Dagens Seffrinpromenad!

Testade att gå på vägen först. Men det var ingen höjdare, inte ens med Icebugs, helt bottenlöst i tjällossning, sjönk ner i lera. Så vi letade upp en skogsstig jag och Seffrin.  Det var någon dryg decimeter snö där men det funkade bra. 
 
Vi gick förbi husse som slet med sågen. Han röjer efter vägen
 
 
 
 

Skogen ska brukas och skötas.

 Det blir fint i skogen när den är gallrad. Det befrämjar tillväxten med luft och ljus till trädkronorna.  När det är lite blandat som här med både barrträd och björk är vackrast.  Roland har själv gallrat en del så mycket han har hunnit den här vintern och låtit skogsföretag gallra en del.  Numera gallrar skogsföretag med  små fina skördarmaskiner som inte gör stora skador på träd och mark. Bra att göra det innan tjälen släpper och det gick bra i år. 
 Den skog som växer och som är brukad tar upp koldioxiden som i grunden är naturens motor, inte bara något ont som klimatalarmisterna påstår.   Skogen i Sverige tar upp i stort sett all koldioxid som produceras i vårt land och mättar luften med sitt syre. Det ger en friskhet som man känner när man är i skogen.  Det är balans.
 
När man däremot låter skogen bara bli färdigväxt och falla ner (typ naturreservat) så slutar den processen med koldioxidupptag.  Vi får alltså  vara tacksamma att de gröna krafterna, ekonomiska och politiska, inte har lyckats lägga en död reservatshand över hela den svenska skogen. ;-)) Det vore katastrof, inte bara ekonomiskt för oss alla i Sverige utan också miljömässigt. Då skulle vi få ett rejält överskott på koldioxid.
 Den här skogen har det röjts i när den var i julgranshöjd och sen gallrats en gång tidigare. Nu är den om jag gissar mellan tummen och pekfingret så där 50 år. Planteringen och den första röjningen ger förstås inget ekonomiskt utbyte, det är bara arbete som skogsägaren får göra själv eller leja till.  Skogsägande innebär alltså under många år bara utgifter, inga inkomster.
 
Den första gallringen kan ge någon slant över men den kan också gå back om skogen ligger otillgängligt till. Den måste i alla fall göras oavsett vilket. I den ägda skogen finns förhoppningsvis områden i olika åldrar så att slutavverkningar, som ger mer pengar, kan balansera kostnader för röjning och gallring. Så funkar ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart för skogsägaren och även för vårt lands nationalekonomi.  Skogen har stor betydelse för Sveriges industri och export. Den är på många sätt basen för det välstånd vi vant oss vid att leva i.
 
Men om man har otur så hittar någon en bombmurkla eller något annat ovanlig på ägorna. Då kan staten slå till med avverkningsförbud utan att ersätta skogsägaren för den förlust som det innebär.  Stöld är rätta beteckningen på detta!! Det innebär inte bara en stor ekonomisk förlust för skogsägaren just vid tillfället utan också ett sabotage av möjligheterna till att bruka skogen ansvarsfullt och långsiktigt.  Då finns inga pengar över att betala röjning och förstagallring av andra delar i skogen.  Det pågår rättsliga processer om statens övergrepp i det privata skogsbrukandet och skogsägarna har fått rätt i första instans men staten har överklagat. Så slutresultatet vet vi inte än. Men det borde rimligen gå skogsägarnas väg för EUs äganderättsregler är starka. Än så länge..! Om vi inte röstar fram en grön diktatur i kommande EU-val.
 
Det tar så där 80 -100 år innan skog kan slutavverkas. Det betyder att skog måste brukas  över generationer. 
 
 Detta är skotaren som används för att hämta virket ur skogen ut till väg. Skördaren hann jag inte få någon bild på, alltså den maskin som kapar och kvistar träden. 
 
 Och här är virket sorterat i högar utifrån vad de ska användas till. Jag kan inte det men snart kommer Roland in från hundhuset och kan berätta ;-)). Jo, detta kan vara timmer, grantimmer mest, det ska sågas för att användas i bygge.
 Detta är Rolands björkved som vi ska värma huset med framöver
 Detta är granmassaved. Det ska bli papper.
 Sågtimmer också
 Barrmassaved blandat tall och gran och här kan vara rötved också. Men hur virket sorteras är beroende på hur det i slutänden betalas av de som köper upp. Det kan variera över tid och mellan olika skogsföretag.
 
