S och V lämnade kommunfullmäktigemötet...
... i kväll måndag i Årjäng när budget skulle beslutas. Och anledningen är så fånig så man tar sig för pannan. Så här var det:
Efter ett avslutat kommunalt möte den 20:e oktober hade en person ur Alliansen (majoriteten) pratat med en person från Socialdemokraterna och liknat ett agerande hos henne med Sverigedemokraterna. Alltså ett privat samtal mellan två, i det läget, privatpersoner.
Ingen annan i Alliansen har ställt sig bakom detta yttrande, man har tagit avstånd från det, kommunstyrelsen har tagit avstånd från det, alla tycker att det var ett dumt språkbruk. Men nu krävde S och V en ursäkt från hela Alliansen som ett oanmält ärende på sittande fullmäktigemöte. Ett oanmält ärende kan enbart tas upp om ett enigt fullmäktige så beslutar och det blev inget enigt beslut om att ta upp ärendet. Alltså kunde man enligt kommunallagen inte ens behandla frågan om ursäkt.
Och då valde alla S och V -ledamöter att lämna fullmäktige och inte delta i budgetbeslutet för 2010. Jag undrar vad de partiernas väljare säger om den här typen av sandlådeaktioner? Att de partier man valt att representera sig i kommunen väljer att avstå från att delta i det kanske viktigaste beslutet som fullmäktige fattar på hela året; budget! Och av en så fånig anledning! Det hela verkar handla mer om lusten att åstadkomma tidningsrubriker (pressen finns med på fullmäktigemöten!) än att försöka få till bra politiska beslut i en tid när ekonomin är pressad och alla verkligen behövde hjälpas åt med sakfrågor!
Om man verkligen varit angelägen om en behandling av ärendet i fullmäktige så kunde man ju enkelt ha anmält det i god tid. Nu blev hela demonstrationen egentligen en demonstration mot kommunallagen och inte mot Alliansen.
Uppdaterat artikel i DN
Efter ett avslutat kommunalt möte den 20:e oktober hade en person ur Alliansen (majoriteten) pratat med en person från Socialdemokraterna och liknat ett agerande hos henne med Sverigedemokraterna. Alltså ett privat samtal mellan två, i det läget, privatpersoner.
Ingen annan i Alliansen har ställt sig bakom detta yttrande, man har tagit avstånd från det, kommunstyrelsen har tagit avstånd från det, alla tycker att det var ett dumt språkbruk. Men nu krävde S och V en ursäkt från hela Alliansen som ett oanmält ärende på sittande fullmäktigemöte. Ett oanmält ärende kan enbart tas upp om ett enigt fullmäktige så beslutar och det blev inget enigt beslut om att ta upp ärendet. Alltså kunde man enligt kommunallagen inte ens behandla frågan om ursäkt.
Och då valde alla S och V -ledamöter att lämna fullmäktige och inte delta i budgetbeslutet för 2010. Jag undrar vad de partiernas väljare säger om den här typen av sandlådeaktioner? Att de partier man valt att representera sig i kommunen väljer att avstå från att delta i det kanske viktigaste beslutet som fullmäktige fattar på hela året; budget! Och av en så fånig anledning! Det hela verkar handla mer om lusten att åstadkomma tidningsrubriker (pressen finns med på fullmäktigemöten!) än att försöka få till bra politiska beslut i en tid när ekonomin är pressad och alla verkligen behövde hjälpas åt med sakfrågor!
Om man verkligen varit angelägen om en behandling av ärendet i fullmäktige så kunde man ju enkelt ha anmält det i god tid. Nu blev hela demonstrationen egentligen en demonstration mot kommunallagen och inte mot Alliansen.
Uppdaterat artikel i DN
Climategate??
Det skrev jag om för några inlägg sedan, alltså det faktum att forskare fuskat med klimatforskningen så att de egna hypoteserna skulle verka sanna (så att man skulle fortsätta få stora forskningsanslag / stor berömmelse?) . Och i det inlägget kommer fortfarande kommentarer. Jag vet inte hur man kan hitta dit. Google kanske?
Jag har skrivit om min skepsis till klimatlarmen förut; här , här, bl.a. Och om behovet av att granska forskning innan man sväljer den med hull och hår har jag skrivit så mycket att det inte är meningsfullt att försöka länka ens, likaså om min skepsis till privatägda stiftelsen WWF som hystar runt miljarder i pengar och ett enormt förtroende världen över.
Uppdaterat: Jo, nu ser jag förklaringen. Om man googlar på ordet Climategate så kommer mitt blogginlägg upp bland de allra första. När jag läste det så blev jag först glad; så roligt att inlägget syns så bra för andra läsare. Men nästa tanke var att det här är inte alls bra, det är skrämmande.
Varför kommer min blogg upp så snabbt i det här sammanhanget? Climategate är (borde åtminstone vara!) jättestort och min blogg är i ett nationellt perspektiv rätt liten, så den borde komma långt ner på googlelistan i det här sammanhanget. Många stora debattplatser borde debattera det här forskningsfusket både i pappersmedia och i nya media. Min lilla blogg borde komma på plats 500 eller så.
Är detta ett tecken på att man ignonerar debatten och försöker sopa den under mattan? De här avslöjandena borde har åstadkommit en härdsmälta men blir bara ett tillfälligt bloss som brinner till och sedan får försvinna som om inget har hänt?
Den enda förklaring jag kan komma på är att de som blivit lurade av forskarna; media, FN, regeringar, privatpersoner, osv skäms och försöker låtsas som om inget har hänt. Man vill inte riva upp fattade beslut, lägga om nästa års budget, ändra i en fastlagd policy stinn av högtidliga klimatformuleringar, alltsammans gjort med hänvisningar till de nu avslöjade forskarna. Det är enklare att gå vidare som om ingenting hänt! Man väljer strutsmodellen; stoppar huvudet i sanden.
Forskarvärlden borde också vara chockad när hela deras fundament skakas, motiven för deras existens ifrågasätts. Men man gör det hela till en fråga om person istället för att se över sina egna metoder och kontrollmekanismer. Egennytta och självhävdelsebegär finns hos enskilda forskare nu och alltid, liksom hos andra människor. Det kommer man att få leva med och det måste man hantera, inrätta sig utifrån, istället för att framhärda i att forskningen som sådan inte kan vara fel.
Där har forskningen allt att lära av grisbönderna som nu avslöjats med byxorna nere; vanvård och djurplågeri. Grisuppfödarna gjorde genast en pudel, avskedade högste ledaren och förslog att en oberoende institution ska få övervaka grisuppfödningen. De ser över sin organisation, tar konsekvenserna av avslöjandet. Det är bra! Det inger förtroende!
Nu väntar vi bara på att de ytterst ansvariga för klimatforskningsfusket ska klädsamt avgå (avskedas!) och att man ser över regelverket så att sånt här inte kan hända igen, varken nationellt eller internationellt. Men kanske förs det en debatt utomlands i de här frågorna? Kanske är det bara i Sverige som det är tyst (tystat!)?
Vi behöver alla resurser vi kan få fram till att hantera de viktiga miljöfrågorna. Risken är nu överhängande att det blir svårt att få fram medel till seriös forskning och vettiga åtgärder om den vetenskap som åtgärder och prioriteringar ska bygga på inte tar sitt uppdrag på allvar. Och det vore det värsta som kunde hända. För vi måste ta tag i avfallsproblemen, resursslöseriet, användningen av nya kemiska ämnen som vi inte känner verkningarna av, utsläpp, resursfördelning osv osv, listan kan göras hur lång som helst.
Jag har skrivit om min skepsis till klimatlarmen förut; här , här, bl.a. Och om behovet av att granska forskning innan man sväljer den med hull och hår har jag skrivit så mycket att det inte är meningsfullt att försöka länka ens, likaså om min skepsis till privatägda stiftelsen WWF som hystar runt miljarder i pengar och ett enormt förtroende världen över.
Uppdaterat: Jo, nu ser jag förklaringen. Om man googlar på ordet Climategate så kommer mitt blogginlägg upp bland de allra första. När jag läste det så blev jag först glad; så roligt att inlägget syns så bra för andra läsare. Men nästa tanke var att det här är inte alls bra, det är skrämmande.
Varför kommer min blogg upp så snabbt i det här sammanhanget? Climategate är (borde åtminstone vara!) jättestort och min blogg är i ett nationellt perspektiv rätt liten, så den borde komma långt ner på googlelistan i det här sammanhanget. Många stora debattplatser borde debattera det här forskningsfusket både i pappersmedia och i nya media. Min lilla blogg borde komma på plats 500 eller så.
Är detta ett tecken på att man ignonerar debatten och försöker sopa den under mattan? De här avslöjandena borde har åstadkommit en härdsmälta men blir bara ett tillfälligt bloss som brinner till och sedan får försvinna som om inget har hänt?
Den enda förklaring jag kan komma på är att de som blivit lurade av forskarna; media, FN, regeringar, privatpersoner, osv skäms och försöker låtsas som om inget har hänt. Man vill inte riva upp fattade beslut, lägga om nästa års budget, ändra i en fastlagd policy stinn av högtidliga klimatformuleringar, alltsammans gjort med hänvisningar till de nu avslöjade forskarna. Det är enklare att gå vidare som om ingenting hänt! Man väljer strutsmodellen; stoppar huvudet i sanden.
Forskarvärlden borde också vara chockad när hela deras fundament skakas, motiven för deras existens ifrågasätts. Men man gör det hela till en fråga om person istället för att se över sina egna metoder och kontrollmekanismer. Egennytta och självhävdelsebegär finns hos enskilda forskare nu och alltid, liksom hos andra människor. Det kommer man att få leva med och det måste man hantera, inrätta sig utifrån, istället för att framhärda i att forskningen som sådan inte kan vara fel.
Där har forskningen allt att lära av grisbönderna som nu avslöjats med byxorna nere; vanvård och djurplågeri. Grisuppfödarna gjorde genast en pudel, avskedade högste ledaren och förslog att en oberoende institution ska få övervaka grisuppfödningen. De ser över sin organisation, tar konsekvenserna av avslöjandet. Det är bra! Det inger förtroende!
Nu väntar vi bara på att de ytterst ansvariga för klimatforskningsfusket ska klädsamt avgå (avskedas!) och att man ser över regelverket så att sånt här inte kan hända igen, varken nationellt eller internationellt. Men kanske förs det en debatt utomlands i de här frågorna? Kanske är det bara i Sverige som det är tyst (tystat!)?
Vi behöver alla resurser vi kan få fram till att hantera de viktiga miljöfrågorna. Risken är nu överhängande att det blir svårt att få fram medel till seriös forskning och vettiga åtgärder om den vetenskap som åtgärder och prioriteringar ska bygga på inte tar sitt uppdrag på allvar. Och det vore det värsta som kunde hända. För vi måste ta tag i avfallsproblemen, resursslöseriet, användningen av nya kemiska ämnen som vi inte känner verkningarna av, utsläpp, resursfördelning osv osv, listan kan göras hur lång som helst.
Vargjakt...
... ska jägarna lära sig nu. Det blir en kurs i Årjäng och intresserade kan anmäla sig till Roland, annons finns i Nordmarksbygden tror jag. En hel del har redan ringt eller messat.
Det blir ett möte i Årjäng om vargjaktsbesluten den 14:e december på Travmuseet, men till det är det ingen anmälan. Dit är alla intresserade välkomna. Då borde allt vara klart hur det ska gå till. På tisdag ska Roland till Öster Malma på ett seminarium i frågan och sedan ska han till länsstyrelsen i Värmland för vidare information om hur det ska gå till och vad som gäller. Än så länge är inte antalet som ska skjutas klart och inte hur de ska fördelas i landet. Kanske 30 i hela Sverige för att hålla de stipulerade 210 vargarna efter jakten fram till föryngringen i vår? Värmland är ju vargtätt, liksom Dalarna. Kanske får man 10 var i de länen och resten fördelat på övriga Sveriges län? Än så länge är det spekulationer och funderingar tror jag.
Årjäng är nog för närvarande inte värst drabbat. Det finns vargar i gamla Glaskogsreviret norr om E18 och så är Lennartsforstrakten berört av ett revir som går längre ner.
Imorgon skriver jag om Climategate igen, kanske om julskyltning i Årjäng och kanske mer bilder från Jägartorpet om jag hinner. Tja och så kanske om min egen födelsedag förstås som det är i morgon, måndag. Men jag kommer inte att fira i morgon. Vi firade idag med äting på hotellet som gubben bjöd på när vi var på julskyltning. Och så köpte vi en sån där ryggmassagegrej som man lägger på stolen till oss bägge två som födelsedagspresent. Den är suverän! Närmaste kollegan är i Ullared i morgon så hon har vikarie; Gun. Vi får se vad hon kommer hem med.
Det blir ett möte i Årjäng om vargjaktsbesluten den 14:e december på Travmuseet, men till det är det ingen anmälan. Dit är alla intresserade välkomna. Då borde allt vara klart hur det ska gå till. På tisdag ska Roland till Öster Malma på ett seminarium i frågan och sedan ska han till länsstyrelsen i Värmland för vidare information om hur det ska gå till och vad som gäller. Än så länge är inte antalet som ska skjutas klart och inte hur de ska fördelas i landet. Kanske 30 i hela Sverige för att hålla de stipulerade 210 vargarna efter jakten fram till föryngringen i vår? Värmland är ju vargtätt, liksom Dalarna. Kanske får man 10 var i de länen och resten fördelat på övriga Sveriges län? Än så länge är det spekulationer och funderingar tror jag.
Årjäng är nog för närvarande inte värst drabbat. Det finns vargar i gamla Glaskogsreviret norr om E18 och så är Lennartsforstrakten berört av ett revir som går längre ner.
Imorgon skriver jag om Climategate igen, kanske om julskyltning i Årjäng och kanske mer bilder från Jägartorpet om jag hinner. Tja och så kanske om min egen födelsedag förstås som det är i morgon, måndag. Men jag kommer inte att fira i morgon. Vi firade idag med äting på hotellet som gubben bjöd på när vi var på julskyltning. Och så köpte vi en sån där ryggmassagegrej som man lägger på stolen till oss bägge två som födelsedagspresent. Den är suverän! Närmaste kollegan är i Ullared i morgon så hon har vikarie; Gun. Vi får se vad hon kommer hem med.
Jägartorpet...
