Älgtjuren med ett slokande öra och ett öra med hack

Va kul att han visade sig igår kväll igen. Han har alltså ett öra, högerörat, som han inte kan röra så bra och det hänger ner lite. Hans vänstra öra har ett ordentligt hack.  Vi såg honom förra året också ibland och kunde följa hornutvecklingen från maj till september 2018. 
Men bild ovan och  två  bilder nedan är från igår. Vore roligt att kunna följa honom i sommar också och se om han fortsätter vara en 8- 10-taggare eller om det blir större horn i år. Vi håller tummarna att han kommer att visa sig för oss ibland. Det är sällan vi kan följa en älgs utveckling från år till år, de har ju inte ofta såna här spciella kännetecken
 
Sista bilden från igår, alltså maj 2019
Bilderna nedan är samma älg förra året
 
Så här såg han ut i maj 2018, ganska exakt ett år sedan. Det var första gången vi såg honom. Jag skickade in bilder och beskrivning av honom till veterinärmedicinska för att kolla om det kunde vara någon sjukdom som gjorde att hans öron verkade skadade. Men det var det inte. 
 
Så här var han fram på sommaren 2018. Hornen har börjat utvecklas men basthuden är kvar
Även den här bilden är från förra sommaren 2018
 
Här är sista bilden jag fick på honom förra året. Då är vi framme i september 2018. Han blev kraftig, mörk till färgen och fick en snygg hornuppsättning, någonstans 8 - 10 taggar. 
 
Han tycks alltså ha blivit kvar i området fast vi har inte sett honom under vintern. Roligt att han visade sig nu, han är ju en gammal bekant.  Och vi är glada för alla älgar runt oss, det har varit glest mellan dem ett par år nu.
 
Senare idag berättar jag om ett kärt besök av barnbarn som vi har  här hos oss nu! 
 

En fin råbock!

Honom såg vi häromdagen. Han har pampiga horn och har fejat. En riktig kämpe om getternas gunst

Såg fem älgar igår söndag, fördelade på tre platser.

 
Bilden ovan och två bilder nedan var på  två älgar i Fälttakan. De drog snabbt. Blev inte klok på kön och storlek.
 
 
 
Bilden ovan och två bilder nedan  var två älgar på Ärtå-jâle. Det såg ut som en dräktig ko och en fjolårskalv. Men kalven var väldigt liten tycker jag, inte mycket större än normalt vid älgjakten i oktober. Den borde bli jagad snart, innan kon får sin nya kalv
 
 
 
Bilden ovan är på en uppenbarligen dräktig ko här på Liane. 

Tornfalken sitter där - just nu!

Det är två vi har sett och de har varit här ett tag nu. Men jag har inte lyckats fånga någon på bild förrän nu - för fem minuter sedan! Samma plats som tidigare. Vet inte hur många år de kommit hit troget och fått sina ungar. Förra året drattade en nyss flygfärdig unge ut och landade på studsmattans nät. Barnbarnen som var där blev panikslagna och sprang in, men det slutade lyckligt. Ungen flög välbehållen iväg.
 
Det är en majestätisk hålling och krävande blick hos de här fåglarna, väljer alltid en plats med god utsikt typ ladugårdstak, stora granar hustak. Favvoplatsen är duvslaget som Oskar Boberg på Liane byggde åt sina duvor. Oskar gillade att testa nyheter så som duvor och ankor.
 
 

Två älgar vid bäcken igår ...

... där kabbelekerna växer, precis nedanför Liane. De kallas krabbeleker på dialekt.  Älgar brukar komma varje år för att äta av just de gula blommorna. Kanske är de extra aptitliga?  Det var en ko med en fjolåring enligt Roland. Roligt att se älg ibland, det är inte så ofta som förr. 
 
 
 
 
Älgarna såg vi när vi kom hem från Årjäng efter info om solceller. Det finns ett företag i vår kommun som har blivit stora på solceller på tak för elproduktion, tror det heter Nordic Solar.  Det var intressant info. Det är svårt att förstå alla delar i detta med elpriser, statsbidrag och en delvis ny teknik så det var intressant att lyssna på.  Privatpersoner och företag kan beställa anläggningar, stora eller små,  hos dem. 