'Kubben fick jag inte med på bild. Den  kapas i två och en halv meter dvs nästan direkt i den längd som de sedan ska sågas och användas till. Det blir väggreglar, som är 2, 35 meter ungefär. Tänket är att man ska få så lite spill som möjligt.  Det finns ett sågverk i Ånimskog som gör sånt, bl.a.  
 
Jo idag fick jag med bild på kubb! 
 
 På Döverud högg Roland ur ett område för att ge de fina lövträden en chans.  Seffrin kollar. Bengt röjde förr här och sparade björkarna när de var små för att det skulle bli fint. Och Roland ville följa upp det så att det är fint runt Döverud. Till Döverud kom Rolands anfader Alfred från Blomskog. Han hette  Vilhelmsson/ Kylin i Blomskog men efternamnet blev Kylén i Sillerud. Antingen skrev prästen fel i kyrkboken ("i" blev "e"?)  eller också ville Alfred ändra sitt namn. Han gifte sig i alla fall  med Emma från Faggebyn och de fick ett antal barn, bl.a. Gustav.
 
Gustav flyttade till Liane gifte sig med Ester Boberg, ursprung Västra Boda, och de fick ett antal barn också förstås, bl.a. Rolands pappa som var äldst.  Rolands pappa och bror fick ta över mycket familjeansvar när pappa Gustav dog ung i tbc och lämnade en stor barnaskara efter sig. Döverud är avstyckat från Liane men ägs fortfarande inom släkten. Det bor för övrigt många ättlingar till Alfred och Emma på Döverud   kvar i bygden.  Och Kylinsläkten finns kvar i Blomskog, bl.a. Sölve som vi fikade med på Sandgrund i förrgår.

Liane inomhus efter renoveringen

Det blev lite annorlunda inomhus med nya Liane, fler fönster. Vi var fundersamma innan vi satte in mer fönster, exempelvis det rakt fram här,  hur det skulle gå att möblera, men det funkar förvånandsvärt bra. Ett av sovrummen uppe
 
 
 
Köket uppe. Det är som förut. Gardinerna som Rolands mamma broderade är kvar, passar här.
Sovrum nere med ett nytt fönster. Den romantiska trädgrenen med ljus i över sängen  har vi tagit bort. Den var spröd och gick sönder när vi tog ner den.  Får se om vi fixar en ny till våren. "Vedtraven" och Oskars kattuggla är kvar i alla fall.
 
Det blev en del mätning och fix av tavlor
 
De tre tavlorna målade av göteborgsmålaren Adon hänger kvar. Han målade fåglar och gjorde det väldigt bra. Kuddarna med "guldtyg" sydde min mamma av draperiet vi hade i mitt barndomshem i Bäck.
Köket nere är som förut. Det funkar. Det är alltså två lägenheter i huset, en oppe och en nere. Tre rum och kök i varje. Passar för två familjer.
 
Det gick bra med fönstret i sovrummet nere också. "Stenmuren" är kvar med sin hylla med "växter" på, elevationssängar, fiberuppkoppling  och teakbordet från 60-tal. Här lyckades jag förhandla bort gardinerna. ;- )) Det fick räcka med rullgardiner. Bilden är tagen innan ställningarna tagits bort, de syns genom fönstret
 
 I vardagsrummet nere blev det till slut ordning på gardinerna. Det blev de som Rolands mamma hade virkat. Egentligen var de långgardiner men fungerade också som kappor.
 
 
Skönt att vi är färdiga med det här stora renoveringsprojektet.  Nu räknar vi med att våra liv ska gå in i ett lugnare tempo framöver. Vi måste ju krasst inse att vi blir äldre och inte orkar leva så hektiskt.
 
Huset Liane  är en kombo av gammalt och nytt. Så mycket gammalt som möjligt finns kvar men en del har vi måste byta till nytt. Olika tidsepoker är det, mycket minnen och nostalgi. När inte våra barn och barnbarn är här så hyr vi ut huset veckovis / dagar till gäster som vill uppleva naturen runt oss, plocka svamp, jaga  eller fiska. Man kan få fiskebåt med också. Det är inte så långt till båthamn och badplats
 
På agendan idag söndag står alltså att griljera skinkan, ta emot sonfamiljen och en del andra julförberedelser.
 