... två dagar:
Mycket eldande blev det och lite småregnigt på harjakt. Vi fick i alla fall två dagar i skogen men en eftermiddag satt gubben i möte förstås med kretsordförandena i Värmlands Jägareförbund.
Bolagsskogar var det här. Ett trist tallexemplar, Contortatall tror jag det heter. Om jag minns rätt så skulle den revolutionera skogsbruket i Sverige, en snabbväxande tallart från Nordamerika. Men det var ett fult stolpskott, den blev krokig och kvistig tror jag. Blev i alla fall ingen succé och det ska vi nog vara glada för. Såna här skogar vill vi inte gå omkring i.
Hökestubbar kallas detta till vardags. Det är halvhöga stubbar som lämnas kvar av skogsbruket för att ge de stora rovdåglarna bra landningsplatser. Här fanns det många.
Några stackars kantareller fanns det kvar
Och trattkantareller fanns en hel del
Mycket gående i terräng blev det och mycket pejlande. Här syns en del av terrängen. Det är som sagt gammal bolagsmark här, ägd av det som förr hette Uddeholm sedan Billerud tror jag och så Stora och så Stora Enso eller så, men jag har inte läst på så jag är osäker. Men det har i alla fall varit bolagsmark länge och är mer av plantageskog, monokultur. Det är alltså ordning och reda med årgångarna på skog och här där det närmar sig slutavverkning är det vackert som en park med mossa under. Träden är väl isärställda och det finns gott om växtutrymme.
Så här såg det ut vid fikat ute skogen; pejlen med skallindikator är med förstås och så födelsedagstårtan. Det är guld att ha GPS med på främmande marker som detta. Man ser precis var hunden går och det behövs eftersom det finns varg här också i närheten. Eftersom GPS apparaten krånglade lite i början så fick Jazz på sig det gamla pejlhalsbandet också, det med skallindikator.
Så här ser Jazz långa tå ut nu, den som blev ihopsydd i böjsenan men där sömmen släppte. Han verkar inte ha ont av det än så länge.
Tyvärr blev det inga bra jakter någon av dagarna. Den första dagen fick han inte slag förrän vid lunchtid och då måste Roland avbryta för möte. Nästa dag hade han slag hela förmiddagen och en stunds jakt men haren gick tillbaka in i området där han nattbetat (trajen) och då kunde Jazz inte reda ut det i regnvädret.
Vi hade i alla fall två fina dagar, bra födelsedag tyckte Roland. Jag kommer att visa fler bilder från Jägartorpet i senare inlägg. Jägartorpet är Värmlands Jaktvårdsförbunds kursgård utanför Filipstad. Grupper av jägare kan anmäla sig för att jaga här och förbundet ordnar temajakter; exempelvis för ungdomar, för kvinnor, för jägarexamenstuderande, för gäster osv. Många ideella krafter har jobbat hårt med att få verksamheten att gå runt och man har lyckats. Det är mycket på gång här nu och många som använder gårdens möjligheter.
Mycket eldande blev det och lite småregnigt på harjakt. Vi fick i alla fall två dagar i skogen men en eftermiddag satt gubben i möte förstås med kretsordförandena i Värmlands Jägareförbund.
Bolagsskogar var det här. Ett trist tallexemplar, Contortatall tror jag det heter. Om jag minns rätt så skulle den revolutionera skogsbruket i Sverige, en snabbväxande tallart från Nordamerika. Men det var ett fult stolpskott, den blev krokig och kvistig tror jag. Blev i alla fall ingen succé och det ska vi nog vara glada för. Såna här skogar vill vi inte gå omkring i.
Hökestubbar kallas detta till vardags. Det är halvhöga stubbar som lämnas kvar av skogsbruket för att ge de stora rovdåglarna bra landningsplatser. Här fanns det många.
Några stackars kantareller fanns det kvar
Och trattkantareller fanns en hel del
Mycket gående i terräng blev det och mycket pejlande. Här syns en del av terrängen. Det är som sagt gammal bolagsmark här, ägd av det som förr hette Uddeholm sedan Billerud tror jag och så Stora och så Stora Enso eller så, men jag har inte läst på så jag är osäker. Men det har i alla fall varit bolagsmark länge och är mer av plantageskog, monokultur. Det är alltså ordning och reda med årgångarna på skog och här där det närmar sig slutavverkning är det vackert som en park med mossa under. Träden är väl isärställda och det finns gott om växtutrymme.
Så här såg det ut vid fikat ute skogen; pejlen med skallindikator är med förstås och så födelsedagstårtan. Det är guld att ha GPS med på främmande marker som detta. Man ser precis var hunden går och det behövs eftersom det finns varg här också i närheten. Eftersom GPS apparaten krånglade lite i början så fick Jazz på sig det gamla pejlhalsbandet också, det med skallindikator.
Så här ser Jazz långa tå ut nu, den som blev ihopsydd i böjsenan men där sömmen släppte. Han verkar inte ha ont av det än så länge.
Tyvärr blev det inga bra jakter någon av dagarna. Den första dagen fick han inte slag förrän vid lunchtid och då måste Roland avbryta för möte. Nästa dag hade han slag hela förmiddagen och en stunds jakt men haren gick tillbaka in i området där han nattbetat (trajen) och då kunde Jazz inte reda ut det i regnvädret.
Vi hade i alla fall två fina dagar, bra födelsedag tyckte Roland. Jag kommer att visa fler bilder från Jägartorpet i senare inlägg. Jägartorpet är Värmlands Jaktvårdsförbunds kursgård utanför Filipstad. Grupper av jägare kan anmäla sig för att jaga här och förbundet ordnar temajakter; exempelvis för ungdomar, för kvinnor, för jägarexamenstuderande, för gäster osv. Många ideella krafter har jobbat hårt med att få verksamheten att gå runt och man har lyckats. Det är mycket på gång här nu och många som använder gårdens möjligheter.
Agenda
Efter ett par dagars bortavaro så blir det ett tvättberg. Jag undrar varför man alltid får en massa tvätt av resor. Det blir inte hälften så mycket om man stannar hemma istället. Vädret har inte varit kanon, men hyfsat mycket uppehållsväder ändå mellan varven. Jakterna på Jägartorpet utanför Filipstad har inte heller varit strålande, men Jazz har i alla fall uppfört sig som en godkänd harhund. Sen var det inte så lätt att få upp haren i regnet.
Det hade regnat ordentligt båda nätterna innan vi släppte honom och det betyder att hararna inte ger sig på några längre promenader = svåra att hitta. Dessutom har de säkert blivit vita nu redan och det betyder att de saknar skyddsfärg och stannar alltså i daglega in i det sista, de trycker tills man nästan springer över dem. Harar är nattdjur som gömmer sig på dagen och ligger still.
Jazz börjar få tillbaka konditionen från innan hans böjsenor på två tår gick av. Den ena senan släppte ju efter ihopsyning så en tå är lång i förhållande till de andra men han verkar inte vara besvärad av det än i alla fall.
I morgon söndag, lägger jag ut bilder från två dagar på Jägartorpet. Sen ska jag försöka ta fram adventsaker både här hemma och hos modren. Jag som inte gillar julen alls får liksom sparka igång det här projektet varje år. Det kommer minsann inte av sig själv. Och så tvätta lortkläder förstås. Skönt att ha en hemmadag före jobbet igen på måndag.
Missade Kristina Hammarströms konsert...
... i Silleruds kyrka ikväll, lördag, och jag grämer mig storligen. Vi har varit på Jägartorpet utanför Filipstad i två dagar och kom helt enkelt för sent hem. I bilen fanns blöt hund, blöta kläder, frysmatvaror, lite julklappar och en hel del annat så det funkade bara inte.
Om vargrevir i Stockholm
Jag har uppdaterat ett inlägg längre ner, det om vargrevir i Stockholm
Vitlöksodlare blir rika på svininfluensan.
Vitlök skyddar mot svininfluensa tror en del och specielllt i Kina verkar det som. Och det går åt massor av vitlök om en fjärdedel av jordens befolkning plötsligt ökar sin konsumtion. Så vitlöksodlarna blir rika nu. Undrar om det går att odla vitlök i Sverige? Hur man gör har jag ingen aning om: Sår frö? Planterar små klyftor? Sätter sticklingar?
Tove och Erik ...
var i en klass för sig i kväll. Jag såg inte programmet men har lyssnat på låtarna i datorn efteråt. Bilden under är från förra veckan. Mariette tyckte jag borde ha gått ut redan förra veckan. Erik var bara helt suverän, hanterade den stora publiken som om han aldrig gjort annat och hans låtval är perfekt! Tove var inte riktigt lika bra som Erik men helt ok. Calle var inte lysande och jag retade mig på klädseln som inte funkade riktigt.
Agneta dödades av älg!
Agneta dödades av en älg, förmodligen genom sparkar. Men det fanns inget vittne till händelsen så hennes man blev anklagad för mord på sin fru. Det dröjde 13 månader efter händelsen innan analyserna av hårstrån och saliv blev gjorda (?) och nu frias mannen från misstankar. Men han får märkligt nog inte vara med på presskonferensen där polisen ska informera om det hela, trots att han bett om det. Bara om han är ackrediterad av någon tidning som är inbjuden. Hoppas han blir det då.
Agneta är en av väldigt få som dödats av älg. Här är vi vana vid att "fylleälgar", alltså älgar som äter äpplen i trädgårdar och som blir alkoholpåverkade av den jäsande saften i magen, kan bli lätt galna och gå till attack. Annars är älgar rätt fredliga
Vargrevir i Stockholm - nästan!
Aktuella observationer och händelser
Här finns aktuell information om de stora rovdjuren i länet.
Om inte annat anges är uppgifterna kvalitetsäkrade genom spårning, besiktning, fotografier eller liknande.
Senast uppdaterad: 2009-11-25
I Stockholms län finns sedan i mitten av juli 2009 en sändarförsedd varg. Den milruta där vargen senast befann sig går att se via följande länk (välj vandringsvarg revir):
http://webmap.slu.se/website/vargwebb/
November 2009
- 25 november: Två vargar fotograferas mellan Riala och Bergshamra mitt på dagen. Samtidigt kommer positioner från den sändarförsedda vargen från samma område.
|
|
- 25 november: Enligt polisen i Täby har två varglika hundar anmälts bortsprungna sedan lunchtid den 24 november i Näsby Parkområdet. Den sändarförsedda vargen befinner sig fortfarande i Rialatrakten
- 24 november: Flera rapporter om att två vargar siktats på kvällen i Näsby Park och Lahäll kommer in till polisen och Länsstyrelsen
- 16 november: Den sändarförsedda vargen befinner sig i Tärnanområdet.
- 13 november: En hund angrips i samband med jakt. Länsstyrelsens besiktningsman konstaterar att angreppet skett av varg. Hunden är skadad, men kommer att klara sig.
- 11 november: Sändarvargen rör sig söderut mot Åkersberga.
- 3 november: Två vargar i sällskap, varav den ena med sändare, har rapporterats av några personer. Vargarna ska ha siktats på morgonen mellan Riala och Bergshamra. Uppgifterna är ännu inte kvalitetssäkrade.
Oktober 2009
- Under hela månaden har den sändarförsedda vargen varit kvar i området. Länsstyrelsen har aktivt letat och samlat spillningsprover i området.
- 12 oktober: Från och med idag och fram till och med den 24 oktober kommer den sändarförsedda vargen att uppdatera sin position på vargwebben fyra gånger varje dygn, med anledning av älgjakten.
September 2009
>> Läs mer här
Inom det här området har den sändarförsedda vargen rört sig sedan mitten av juli 2009. Den 11 november lämnar den området och rör sig söderut mot Åkersberga.
Den här informationen fick vi häromdagen på mail. Det kommer också en undersökning igen då om attityder till rovdjur. Och den visar på lägre stöd för rovdjurens förekomst generellt men den rovdjursvänliga skribenten väljer att sätta rubriken "Fortsatt stöd för rovdjur" istället för "Minskat stöd för rovdjur". som vanligt så har man aktat sig för att undersöka vad människor tycker om varg i vargrevir, där problemen finns. Man tar istället större områden så man ska slippa få så negativa siffror, de siffror som man vet att man får om man kollar vad människor som lever med varg tycker.
Men det ser ju ut som om stockholmarna är mest positiva och nu har man alltså ett revir inpå knutarna. Vi kan bara gratulera!
Den här informationen fick vi häromdagen på mail. Det kommer också en undersökning igen då om attityder till rovdjur. Och den visar på lägre stöd för rovdjurens förekomst generellt men den rovdjursvänliga skribenten väljer att sätta rubriken "Fortsatt stöd för rovdjur" istället för "Minskat stöd för rovdjur". som vanligt så har man aktat sig för att undersöka vad människor tycker om varg i vargrevir, där problemen finns. Man tar istället större områden så man ska slippa få så negativa siffror, de siffror som man vet att man får om man kollar vad människor som lever med varg tycker.
Men det ser ju ut som om stockholmarna är mest positiva och nu har man alltså ett revir inpå knutarna. Vi kan bara gratulera!
GRATTIS GUBBEN!
Du fyller ju år idag! Inte några jämna, men i alla fall. Blommor kommer här och en liten kluckande present väntar också. Hoppas Din dag blir bra med goda hardrev för Jazz och vackert väder!
Fantastisk nyhetsportal "dagstidningar.nu" !
Den här nyhetsportalen är jag inne på flera gånger om dagen för att slussa runt i tidningsläsandet och det har jag gjort så länge jag har haft internetuppkoppling så det blir några år nu. Den ligger på mina favoriter så jag lätt kommer åt den. Bland annat innehåller den en ständigt uppdaterad lista över senaste nytt. Vill bara rekommendera den och jag har inte betalt för att göra det. :-)
Jag läser gärna DI, Svd, Dn och ibland Expressen som är lättmanövrerad. Aftonbladet är rätt tungrodd på nätet hos mig i alla fall. På jobbet finns VF och hemma har vi NWT så det blir mycket tidningsläsande. Det är rätt fantastiskt att kunna läsa flera tidningar på nätet så här.
Jag läser gärna DI, Svd, Dn och ibland Expressen som är lättmanövrerad. Aftonbladet är rätt tungrodd på nätet hos mig i alla fall. På jobbet finns VF och hemma har vi NWT så det blir mycket tidningsläsande. Det är rätt fantastiskt att kunna läsa flera tidningar på nätet så här.
Nödrop från vargdrabbade i Dalarna!
