna göra med hamnmagasinet i Årjäng. Och jag kan inte låta bli att jämföra hur det ser ut  i småbåtshamnar här och där. Här i Arvika har man verkligen ansträngt sig att välkomna turister som besöker staden båtvägen.

Jag har ju tagit bilder på olika gästhamnar i Värmland den här sommaren. Jag hoppas ju att Årjäng, som också har fin sjökontakt i samhället, ska kunna få en anständig gästhamn att visa upp för sina besökare från sjövägen. Här är gästhamnen i Karlstad.