Fasadbelysningen klar! Och en bra dag av flera skäl!

 
 
Vi är nöjda med tre lampor som fasadbelysning på Liane. Samma på andra gavlen. Det ska bli adventstakar i alla fönster också men inte hunnit ännu. Vi ligger lite efter.
 
Det finns en orsak till att det här blev en bra dag. Ibland blir hjärtat så varmt!

Sista spiken i renoveringen på Liane idag!

Nu är det klart med isolering och ny fasad på Liane. Arbetet har pågått sedan slutet av oktober om man räknar allt. Men nu är det klart och Roland slår i sista spiken på nordväggen. Det fattas bara att göra klart fasadbelysningen. Vi bestämde oss för att ta tre lampor på varje gavel, det blir snyggare. Lamporna kom idag och blir oppsatta på måndag. Sen återstår en del jobb inne,  att ställa tillbaka möbler och fixa med gardiner till nya fönster. Ja, och så städning förstås. Ny tvättmaskin kom i morse, jättebra. Sen kan julen börja och barn med familjer kan komma. Det ska bli roligt, vi väntar så. 
 
Här är de som gjorde det! Evert, Roland och Erik framför det färdiga huset. 
 
 
Så här skrev Roland på en bräda under fasaden. Det kommer att hittas av den som river ner huset om kanske 100 år. I ett hus här i närheten som revs nu, hittades anteckning från Everts farfars bror Oskar som höll i det bygget. . Den var daterad 1915. !
 
Roland har målat allt första gången innan det satts på plats. Han har räknat ut att det sammanlagt är två kilometer brädor, underbrädor och läkt som målats. Sen ska det målas en gång till på plats på huset till sommaren, men då blir det nog sprutmålning av det röda. Och handmålning det vita. 
 
 
Tror det har gått åt 60 liter rödfärg. Nästa gång det är dags för renovering så får det bli barn och barnbarn som tar hand om den.
 
Mer om dagens äting blir det imorgon. 

Gamla kotavlor!

rol
Det finns kvar några på Liane som minne från den tid när Roland brukade gården själv och det fanns kor i ladugården. Stjärna var en bra ko, hon mjölkade mycket.  Fadren hette Nyborg och modren också Stjärna. Hon var född 24 nov 93 och betäckt 15 mars 95. K tror jag betydde när hon kalvat, vilket hon nog inte hade gjort än. Och mj hur mycket hon mjölkade, fast om hon inte kalvat än så mjölkade hon inte. Fast jag kan minnas fel när det gäller bokstäverna, det är ju länge sedan. På den tiden hölls det ordning på korna med såna här tavlor. Kobesättningar numera är några hundra fler ( här var 20 tror jag) och allt finns på dator o i en liten dosa som kon bär med sig.  

Nordsidans tur på Liane

Nu är det alltså nordsidans tur att få isolering och ny fasad. Det är lite plottrigt med ytterdörr och källardörr. Hoppas det tickar på nu och närmar sig slutet när julen nalkas. Sen har vi nog bestämt oss för att det blir en fasadbelysning i mitten också på gavlarna. Det går med bara två också men blir nog snyggare med tre på varje. 
 
 

Västra gaveln på Liane klar!!!

Ställningarna revs idag, så här ser den ut nu och vi är jättenöjda!!  Bilden nedan hur det såg ut förut. Det har blivit som ett annat hus med bättre proportioner. Vi har som sagt funderat mycket över varför man inte satte dit fyra fönster när huset byggdes 1949. Men ingen har haft någon förklaring. Nästa moment är  nordsidan som vänder mot grillhuset och lekplatsen. Den ska också isoleras och få ny fasad. Vi får se hur långt det hinns före helgerna. Då kommer barn och barnbarn och intar huset och Carins systerfamilj, det går inte att kombinera med byggjobb! 
 