Detta kom på mail idag 26 / 11
Läs gärna och begrunda hur det är att drabbas av rovdjurs närvaro, hur det påverkar vardagslivet. Dalarna tycks ha 17 vargrevir / par och det mesta av landskapet är tåckt av revir.
”Politiker, hjälp oss!”
Nödrop från vargbyar i Dalarna
En politisk karta över Dalarna, som helt håller på
att tas över av vargrevir. Av cirka 230 bofasta i ett
vargområde kräver 93 procent att alla vargar skjuts
bort runt deras byar.
Eftersom ni politiker hittills inte visat eller gjort något som tyder på att ni vet eller förstår vår situation, och hur vi tvingas leva i dagsläget, känner vi att något måste göras. Vi vill därför genom detta brev upplysa er om vargsituationen i vår omedelbara närhet.
Det skriver ortsbor i Sörsjön, Nornäs, Tyrinäs, Lövnäs och Horrmund i ett öppet brev till Sveriges politiker. Invånarna har krävt att alla vargar ska skjutas bort runt deras byar.
Vi har nu i cirka två år blivit tvingade att leva med den avsaknad av trygghet och frihet som vargetableringen i vår direkta närhet fört med sig.
Barn är rädda och törs inte längre vistas utomhus. Ortsbor tycker att det känns otryggt att promenera inne i byarna. Bärplockare känner stor otrygghet och har i flera fall slutat att vistas i skogen. Fiskare känner olust för att röra sig i naturen.
Slut på löshundsjakten
Jägare har mer eller mindre tvingats att sluta jaga med löshundar på grund av rädslan för att förlora sina jaktkamrater i vargens käftar.
Vargarna har allt oftare rört sig inne i byarna runt våra hus och detta gör dom obehindrat även under dagtid.
Känslorna och tankarna som uppstår när man vet att dessa vargar kan finnas var och när som helst är svåra att förklara. Det är först när man själv blir drabbad som man verkligen förstår vidden av problemen som vargarna för med sig. Detta är något som många nu bittert har fått erfara.
Varför tvingas leva med vargplågan?
Man kan som drabbad lätt förstå varför våra tidigare generationer gjorde allt de kunde för att bli av med vargplågan. Men vi kan däremot inte förstå varför vi nu ska tvingas leva med denna vargplåga.
Som läget är idag ställs många av oss vi inför tre val:
• Sluta med våra fritidsintressen, byta livsstil och tillbringa vår lediga tid inomhus.
• Flytta härifrån och försöka hitta någonstans där man kan leva som förut.
• Bli grovt kriminella genom att själva utrota vargarna där vi ska leva.
Detta är val som ingen människa i dagens välfärdssamhälle borde behöva ta ställning till.
93 procent vill skjuta bort alla vargar
Vi vill upplysa er om att vi har gjort en namninsamling i våra byar om ett krav på skyddsjakt på alla vargar som finns i vår närhet. Cirka 230 bofasta som är drabbade av vargar har fått chansen att skriva på och drygt 93 procent av dessa personer valde att skriva på listan.
Många var jublande glada: ”Äntligen försöker man göra något åt galenskapen som pågår.”
Var bor den majoritet av befolkningen som verkligen vill ha vargen runt sina hus?
Finns det överhuvudtaget någon plats i Sverige där en etablering av varg kommer att accepteras av ortsbefolkning, markägare, lantbrukare, och barnfamiljer?
Vem vill betala för ”vargkalaset”
Finns det verkligen en majoritet av befolkningen som är villig att betala detta ”vargkalas” med sina skattepengar?
Detta är frågor som vi borde ges en möjlighet att rösta om.
Dagen rovdjurspolitik i Sverige kan liknas med sagan om kejsarens nya kläder. Det är många som ser vad som håller på att ske. Men det är få eller ingen av dem som har makten som öppet vågar påpeka det uppenbara misstaget som vargens återinförande i Sverige verkligen är.
Vi hoppas det är någon av er politiker som blir först med att öppet arbeta för att påvisa detta misstag. Förhoppningsvis försöker ni även att öppna ögonen på dem som ännu inte insett vilka problem människorna verkligen har och kommer att få, när de tvingas att leva med vargarna mot sin vilja.
Vi vädjar till er, vakna och se allvaret i det som händer. Agera innan någon människa råkar illa ut.
Ortsbor i Sörsjön, Nornäs, Tyrinäs, Lövnäs och Horrmund
Pjoskig tax
När Roland gått ut källarvägen står det oftast en pjoskig tax här víd trappen och väntar tills han kommer tillbaka. Taxar är väldigt speciella och våran Oskar är inget undantag.
Låg arbetslöshet i Årjäng
Jag får precis dagsfärska siffror över arbetslösheten i Årjäng, som den ser ut just nu; 4,1 % öppet arbetslösa och 6,0 % totalt medräknat dem i åtgärder. Det är rätt suveränt tycker jag nu i dessa kristiden när de allra flesta kommuner har många människor utan jobb. Och allra bäst är den låga ungdomsarbetslösheten. Vi har kommuner i Värmland där den ligger på över 20 %, alltså var femte - var fjärde ungdom går utan jobb. Jag skrev om detta i ett tidigare inlägg, ville bara uppdatera nu när jag fick alldeles nya siffror från arbetsförmedlingen i Årjäng!
Korkat Peter Englund!
Himla korkat av Peter Englund och andra ledamöter av Svenska Akademien (jag hoppas att inte alla har skämt ut sig så här!) att gå till attack mot fp-förslaget att börja med obligatorisk engelska i årskurs 1 i grundskolan. Hittills har skolorna kunnat lägga ut hela grundskoletidens engelsktimmar som man har önskat och många har redan valt att lägga en del i årskurs ett och två, men inget tvång om jag förstått det hela rätt.
För mig som jobbar med barn i de här åldrarna är det helt självklart att barn ska möta flera språk tidigt i livet och egentligen är skolåldern redan sen. En del av hjärnans mottagningsmaskineri för nytt språk stänger av redan tidigare, det är jag övertygad om efter ett långt livs arbete med barn i den här åldern / yngre och detta stöds också av forskning.
Det som är viktigt är att barnen inte samtidigt tappar sitt modersmål, vilket en del invandrarbarn riskerar att göra när de flyttas hit. De kan få två halva språk istället för två hela. Men barn som har engelska (och andra språk) parallellt med att fortsätta leva med sitt modersmål blir bara stimulerade språkligt av ett nytt språk. Jag upplever starkt hur barnen börjar reflektera över svenskan och svenska språkets egenheter när de möter ett nytt språk. Det nya språket utvecklar alltså svenskan istället för att bromsa upp den.
Jag har engelska för mina ettor och tvåor och gör så att jag använder det integrerat i en del av undervisningen. Då blir det naturligt. Vi har det i samlingsmoment när vi pratar om dagsschemat och om dagens mat och väder osv. Sen använder jag det också i pausgympa för olika rörelser. Allt är muntligt förstås, inget läsa och skriva.
Detta gör jag under en del av året medan jag några månader varje år istället gör de här momenten på tyska. I början var jag fundersam på hur det skulle gå med de barn som hade ett annat modersmål än svenska, vilket första året var 25 % av eleverna. Hur rörigt skulle det bli för dem med flera nya språk samtidigt? Jag var beredd att avbryta detta om det skulle visa sig att de fick problem och blandade ihop.
Men det märkliga var att det var invandrarbarnen som snabbast tog till sig de nya språken! Det verkade som om de redan hade banat nya vägar för att ta till sig nya språk och en annan grammatik. Det hade heller ingen negativ inverkan på deras svenskinlärning. När jag har utvärderat efteråt så har barnen tagit till sig från 40 till 180 ord på vardera språken, olika för olika barn. Men de som tagit upp minst antal ord har inte varit invandrarbarn.
Trist med den här debatten för jag gillar ju verkligen Peter Englund som historiker och har läst hans böcker med stor behållning. Det blir hårt fall från hög piedestal!
För mig som jobbar med barn i de här åldrarna är det helt självklart att barn ska möta flera språk tidigt i livet och egentligen är skolåldern redan sen. En del av hjärnans mottagningsmaskineri för nytt språk stänger av redan tidigare, det är jag övertygad om efter ett långt livs arbete med barn i den här åldern / yngre och detta stöds också av forskning.
Det som är viktigt är att barnen inte samtidigt tappar sitt modersmål, vilket en del invandrarbarn riskerar att göra när de flyttas hit. De kan få två halva språk istället för två hela. Men barn som har engelska (och andra språk) parallellt med att fortsätta leva med sitt modersmål blir bara stimulerade språkligt av ett nytt språk. Jag upplever starkt hur barnen börjar reflektera över svenskan och svenska språkets egenheter när de möter ett nytt språk. Det nya språket utvecklar alltså svenskan istället för att bromsa upp den.
Jag har engelska för mina ettor och tvåor och gör så att jag använder det integrerat i en del av undervisningen. Då blir det naturligt. Vi har det i samlingsmoment när vi pratar om dagsschemat och om dagens mat och väder osv. Sen använder jag det också i pausgympa för olika rörelser. Allt är muntligt förstås, inget läsa och skriva.
Detta gör jag under en del av året medan jag några månader varje år istället gör de här momenten på tyska. I början var jag fundersam på hur det skulle gå med de barn som hade ett annat modersmål än svenska, vilket första året var 25 % av eleverna. Hur rörigt skulle det bli för dem med flera nya språk samtidigt? Jag var beredd att avbryta detta om det skulle visa sig att de fick problem och blandade ihop.
Men det märkliga var att det var invandrarbarnen som snabbast tog till sig de nya språken! Det verkade som om de redan hade banat nya vägar för att ta till sig nya språk och en annan grammatik. Det hade heller ingen negativ inverkan på deras svenskinlärning. När jag har utvärderat efteråt så har barnen tagit till sig från 40 till 180 ord på vardera språken, olika för olika barn. Men de som tagit upp minst antal ord har inte varit invandrarbarn.
Trist med den här debatten för jag gillar ju verkligen Peter Englund som historiker och har läst hans böcker med stor behållning. Det blir hårt fall från hög piedestal!
Ordet "väluppfostrad"...
... råkade slinka ur mig vid ett tillfälle i samband med ett utvecklingssamtal med föräldrar och barn. I samma ögonblick som jag sa det så insåg jag att det var ett förbjudet ord. Liksom ordet "snäll" så har det kommit att ändra betydelse på ett sätt som gjort det nästan obrukbart i dagens samhälle.
För mig är "väluppfostrad" någon som fått lära sig mycket om hur man bör vara tillsammans med andra människor för att sociala sammanhang ska fungera, hur man kan säga och agera för att få till stånd ett positivt samspel, både om yttre samspel och om inre samspel som att visa omtanke, hänsyn, vänlighet, att försöka se, inte bara egna behov utan också andras osv.
För mig så är detta att vara väluppfostrad, någon som har föräldrar som gett sig tid att lära ut en hel del om umgängeskunskap, en del av det vi idag istället skulle kalla social kompetens. Men tyvärr så har betydelsen av ordet väluppfostrad ändrats till att istället betyda drillad, kuvad, stel, mekaniskt fungerande. Men så var det inte från början. Det handlade om barn som fostrats väl ur olika aspekter, av föräldrar som har brytt sig om dem.
Många föräldrar fostrar sina barn väl idag och ger dem mycket av både värme och social kompetens med sig i bagaget. Sen kan man bara hoppas att barnen får komma till en skola och senare ett arbetsliv där de kan använda sin sociala kompetens istället för att tvingas bli "krigare" som en strategi för överlevnad i ett hårt klimat. En krigare tränar helt andra förmågor, såsom orättfärdig maktuövning, känslomässig avtrubbning, elakheter, mobbning, verbala trakasserier, manipiulation, fysiskt förtryck, våld, anfall som bästa försvar, osv
Mina egna barn säger ibland ungefär: "Du morsan skolan är ju kriget, alltid, men det fattar aldrig Ni lärare!"
Jag hoppas att de har fel.
För mig är "väluppfostrad" någon som fått lära sig mycket om hur man bör vara tillsammans med andra människor för att sociala sammanhang ska fungera, hur man kan säga och agera för att få till stånd ett positivt samspel, både om yttre samspel och om inre samspel som att visa omtanke, hänsyn, vänlighet, att försöka se, inte bara egna behov utan också andras osv.
För mig så är detta att vara väluppfostrad, någon som har föräldrar som gett sig tid att lära ut en hel del om umgängeskunskap, en del av det vi idag istället skulle kalla social kompetens. Men tyvärr så har betydelsen av ordet väluppfostrad ändrats till att istället betyda drillad, kuvad, stel, mekaniskt fungerande. Men så var det inte från början. Det handlade om barn som fostrats väl ur olika aspekter, av föräldrar som har brytt sig om dem.
Många föräldrar fostrar sina barn väl idag och ger dem mycket av både värme och social kompetens med sig i bagaget. Sen kan man bara hoppas att barnen får komma till en skola och senare ett arbetsliv där de kan använda sin sociala kompetens istället för att tvingas bli "krigare" som en strategi för överlevnad i ett hårt klimat. En krigare tränar helt andra förmågor, såsom orättfärdig maktuövning, känslomässig avtrubbning, elakheter, mobbning, verbala trakasserier, manipiulation, fysiskt förtryck, våld, anfall som bästa försvar, osv
Mina egna barn säger ibland ungefär: "Du morsan skolan är ju kriget, alltid, men det fattar aldrig Ni lärare!"
Jag hoppas att de har fel.
"De fattiga barnen i Årjäng"- myten...
.. igen då! Det händer varje gång Statistiska Centralbyrån gör siffror av svenskarnas inkomster och kollar per barn: Årjäng och några gränskommuner till toppar fattigligan. Barnen i Årjäng ser ut att ha de allra fattigaste föräldrarna. Sanningen är att Årjängsbarnen har ofta tämligen välbärgade föräldrar som jobbar i Norge och tjänar bra. Fast det syns inte i svensk statistik för de skattar inte här, (vilket i och för sig är ett kommunekonomiskt dilemma!). Dessutom är väldigt få föräldrar arbetslösa och ungdomsarbetslösheten brukar vara bland de lägsta i Sverige.
