Älgarna går bredvid vårt hus varje dag!
Tror det är en ko och en fjolårskalv. De är inte så snygga den här tiden på året, de byter ut vinterpälsen mot sommarpäls.
Skägglav eller renlav! Jag minns inte vad det heter.
Det är i alla fall en speciell form i naturen.
Revirbocken utmanas av en annan bock!
På gårdagens viltsafari fick vi se hur en revirbock utmanades av en mindre bock. Från början var det en ännu mindre bock, en spetsbock, med i sammanhanget, men han smet iväg. Bocken på bilden ovan är utmanaren. Fick ingen bra bild på revirbocken, men det är han på bilden nedan, hade rejäla horn, de sticker upp i gräset. Det finns en filmsnutt på min facebooksida
Vildsvinsbök ser ut så här!
Vildsvin har oerhört hårda nosar. De bökar igenom hårda ytor och flyttar på rätt stora stenar när de letar mat, mat som ska vara protein i form av djur. Det kan nog vara lite vad som helst typ, sork, ödlor, insekter, maskar, sniglar. Det är gott om sånt här i skogen där vi bor. Ibland är det ett litet område som här, ibland är det ett helt skogsområde där i princip allt är bökat.
Fågelungar är det i alla våra holkar!!!
Och det är många holkar runt huset. De flesta holkarna sitter så högt upp i träden så vi vet inte vad de innehåller. Men några holkar satte vi lågt med tanke på att barnbarnen skulle kunna lyfta på locket och se ner. Så nu kollade vi i två av dem och där var det fågelungar. Vet inte vad det är för sort, har inte kollat på dem. De har fodrat sina bon med hundhår som vi förstås slänger ut ibland i städningen.
Igår hade vi en kamp med hackspetten som trängde sig in i småfoglarnas holkar och norpade något, gissar på ungar eller ägg-innehåll. Vi klappade i händer för att skrämma den, vet inte om vi lyckades. Men här var det i alla fall fågelungar kvar.
Viltsafari!
I skymningen, så där under tiden kl 21.00 - 22.00, är liksom vilt-timmen med störst chans att se vilda djur. Ibland tar vi en tur för att kolla. Senast blev det någon halvtimmes spejande och då blev utdelningen 13 rådjur, tre älgar, en hare och en morkulla. Här är två älgtjurar som gick ihop, inte så stora horn än. Bilderna är suddiga p.g.a. långt avstånd och lite dåligt med ljus.
Glädjande nog var haren en svensk skogshare. Annars är det mycket fälthare numera.
Viltsafari igår kväll!
Vi åker ibland på viltsafari på kvällarna för att kolla på vilda djur. Igår kväll for vi ut mot Egenäs. Och på nolare Brogärdet såg vi den här haren. Det var en stor fälthare / tyskhare. Roland tror det var en hona för den var så stor. Bilden ovan är från när vi åkte ut mot Egenäs. Och bilderna nedan är från när vi åkte hem igen en timme senare. (Vi stannade till på Önnebyn och pratade en stund med Rolands morbror Kjell och hans fru Christina!). Haren var alltså kvar! ;- ))
De här två bilderna är från när vi åkte hem igen. Då satt den här haren och åt lugnt på havren som börjat sticka upp. Den var helt cool och åt lugnt medan vi tog bilder och filmade från ganska nära håll!
Är älgens svulst fibrom??
Vi har ju väntat på att få se älg i diket med kabbelekor nedanför Liane. De äter gärna de här blommorna, brukar alltså komma denna tiden på året. Nu till slut så kom det två stycken.
De ser rätt malätna ut av byte till sommarpäls, om det nu inte är någon pälslus.
En av älgarna såg ut att ha en svulst på ryggen, kanske nåt fibrom?? Jag har aldrig sett nåt liknande förut. Hoppas det inte är någon smittsam sjukdom. Vi fick rapport för ett par dagar sedan att en död älg ligger en bit härifrån, en kilometer ungefär. Den har tydligen legat ett tag
Närbild på svulsten
Här är den andra älgen vid kabbelekorna. Den ser också ut att byta päls men har ingen svulst.
De här bilderna tog jag på svulst-älgen för ett par veckor sedan, innan värsta pälsbytet börjat, svulsten syns väl.
Två domherre-herrar kom igår!!
