Kvigsläpp idag på Sönnare Brojâle!

Det är så fint att vi får ha våra arrendatorers kvigor här under sommaren. ;- )) Idag kom de med sin transport och skuttade glatt ur vagnen. De är 15 stycken och  sprang raka vägen ner mot båt- och badplatsen, en av dem har bjällra. Det finns gott om mat åt dem redan på vallen och vatten i älven.  Deras tjur har inte kommit än men det ska bli. Han får slita och se till så alla blir dräktiga. Förra året lyckades han med samtliga.
 
 
 
 

Vårbruk på Liane - Prästgården

Vårbruk har det varit ett par dagar nu runt Liane. Det är torrt. 
 
Stora maskiner kommer och gör sitt
 
Men det var fast underlag, funkade bra trots att det blir tungt.
 
Fast idag blev det ett haveri med framhjulet på den här traktorn.  Här klurar arrendator Olle och Roland
 
En bult ville inte vara med längre så hjulet blev borttaget och bulten bytt
 
Det är rejäla doningar
 
Mycket av marken är bearbetad, här utsikt från Liane -huset.
 
Och tranorna hittar direkt hit. Det finns en flock på ca 60 djur runt oss och de kommer antagligen att försöka mumsa i sig ärtor och spannmål som ska sås. För några år sedan åt de upp nästan allt men nu är det lättare att skydda odlingen. Det är tillåtet med skyddsjakt direkt, behöver inte tillåtelse från länsstyrelsen som då.

Grillhuset på Liane står rakt nu!

Roland upptäckte att grillhuset på Liane hade sjunkit ner i den här änden. Och ganska rejält också, så där 10- 20 cm. Det kan ha berott på att den bortre änden vilar på berg, medan den hitre änden inte gör det. Han riktade alltså upp det och nu är det helt ok igen. Nytt är också ett par små bord som sitter fast i bänkarna. De fungerar för äting och avlastning.  Ska bli roligt att välkomna gäster till Liane igen, vi hoppas till påskhelgen. Det får gärna bli lite varmare också, just nu i skrivande stund är det - 9,9 grader! 
 
 

Igår gjorde Roland ett par nya bord / avställningsytor i grillhuset!

Vi såg ett norskt program om husbygge för ett tag sedan och där gjorde man en rastplats med såna här enkla bord vid bänkar vid grill. Nu har Roland gjort såna bord vid två av bänkarna i grillhuset på Liane. De kan fungera som enkel matplats för två personer på varje, alltså fyra stycken tillsammans.  Kan också vara en avställningsyta vid grillning. Nu finns i alla fall enkla matplatser för 12 personer sammanlagt i grillhuset. Och man kan röra sig rätt fritt ändå runt själva grillen.  Bra att ha vinterhalvåret och när det är dåligt väder, annars sitter vi ju mest ute vid grill-tillfällena. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Roland hissade grillhuset på Liane igår!

Här är Liane och längst till höger i bild är grillhuset sett från vägen nedanför gården. Tog bilden igår när jag och tax Seffrin var ute på promenad.
 
Det hade sjunkit en bit i norra änden, 20 cm,  så Roland bestämde sig för att hissa upp så huset blev rätt i våg. Jag tyckte det lät äventyrligt att hissa ett hus, men då log han milt och sa att under sina år i byggbranschen så hade han hissat ett antal hus och ladugårdar. ;- ))
 
Tricket är förstås att mäta och markera först. Sen sätta en apparat under (någon slags domkraft ser det ut som) och hissa opp.
 
Jag tror det blev vid minst 4 stolpar som det måste höjas, kanske 5.
 
Det blev i alla fall klart under dagen! Och ser rätt och snyggt ut igen! Nu kan gästerna komma, vi hoppas på påsklovet..

Två dagar tog det stormfällda!

Fast då var det  avbrott för någon harjakt och lite krångel med maskiner.  Men nu är det fixat i alla fall, ligger en hög på annan plats också. 
 

Roland tar hand om stormfällt!

Det blev en dags arbete att ta hand om de träd som trillat ner i senaste stormen. 

En del stormfällt blev det i senaste blåsvädret!

Några träd ramlade nere mot sjön och så en del oppe i senaste avverkningen på andra sidan sjön. Men ingen stor katastrof och inga mängder. Men Roland har några dagars arbete. 
 
 
 
 
 
 

Jaha...nu börjar det här årets skogsarbete!