Uppdaterat några siffror
Arbetslösa + personer i åtgärder, totalt oktober 2009 Värmland:
Filipstad 10,4 %
Kristinehamn 9,0 %
ARvika 8,8 %
Kil 8,7 %
Eda 7,8 %
Karlstad 7,2 %
Hammarö 6,3 %
Årjäng 5,6 %
Arbetslösa + personer i åtgärder, ungdomar oktober 2009 Värmland:
Filipstad 25,6 %
Kristinehamn 20,4 %
Kil 19, 7 %
Arvika 18,5 %
Eda 14,7 %
Karlstad 10,2 %
Årjäng 8,1 %
Nu får jag verkligen reservera mig för fel i siffrorna, jag har inte gjort mig mödan att dubbelkolla något utan bara gjort en snabbräkning över några kommuner i Värmland, men om det är fel så är det inte med avsikt utan slarv. Jag är i alla fall rätt stolt över att bo i en kommun som har ett bra näringsliv som förmår suga upp arbetskraft och som dessutom har närhet till Norge så att många kan jobba där om det tryter med försörjning på hemmaplan. Allra bäst är nog att ungdomsarbetslösheten är så låg i kommunen, Årjäng är rätt kommun att bo i om man är ung!
SCB brukar också konstatera att Årjängsföräldrarna är värsta fylltrattarna, (ännu mer synd om barnen!) för gränsbygdernas systembolag säljer massor av sprit i förhållande till antalet invånare. Men det hänger samman med att norrmännen gärna åker hit och köper alkoholhaltiga drycker för de är mycket billigare här. Någon statistik över alkholvanorna har jag inte hittat men jag har bara en känsla av här inte är värre än på andra håll i Sverige.
Det är svårt att få fram sanningar med statistik! Fällorna är många!
Uppdaterat några siffror
Arbetslösa + personer i åtgärder, totalt oktober 2009 Värmland:
Filipstad 10,4 %
Kristinehamn 9,0 %
ARvika 8,8 %
Kil 8,7 %
Eda 7,8 %
Karlstad 7,2 %
Hammarö 6,3 %
Årjäng 5,6 %
Arbetslösa + personer i åtgärder, ungdomar oktober 2009 Värmland:
Filipstad 25,6 %
Kristinehamn 20,4 %
Kil 19, 7 %
Arvika 18,5 %
Eda 14,7 %
Karlstad 10,2 %
Årjäng 8,1 %
Nu får jag verkligen reservera mig för fel i siffrorna, jag har inte gjort mig mödan att dubbelkolla något utan bara gjort en snabbräkning över några kommuner i Värmland, men om det är fel så är det inte med avsikt utan slarv. Jag är i alla fall rätt stolt över att bo i en kommun som har ett bra näringsliv som förmår suga upp arbetskraft och som dessutom har närhet till Norge så att många kan jobba där om det tryter med försörjning på hemmaplan. Allra bäst är nog att ungdomsarbetslösheten är så låg i kommunen, Årjäng är rätt kommun att bo i om man är ung!
SCB brukar också konstatera att Årjängsföräldrarna är värsta fylltrattarna, (ännu mer synd om barnen!) för gränsbygdernas systembolag säljer massor av sprit i förhållande till antalet invånare. Men det hänger samman med att norrmännen gärna åker hit och köper alkoholhaltiga drycker för de är mycket billigare här. Någon statistik över alkholvanorna har jag inte hittat men jag har bara en känsla av här inte är värre än på andra håll i Sverige.
Det är svårt att få fram sanningar med statistik! Fällorna är många!
Oskars underliga jakttur!
Med hjälp av GPS kan man se precis var hunden har jagat = det röda strecket.
Oskar skulle jaga rådjur var det tänkt men han hittade älg istället, ko med en kalv, och drev för fullt på dem. Det var ute på Egenäs bredvid Hästöna. Älgarna hävde sig i vattnet, Östra Silen, för att simma mot Hästöna och Oskar med dödsförakt i efter! Han jagade alltså älg simmande och fortfarande drivande, fast man kunde höra på skallet att det kluckade ibland. :-))
Han gick i vattnet där det röda strecket är överst. Sedan tappade han orienteringen lite och simmade fram och tillbaka efter vittringen. Där strecket blir rakare igen neråt så får han antagligen synkontakt med älgarna när de går upp på land. Men till slut ger han upp halvvägs ut till ön och simmar raka vägen tillbaka igen. Sammanlagt simmade han ungefär 100 meter.
Han ska alltså jaga rådjur är det tänkt. Små hundar som taxar ska inte jaga älg, de är alldeles för små för att hinna undan om älgen gör ett utfall. Och han borde inte vara så modig heller utan hålla sig till blygsammare villebråd.
Det är roligt med hundliv, man upphör aldrig att överraskas.
Ett gott skratt...
... kan man få ibland tillsammans med barn. Här på Cissis blogg finns ett gott exempel, missa inte det!
Tre miljoner för 22 kvadratmeter!
Alltså, nu har någon betalat tre miljoner SEK för 22 kvadratmeter bostadsrätt på Östermalm i Stockholm. Det är i princip storleken av ett vardagsrum. Lägenheten ligger i ett gårdshus med egen ingång och ett litet biutrymme delvis under markplan, läget är något stenkast från Strandvägen. Men ett kvadratmeterpris på 136.000 SEK är väldigt mycket. Det nästan svindlar och plötsligt känns krisen rätt avlägsen. Annars kan man konstatera att snittpriserna just nu på Söder ligger på drygt 50.000 SEK / kvadratmeter och i Vasastan några tusenlappar till. Och det är snittpriser! Attriaktiva lägenheter med bra läge går betydligt högre.
Dukningen i lördags.
Det fick bli lite höstinspirerat i lördags. Jag repade med mig lite lummer och mossa från dagens tur med hundarna i skogen och så nypon här hemma. Lerfatet har dottern gjort och det lilla lusthuset närmast här är kopia av det som finns på Önnebyn vid Rolands mormors hus. De spretiga vita stenarna är eg koraller från Okinawa, gåva av LA-sonen och fru som var där på bröllopsresa. Sen finns det flinta från Jyllands nordvästkust, Bollebjerg och en ökensten.
Maten blev som planerat; sparrissoppa med vitlöksbagettbitar, tjälknöl på älgsaltrullen, Hasselbackspotatis och bearnaisesås, gröna bönor och sallad till. Desserten blev konserverade päron med riven choklad över och till kaffet ljummen kladdkaka med sockrade hallon o vispgrädde.
Till förrättssoppan drack vi halvtorr rysk champagne och det funkade bra med den lilla sötman till den aningen beska soppan, annars är jag nog rätt allergisk mot halvtorra viner. Sen blev det ett Tempranillo till köttet och någon drack öl. Till kaffet och kladdkakan och kaffet drack vi Edelkirsch körsbärslikör.
Det blev ätbart alltsammans, annars vet man ju inte. 
Resten av stenarna finns här och en torkad blombukett som fortfarande är fin
Himla förtjust är jag i den cyklande tjejen, textiltavla av Kerstin Wikeberg. Det är klass på den och lika svårt varje gång att hänga undan den för säsongen. Den är min sommartavla på hedersplatsen. Nu får det gå i varma färger ett tag framöver. Jag byter ju inte så ofta.
Climategate?
Hackare har hittat massor av dokument som tyder på att forskare har kraftigt överdrivit
klimatlarmen. Jag har länge varit skeptisk till alarmen om klimatet och ser ut att få lite mer
kött på benen än bara magkänsla. Däremot så föröder vi jorden på andra sätt med vår
livsstil och vi måste tänka om till förnybar energi, recycling av skräp osv. Det är uppenbart
för alla och envar, med eller utan forskning. Och arbetet med det får inte förlamas av
falska klimatalarm.
Jag tror inte att alla klimatforskare bildade en internationell konspiration för att luras. Men
det är ju så att om klimatforskningen lyckas övertyga folk och nationer om att det är fara
å färde så är det lättare att få forskningsanslag (läs lön, resurser, berömmelse!) för de
forskare som sysslar med just detta. Och forskare är inte mer än människor, de är också
sig själva närmast.
På samma sätt arbetar ju exempelvis den privatägda stiftelsen WWF i sina mycket
effektiva reklamkampanjer:
Se här är ett utrotningshotat stackars djur (oftast de mest hjärtknipande söta!), hjälp oss
att rädda det! Och bidragen strömmar in från privatpersoner, företag och länder. Att
pengarna sedan hanteras utan insyn utifrån struntar vi i.
Konceptet från forskarvärlden är exakt det samma.
Se här hur hotat klimatet är, hjälp oss att rädda det! Och forskningsanslagen strömmar in
från alla håll men granskningarna är få.
Forskning har, generellt sett, länge varit en helig ko, en sorts garant för total sanning och
opartiskhet och oegennytta. Men vi måste på allvar börja ifrågasätta vad som döljer sig
bakom begrepp som forskning, vetenskap osv. Vem beslutar, vem betalar, vem tjänar på
den och ytterst i vilket syfte? De självsanerande mekanismer som forskning och
vetenskap säger sig ha, fungerar inte idag av olika skäl.
Vi tänker ofta på forskning som exempelvis teknisk forskning som ligger i framkanten på
utvecklingen inom sitt område. Man kan genom kontrollerade experiment gör inovationer
och därmed komma på nya lösningar. Och experimenten kan göras om för att verifieras.
Men mycket av forskningen idag är samhällsvetenskap och humaniora. Av förklarliga skäl
kan man inte experimentera med människor, utan den forskningen handlar mest om att
istället blicka bakåt, inte så mycket att finnas i frontlinjen på utvecklingen. Nytänk och
utvecklingen sker istället oftare helt utanför forskarvärlden, bland gräsrötterna i skola,
vård och omsorg, bland människor som upptäcker ett problem och försöker lösa det på
egen hand. Sen kan de egna upptäckterna behöva granskas och där kommer T
Kroksmarks aktionsforskning in och kan bli ett instrument, jag säger inte att den är det i
nuläget.
Man kan bli skeptisk till en hel del fenomen inom forskning vilket jag skrivit om ibland här
på min blogg och nu senast har vi en professor vid Karlstads Universitet som förklarar sitt
forskningsfusk med slarv och tidsbrist (!?).
Inlägg på tur..
... att publiceras är Oskars mycket märkliga jakt idag söndag, lite om dukningen igår kväll, skåpet i källaren och om det eventuella slutet för klimatalarmismen. Sen kan jag bara konstatera att jag inte kan låta bli att toklyssna, om och om igen, på Toves "Himlen är oskyldigt blå" från Idol i fredags och så Calles "Your song". Nu går jag ut i skogen med min hund och samvetet är gott eftersom både diskmaskin och tvättmaskin tickar på och gör jobbet.
Mer om timmerflottning i gamla tider.
Alldeles vid Camp Grinsby ligger den här gamla timmertransportplatsen. (Gubbarna skojar lite)
Timret kom från skogarna uppe i Glaskogen, Lönnskog och runt omkring sjön här. Det flottades på olika leder och samlades här i sjön Stora Bör. Precis på den här platsen byggdes ett järnvägspår ut i sjön för att ta upp timret. Sinnrikt sätt att lösa lastningsproblemet när man inte hade tillgång till moderna hjälpmedel.
Det fraktades sedan på vagnar på järnvägsspåret till Östra Silen vid Sillebotten. Först måste man dra vagnarna på något sätt, eventuellt med hästar tror Roland, men senare med motordrift. Från och med ungefär när transportvägen korsar nya E18 så blev det istället brant sluttning neråt och man måste bromsa hela vägen ner till Östersil. Detta ska ha pågått från det år kyrkan byggdes 1887 till 1942. Men jag är inte säker på den uppgiften.
Flottningen av timmer från de värmländska skogarna och ner till sågverken var arbetsintensiv. Många arbetade i Flöta som man sa under den årstiden det var aktuellt. Jag antar att det var på våren, eftersom man högg under vintern för att kunna transportera ut virket med hästar och slädar på snön till närmaste vattendrag.
En miljövänlig transport om man nu ska se det hela med dagens ögon.
Texten och bilden ovan är från ett tidigare blogginlägg.
Här nedan kommer bilder från Bildbanken Årjängs kommun från timmerflottningen
Västersil vid Årjäng. Årjängs kommuns bildbank
Timmerflottning vid Krokfors, man kan se båt i kanalen bredvid. Foto Axel Ödvall Årjängs kommuns bildbank
Skogsarbete i Harnäs
Axel Ödvall foto Årjängs kommuns bildbank
Flottning i Sillerud. Foto Fritz Arenö.
Fr v. Helge Olsson Snarkil, Karl Matsson Kestad, Knut Andersson Bryngelsbyn
Henry Olsson Kålleboda
Årjängs kommuns bildbank
Vad ska kommunens pengar användas till?
Det finns just nu en högst levande debatt om byggnation av en fotbollshall i Töcksfors i vår kommun. Självklart är det bra att det kommer fram förslag på olika användningsområden för kommuninvånarnas gemensamma tillgångar, men de måste också granskas i ett bredare perspektiv.
Det här är en debatt som pågår i hela Sverige nu när pengarna tryter. Ska kommunerna kunna bygga monument över sitt kommunala friutrymme samtidigt som man säger upp folk inom skola, vård och omsorg + kräver staten på bidrag för att klara sina lagstadgade åtaganden? I länken ovan finns en intressant genomgång av hur kommuner i Sverige hanterar sina prioriteringar.
Det finns i krisens fotspår diskussioner om vad kommuner ska välja att lägga pengar på. Vad måste en kommun göra enligt lag? Vad är frivilliga åtaganden som kommunen kan göra om man vill / har råd?
Skola, äldrevård, barnomsorg är exempel på sånt som kommunen är skyldig att ta ansvar för, det ansvaret kan inte lastas över på någon annan även om man betalar privata företag för att genomföra arbetet. Kostnadsansvaret är kommunens, kvalitetsansvaret är kommunens.
Byggnation av fritidsanläggningar är ett frivilligt åtagande. De kan ofta motiveras väl, främst för att man vill värna om en god fritid för ungdomar. Men samtidigt ingår de inte i kommunens lagstadgade skyldigheter.
Det blir väldigt konstigt att bygga nya hallar i vår kommun, hallar som ska värmas upp och underhållas samtidigt som stora skolor i tätorterna av skollokalsutredning betraktas som rivningsobjekt för att de är så dåliga och otidsenliga och personal inom skola / omsorg sägs upp.
Kanske är det så att stora satsningar på kultur och fritid under ekonomiskt besvärliga tider måste kunna bekostas av frivillig sponsring eller vänta på sin tur.
Och vi får vara tacksamma att vår kommun har en mycket låg ungdomsarbetslöshet.