Så märkligt! Vi har fjäskat med mycket fågelmat ändå har det inte varit en enda domherre här på hela vintern! Men igår kom dom, två domherre-herrar med varsin fru till och med! De mumsade på resterna av fågelmat och såg nöjda ut. Trevligt att se dem till slut, vi har väntat länge.
Det här blommar just nu!
Ville se vad som blommar just nu så jag traskade runt i skogskanten. Kabbelekan har precis börjat. Roligt för det är älgarna favorit, växer ofta nere i diken där det är lite blött.
Maskrosor är det förstås en del, men inte så mycket än
Gökärt (eller om man vill gökört) och den har precis börjat blomma. Liten och försynt, har form som liknar den gula kärringtanden.
Vitsipporna blommar frodigt just nu. Massor runt vårt hus i den del som är som skog
Maskrosor igen
Viol, en lite blyg en!
Den här gula kommer i dikeskanterna nu, har glömt vad den heter.
Och jag går försiktigt fram, hoppa slippa möta en yrvaken huggorm. Vill inte möta någon huggorm alls, vare sig yrvaken eller pigg. Jag stampar bland när jag går, har fått lära mig att ormar ser dåligt och hör dåligt men känner vibrationer och lukt.
Idag fortsätter vårbruket runt Liane med våra duktiga arrendatorer. Det är harva, gödsla och så som gäller.
Lite oroligt idag, det är ju just idag som Putin ska manifestera något slags seger, hur det nu ska gå till i det här kriget som varit bara ledsamt.
Sen är det spännande hockeymatch på tv i kväll, Karlstadlaget FBK möter Luleå hemma och måste vinna för ha chans att vinna SM. Det kan bli gastkramande, FBK har inte förlorat mycket hemma i Karlstad.
Bäver har vi gott om!
Det brukar vara bäverhydda i Sundsälven. I älven mellan tjärnet och småbåtshamnen syns de här charmiga djuren ofta. De gnager ivrigt på träden, björk och asp. Den här fick jag studera på nära håll en god stund från båt vid ett tillfälle, kom på minnesbild. Bävern låg på stranden vid Tjärnshaget och gnagde på en pinne. Han höll den mellan framtassarna och snurrade på den vartefter han gnagde på den med mumsanden och smaskanden. Jag kunde kolla på honom en god stund medan han var upptagen. Till slut dök han och försvann.
Bävrarna i Tyskland kommer i stor utsträckning från Värmland bl.a. Det fanns inte bäver i Tyskland tidigare men man ville ha en population för rätt många år sedan. Roland hjälpte Sven Carmland, länsjaktvårdare, att samla in djur som skickades till Tyskland med flyg från Karlstad flygplats.
Det är lite älg numera och det finns orsaker till det.
Bärris är bästa älgmaten. Och bärris finns i sån här tallskog, inte i granskog. Det behöver ljus för att utvecklas, granskog är för mörk. Bilden ovan är från älgvandringen. Ett problem är att man i Sverige under många år har planterat gran på tallmarker och då blir det för lite tallskog, för lite bärris och för lite mat till älgarna. Det finns mätningar på detta, vi har bara hälften så mycket bärris nu som på 1950-talet. Ny forskning visar att bärriset är viktigt för älgens överlevnad.
Det vi ser är en rejäl minskning av antalet älgar i landet, de älgar som finns är ofta magrare och kalvarna mindre. Det finns stora områden nu som är nästan älgtomma, jakten ställs in och det är ju vettigt. Jägarna måste självklart ta sitt ansvar, liksom markägarna framför allt de stora skogsbolagen i norr. Dessutom måste vargförvaltningen ta ansvar för att rädda älgen. Hittills talar man bara om att vargen ställer till problem för löshundsjakten och djur-hållning. Men det måste också kunna tas bort varg i områden där älgstammen sviktar. Vargarna tar framför allt kalvarna.
Som markägare kan vi se till att det blir tall på sån mark som passar tall. Roland har köpt tallfrö som ska sås i ett lämpligt hygge tillsammans med markberedning. Intressant alternativ till att plantera färdiga plantor.
Igår såg vi faktiskt en älg här på Liane, i skogskanten, det var väldigt länge sedan sist. Den ser ut att tappa vinterpälsen.
Finaste lilla fumliga humla!
Jag tror det är samma stora humla som vimsar runt huset. Den suger gärna i penséerna, men verkar lite vimsig och yrvaken ur vintersömn. Den flyger hit och dit och ibland rätt in i husväggen! Men så fint att få se den! Ett av de bästa vårtecknen!
