Dagsrytm Ålviken

Min Ålviken - semester var behaglig och dagarna fick sin egen rytm, ungefär lika varje dag.
Först sovmorgon förstås, sen långfrukost med den här utsikten. Huset vi bodde  i ligger precis vid vattnet, vid Hotagssjön. Det är i Jämtland, en bra bit norr om Åre, inte så långt från norska gränsen.
Jag o Roland bodde i huset till vänster, Bosse o Anders i huset till höger på bilden.
Här är en annan bild över sjön Hotagen där man skymtar husen i Ålviken långt bort
 
Sen läspass på ett par timmar, Knausgård. Som sagt första boken i serien Min kamp blev som ljudbok. Det var ok men när det gäller Knausgård så funkar det bättre för min del med pappersbok som går snabbare. Sen gick jag över till nr 6 och det funkade bättre på papper.
En till ett par timmars rask promenad med taxen Severin  på vägar och stigar i omgivningarna mitt på dagen i bästa dagsljuset. Otroligt skönt!
Ok, medger att jag lite ängsligt kollade efter björnspår i snön, det här är ett av de björntätaste områdena i Sverige. Men jag såg aldrig några. Kan ha berott på att det var spår av ren överallt istället. Eller också hade nallarna börjat söka vinteride.
Efter den dagliga promenaden blev det lätt lunch och sen ett läspass till innan det var dags att fixa middag för min hemkommande  harjägare. Lördag och torsdag bjöd vi  Bosse o Anders också på mat och babblade bort en stund på kvällen. Gubbsen hade förstås ett efter-jakt-prat varje kväll där harar och hundars rörelser noga gicks igenom och så gjorde man  planering för nästkommande dags jakt. ;-) En kväll kom hyresvärden B. Torstensson och son Robin också in för en fika.  Lagom ansträngande dagar alltså!
Severin hittade sin egen favvoplats i huset; på skorna - vid elementet! ;-) Knastax!
Ratade alltså mjuka sovplatsen på andra sidan elementet!
 
Det blir några inlägg till från Ålvikendagarna.

Ber om ursäkt ...

... för svagt gensvar på nätet under den gångna veckan. Men i Ålviken, där vi befunnit oss, har kontakten med nätet varit i stort sett obefintlig. Telefonsamtal har inte alls funkat, dator någon enstaka gång och helt ologiskt vid vilka tillfällen (ibland mitt i natten, ibland mitt på dagen!), sms har oftast tagit sig igenom men kanske inte förrän dagen efter det skickats. TV har vi inte haft heller, men lyssnat på ljudbok någon timme på kvällarna efter äting om vi orkat hålla upp ögonen. Lite ovant och lite abstinens det medges. Fast jag saknar inte tv alls egentligen, fördjupar mig hellre i en bok. Svårt att inte kunna kolla mail, fb, blogg och dagstidningar dock! Men nu är vi hemma igen och helt uppdaterade. ;-)

Smarrig kombo som måltidsdryck!

Iskallt tillsammans är detta väldigt gott som måltidsdryck, flädersaft och bubbelvatten.

På väg hem är vi en dag för tidigt

Vi har varit uppe i jämtländska Ålviken, Krokoms kommun en vecka. Roland, Bosse o Anders har jagat hare o jag har varit lat ihop med taxen Severin. Vi åker hem en dag tidigare än beräknat eftersom det blev skare, för skarpt för hundtassar.  Fint väder har vi o njuter av vackra utsikter, just nu Ovikenfjällen söder om Åre.

Skarp i blicken ....

... kan han bli barnbarn lille Bill. Och nu kommer han och hans familj snart för att hälsa på! Va roligt det ska blli!
 

Skräckinjagande figurer till Halloween ...

... behöver jag inte leta efter. Det räcker med att se bilder på miljöminister Åsa Romson ( MP), så löper kalla kårar efter ryggen. Hon är ett skräckexempel på  skrupellös politiker, som dessutom innehar en ministerpost. Förtroendet för henne bland vanligt folk är i starkt avtagande (bottennotering i senaste undersökningen!)  men varken media eller det egna partiet tar kritiken på allvar, man skyddar henne till varje pris.  Ingen annan har lyckats göra lika många klavertramp o fått fortsätta som politiker:
 
Uppträtt i riksdagen på ett sätt som många uppfattade som drogpåverkat
 
Beskyllt svenska forskare för att var korrupta (vargforskarna på Grimsö)
 
I svepande ordalag uttryckt sig nedlåtande om en folkgrupp utifrån hudfärg, kön och ålder (vita män medelålders)
 
Bidragit till att skita ner Östersjön genom att använda förbjuden giftig färg till sin båt
 
Försökt smita ifrån miljömotiverad skatt på diesel
 
Anställt  en tjänsteman som dömts för narkotikabrott. 
 
Och nu senast så protesterar hon mot riksdagsbeslutet att flytta makten över licensjakt på varg till länsstyrelserna genom att återigen ifrågasätta de svenska forskare som tagit fram underlag för beslutet. 
 
Praktiserar ministerstyre genom att försöka stoppa myndighets (Naturvårdsverkets) beslut att  delegera vargjakten till länsstyrelsena, beslut som Naturvårdsverket fattat på "direkt order" av riksdagen. 
 