Det här är en debatt som pågår i hela Sverige nu när pengarna tryter. Ska kommunerna kunna bygga monument över sitt kommunala friutrymme samtidigt som man säger upp folk inom skola, vård och omsorg + kräver staten på bidrag för att klara sina lagstadgade åtaganden? I länken ovan finns en intressant genomgång av hur kommuner i Sverige hanterar sina prioriteringar.
Det finns i krisens fotspår diskussioner om vad kommuner ska välja att lägga pengar på. Vad måste en kommun göra enligt lag? Vad är frivilliga åtaganden som kommunen kan göra om man vill / har råd?
Skola, äldrevård, barnomsorg är exempel på sånt som kommunen är skyldig att ta ansvar för, det ansvaret kan inte lastas över på någon annan även om man betalar privata företag för att genomföra arbetet. Kostnadsansvaret är kommunens, kvalitetsansvaret är kommunens.
Byggnation av fritidsanläggningar är ett frivilligt åtagande. De kan ofta motiveras väl, främst för att man vill värna om en god fritid för ungdomar. Men samtidigt ingår de inte i kommunens lagstadgade skyldigheter.
Det blir väldigt konstigt att bygga nya hallar i vår kommun, hallar som ska värmas upp och underhållas samtidigt som stora skolor i tätorterna av skollokalsutredning betraktas som rivningsobjekt för att de är så dåliga och otidsenliga och personal inom skola / omsorg sägs upp.
Kanske är det så att stora satsningar på kultur och fritid under ekonomiskt besvärliga tider måste kunna bekostas av frivillig sponsring eller vänta på sin tur.
Och vi får vara tacksamma att vår kommun har en mycket låg ungdomsarbetslöshet.
Agenda
Ute på eftermiddagen i skogen med Oskar. Ingen jakt. Sen har vi lagat mat, om en kvart kommer gästerna; U och H i Egenäs och T i Deje, tvärr utan fru idag, men vi gör om det en annan gång med komplett församling. Det är trevligt att äta tillsammans på lördag kväll så här. Förra lördagen sa vi till Maj och Kjell i Signebyn med mycket kort varsel och det gick bra. Kul hade vi!
I morgon lägger jag ut bilder på det nya skåpet i källaren
Muterad influensa
Nu har man fått klara besked på att svininfluensaviruset har muterat. Det finns konstaterad mutation både i Sverige och Norge. Enligt uppgift så ska vaccin och Tamiflu vara verksamt även mot det muterade viruset. Jag kan ändå inte låta bli att fundera över om det är just den här mutationen som orsakat det svårare utbrottet av svininfluensa i Norge. fast så ska det inte vara, den norska influensan har bara kommit snabbare och man har fått sin första våg tidigare än här.
Men nu har man också i Storbritannien funnit svininfluensavirus som är resistent mot Tamiflu, tyvärr på sjukhus. Prcis som man sa i början av influensan så ändrar den sig och tar nya former.
Grisbönder och veterinärer borde ha prioriterats för vaccinering menar Johan Beck Friis, vid Sveriges veterinärförbund. I Norge har 39 grisbesättningar smittats av viruset första veckan i november och det finns en risk att virus som gått över till grisar sedan återvänder till människa i muterad form. I Sverige är ännu så länge ingen besättning smittad så vitt man vet
Men nu har man också i Storbritannien funnit svininfluensavirus som är resistent mot Tamiflu, tyvärr på sjukhus. Prcis som man sa i början av influensan så ändrar den sig och tar nya former.
Grisbönder och veterinärer borde ha prioriterats för vaccinering menar Johan Beck Friis, vid Sveriges veterinärförbund. I Norge har 39 grisbesättningar smittats av viruset första veckan i november och det finns en risk att virus som gått över till grisar sedan återvänder till människa i muterad form. I Sverige är ännu så länge ingen besättning smittad så vitt man vet
IDOL live!
Tittar just nu på Idol och gillar det jag ser! Calles "Your song" såg jag fram emot innan och han infriade alla förväntningar! Och till mamma också! Man måste bara älska honom och hans hantering av en fin gammal Elton-låt. Helt suveränt! Det är lite Bruce Springsteen över honom. Roland tycker han är väldigt lik Benny Andersson.
Toves "Himlen är oskyldigt blå" var underbar. Hon nyanserade sitt framträdande genom att vara återhållsamt innerlig först och sist och öste lite mitt i, dvs utnyttjade sitt breda register. Och rösten är så vacker i båda lägena. Dessutom spela piano i framträdandet var skickligt gjort. Tove har också en attityd som är åldersadekvat på ett sätt som en äldre artist knappast kan härma. Hon har gjort det bästa av sin ungdom.
Mariette har gjort en bra kväll men jag tror ändå att hon åker ut för att de andra är bättre.
Rezas mammarelation var ju gripande så hon kan nog inte åka ut ikväll. Gubben tycker att hon borde sjunga Janis Joplinlåtar. Hon är en av få artister som har en sån röst.
Som fältet ser ut nu så ser det ut som om slutfinal kommer att stå mellan Tove och någon av Erik och Calle.
Uppdaterat: Reza åkte ut. Och rent musikmässigt i Idolsammanhang var det inte fel. Men antagligen är hennes sångkarriär redan gjuten
Toves "Himlen är oskyldigt blå" var underbar. Hon nyanserade sitt framträdande genom att vara återhållsamt innerlig först och sist och öste lite mitt i, dvs utnyttjade sitt breda register. Och rösten är så vacker i båda lägena. Dessutom spela piano i framträdandet var skickligt gjort. Tove har också en attityd som är åldersadekvat på ett sätt som en äldre artist knappast kan härma. Hon har gjort det bästa av sin ungdom.
Mariette har gjort en bra kväll men jag tror ändå att hon åker ut för att de andra är bättre.
Rezas mammarelation var ju gripande så hon kan nog inte åka ut ikväll. Gubben tycker att hon borde sjunga Janis Joplinlåtar. Hon är en av få artister som har en sån röst.
Som fältet ser ut nu så ser det ut som om slutfinal kommer att stå mellan Tove och någon av Erik och Calle.
Uppdaterat: Reza åkte ut. Och rent musikmässigt i Idolsammanhang var det inte fel. Men antagligen är hennes sångkarriär redan gjuten
ÄNTLIGEN!!
Var det inte så han brukade säga, Gert Fylking, när Nobelpristagarna i litteratur presenterades och i stort sett varje gång var ett okänt namn för de flesta?
Möjligen inspirerat av detta har nu EU utsett två i stort sett okända personer till de första permanenta ledarna. Och de verkar ha kommit med i diskussionerna i sista minuten. Nästan lite slumpartat så där vem som skulle utses. Den man sist råkat prata om? Vi pratade om det för någon vecka sedan; hur mycket av till synes genomtänkta och viktiga beslut som kommer till av en händelse. Trista och tjocka utredningar orkar ju ingen tröska sig igenom så det blir lite tillyxat istället. Kanske hade det varit läge för Fylking att vara med och ropa sitt slagord?
Den ena av de här två figurerna, mannen, ser mer än lovligt försynt och försagd ut och den lilla baronessan, blivande utrikesminster, var fnissig och uppspelt och såg så engelsk ut som man bara kan göra om man är från England och dessutom adel. Skönhetsidealet där lär ju vara att vara så lik kungahuset som möjligt och där platsar hon absolut. Men samtidigt är hon alltså socialdemokrat, vilket verkar spännande.
En teori är att man valt de här två lite slätstrukna kompromisskandidaterna för att statscheferna själva ska få glänsa och synas utåt.
Jag begriper mig inte på EU som fenomen så jag har inga synpunkter, inte ens några fördomar att lufta. Mina förväntningar i höjd med vristerna, inte högre, så de är inte svåra att överträffa. Den som lever några år till får väl se. Jag vet inte ens hur länge de ska sitta på sina poster, för det är väl inte livstidsuppdrag?
Möjligen inspirerat av detta har nu EU utsett två i stort sett okända personer till de första permanenta ledarna. Och de verkar ha kommit med i diskussionerna i sista minuten. Nästan lite slumpartat så där vem som skulle utses. Den man sist råkat prata om? Vi pratade om det för någon vecka sedan; hur mycket av till synes genomtänkta och viktiga beslut som kommer till av en händelse. Trista och tjocka utredningar orkar ju ingen tröska sig igenom så det blir lite tillyxat istället. Kanske hade det varit läge för Fylking att vara med och ropa sitt slagord?
Den ena av de här två figurerna, mannen, ser mer än lovligt försynt och försagd ut och den lilla baronessan, blivande utrikesminster, var fnissig och uppspelt och såg så engelsk ut som man bara kan göra om man är från England och dessutom adel. Skönhetsidealet där lär ju vara att vara så lik kungahuset som möjligt och där platsar hon absolut. Men samtidigt är hon alltså socialdemokrat, vilket verkar spännande.
En teori är att man valt de här två lite slätstrukna kompromisskandidaterna för att statscheferna själva ska få glänsa och synas utåt.
Jag begriper mig inte på EU som fenomen så jag har inga synpunkter, inte ens några fördomar att lufta. Mina förväntningar i höjd med vristerna, inte högre, så de är inte svåra att överträffa. Den som lever några år till får väl se. Jag vet inte ens hur länge de ska sitta på sina poster, för det är väl inte livstidsuppdrag?
Agenda
Arbetsveckan har varit kompakt med föräldrasamtal, alltså rätt sena arbetsdagar. Men roliga. Jag gillar verkligen den här formen av utvärdering från barn och föräldrar. Den är bra. Men tiden har inte räckt till så mycket annat än det och till att gorma om vädret. Det bara regnar och mulnar och regnar och mulnar. Karlstad hade haft en enda futtig soltimma i november så här långt, sas det från metrologerna.
I dag fredag blir det kanske lite god mat och teve här hemma bara vi två.
På lördag har vi gäster som vi försökt flirta hit ett bra tag nu. Det blir en enkel trerätters har jag planerat; sparrissoppa, tjälknöl på saltrulle av älg, och nåt till dessert. Kanske ljum kladdkaka med frysta sockrade hallon och vispgrädde? Någon som har något annat bra tips? Något med päron?
Gubben sätter just nu upp ett skåp i källaren i den nyrenoverade tvättstugegången. Där ska laddningsbara apparater förvaras medan de laddar liksom så man slipper se sladdtrasslet och eländet här och där i huset.
Det kommer nog bilder på bloggen från detta.
Jag måste försöka komma ut också under helgen och få frisk luft. Det har varit alldeles för mycket innesittande nu ett tag.
Biverkningar av vaccinet...
... har redan gått över. Det lite sträva i halsen och aningens småsnuviga är borta nu redan efter två dagar. Armen är fortfarande lite stel men går nu att röra obehindrat. På överarmen vid sticket kliar det lite men gör inte ont.
Läser i tidningen att Värmland är värst drabbat av svininfluensan och så Norrland då. Norrland tänkte man skulle bero på att influensavirus trivs i kyla. Värmland tror jag kan bero på närheten till Norge som varit hårt drabbat. Vi har ju många pendlare över gränsen här, från båda sidor. I min klass på 19 elever så är det två som sägs ha haft svininfluensa. Och det ser ut ungefär så i andra klasser också. Sen finns ett mörkertal förstås av elever som kan ha haft sjukdomen utan att ha blvit jättesjuka.
Jag är glad över att bo i ett land som köpt in så mycket influensavaccin att det räcker till hela befolkningen och att det ser ut som om många hinner få vaccinet innan flunsan har spridit sig för illa. Sjukvården har gjort en fantastisk insats som lyckats vaccinera så många på så kort tid.
Sen fnissar jag lite åt fransmännen som inte vill vaccinera sig. Så typiskt fransk misstänksamhet mot överheten! Om staten rekommenderar medborgarna att göra något så är skepsisen total. Man vägrar.
Läser i tidningen att Värmland är värst drabbat av svininfluensan och så Norrland då. Norrland tänkte man skulle bero på att influensavirus trivs i kyla. Värmland tror jag kan bero på närheten till Norge som varit hårt drabbat. Vi har ju många pendlare över gränsen här, från båda sidor. I min klass på 19 elever så är det två som sägs ha haft svininfluensa. Och det ser ut ungefär så i andra klasser också. Sen finns ett mörkertal förstås av elever som kan ha haft sjukdomen utan att ha blvit jättesjuka.
Jag är glad över att bo i ett land som köpt in så mycket influensavaccin att det räcker till hela befolkningen och att det ser ut som om många hinner få vaccinet innan flunsan har spridit sig för illa. Sjukvården har gjort en fantastisk insats som lyckats vaccinera så många på så kort tid.
Sen fnissar jag lite åt fransmännen som inte vill vaccinera sig. Så typiskt fransk misstänksamhet mot överheten! Om staten rekommenderar medborgarna att göra något så är skepsisen total. Man vägrar.
Sation minneskort - adapter
Så här fyndigt fungerar micro SD kortet. Det sitter alltså ett litet kort i telefonen. När jag vill föra över bilder från telefonen till datorn så sätter jag kortet i den här adaptern och så sätter jag in den i datorn. Funkar jättebra. Men inte så sällan skickar jag istället bilderna direkt till min epostadressen. Det går också snabbt och enkelt.
Vad som inte funkar så bra är ett moment i bildbläddringen. Man kan alltså bläddra på touchskärmen bland de bilder som finns sparade. Det bläddrandet funkar bra när man väl lärt sig rätt tryck och att man kan stoppa rullandet med att bara sätta fingret på skärmen, annars rullar det liksom iväg en bit. Men det är alldeles för lätt att få en bild till bakgrund ofrivilligt. Det har redan hänt tre gånger nu på den korta tid jag har haft kameran och varje gång har jag ett bestyr att få bort bilden eftersom jag glömmer bort hur man gör.
Något som också är lite synd är att när batteriet börjar ta slut så blir telefonen helt förvirrad. Det vore bättre att den på något vis stängde av sig eller varnade. Nu tappar telefonen bara manöverförmågan och kan få fram vilka sidor som helst, den blir olydig helt enkelt. Och eftersom den måste laddas i princip varje natt så kan det hända om man glömmer bort det. Den stora skärmen är energikrävande.
Silleruds kyrka
Fotograf Axel Gunnar Ödwall
Den byggdes 1888 och ritades av arkitekten Emil Langlet som gjort en hel del andra vackra byggnader. Det är en centralkyrka med ett mycket vackert läge vid Svensbysjön. Kyrkan saknar alltså långskepp och tornet är mitt i kyrkan. Den ersatte då den gamla träkyrkan här nere vid sjön Östra Silen. Detta kort på kyrkan är hämtat från Årjängs kommuns bildbank. Jag tycker att den är väldigt vacker och jag har inte tänkt på den ur det här perspektivet förut. Det måste vara en bild tagen från Karlsfors någonstans.