 

Gardindramat på Liane är över

 
Först klippte och klistrade jag två kappor men de krympte i tvätten. Sen valde jag de här virkade gardinerna som jag hittade bland arvegods här hemma  i källaren. De behövde också tvättas men krympte inte tack o lov. Det är eg två långgardiner men funkar som kappor också. Klistra gick inte men enkelt och snabbt att tråckla upp  för hand. Roland godkände dem också. ;- ))
 
 Nu ska vi åka till goda vänner för en kväll tillsammans. Det ser vi fram emot, länge sedan vi sågs!

Nästa gavel på Liane

 
Igår tisdag kom de nya fönstren på plats på Liane.  Evert och Erik och Roland strävar på och springer i ställningen. Igår  var också elektriker Magnus på plats för att fixa nåt med elskåpet som sitter på väggen där. Det satte tydligen Sölve dit för många år sedan, hans autograf fanns inne i det. 
 
 
 
Övre sovrummet med nytt fönster. Det blir ljust och fint, och annorlunda. Här är Evert på insidan och Erik på utsidan. Lite lustigt att det var Everts farfars firma som byggde Liane en gång i tiden och då var Rolands morfar Agnar anställd där. Nu är det Rolands firma som renoverar och Evert är anställd där. 
 
Jodå vi firade Rolands födelsedag igår också. Jag bjöd honom på Krogeriets lunch dvs stekt fläsk och så kaffe på maten på Broms. Verkar som om alla matställen bestämt sig för att ha fläsk på just tisdagar. Kvällsmaten hemma blev stekt vit sparris med skinka och hollandaise och så tårta. Stekt sparris uppskattar vi mycket. Förr kokade vi den bara men nu steker vi ibland och det är himla gott som omväxling.
 

Gardinfiasko på Liane!

Gardinfiasko! Dom krympte och blev alldeles för korta!!!  Jag bar mig så korkat åt.
 
De här gardinerna från vardagsrummet / sovrummet nere på Liane var smutsiga så jag tvättade dem innan jag klippte, pressade och klistrade upp nya fållen. Så långt allt väl, höll på en hel eftermiddag. Men sen när jag hängde upp dem visade det sig att de krympt ordentligt. Allt arbete helt förgäves, så här kan det ju inte se ut. Så trist för egentligen tyckte jag att de var rätt snygga.
 
I det här sovrummet blev klistrad gardin helt ok, det duger. Det som hänger under kappan är halvt nerdragen rullgardin. Och nu har jag en likadan gardin till som ska hänga i det nya fönstret som  blir där trädgrenen och ugglan sitter på väggen nu.
I köket blev det också ok med klistrad gardin
 
 Och här blev det bra utan gardin
 
 
Men det måste alltså till något annat i vardagsrummet, jag får ta ner de krympta och hoppas att de kan användas på något annat ställe. Jag gick ner i källaren och rotade i lådorna med arvegods. De här hittade jag, en trådgardin, virkade långgardiner och broderade kappor. Jag tog med dem till Liane och kollade. Tror att det blir hemvirkad varianten.  Måste alltså göra om två långgardiner till två kappor vilket förstås är ett helgerån. Men samtidigt bättre än att de ligger i en låda i källaren till ingen nytta. Någon av våra anmödrar har virkat dem, vet inte vem. 

Höstplöjning på Liane!

 
Det är bröderna Jakobsson i Långserud på Guterud som arrenderar åkrarna på Liane.  I år var det en hel del som skulle plöjas och  hösten är rätt tid. De kom med två stora traktorer med varsin jättestor växelplog. Jag tror en sån plöjer lika mycket som 10 hästar i bredd skulle ha gjot förr. Det sparar tid och ger bra resultat med växelplog. Den har två plogar som plöjer åt varsitt håll för att uttrycka det enkelt och så är de i marken varannan gång. Innan det fanns måste man liksom plöja en sektion i taget så att det inte blev en massa djupa fåror. Det är inte så enkelt att plöja, jag har aldrig gett mig på det. Harvat har jag gjort och kört hövändare och strängläggare på den tiden vi brukade marken själva. Det  anordnades plöjningstävlingar förr i tiden (kanske nu också!) och så gjordes en bedömning av en domare vem som  plöjt bäst och alltså vunnit. Det skulle vara rakt och snyggt och lagom djupt.  Fast med en växelplog kan man väl inte tävla? Kanske till o med är datorstyrd?
 Vi är glada över att ha duktiga arrendatorer som sköter om marken väl, har ett stabilt företag och som dessutom är trevliga!
 