Mer vilda djur på Liane

 
Mer vilda djur på Liane. De här borde ha varit med i gårdagens inlägg, för de brukar gå här nere mellan oss och Elgtån.  Men idag var de framme när jag kom från Årjäng. Det var sex stycken, i två grupper, en på fyra och en på två. Sen såg Roland fyra stycken i Lilycka.  De betar gärna av det nya gräset som spirar på vallarna nu. Och bäst av allt, Roland såg tofsvipor. De var inte där de brukar vara, på Smörhôla, utan på Brogärdet, Nolare Brojâle. Roligt att de har kommit i alla fall. 
 
 
 

De vilda djuren på Liane igår tisdag

Från bilen på vägen mellan vårt hus och stora vägen (1,3 km) såg vi de här vilda djuren. Först en räv som verkade leta sork. Den nosade ivrigt och lyssnade ibland. Den håller på att byta päls och var lite tufsig.
 
 
Tranorna var som vanligt nere vid Gropekuel. En av dem startar precis flygning och båda flaxade iväg. 
 
Roland såg älgen inne  i skogen förstås. Hans ögon är liksom programmerade för att se sånt här. Den kom inte ut medan vi var kvar. Kan inte se om det är en tjur eller en ko.  Numera blir man glad vid åsynen av älg, vi har inte så många som förut. Lite ovanligt att vi inte såg några rådjur på den här turen, det brukar vi se. Och inte så sällan några svanar som finns kvar. Tofsviporna saknar jag, har inte sett några här på länge nu. Tornfalken såg vi inte igår men han verkar vara kvar, visar sig rätt ofta. Och de är två stycken.

Första björkarna slog ut igår måndag!

Kanske är olika sorts björkar eftersom inte alla slår ut på samma dag. Men igår slog de första ut i alla fall. Kan förstås bero att de växer på olika platser. En vacker tid är det. Nyutslagna björkar lyser gulgröna, nästan som självlysande i solljus, innan de blivit dammiga. 
 Senare blir det inlägg om besök i Töcksfors köpcenter och handelspark. 

Mycket ren runt Umeå där dotter Malin bor

 
Barnbarn Lovis hade med banan och skulle fjäska med dem men det ¨åt de inte. Den här tiden på året är det mycket ren runt Umeå, nere vid kusten. Sen på sommaren är de mer uppe på fjället tror jag
 
 

Välkommen sädesärlan!

Hon har kommit, lilla sädesärlan. Och hon har en friare också, så det kan bli  småttingar så småningom. 
 
Nu kollar vi på avgörande semifinal för Färjestads del, Karlstad. De leder med 1-0 nu. 

Rågeten börjar få tillbaka pälsen!

Vi såg henne idag med de tre killingarna, hon står till vänster på bilden. Hon var ju fläckvis hårlös för några veckor sedan. Proffs ansåg att det var pälslus som hon fått. Och det  verkar så,  för nu med sommarpälsen så kommer hårstråna tillbaka. Hon ser ut att vara dräktig med nya killingar, har ju inte sett sjuk ur, bara tappat hår på halsen och på några andra ställen. Och de tre killingarna har inte drabbats.
 
 

51 svanar räknade jag det till!

Jag tyckte det var många för ett par veckor sedan på Elgtåjâla. Då var det 14 stycken. Nu räknade jag till 51! Det var dels de här, dels några i tjärnet. De har alltså varit här rätt länge och det tycks bli fler dag för dag. Ska bli spännande att se fortsättningen. Jag kan inget om svanar och undrar förstås om de mellanlandar här på väg norrut eller om de ska bli kvar över sommaren? 
 
 
 
 

Rådjuren kom tillbaka nu när det blev kallt!

Den här gruppen klev fram i solskenet under eftermiddagen igår. De åt av fodret med god aptit. Till vänster är det en get som ser gammal och sliten ut. Bakom henne en getkilling. Till höger en fin råget och närmast en bockkilling
 
Här en närbild på den gamla luggslitna  geten. Hon verkar tappa hår på halsen men det är för tidigt för att byta till sommarpäls.
Här är bockkillingen. Tänkte se om han hade några horn på väg men det syns inget än. De vuxna bockarna har rätt fin uppsättning redan men hudklädda förstås.
 