Biverkningar av vaccinationen...
... har jag nästan inte alls idag, dagen efter sprutan. Jag fick den i vänster arm eftersom jag är högerhänt och den armen är lite stel, det gör lite ont vid yviga rörelser. Jag känner mig lite sträv i halsen på vänster sida och en aning snuvig också mest på vänster sida. Men det är inget jag skulle reflektera över om jag inte letade fel. Om jag anstränger mig att känna efter så kan jag tycka att kroppen känns en aning stel och jag har sovit väldigt tungt i natt. Det är allt.
Vargjakt ...
... blir det information om i Årjäng måndagen den 14:e december på Travmuseet. Det ordnas av Årjängs Jaktvårdskrets och vänder sig naturligtvis i första hand till de som är närmast berörda av jakten dvs jägare och markägare. Men det är öppet för alla intresserade.
Bilderna nedan är från infomötet i Svanskog i går kväll då drygt 100 personer deltog. Beslutet om vargjakt fattades av riksdagen 21;a oktober. Länsstyrelsens i Värmland rovdjursansvarig tjänsteman, Lars Furuholm, fick varma applåder och blommor på mötet i Svanskog. Han är en av dem som med sin sakkunskap och erfarenhet har bidragit till att besluten nu ser ganska bra ut när det gäller förvaltningen av varg. Roligt att Lars får den uppskattning han förtjänar av folk ute i bygderna. Han har inte haft ett lätt uppdrag det senaste decenniet.
Bilderna nedan är från infomötet i Svanskog i går kväll då drygt 100 personer deltog. Beslutet om vargjakt fattades av riksdagen 21;a oktober. Länsstyrelsens i Värmland rovdjursansvarig tjänsteman, Lars Furuholm, fick varma applåder och blommor på mötet i Svanskog. Han är en av dem som med sin sakkunskap och erfarenhet har bidragit till att besluten nu ser ganska bra ut när det gäller förvaltningen av varg. Roligt att Lars får den uppskattning han förtjänar av folk ute i bygderna. Han har inte haft ett lätt uppdrag det senaste decenniet.
Pandemic Studios ...
... speltillverkaren (Mercenaries, Star Wars tror jag osv), LA-sonens arbetsplats under 6 år i LA, USA stängde igår och tömdes i stort sett på en dag på tvåhundra anställda. När anställda lämnar en speltillverkararbetsplats går det alltid mycket snabbt och effektivt tydligen, oavsett om det gäller en person eller 200. Det verkar som om man är rädd att någon annars ska hinna komma in i systemen och förstöra något.
Rykten har funnits ett par dagar i tidningar men det gick väldigt fort och i USA är det möjligt att gå snabbt fram även om man betalar ut några månadslöner efter uppsägningen. Electronic Arts som är ägare ska strukturera om sin verksamhet, säga upp 1500 anställda över hela världen och man har köpt upp ett företag, Playfish, för bortåt 3 miljarder enligt uppgift i tidningar. Man räknar med att minska sin produktion från c:a 50 spel per år till c:a 30 kan man läsa. EA är i grunden ett mycket rikt företag men har visat dåliga kvartalssiffror bl.a. pga köpet, enligt artiklar i media. Vi håller tummarna att DICE i Stockholm ska få fortsätta som förut förstås eftersom sonen och hans fru jobbar där. Och det ser ljust ut eftersom det går bra för DICE och man har en effektiv spelutveckling.
De som gör spel jobbar i en internationell verksamhet och kan arbeta i stort sett var som helst i världen. Det finns gott hopp om att de gamla arbetskamraterna får jobb på annat håll. Själva branschen har klarat sig hyfsat genom den ekonomiska krisen. Kanske är det dataspel som folk sysslar med när de blir arbetslösa?
Rykten har funnits ett par dagar i tidningar men det gick väldigt fort och i USA är det möjligt att gå snabbt fram även om man betalar ut några månadslöner efter uppsägningen. Electronic Arts som är ägare ska strukturera om sin verksamhet, säga upp 1500 anställda över hela världen och man har köpt upp ett företag, Playfish, för bortåt 3 miljarder enligt uppgift i tidningar. Man räknar med att minska sin produktion från c:a 50 spel per år till c:a 30 kan man läsa. EA är i grunden ett mycket rikt företag men har visat dåliga kvartalssiffror bl.a. pga köpet, enligt artiklar i media. Vi håller tummarna att DICE i Stockholm ska få fortsätta som förut förstås eftersom sonen och hans fru jobbar där. Och det ser ljust ut eftersom det går bra för DICE och man har en effektiv spelutveckling.
De som gör spel jobbar i en internationell verksamhet och kan arbeta i stort sett var som helst i världen. Det finns gott hopp om att de gamla arbetskamraterna får jobb på annat håll. Själva branschen har klarat sig hyfsat genom den ekonomiska krisen. Kanske är det dataspel som folk sysslar med när de blir arbetslösa?
Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte...
... ta itu med detta! Detär såååå tråkigt! Och dessutom blir det alltid en massa över, till den enbente som måste bo här någonstans. För jag köper alltid strumpor i par.
Vaccinationen ...
... gick bra. Den gjorde inte ens ont. Vi som är skolpersonal var erbjudna vaccination idag från 8 - 16. Men den personal som kom i morse och hängde på låset blev hemskickade igen. Det gick inte att vaccinera oss för det fanns inget beslut. Jag vet inte vem som skulle besluta om vår vaccination, men kl 10.00 så blev det klart i alla fall. Kanske är man rädd för en ny prioriteringsdebatt i media?
Jag gick dit på eftermiddagen. Hittills så känns det inget alls av sprutan, inte ont i armen, inte förkyld, inte huvudvärk, inget av det som en del sagt att de kan känna av efteråt. Jag antar att chanserna för överlevnad ser rätt bra ut då för min del. :-)
Barnen fick en mindre dos vaccin nu och ska vaccineras en omgång till om några veckor. Vi vuxna fick så mycket att vi inte behöver mer. Sen är buden olika hur lång tid det tar att bli immun mot svininfluensan efter vaccination. Någonstans läste jag att immuniteten börjar byggas upp direkt och att man har en bra nivå efter en vecka. Men någon säger att det dröjer flera veckor. Jag vet inte. Som vanligt när det gäller influensan så är det många olika bud.
Lite längre ner i bloggen i kommentarerna vid inlägget om Bollebygdsvargen så har jag en debatt med en vargförespråkare om någon är intresserad att följa den. I morgon bitti lägger jag ut tid och plats för info om vargjakten i Årjäng. Då är det klart och annons kommer i Nordmarksbygden senare.
Bollebygdsvargen lär f.ö. vara på väg norrut just nu, 45:an mot Värmland kanske, allt enligt Lena i kommentar här på bloggen.
Jag gick dit på eftermiddagen. Hittills så känns det inget alls av sprutan, inte ont i armen, inte förkyld, inte huvudvärk, inget av det som en del sagt att de kan känna av efteråt. Jag antar att chanserna för överlevnad ser rätt bra ut då för min del. :-)
Barnen fick en mindre dos vaccin nu och ska vaccineras en omgång till om några veckor. Vi vuxna fick så mycket att vi inte behöver mer. Sen är buden olika hur lång tid det tar att bli immun mot svininfluensan efter vaccination. Någonstans läste jag att immuniteten börjar byggas upp direkt och att man har en bra nivå efter en vecka. Men någon säger att det dröjer flera veckor. Jag vet inte. Som vanligt när det gäller influensan så är det många olika bud.
Lite längre ner i bloggen i kommentarerna vid inlägget om Bollebygdsvargen så har jag en debatt med en vargförespråkare om någon är intresserad att följa den. I morgon bitti lägger jag ut tid och plats för info om vargjakten i Årjäng. Då är det klart och annons kommer i Nordmarksbygden senare.
Bollebygdsvargen lär f.ö. vara på väg norrut just nu, 45:an mot Värmland kanske, allt enligt Lena i kommentar här på bloggen.
Framåt...
... kan man blicka. Idag ska jag ta vaccin mot svininfluensa så om det inte blir något mer bloggat här så vet Ni vad som har hänt. :-) Om jag överlever sprutan så ska jag beskriva hur det kändes åtminstone.
Annars ska jag lägga ut ett inlägg om Lars Furuholm i Svanskog i går kväll och något mer från bygden. Och om våra göranden och låtanden bakåt och framåt.
Annars ska jag lägga ut ett inlägg om Lars Furuholm i Svanskog i går kväll och något mer från bygden. Och om våra göranden och låtanden bakåt och framåt.
JB:ad...
betyder jailbreak:ad. Så säger man om iPhone-lurar som togs till Sverige innan det på något vis var tillåtet. (Vaför inte det nu då?). Så tolkar jag det i alla fall fast jag kan ha helt fel för mina referenskunskaper i ämnet är noll. Jag är bara fascinerad av alla nya ord på området, precis som det var när jag var liten och någon gång i kyrkan hörde uppläsningar ur Bibeln. Det var också en massa nya konstiga ord som jag inte begrep.
Tjolitta invigning 1963
Så här såg det ut när Tjolitta, bygdens föreningsgård invigdes 1963. Bilden kommer från Årjängs kommuns bibiliotek som har ett stort arkiv av bilder från förr utlagda på nätet länkat till kommunens hemsida. Avdelningen heter Bildbanken tror jag.
Här är länken till denna bild. Tjolitta hette Forsgården
Hemvärnet var en av de föreningar som stod bakom bygdgården och här överlämnas något till Bo Dahlin i samband med invigningen. Jag tror att den här hänger kvar på väggen i Tjolitta.
Bilder Fritz Arenö
Här är länken till denna bild. Tjolitta hette Forsgården
Hemvärnet var en av de föreningar som stod bakom bygdgården och här överlämnas något till Bo Dahlin i samband med invigningen. Jag tror att den här hänger kvar på väggen i Tjolitta.
Bilder Fritz Arenö
"En sån här fin brandstation...
vill vi ha i Årjäng också, ta ett kort och lägg ut den på bloggen" sa gubben när vi åkte förbi den här, Nerikes brandkår, strategiskt placerad mellan Hallsberg och Kumla i en fyrvägskorsning. Smart placering för snabb utryckning och en prydlig byggnad. Jag kan ju fortfarande undra varför man inte valde att bygga en anläggning av den här typen med enkel utfart utanför Årjäng för både polis och brandkår. Istället knövlades det nybyggda polishuset in i det trånga centrum i kommunhuset. Men det har säkert något slags förklaring.
Bron vid Brobacken ...
gjordes ju om under tidig höst, / sen sommar. Jag har glömt visa bilden. Nu kommer den i alla fall. Men så här grönt är det alltså inte numera.
Smartphone...
... kallas ibland mobiltelefoner som utvecklats till att vara mer än telefon; typ dator, musikmaskin osv. Smartphone var länge synonymt med iPhone men nu kommer fler konkurrenter i den gruppen, bl.a. min Satio från Ericsson.
Jernberg ...
... är en gammal släkt i Sillerud. Här från Årjängs kommuns bildbank finns en fin bild på Karl-Magnus Jernberg som hade snickarverkstad på Udden, Korsbyn, mitt emot Tjolitta. K-M har är uppklädd och har slips och till och med en fin medalj på sig ser det ut som. Snickarskickligheten liksom den gamla verkstaden + boningshuset vid bäcken har övertagits av en ättling E. Jernberg, som jobbar hos Roland som snickare.
Bilder 'Fritz Arenö
Här är K-M i sin snickarverkstad. Jag har tidigare lagt ut bilder på bloggen från verkstaden, hur den ser ut idag. Nästan allt finns kvar.
Här är Karl Magnus och hans fru Laura 1947, han var då 90 år gammal
Och jag kan inte låta bli att visa bilden på allra de yngsta Jernbergarna, charmtrollen tvillingarna A och E på Udden. Här är de med när Roland och E och några till göt en platta vid huset för tillbygge.
Bild Roland
Bilder 'Fritz Arenö
Här är K-M i sin snickarverkstad. Jag har tidigare lagt ut bilder på bloggen från verkstaden, hur den ser ut idag. Nästan allt finns kvar.
Här är Karl Magnus och hans fru Laura 1947, han var då 90 år gammal
Och jag kan inte låta bli att visa bilden på allra de yngsta Jernbergarna, charmtrollen tvillingarna A och E på Udden. Här är de med när Roland och E och några till göt en platta vid huset för tillbygge.
Bild Roland
Vargjakt...
... i vinter blir det och nu accelererar planeringen. Naturvårdsverket ser ut att ha gjort sitt jobb i sammanhanget rätt snabbt. Nu återstår att förankra tankarna på principerna ute i bygderna:
Det blir info om förhållandet rovdjur - älg och vargjakt i Svanskog i morgon tisdag kväll den 17:e november kl 19.00 i Folkets Hus
Ett datum är på gång för info i Årjäng också.
Sen ska gubben iväg till vargjaktseminarium på Öster Malma den 1:a december och till länstyrelsen för information den 4:e december.
Nu rullar det på åt rätt håll äntligen. Vi får en förvaltning även av varg.
Det blir info om förhållandet rovdjur - älg och vargjakt i Svanskog i morgon tisdag kväll den 17:e november kl 19.00 i Folkets Hus
Ett datum är på gång för info i Årjäng också.
Sen ska gubben iväg till vargjaktseminarium på Öster Malma den 1:a december och till länstyrelsen för information den 4:e december.
Nu rullar det på åt rätt håll äntligen. Vi får en förvaltning även av varg.
Kommentar av TT
Postat av: TT (idag måndag morgon kom detta !)
Godmorgon! Nu är det upprörda känslor här i byn för utanför grannbyn gick vargen in på en tomt och tog en dvärgpinscher.
Det känns def. obehagligt när stora rovdjur går in på tomten och tar tamdjur. De borde vara i skogen. Den här lilla hunden blev tagen av varg bara ett par meter från hundägaren som stod på tomten och mekade med bilen. Han skrek och försökte hejda vargen men förgäves. Detta skedde utanför Surahammar.
Förbjudet vara fet i Japan.