Trodde att jag idag var klar med gardinerna på Liane, men det blev ett riktigt fiasko igår. Åtekommer om det

Klistrade gardiner gjorde jag igår ;- ))

Det blir ju mer fönster på Liane. I en del rum behövs inga gardiner men i andra är det snyggast med gardiner och så gillar ju Roland gardiner. Gardinerna som jag hängt upp där förut var  helt fel; nåt slags sladdriga kappor uppbundna med band. Det funkade inte, bara trasslade och banden ramlade ner. Alltså bestämde jag mig för att helt enkelt kapa gardinkapporna och ta bort banden.  Jag har en symaskin som jag köpte olja till för att få igång. Den går efter oljning  bra framåt men backen vägrar att fungera. Jag gav upp den. Då återstod att klistra upp fållarna efter kapning. Så här blev det! Och jag förstår att handarbetskunniga vänner på facebook kommer att gråta åt eländet. ;- )) Jag har aldrig gjort detta förut så det blev lite taffligt.
 
Jag klippte av  gardinkapporna nertill och pressade upp en del i nederdelen för att få en rak linje
 
 
Jag lade in en klisterremsa nere i vecket och pressade fast den. Hålla och vänta 10 sek. Det funkar
 
 
Så långt ok
 
Vek ner fållen  och pressade på ny klisterremsa för att fixera den.
 
 
Väntade ett tag och hängde opp. Så här blev det i köket, två gardiner klara där
Inga band som trasslar mer. Detta får duga nu fast det är väl fusk att klistra och inte sy. Undrar hur man säger när man ska berätta att man fixat nya gardinerna, man har ju bevisligen inte sytt gardiner.
; - Igår klistrade jag gardiner ? 
Skulle känna mig mer bekväm med att sy för jag är van, men utan back blir det knepigt. Och en ny symaskin investerar jag inte i på ålderns höst.  Gardinerna i vardagsrummet har jag tvättat, de var lortiga och de ska nu också kapas och klistras. Det blir morgondagens projekt.
 
Klisterremsorna köper jag hos Siv på Varumagasinet, den fantastiska sybehörsaffären i Årjäng. Den borde uppmärksammas på något sätt!
 

Fortsätter på Liane med fasad och isolering

 
Ny fasad och isolering på Liane fortsätter. Nu är det sydsidans tur. Lite pyssel med att lyfta bort luftvärmepumpen. Och det målas febrilt innan det spikas opp. Sen blir det väl en målning till till sommaren antar jag. Det brukar bli två ggr med falu rödfärg. 
 
 
Underbäder och läkt
Roland är smart, klyver först och rollar sen flera på en gång. Men ändå ett mödosamt arbete. 
 

Två nya fönster på gavlarna på Liane blir det

Nu blir det två nya fönster på varje gavel på Liane i samband med fasadbyte och isolering. Förut såg det ut som här under. Det var som om arkitekten glömt två fönster på varje gavel, eller också var det snålhet av ägaren och man ville spara in på byggkostnaden. Nu är det i alla fall mycket bättre och symmetriskt, sen blev det en tvärgående bräda där uppe. Den bidrar till att ta ner takhöjden lite också. En gavel är klar och nu börjas jobbet på sydsidan, själva framsidan på huset.
 
 
 

Renovering på Liane, avd fasadbelysning

Vi har ju haft en fasadbelysning på Lianegavlarna, mest för att det liksom ha fattats två fönster och vi kunde lysa upp lite med dem. Nu var alltså frågan om vi ska ha på den nya fasaden och i så fall hur många och var? Just nu ser det ut som om vi tar två på varje gavel på båda sidor mitt  mellan fönster och knutbrädor, mitt emellan takfot och sockel. Det blir ungefär där Roland pekar på den undre bilden. I så fall ska elektrikern komma snart och dra dit kablar innan brädorna kommer på. Svårt att veta hur det kommer att se ut. Men grannarna Mikael och Maria har typ så och det är fint på deras hus. Mycket att klura på när man renoverar hus.
 
 
Isolering är på i alla fall. Och som sagt fönster  ditsatta. 

Renovering på Liane!