Roland tog tbe igår på apotek! Bra att han tar sin 3:e eller 4:e spruta, han får många fästingar under säsongen. Jag hoppar vaccinet, brukar inte få så många fästingar. Hundarnas Bravecto blev uthämtat idag, nu är det dags att ge dem tabletter mot fästingar och skyddet varar hela säsongen. Knepigt att vi människor inte kan få en tablett mot fästing-sjukdomar, ett skydd för hela säsongen utan vaccin
Vildsvin på nya åteln i natt!
I natt kom grisarna till nya åteln första gången. Det var tre stycken i lagom ät-storlek men de fick vara i fred, stannade någon halvtimme vid 4-tiden på morgonen och mumsade. Roligt att dom gillar maten som bjuds! På träden runt om är det tjära, sånt gillar grisarna att skrubba sig mot.
Tornfalken på Liane är en snygging!
Och han ser ut som om han vet om det!
Bilden tog jag igår när han satt länge i högsta granen vid Liane. Det är en favvoplats med total överblick mot Oskars duvslag på ladugårdsgaveln, den plats som verkar bli boplats varje år. Det brukar bli ungar, hoppas det blir så i år också.
Jag är inte säker men tror att huvudet är grått. I så fall är det en hane. Honorna har brun färg på huvudet.
Nu fejar bocken som kommer och äter vid matplatsen
Basthuden på hornen gnuggar bocken bort den här tiden på året och den här har nästan lyckats. Det är en blodig process, hornen lyser röda. Bilden är från igår onsdag på morgonen vid halv 9-tiden. Man ser blodstrimmor från hornen ner över huvudet. Nu syns det tydligt att ena hornet är lite större. Roland tycker att det ser ut som en returbock, alltså en som är äldre och hornen blir lite mindre för varje år. Då blir rosenkransen, nedersta delen på hornen, större. Rosenkransen är liksom avlagringar av varje års horn.
När basthuden nu är borta så växer inte hornen mer på den här bocken, basthuden är det hudlagret som ger hornen näring att växa. Märkligt att få se hur det blir när bocken fejar, jag har aldrig sett det förut och jag har ändå sett många rådjur genom åren. Och det samma med Roland.
Han har en get med sig vid det här tillfället, men hon står lite längre bort.
Bocken kom tillbaka lite senare under dagen. Då hade han fått bort lite mer av de sista hudresterna på hornen och hornen var inte lika lysande röda av blod. Blodstrimmorna som rann ner på huvudet var borta. Bilderna ovan och nedan är från det tillfället.
Råbock och råget vid matbordet!
Bocken kommer oftare ensam och är rätt så skygg. Han försvinner vid minsta störning. Han är en riktig snygging, svårt att förstå hur kraften kan räcka till att producera såna här pampiga horn en gång om året. Måste ju gå åt massor av energi. Det ser ut som om han har börjat gno bort basthuden längst upp på hornen.
Här är hans damsällskap. Hon är rund och präktig, säkert dräktig.
Stammisarna vid matbordet är tillbaka!
Vi har sett dem rätt ofta under matnings-säsongen. Igår var de tillbaka igen efter en tids frånvaro. Det är en större råget längst bort, hon ser rundlagd och dräktig ut. Närmast är en mindre råget, troligen en fjolåring. De åt med god aptit i alla fall.
Mellan varven kollar de sig runt med syn, hörsel och vittring. Men de är inte så skygga som bockarna
En snygg bock!
Han är en stolt snygging, den stora bocken som ibland kommer till matplatsen. Märkligt att hornen kan växa ut så snabbt varje år och bli så stora. Han är rätt vaksam, äter fort, spejar hela tiden åt alla håll, försvinner direkt om han ser och hör något misstänkt. inte så trygg som stamgäst-damerna. Hoppas han överlever vårjakten och får lämna goda gener vidare kommande år.
Våra två stamgäster var här idag!
De här två rå-getterna är stamgäster vid foderplatsen. De kommer ofta och är inte särskilt rädda. Det är en större och en mindre, gissar att den mindre är fjolåring som hänger med sin mamma. Hon är på bilden nedan. Den större, som vi tror är mamman syns på bilden ovan. Hon är rejält rund om magen, säkert dräktig.