Landet med världens smalaste befolkning (bara 5 % feta enligt undersökningar) har lagstiftat om att invånarna inte får bli feta. Det finns en gräns för midjemåttet. Eller också är alltsammans en skröna. Jag vet inte. Det låter ovanligt att lagstifta om kroppsstorlek. Och det måste ju rimligen hota sumobrottningen om den inte får undantag.
Hemväg från Öster Malma
Den här snygga blåklockedekorationen ´passerade vi någonstans på vägen, jag minns inte var förstås.
Det här är avfarten till det hus där min mormor bodde när jag var liten, på Källbo. Men min mamma växte upp i Norsborg, nära Torp som GP o Anitra köpte.
Det är nära Sparreholm i Sörmland.
Här kommer vi till Hallsberg, där jag växte upp. Nja inte i samhället men utanför en bit. Stationshuset finns kvar. Förr var det omlastning av resgods här och så bodde stinsen och hans familj ovanpå. Han hade rött band i sin mössa och de andra som fick vifta av tågen, tågklarerare?, hade blått. Och snygga uniformer var det på alla järnvägstjänstemän, statligt anställda minsann med diverse förgyllda märken.
Hallsberg växte upp när stambanan Stockholm - Göteborg byggdes färdigt någon gång 1862 ungefär. Huset här är ju tidstypiskt i sin arkitektur.
Den här tegelbyggnaden är troligen från ungefär samma tid, kanske något senare. Det var realskola när jag växte upp här på 50 - 60 -talet. Mitt klassrum var längst upp i gaveln här, sal H7, (varför minns man så mycket onödigt?) och vi kunde sitta där och på första parkett se hur människor strömmade till tingsförhandlingarna i målet mot Olle Möller, han som dömdes för mord på Rut Lind i Fjugesta. Han dömdes mot sitt nekande och domen var väldigt omstridd.
I Hallsberg finns en fin blomsteraffär vid torget, Lena Hanssons tror jag. Jag brukar handla där.
Närkesslätten kan inte konkurrera med det värmländska vackra landskapet, men just det här gillar jag. Det blir en märklig grafik över slätten när allt är plöjt och det finns frost eller snö i plöjerna. Här är utsikten mot Mosås efter motorvägen.
Hundjakt med GPS
Roland har en GPS - pejl på hunden. Det betyder att han kan följa exakt var Jazz går i terrängen under en jaktdag. Det röda spåret är hunden och han jagar här vid Mölntegen - Holstorpet. Det syns också om hunden stannar och sätter sig ner. Man kan få fram exakta avståndet till hunden och på metern hur långt han har sprungit. Bilden på GPS:en går att förstora upp så man ser nästan meter för meter hur hunden rör sig. Det är en ny dimension av jakten och väldigt roligt att kunna se precis vad hunden har för sig. Det ska gå att lägga in på datorn också men det strävade Roland med lördag eftermiddag utan att lyckas. Det hjälpte inte att installera om programvara. Nu idag söndag går vi och jagar med Oskar vid Grisebingen.
Öster Malma...
... är alltså Jägareförbundets centralort i Sverige med kansli, utbildning, kursgård, gårdsbutik, viltvårdsanläggningar bl.a.
Vi var där i två dagar eftersom Roland var med på något möte och jag var med för att vara lat och på vägen ha lite gravtillsyn och handla på Ikea.
Själva huvudbyggnaden. Boendet är i en enkel länga en bit bort.
Bild tagen med vanlig auto på Sation
Bild tagen med nattljusinställning
I Svinhuset är ombyggt för kansli. Gubben tycker att taket är snyggt.
Här inne finns ett skelett av en björn som reser sig upp. Och i det här umgänget så fick jag höra ett antal berättelser från björnjakt, det var bl.a. samer med i sällskapet. En hade mött en björn som reste sig upp på bakbenen och gjorde solhylla med ramarna för att inte bli bländad av ljuset.
Maten i restaurangen har viltstuk förstås. Här något av det godaste jag ätit; gravat älgkött med syltade tranbär och russin och grönt och bröd.
På hemvägen såg vi en nästan ramsvart hjort efter vägen. Detta är otroligt viltrika marker.
Vi var där i två dagar eftersom Roland var med på något möte och jag var med för att vara lat och på vägen ha lite gravtillsyn och handla på Ikea.
Själva huvudbyggnaden. Boendet är i en enkel länga en bit bort.
Bild tagen med vanlig auto på Sation
Bild tagen med nattljusinställning
I Svinhuset är ombyggt för kansli. Gubben tycker att taket är snyggt.
Här inne finns ett skelett av en björn som reser sig upp. Och i det här umgänget så fick jag höra ett antal berättelser från björnjakt, det var bl.a. samer med i sällskapet. En hade mött en björn som reste sig upp på bakbenen och gjorde solhylla med ramarna för att inte bli bländad av ljuset.
Maten i restaurangen har viltstuk förstås. Här något av det godaste jag ätit; gravat älgkött med syltade tranbär och russin och grönt och bröd.
På hemvägen såg vi en nästan ramsvart hjort efter vägen. Detta är otroligt viltrika marker.
Varg i Bollebygd
Bild Tomas Jansson från tidningen GP.
Nu etablerar sig varg nära tätorterna också och det glädjer oss att fler får vara med och dela glädjen / bekymren (hur man nu väljer att se det!) med rovdjur. I Bollebygd finns varg, likaså finns ett par strax norr om Stockholm och där kan det bli föryngring i vår med det nya paret. Plötsligt så blir fler medvetna om hur närheten till stora rovdjur påverkar vardagslivet och inser kanske att "gnället" från glesbygdsbor som levt med detta länge har alldeles verkliga orsaker och inte handlar om att ha läst för mycket sagor, typ Rödluvan och vargen eller om okunskap. Jag läser att dagis på en "ny" vargort väljer att inte göra utflykt den dagen man sett varg i närheten. I så fall finns det dagis i Värmland som inte borde ha gjort utflykter på flera år. Välkomna i gänget i Bollebygd och Stockholm!
Vargars numerär...
... kan man fundera över. Beslutet som riksdagen tagit handlar om en maxnivå på 210 vargar i landet. Men det gäller i vinterstam efter avskjutning på licensjakt. Och detta innebär att maxnivån 210 vargar kommer att gälla enbart under några få månader, alltså från jaktens slut i slutet av februari till dess de nya valparna föds i april/maj någon gång; dvs under tre månader på året. Resten av året, från maj till jaktens slut någon gång i februari så kommer innevarande års föryngringarna också att finnas med i antalet. Hur många är nu det då? Det är inte så lätt att utröna för det finns inga bra siffror på antalet valpar per föryngring, jämfört med hur många som överlever första vintern.
Över längre tidsperioder ser antalet vargvalpar i föryngringarna väldigt olika ut. Det kan bero på att det verkligen föds olika många varje år eller också ¨på att inventeringsmetoderna är bristfälliga så som de var med björn. Ett genomsnitt i Sverige och Finland talar om 4 valpar per kull och med 20 - 25 föryngringar betyder det 80 vargar till. Det senaste året har vi större kullar, från 4 upp emot 7-8 per kull. Då blir det en annan bild. Det innebär att vi under en stor del av året och jaktsäsongen och betessäsongen för tamdjur ändå kommer att ha runt 300 - 350 vargar i landet, trots beslut på 210. Tänkte inte på det förut men kom att tänka på det nu när frågan om hur jakten ska gå till är aktuell. Fast man kan tänka att valparna inte jagar i någon större omfattning, men samtidigt så ska de vuxna djuren försörja valparna genom sin jakt och den blir mer omfattande. I slutänden handlar det om hur många vargar som ska försörjas med älgar, hundar och annat kött.
Över längre tidsperioder ser antalet vargvalpar i föryngringarna väldigt olika ut. Det kan bero på att det verkligen föds olika många varje år eller också ¨på att inventeringsmetoderna är bristfälliga så som de var med björn. Ett genomsnitt i Sverige och Finland talar om 4 valpar per kull och med 20 - 25 föryngringar betyder det 80 vargar till. Det senaste året har vi större kullar, från 4 upp emot 7-8 per kull. Då blir det en annan bild. Det innebär att vi under en stor del av året och jaktsäsongen och betessäsongen för tamdjur ändå kommer att ha runt 300 - 350 vargar i landet, trots beslut på 210. Tänkte inte på det förut men kom att tänka på det nu när frågan om hur jakten ska gå till är aktuell. Fast man kan tänka att valparna inte jagar i någon större omfattning, men samtidigt så ska de vuxna djuren försörja valparna genom sin jakt och den blir mer omfattande. I slutänden handlar det om hur många vargar som ska försörjas med älgar, hundar och annat kött.
Agenda
Vi kom hem i går kväll efter två dagar på Öster Malma. Det är Jägareförbundets kansli, kursgård, utbildningsplats osv och ligger i Sörmland. Gubben var där för att tillsammans med några andra grubbla på hur vargjakten ska gå till nu framöver. Jägareförbundet har ju ett statligt uppdrag att planera för och utbilda för jakten i Sverige. Jag var där för att bara vara lat. Man har fått till ett hyfsat bra boende till marknadsmässigt pris, men det är värt pengarna tycker jag. Restaurangen är absolut prisvärd och har en viltprofil förstås. Önskar att jag kunde åka dit på julmarknaden men då är det svårt att få boende.
På hemvägen blev det tillsyn av anhörigs grav inför vintern och mellanlandning på IKEA för inköp av skåp till källaren för att förvara alla laddningsbara apparater som vi har. Det blev ett Billyskåp.
Vid hemkomsten åkte vi runt med amaryllisar till mor, svärmor och en konvalecent. Det är ju snart advent och amaryllistid.
Den här helgen blir också lugn utan stora utsvävningar. Gubben som har svår jaktabstinens efter två dagars innesittande, jagar hare idag lördag med T i Deje och jag tror de är här på Liane någonstans. Det blir hare om inte Jazz väljer räv förstås igen. Kanske rådjursjakt på eftermiddagen med Oskar, taxen. Jag ska pyssla om huset, tvätten och kanske gå med Oskar, gillar att ha blanka dagar utan förpliktelser.
På hemvägen blev det tillsyn av anhörigs grav inför vintern och mellanlandning på IKEA för inköp av skåp till källaren för att förvara alla laddningsbara apparater som vi har. Det blev ett Billyskåp.
Vid hemkomsten åkte vi runt med amaryllisar till mor, svärmor och en konvalecent. Det är ju snart advent och amaryllistid.
Den här helgen blir också lugn utan stora utsvävningar. Gubben som har svår jaktabstinens efter två dagars innesittande, jagar hare idag lördag med T i Deje och jag tror de är här på Liane någonstans. Det blir hare om inte Jazz väljer räv förstås igen. Kanske rådjursjakt på eftermiddagen med Oskar, taxen. Jag ska pyssla om huset, tvätten och kanske gå med Oskar, gillar att ha blanka dagar utan förpliktelser.
3279 inlägg ...
... har jag gjort här sedan starten i december 2005. Himla många! Tendensen är dessutom att det blir fler och fler. Ofta skockar det sig i utkastmappen, en hel del inlägg ligger halvfärdiga på kö och väntar på att bli publicerade. Bloggande är ett roligt skrivande, man kan direkt kommentera ett fenomen eller en tidningsartikel utan att behöva dubbelkolla allting innan, så som det är vid betalt skrivande eller "vetenskapligt" skrivande. Min blogg är inte alls 100 % saklig, opartisk eller allsidig. Den är bara min och jag är precis så tendensiös eller partisk som jag önskar, men det är klart att jag inte medvetet publicerar felaktigheter och lögner.
Närmast i kön att visa här är inlägg om rovdjur, om A och E i betongen, blommor i Hallsberg, gravat kött på Öster Malma och om förbudet mot att vara fet i Japan. Sen ligger förändringsagentinlägget där och blir inte färdigt.
En nyhet är att jag har gjort en kategori för Satio, Ericssons mobiltelefon, som jag införskaffat och som jag mödosamt försöker lära mig. Tänkte att det kanske finns någon mer därute som också försöker fatta några av finesserna i sin egen mobiltelefon och då kan vi har utbyte av varandra. Men det blir på låg nivå för jag är nästan nybörjare. Håller på att lära mig sms:a och så. Då fattar Ni hur illa det är!
Närmast i kön att visa här är inlägg om rovdjur, om A och E i betongen, blommor i Hallsberg, gravat kött på Öster Malma och om förbudet mot att vara fet i Japan. Sen ligger förändringsagentinlägget där och blir inte färdigt.
En nyhet är att jag har gjort en kategori för Satio, Ericssons mobiltelefon, som jag införskaffat och som jag mödosamt försöker lära mig. Tänkte att det kanske finns någon mer därute som också försöker fatta några av finesserna i sin egen mobiltelefon och då kan vi har utbyte av varandra. Men det blir på låg nivå för jag är nästan nybörjare. Håller på att lära mig sms:a och så. Då fattar Ni hur illa det är!
Tove var bäst i kväll på Idol!
Hennes fantastiska a capellasång med trumfortsättning var jättebra, en vågad satsning som gick hem. Hon fyllde både scenrummet och ljudrummet utan musik. Dessutom var hon suverän på scenen, gav allt reservationslöst, total närvaro och kläderna gjorde att hon stack ut på ett fräckt sätt.
Erik bra förstås men inte lysande med den låten.
Eddie borde åka ut och det gjorde han också, helt rättvist.
Reza tyvärr dålig, inte dålig röst, det var låten som var trist, ett felval, men hon kommer att bli bättre nästa gång.
Erik bra förstås men inte lysande med den låten.
Eddie borde åka ut och det gjorde han också, helt rättvist.
Reza tyvärr dålig, inte dålig röst, det var låten som var trist, ett felval, men hon kommer att bli bättre nästa gång.
Kokande mjölk tar bort choklad!
Jag smaskar ju ständigt och jämnt på choklad i olika former. Någon last måste få finnas när jag varken röker eller super. På den här tröjan mitt fram lyckades jag slafsa till en stor blaffa med choklad. Efter lite googlande på nätet om fläckborttagning + choklad så stod det klart att man ska vara snabb innan fläcken torkat in ordentligt och så på med kokande mjölk. Det kändes väldigt fel men jag läste samma råd på flera sidor. Så det blev test. Kokade upp mjölk i mikron och hällde över i omgångar med gnuggningar emellan. Sedan in i tvättmaskinen på 50 grader. Och vips var hela fläcken borta. Ett mirakel!
Iskalvningar...