Kan hon få säga vad som helst och bära sig åt hur som helst? Och fortsätta sitta på en maktposition som miljöminister och vice statsminister!

Förrådet

Tänkte att det skulle bli bra där på baksidan av huset, förrådet för trädgårdssaker. Och det funkar jättebra. Himla nöjd är jag. Det  sväljer undan all bråte som har simmat omkring runt husväggarna lite hemlöst förut.  Tänkte först måla det i samma färg som huset men det får vara som det är. 

Kanonfint grannhus!

Nu har det blivit fina ljus också på huset. vi studerar lamporna och undrar om vi ska ha neråtlljus eller ljus som lyser både uppåt o neråt på verandan på Liane. Den är så mörk och behövde lysas upp lite

Knausgård Min kamp del 6

Nu har jag betat av del 1 av serien Min kamp som ljudbok och är en bra bit in i del 6 som pappersbok. Tänkte först att det blir fel att i förstone hoppa över delarna däremellan , men det blev helt rätt. I del 6 hamnade jag mitt in i berättelsen om rabaldret efter utgivningen av del 1. En släkting blev furiöst rasande över Knausgårds utlämnande berättelse om familjen han växte upp i. Det utvecklar sig till en långdragen och plågsam process för den känslige Knausgård.
 
  Nu har jag också kommit förbi letandet efter yttre action i bokens handling, ett letande som jag hamnade direkt i i kölvattnet på läsandet av Vallgrens bladvändardeckare. Det finns en yttre handling hos Knausgård,långsamt framskridande, men den är inte viktigast. Huvudspåret är istället den inre resan genom en människas liv, ständigt analyserat genom utblickar mot historia, konst, litteratur och belysning av existensiella frågor om död, ondska och liv. Det känns lite som att sakta men metodiskt snärjas in i Knausgårds tankevärld och hans liv.
 
Sen förstår jag att det för mig är helt fel att försöka med ljudböcker när det gäller Knausgård. Tempot blir trögt som sirap, trist och tråkigt, beskrivningarna av vardagliga ting känns oändliga i sin omständlighet. Men när jag läser hans texter i pappersbok går det mycket snabbare fram och då kommer hans rika språk till sin rätt, det gnistrar och glimmar om miljö- och personbeskrivningar! De sprakar för min inre syn, blir levande istället för att flyta fram som ett svart o trögflytande  å-vatten.
 
Intressant att få anledning att fundera över skillnaden mellan ljudbok och pappersbok, samt hur det egna lästempot påverkar själva upplevelsen av en bok. Har aldrig tänkt på det förut, det finns böcker jag kan lyssna på istället för att läsa på papper, men alltså inte Knausgård. 
 

2 timmars rask promenad i lagom regn....

... gjorde vi idag, jag o lille Severin. Ganska skönt o friskt med rejäla skogskläder och kängor. Severin har fått lite mustasch o lite lurv på tassarna men ser mest ut som en korthår fortfarande. Pigg o glad hund, full av energi!

Lilla barnbarn Lovis

Lilla Lovis barnbarn! Ibland ser det ut som om småtjejer har ett näpnare kroppsspråk än småkillar. 
 

Sveket i Aladdinasken!

Plötsligt har körsbär i likör bytts ut! Hur kan man? Den har ju alltid funnits där. Minns att förra försöket att byta ut den avbröts efter en folkstorm. Den nya är en mesig fläder
.

Börjat läsa Knausgård!

Lite fundersam är jag om jag vill läsa hela serien Min kamp. Tänkte börja med sjätte delen men det blev ettan istället o som ljudbok. Jag har alltså lyssnat på texten. Det tar väldigt mycket längre tid att lyssna på en bok än att läsa. Måste försöka mäta skillnaden. En fördel med ljudbok är att varje ord går in på ett annat sätt, det går inte att fuska igenom ett stycke som är ointressant. Knausgård skriver egentligen en dagbok, det som händer beskrivs in i minsta detalj med alla sinnesintryck i ett vackert rikt språk och alla minnen som kan associeras med det närvarande. Det finns liksom ingen macrodramaturgi med en långsamt stegrande spänning o förväntan som blir action som sen går ner i varv osv. Det finns microdramaturgi omfattande någon sida  eller så, men lite tråkigt blir det. Han är så otroligt känslosam som människa och styrs som ett rö för vinden av det. Trots den goda språkbehandlingen blir det lite tråkigt. Kanske är det orättvist att läsa Knausgård direkt efter bladvändaren Vallgren. Knausgård  är ingen bladvändare, inte i mina händer i alla fall. 
 
 

Lyktorna till höstmörkret

 
Det är mysigt att kunna ta fram ljusen nu till lyktorna, nu syns de under de mörka kvällarna. När det inte blåser o regnar så är hösten fin.

Vattenspeglingar vid Umeälven

 Hittade en bortglömd bild sedan vi var i Umeå på dopet av lilla barnbarn Lovis. Inför kulturhuvudstadsåret gjordes satsningar på att göra området vid älven vackert. Vattenspeglarna är stilfulla och binder samman strandlinjen med vattenytan i älven. Umeå förtjänar verkligen att vara kulturhuvudstad, man skapar en stad med omtanke.