På min agenda för dagen står att samla ihop grejer som ska till second hand och lämna iväg dem. Alltid skönt att bli av med sånt som bara dräller och som vi inte använder. Roland ska till länsstyrelsen på ett återstående politiskt åtaganden. Annars är det mesta i den vägen avvecklat, lämnat till yngre krafter. 

Hackspetten kommer fortfarande

...och dom andra förstås, talgoxar och blåmesar och gulsparvar. Sen har vi sett koltrasten och hört den också. Svanar och kanadagäss har vi gott om. Men annars är det glest mellan vårfåglarna

14 sångsvanar har bosatt sig på Elgtån (Ärtåänga!)

 Det kan vara fler ändå, de hojtar och håller kontakt med fler svanar någonstans i närheten. Nu har de varit här någon dryg vecka. Undrar om de tänker stanna eller om de fortsätter norrut efter en 

Svan-par håller ihop hela livet!

Svan-paret stod där på Gropejâle när Seffrin och jag gick till sjön på gårdagens längre promenad. Det var  lugnt, inget blåsväder, så då gick vi vägen till sjön. Om det blåser håller vi oss i skogen där vi får lä. Det var sångsvanar som stod på vallen och kollade, stiliga är de. De lyssnade på andra svanar som ropade och väsnades längre norrut, kanske låg de i Bäcketjärn. Det här paret liksom bockade med huvudena innan de flög iväg. Enligt info från Anna Axelsson så kallas det "headbobbing" och det är en hälsning. När vi kom för nära så flög paret bort till Prästgårdsladugården.
 
Tänk svan-par håller ihop hela livet!!. Det är fantastiskt i djurvärlden som annars är rätt promiskuös. De flesta djurarter byter partner ofta eller har så många som möjligt samtidigt. Men hos svanarna är det ordning och reda. Undrar hur de hitta varandra? Och om de kan hitta en ny partner om den de har dör? Det är spännande med djur.
 
Vi gick ner till sjön. Det är rätt lagom, så där 3- 4 kilometer tror jag det blir fram o tillbaka. Just nu är det en gråskala som jag gillar. Hur många nyanser av grått som helst!
Jag trodde det var riskfritt att gå nu och att isen var borta. Men det kom någon halv decimeter snö i går natt och under den gömde sig is här och där, det var till att gå försiktigt.
 

Bockkilling och get

Borde vara en bockkilling men utan hornämne än så länge. Man kanske med god vilja kan ana ett par bulor där hornen ska komma ut. Den vi såg häromdagen hade rejäla små horn på gång, men här alltså nästan inget.
 
 
 

Bockkillingen börjar också få små hornknoppar!

 Bockkillingen har börjat få små hornknoppar. De vuxna bockarna som vi ser har någon decimeter långa horn under basthuden
 
Rådjuren äter gärna ensilage som Roland lagt ut. Våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson, sponsrar viltvårdsområdet med det, Roland har hämtat i Långserud. Det finns vid ladugårdsväggen på Liane att hämta för den som vill lägga ut.

Mycket snö för rådjuren!

Snön är djup för rådjuren. De har svårt att röra sig snabbt i den och svårt att sparka fram mat. De kommer och äter vid foderplatsen. Åtminstone fem stycken kommer regelbundet. Det här är geten med bockkilling. Roland har hämtat mer ensilage från våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson i Långserud. De sponsrar viltvårdsområdet med det så medlemmar som vill hjälpa rådjuren är välkomna att hämta. Det ligger vid ladugårdsväggen på Liane.
 
 

Bild från dotter Malin idag!

Hon bor utanför Umeå. Där finns renar, vet inte vilken sameby det är. När det är mycket snö går de gärna efter vägarna nere i skogslandet, bilar får ta det försiktigt.  Under sommaren håller de till uppe i fjällvärlden. Det är märkliga djur, mitt emellan tama och vilda. Den vita renen ser magisk ut.

Tidigare inlägg