Det är likadant varje år den här tiden på året, Roland startar skogsarbetet. Det finns mycket att göra för den som äger skog. Ved ska hämtas, som här, gärna lövträd. En del ska avverkas, annat gallras och röjas.
 
 
Idag måndag ska vi plocka undan det sista av julen. Det blir bra. Sen får det bli en del power-nap för att kompensera bristen på sömn i natt. Det är svårt att sova när det blåser så väggarna tycks ramla ner. Nu gick det bra med både hus och träd  nära. Det är tjäle i marken som håller allt på plats.

Bra att skogen brukas!!

Den här avverkningen passerar jag varje dag. Den är inte vår men rätt nära Liane. Jag blir glad när jag ser att skog brukas, att den används på rätt sätt, inte bara står och faller till marken. Efter en avverkning kommer nya växter och djur till området, det blir mångfald och artrikedom  i naturen.
 
Vi har också skog som vi försöker ta hand om,  några insatser varje år på  totalt 110 hektar på gården. Det behövs tillsyn,  röjning, gallring, avverkning och plantering.  Skog är nåt man sysslar med på lång sikt. Det tar så där  80 år innan ett träd är färdigt för att huggas ner och bli timmer och pappersmassa. Det mesta som sker i skogen är alltså ett projekt med sikte på egna barn och barnbarn.  Jag förstår att man i vissa länder är bekymrade över  skogens användning, den kan ju skövlas. Men i Sverige är skogsbruket strikt reglerat och välskött! Om en skogsägare har avverkat och inte planterat nya träd inom viss tid så får hen en påminnelse. Allt kollas uppifrån av statliga Skogsstyrelsen. Och det är bra. Det har aldrig någonsin funnits så mycket skog i Sverige som det gör nu. Vi har ingen brist på skog.  Svenska skogsägare, stora och små,  är ansvarsfulla och vi får hoppas att Bryssel och EU håller tassarna ifrån den svenska skogsnäringen. Den är en viktig nationell inkomstkälla och betyder mycket känslomässigt för dem som ägt och vårdat  skogen i generationer. 
 
 
 

-Hej då kvigorna från Guterud!

Bilden har Marek tagit.
Nu är det slut på sommaren och semestern i Sillerud! Kvigorna och medföljande tjur måste hem till arrendatorerna på Guterud i Långserud igen, plikter med kalvningar och mjölkningar väntar. Hoppas vi får ha ett nytt gäng här nästa sommar! Det är ett trevligt inslag i landskapet runt oss.

Kolbullar i grillhuset igår kväll!

Roland stekte kolbullar i grillhuset igår kväll och vi åt tillsammans med sex goda vänner. Kolbullar är ju en sorts pannkaka med smet av kornmjöl, vetemjöl och vatten. Man steker bacontärningar först och häller smeten på så det blir en pannakaka. Till det passar lingonsylt. Jag gjorde för första gången rårörda lingon, kallrörda. Det var mest populärt, en burk gick åt direkt. Det får bli fler gånger, inte bara koka lingon som vanligt. Kolbullar är ju gammaldags skogsarbetarmat. Männen var ju ute i skogen hela veckorna på jobb och tog med sig salt fläsk och mjöl, det höll sig länge, gick bra att steka i panna på glödande kol.
 
Liane-grillen är trevlig som samlingsplats och vi hade tur med vädret. Solen kom fram och vinden mojnade. Det blev en bra kväll! ;- )) Fint att våga träffa goda vänner igen.

Log-golv oljat och trösklat

Roland oljade in golvet med en tjärblandning.
 
Och sen kom tröskeln på plats. Det ska bli en metallskena på den sen men det dröjer ett tag.

Golvet klart!

Nu är det klart, log-golvet som Roland har kämpat med ett tag. Ska bara vara nåt sorts tröskel här tror jag och så ska det hela oljas. 

Roland fortsätter byta log-golvet!

Nu är det dags för den södra delen av log-golvet att bli bytt.
 
Under golvet finns en del lämningar som skickar ett leende till mungiporna. Det var säkert varmt och kanske trist att köra in hö. Det fanns olika sätt att försöka svalka sig och bli lite muntrare.

Magasinet på Prästgården är rödfärgat!

Dom kom igår förmiddag från målarfirman och sprutade på Falu rödfärg. Det gick fort och de var noga. Ser bra ut!  Vi är nöjda.
 