 
Nu har gaveln fått de två fönster som arkitekten missade att få dit när han ritade huset för så där 70 år sedan.  Det blir ett nytt uppe och ett nere. 
 
 
 
 
 
Så här var det förut, halva gaveln hade inga fönster
Så här blir rummet uppe med det nya fönstret. Ljust och fint
 
Och så här blir rummet nere med det nya fönstret.  Fin utsikt mot Prästgården och Signebyn

Dö-städning och dö-renovering!

 
Lite mer text om dörenovering längre ner. Luftvärmepump hemma hos oss var första steget att inrätta hus och hem med tanke på ålderdomen, så att vi har ett alternativ till veden när det gäller uppvärmning. Det blir nog fler. Nu är Liane på gång, Evert och Erik som Roland har anställda drar igång med gaveln åt öster. Det ska bli ny fasad på hela huset, den gamla var ju från 1950 och har tjänat ut. Det blir mer isolering också förstås, den gamla från husets nybyggnad var bara fem cm träfiberplatta och plankvägg och vindpapp. Sen ska vi rätta till ett misstag som vi tycker att arkitekten gjorde när han ritade huset. Vad det är visar jag senare. Viktigt för oss att ha det här huset kvar framöver så barn och barnbarn kan bo här när de hälsar på oss även när vi börjar bli gamla och skruttiga. Dessemellan hyr vi ut det till hugade gäster, mest för jakt och fiske och friluftsliv. Det går att välja  med eller utan båt, bara någon kilometer till sjön.
 
 Det blir ju en del att fundera på. Ska det vara en vit metallist ovanför fönstren? Behövs den eller är det bara en utseendefråga? Vi klurar.
 
Döstädning och dörenovering är ju nåt att ta itu med förr eller senare. Döstädning håller jag på med ibland, vill verkligen skona mina barn från att tömma hela den här källaren på 124 kvadratmeter när vi dör. För det gör vi ju faktiskt, förr eller senare. Nu närmar vi oss 70 och måste realistiskt räkna med att leva högst 30 år till. Och åldersskröplighet och sjukdomar kan slå till när som helst, så är det när man kommer upp i åren. 
 
Döstädning har ju blivit ett svenskt ord som erövrar världen liksom smörgåsbord. Men det finns lika goda skäl att syssla med dörenovering. Alltså att ta sig en funderare på vilka stora renoveringar av hus och byggnader som behövs innan ålderskrämporna slår till.  Återigen en god idé att försöka se hur långt livet rimligen kan bli och vad som behöver göras av stora tag innan man blir för svag och sjuk för att orka. Hur vill vi att hus och hem ska vara när hemtjänst och färdtjänst tar vid? Välarrangerat och skuldfritt tänker jag mig. För hur man vrider och vänder på pensionen så lär den inte bli svindlande hög. 

Soluppgång från Liane mot Prästgården idag torsdag!

 
 
Soluppgång i morse från Liane och utsikt mot Prästgården i dimman där borta! Inte ett moln på himlen, så vackert. Roland var här för att sätta på värme, kyl och frys till Fredrik (kanske Wenche också?) som kom tidigt  idag.
 
Härifrån startade också dagens jakt, söderut. 
 Seffrin var verkligen taggad inför möjligheten att få fösa på bockarna. Han fick opp till slut men det var okänt drevdjur, tyvärr möjligen vildsvin. Det är min skräck att han ska jaga vildsvin, det kommer aldrig att gå. Seffrin har ju på taxars vis en helt orealistisk uppfattning om sin egen storlek och styrka. Tror alltid att han har mest power. Men där kommer han att gå i bet. 

Ladugårdsnostalgi!

 Det finns en ladugård här på Liane förstås. Förr hade Roland mjölkkor där, men det känns som länge sedan nu. Den har stått tom och oanvänd länge men nu har Roland  röjt ur och stöttat upp, tagit bort foderbord,  gjutit nytt golv där det och  rännorna var. Lappen ovan har instruktioner till avbytaren som vi anlitade ibland för att få någon dag ledigt. Att läsa den är ju en nostalgitripp, ett annat liv var det då, slitigt men också roligt, tyvärr utan framtid och vi kan väl vara lättade att vi slutade i tid, bl.a. pga Rolands allergi.
 

Tidigare inlägg