Bilden nedan visar hur det såg ut före målningen! Vi har alldeles för många uthus på gården men vi försöker i alla fall rädda de som vi räknar med att ha användning för. Sen får vi väl  riva resten så de inte faller ner  och blir en fara för människor och djur.
 
 
 

Log-golvet fortsätter Roland med och mer om ladugården!

 
Den norra delen av log-golvet är nu bytt och klar. Logen fungerar numera som traktor-garage. Det går att köra tvärs igenom från öppningen i söder ut genom öppningen i norr.
 
 
 
 
 Här uppe syns hissen som installerades på 60-talet. Den var eldriven. Till vänster om den syns höfördelaren som Roland lät installera de sista åren han brukade gården själv.  Men innan dess var det alltså el-hissen som tog in höet och den var en god hjälp.
 
 Elhissen installerades alltså  i början på 60-talet av Åke på Elgtån och hans farbror Helge på Tallbacka (Svensbyn). Här fick man stå och sköta el-hissen i höskörden. Det  lades ett nät i botten på hövagnen innan höet samlades upp på åkern.  Nätet krokades i hissen,  hölassset drogs upp ur vagnen och kunde köras i sidled med hissen  till ladorna. Det hamnade då i mitten på ladan. Det betydde att en hel del måste dras ut mot kanterna för hand med högaffel. Mödosamt och dammigt. Under höet fanns en tork som sattes på när dagens höskörd var klar och då kom en varm pust upp ur höet. Sen var det bara att hålla tummarna att det inte blev strömavbrott, för fuktigt hö blir fort varmt och börjar brinna. Hötorken var en god hjälp. Den gjorde det lättare att få in höet tidigt, man måste inte vänta ut att det blev helt torrt. Och därmed blev det bra värden,  högt protein och hög energi så man kunde spara på kraftfodret. Ett år hade vi allt hö inne före midsommar.   Jag lärde mig sköta hissen men jag var allt lite rädd. Det var tungt, 800 kg skulle upp ur självlastarvagn. Det brakade och gnirkade i hela byggnaden. Vi körde varje år in ungefär 80 hölass på den tiden vi brukade gården själva.  Hissen är godkänd för 1100 kg och används fortfarande när den behövs. 
 
 I de här två hålen satt ett block fast innan den  el-hisssen blev installerad, länge sedan alltså, men Roland minns den som barn. Det var en släphiss-anordning som kunde hjälpa en häst att dra upp hölasset.  I blocket här var en vajer fäst, den krokades  i hölasset och så fick hästen gå framåt och dra hölasset ur vagnen. Höet hölls på plats av en gran-slana i botten och länkar runt.  Väl  uppe ur vagnen så låstes hölasset och kunde dras i sidled med handkraft med långa rep. Sista åren släphissen  användes så  lossnade ibland  spärren när hästen dragit upp lasset, för den var sliten. Och då drattade hela lasset ner på golvet och hästen drogs snabbt baklänges.   Stackars!
 
 Det här märket gjorde Harry Hwittfeldt på log-väggen när han och en till hade målat hela ladugården för hand 1937. Rolands far sa alltid att han gjorde märket på fri hand, men det verkar otroligt.
 
 Byggmästare Svensson från Åsebyn byggde ladugården på Liane. Den är 58 meter lång och 10.35 meter bred. Han byggde den och ladugården på Prästgården som är närmare 80 meter lång (en lada till) . För bygget av båda ladugårdarna sägs att han fick 30.000 kr och då stod kyrkan för materiel. 
 
Rolands pappa Thyko och hans bror Nils bar upp tegelpannorna till ladugårdstaket på Liane på två och en halv dag. De tjänade 25 kr var per dag på det. Ett mödosamt arbete att gå med tegel upp och ner i stegar. Det var röda köttet på axlarna efteråt sa de.
 
 Här är ladugården på Prästgården sedd från Liane. Båda gårdarna ägdes alltså av kyrkan sedan hundratals år. För länge sedan brukade prästen Prästgården som sin försörjning. Liane blev prästlöneboställe. Gårdarna slogs ihop 1986 och Liane blev brukningscentra.  Fastigheten såldes  1996 och Roland köpte den då. Den heter Silleruds-Liane. Sammanlagt är det 167 hektar, varav 55 hektar åker. Sen kommer det till  vattenyta som är skiftat till gården i Östra Silen, Sundsälven och Bäcketjärn 
 

Dramatisk dimma över Liane i morse!

Försökte ta bild på fullmånen igår kväll men lyckades inte. Men idag tidigt på morgonen så bjöd utsikten istället på ett tillfälle till dramatisk bild med dimma över Liane. Ser på den här bilden att asken som Roland brukar klippa nu ser ut som en gapande gubbe i profil. ;- )) Det var nog inte meningen, men det gör inget heller. 
 
Om besöket på Sandgrund och Cronqvist-utställningen imorgon här på bloggen

Roland byter golvet på logen på Liane! Och om Severin!

Det är ordentligt slitet och behöver bytas ut. Här kördes in hö förr, rakt igenom med häst eller traktor. Vi höll på fram till 1999 med djur.
 
 Roland gör ett arbetspass varje dag med golvet.  Han har sågat 2 tum 8-plank och 2 tum 9 av eget virke förut för att ha till det här. Tur är det för priserna har stigit rejält på kort tid. Den här plankan 4, 80 lång kostar ungefär 500 kr om man ska köpa den. Det är nästan dubbelt så dyrt som förut. Det är lönsamt att göra arbete själv och ha egna träd. 
 
 
 
 
 
 Ladugårdsbyggnaden byggdes år 1936, 58 meter lång och 10.35 bred. Under ladorna är det plintar, totalt 36 stycken, fyra rader med nio i varje.  Grannen Severin på Litorpet grävde till dem för hand med spade, korp och spett. Det var hårt i backen och mitt i sommaren, väldigt hett berättade Rolands pappa.  Ett fantastiskt arbete med tanke på att han hade vanställda fötter, klumpfot.  Plintarna är 55 cm gånger 50 cm. Men det Severin måste gräva var större för formen måste få plats också, så det blev säkert 1 meter gånger 1 meter och frostfritt, dvs 1.20 djupt.  Här syns de stödben till fackverket som står på de plintarna. Jag  berättar mer om ladugården och jordbrukandet senare
 
Severin hade en syster och bror i Amerika, Karl och Matilda.Han bestämde sig för att åka dit och hälsa på dem år 1959  och stannade där en vinter. Korna hade han sålt och hästen var på Prästgården hos Johannes o Gustav. Han skrev brev hem till Rolands pappa och berättade bl.a. att han varit på det som kallas ranch. 
-Och kan du tänka dig Thyko de har 300 kor och de mjölkar alla med maskin.
David på Döverud ( Rolands farfars bror) retade Severin innan han åkte och sa att om han for till Amerika så skulle David rida in i Jerusalem på en åsna. När Severin kom hem så var det det första han frågade när han kom och köpte mjölk på Liane 
- Har du hört  om David har ridit in i Jerusalem på en åsna?
Det hade han förstås inte! 
 
Syster Matilda var här på Litorpet och hälsade på Severin vid ett tillfälle. Anna på Liane,  gift med  Rolands farbror  Nils lurade i Roland att hon var den Matilda som Harry Belafonte sjöng om. Roland var liten och gick dit flera gånger för att bara titta på henne, hon som var så berömd ;- )). Hon var färggrannt klädd och hade glittriga glasögon med vingar på, virkad sjal och halsband,  nåt sånt hade Roland aldrig sett.
 
Litorpet var ett torp under Liane, som ägdes av kyrkan. Severins föräldrar, Kalle och Emma, köpte torpet ungefär 1934. Det var en liten skogsbit och ungefär 5 hektar åker. Kalle täckdikade för hand med träslanor, de finns kvar än idag och funkar antagligen.  Han fick pris för att han brukade jorden så bra. Om han hade haft betong i botten på dynghögen så hade han fått ett ännu högre pris.
 
Det var lite historia om gården och bygden. Idag åker vi till Karlstad, till Lerins  konstmuseum Sandgrund för att se Lena Cronqvist-utställningen sista dagen. 

Fina djur!

Det är lyx att kunna se dem varje dag, arrendatorernas kvigor. De har sommarnöje här på  Liane med en tjur närvarande. Han ser ut att tjänstgöra väl. De här djuren har det så fint nu under sommaren. De växlar mellan fållor när betet börjar tryta. Just på den här bilden går de på Sönnare Brojale.  Vatten finns att dricka i älven och de badar gärna också där om det behövs. 

Tidigare inlägg