... som den nuvarande har skett förut. Den behöver inte nödvändigtvis ha med något slags klimathot, verkligt eller fiktivt, att göra. Norah skriver om det.
Sations panoramabild...
... kan man göra med min nya Ericsson Satio. Det upptäckte jag häromdagen av en slump. Fick frågan för några dagar sedan och visste inte då måste jag erkänna med skammens rodnad på kinderna. För Er som inte vet vad det är så kan jag berätta. I panoramaläge på min kamera blir det tre ramar i displayen. Då tar man först en bild rakt fram, det blir mittbilden. Sedan för man kameran åt vänster och när jag lyckats hamna precis inom ramen till vänster så tar kameran automatiskt ett nytt kort där och sedan för jag kameran till höger om ursprungsbilden. När den då är i exakt läge så tar den automatiskt en bild där. Sedan har jag tre bilder som utgör ett perfekt panorama. På Sation kan man alltså göra tre panoramabilder bredvid varandra så vitt jag vet nu. Det kanske finns andra möjligheter som jag inte förstått än.
Tänkarhattar...
... har politikerna i Laholms kommun fått för att tänka bättre, det ska vara olika färg för olika tänk och man ska träna sig att byta tänk (perspektiv), inte helt fel egentligen. Nja, eller fått och fått! 60 hattar lär ha kostat 18.000 SEK, så någon gåva var det inte fråga om. Politikerna håller på att utbildas av någon förändringskonsulent (eller var det kommundirektören direkt?) som ska få dem att tänka på ett nytt sätt, i nya banor och hattarna var specialsydda - sas det. Fast jag har inte hört något om vad som var fel med det gamla tänket, eller ur vilket behov hattarna har vuxit fram. Jo, kanske ur behovet av försörjning för förändringskonsulenten.
s
Säga vad man vill om förändringskonsulenter men de har i alla fall födgeni, tänker framåt och kreativt! Föreställ Er bara vilken försäljartalang som ligger bakom att kunna kränga enkla tyghattar typ trädgård för 300 SEK styck! Man blir grön av avundsjuka på ett sådant geni!. Företagen måste stå i kö för att anställa den här personen.
Jag undrar om Årjängs kommun också ska införskaffa såna här mössor till sina politiker. I så fall vill jag att min gubben paxar för den där med grönt mönster på, den kommer att passa hans jägargröna skjortor och byxor bäst. Gunilla S ska nog ha den rödrosa med tanke på partifärgen, Daniel som är noga med kläderna tror jag faller för den elegant svarta med vita prickar på, Katarina som är positiv och lyser upp tillvaron med sitt goda humör och goda idéer ska nog ha den gula, Weine kan ta den mer robusta till vänster, han ska ju snart avgå och kan behöva en gedigen bomullshatt i det framtida trädgårdsarbetet. Någon sysselsättning måste väl till för att ersätta många års politiska engagemang.
Sen är det en hatt med fyrkanter kvar att dela ut, skulle passa någon fyrkantig typ. Om den dessutom hade varit fodrad med hjälm så kunde man ha argumenterat att någon behövde skydd mot hackspetten, men då vore det på gränsen till mobbning och det sysslar vi inte med här på bloggen. Den hatten får förbli outdelad - av mig i alla fall.
s
Säga vad man vill om förändringskonsulenter men de har i alla fall födgeni, tänker framåt och kreativt! Föreställ Er bara vilken försäljartalang som ligger bakom att kunna kränga enkla tyghattar typ trädgård för 300 SEK styck! Man blir grön av avundsjuka på ett sådant geni!. Företagen måste stå i kö för att anställa den här personen.
Jag undrar om Årjängs kommun också ska införskaffa såna här mössor till sina politiker. I så fall vill jag att min gubben paxar för den där med grönt mönster på, den kommer att passa hans jägargröna skjortor och byxor bäst. Gunilla S ska nog ha den rödrosa med tanke på partifärgen, Daniel som är noga med kläderna tror jag faller för den elegant svarta med vita prickar på, Katarina som är positiv och lyser upp tillvaron med sitt goda humör och goda idéer ska nog ha den gula, Weine kan ta den mer robusta till vänster, han ska ju snart avgå och kan behöva en gedigen bomullshatt i det framtida trädgårdsarbetet. Någon sysselsättning måste väl till för att ersätta många års politiska engagemang.
Sen är det en hatt med fyrkanter kvar att dela ut, skulle passa någon fyrkantig typ. Om den dessutom hade varit fodrad med hjälm så kunde man ha argumenterat att någon behövde skydd mot hackspetten, men då vore det på gränsen till mobbning och det sysslar vi inte med här på bloggen. Den hatten får förbli outdelad - av mig i alla fall.
Klädstorlekar...
... diskuteras livligt just nu. Kläder är väl inte mitt stora intresse precis vilket är lätt att se för envar i omgivningen. :-) Men jag kan bli lite häpen över aggressionerna i debatten om klädstorlekar just nu. Man är arg på att Lindex har en kollektion som bara sys upp i storlekarna S och M (= 36 - 42 väl?).
Varför har ingen reagerat tidigare på att de stora kedjorna har haft avdelningar med enbart stora kläder? Inte så sällan har jag vimsat in på såna avdelningar, hittat något snyggt plagg, bara för att konstatera att det inte finns i min storlek, enbart i större storlek. Och visst kan jag ha känt irritation i just det ögonblicket.
Fast jag har samtidigt tänkt att en del plagg har skärningar och modeller som inte passar i alla storlekar, så det är egentligen helt ok. Det omvända, en avdelning för enbart ´plagg i mindre storlekar, skapar nu ett ramaskri och krav på bojkott av Lindex från kulturtalibaner. Märkligt när fenomenet olika modeller - olika storlekar har funnits så länge.
För mig är det inte ett självklart samband mellan smal och snygg. Det finns många människor som är både stora och snygga. Det handlar i mina ögon mer om proportioner, kroppsspråk, färger, klädval, ja vad man väljer att göra med det man har fått liksom. Sen kan för många kilon säkert vara ohälsosamt men det är en annan femma. Size 0 är inte särskilt hälsosamt det heller.
Om jag ska skälla på klädkedjorna över något så är det i så fall att man envisas med att i stort sett alla plagg som säljs sedan ett par år tillbaka verkar vara sydda för en gravid mage. (Handlar det om demokratisk storlek? Size alla?) Det är rynkat och avtaget och rätt bylsigt. Det passar inte mig, blir jättekonstigt. Ett annat dilemma för mig är att alla jeans i stort sett är stretch. De´funkar inte på mina ben, de klättrar liksom uppåt och blir till korvar runt knäna.
Varför har ingen reagerat tidigare på att de stora kedjorna har haft avdelningar med enbart stora kläder? Inte så sällan har jag vimsat in på såna avdelningar, hittat något snyggt plagg, bara för att konstatera att det inte finns i min storlek, enbart i större storlek. Och visst kan jag ha känt irritation i just det ögonblicket.
Fast jag har samtidigt tänkt att en del plagg har skärningar och modeller som inte passar i alla storlekar, så det är egentligen helt ok. Det omvända, en avdelning för enbart ´plagg i mindre storlekar, skapar nu ett ramaskri och krav på bojkott av Lindex från kulturtalibaner. Märkligt när fenomenet olika modeller - olika storlekar har funnits så länge.
För mig är det inte ett självklart samband mellan smal och snygg. Det finns många människor som är både stora och snygga. Det handlar i mina ögon mer om proportioner, kroppsspråk, färger, klädval, ja vad man väljer att göra med det man har fått liksom. Sen kan för många kilon säkert vara ohälsosamt men det är en annan femma. Size 0 är inte särskilt hälsosamt det heller.
Om jag ska skälla på klädkedjorna över något så är det i så fall att man envisas med att i stort sett alla plagg som säljs sedan ett par år tillbaka verkar vara sydda för en gravid mage. (Handlar det om demokratisk storlek? Size alla?) Det är rynkat och avtaget och rätt bylsigt. Det passar inte mig, blir jättekonstigt. Ett annat dilemma för mig är att alla jeans i stort sett är stretch. De´funkar inte på mina ben, de klättrar liksom uppåt och blir till korvar runt knäna.
DOA-telefon är inte min...
...men läser jag om dem ibland nu när jag surfar runt på sidor som skriver om mobiltelefoner, ursäkta lurar heter det visst nu, fast jag håller nog fast vid telefon ändå. Det känns mer bekant.
En DOA- telefon är en nyinköpt ny telefon som väljer att vara "död" när den kommer till sin nya ägare. Det betyder Dead On Arrival. En DOA-telefon erbjuder tillverkaren ofta direkt och utan bråk ersättningsvara för. Gränsen för att vara en DOA-telefon går visst vid någon vecka eller så. Sen blir det vanligt garantiförfarande antar jag, utan att egentligen veta.
Detta är ett träsk! Ett teknikträsk för en gammal kärring att klampa omkring i! Tur att jag inte byter telefoner och datorer så ofta.
En DOA- telefon är en nyinköpt ny telefon som väljer att vara "död" när den kommer till sin nya ägare. Det betyder Dead On Arrival. En DOA-telefon erbjuder tillverkaren ofta direkt och utan bråk ersättningsvara för. Gränsen för att vara en DOA-telefon går visst vid någon vecka eller så. Sen blir det vanligt garantiförfarande antar jag, utan att egentligen veta.
Detta är ett träsk! Ett teknikträsk för en gammal kärring att klampa omkring i! Tur att jag inte byter telefoner och datorer så ofta.
Klokt beslut...
... i Årjäng att erbjuda influensavaccin till 3 ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott så att man var beslutsmässiga även vid ett omfattande influensautbrott. Kommunstyrelsen måste ju också kunna vara kommunal krismyndighet om någon katastrof skulle inträffa i kommunen och det gäller inte bara katastrofen att många får influensa utan annat som kan hända som kräver snabba beslut och ingripanden. Varje kommun är skyldig att kunna ställa upp med olika insatser i krissituationer och de insatserna måste kunna tas beslut om. Karlstad kommun har också valt att vaccinera kommunpolitiker för att försäkra sig om ledningsfunktion i alla lägen.
Men i den socialdemokratiska tidningen VF slås detta upp stort och görs till moraliskt förkastligt, trots att det hela egentligen rimmar väl med kommunallagen. Trist att man utnyttjar influensabekymren i något slags tidig valkampanj.
Men i den socialdemokratiska tidningen VF slås detta upp stort och görs till moraliskt förkastligt, trots att det hela egentligen rimmar väl med kommunallagen. Trist att man utnyttjar influensabekymren i något slags tidig valkampanj.
2549 miljarder kronor...
... består norska oljefonden av, norska kronor dessutom, vilka är värda mer än svenska. Det är ofattbart mycket pengar, långt bortom mina referensramar. Fatta att vår lillebrorland i väster är en Joakim von Anka som formligen vältrar sig i pluringar!! Jag har inte koll på hur mycket pengar det är per invånare men det borde bli en ansenlig summa. Nu har man dessutom vunnit storkovan på den ekonomiska krisen genom att shoppa rea-aktier som stiger ordentligt i värde.
Det fanns en tid (innan jag flyttade hit förstås!) när svenska gränsbor såg lite nedlåtande på grannarna från väster som kom med bilar utan en ruta (någon skatteteknisk finess!), rullshoppingvagnar, rutiga yllekjolar med korviga knästrumpor och gympaskor till osv. Den tiden är längesen förbi. Nu svischar de norska medborgarna förbi här på E18 i sina BMWar och handlar allt från brännvin till fastigheter i en omfattning som vi på den svenska sidan om gränsen bara kan drömma om.
Eftersom nu rätt mycket av Årjängs kommun redan är i norsk ägo och språket i stort sett koordinerat, så kan vi lika gärna ta steget fullt ut och dra om gränsen. :-). Det vore ett ekonomiskt lyft.
Ett annat alternativ är förstås att emigrera. Det enklaste sättet att bli rik, är att bli norsk!
Det fanns en tid (innan jag flyttade hit förstås!) när svenska gränsbor såg lite nedlåtande på grannarna från väster som kom med bilar utan en ruta (någon skatteteknisk finess!), rullshoppingvagnar, rutiga yllekjolar med korviga knästrumpor och gympaskor till osv. Den tiden är längesen förbi. Nu svischar de norska medborgarna förbi här på E18 i sina BMWar och handlar allt från brännvin till fastigheter i en omfattning som vi på den svenska sidan om gränsen bara kan drömma om.
Eftersom nu rätt mycket av Årjängs kommun redan är i norsk ägo och språket i stort sett koordinerat, så kan vi lika gärna ta steget fullt ut och dra om gränsen. :-). Det vore ett ekonomiskt lyft.
Ett annat alternativ är förstås att emigrera. Det enklaste sättet att bli rik, är att bli norsk!
I morgon, onsdag,...
.... kanske jag skriver något om vargjakt och om vargstammens numerär. Jag begriper inte riktigt hur man räknar och jag har inte tänkt på det heller förut, inte förrän i kväll. Men det kan vara jag som inte fattat nåt.
Firade Berlinmurens fall...
... för 20 år sedan, gjorde vi idag, tisdag kväll, tillsammans med A och U i Hol. Det var visserligen en dag för sent
men vi höll igår i ett lite formellt evenemang så då var det inte möjligt. Det blev potatissallad, kallskuret och frukt samt svärmors läckra tårta till efterrrätt. Vi sa att den tårtan gör hon till släktingars kalas hela året om och då undrar A om han inte kan få bli adopterad! :-). Trevligt var det i alla fall.
Som vanligt när det gäller tyskar så skämtar de om huruvida det är något att fira. På kort sikt så har det varit dyrbart att bygga upp det forna öst. Men självklart är det fördelaktigt på sikt.
I morgon kommer närmaste kollegan tillbaka. Mina elever kommer och går. Just nu grasserar i klassen och på skolan en åkomma med höga febertoppar som går över på några timmar / någon dag. (?). Men svininfluensa har vi inte fått konstaterad ännu. De skröppligheter som vi drabbats av hittills verkar vara något annat, mycket lindrigare. Vaccinet för barnen närmar sig nu i alla fall. Fredag blir den stora vaccindagen för mina elever, även om några gick på drop in idag eller med småsyskon tidigare under dagen.
men vi höll igår i ett lite formellt evenemang så då var det inte möjligt. Det blev potatissallad, kallskuret och frukt samt svärmors läckra tårta till efterrrätt. Vi sa att den tårtan gör hon till släktingars kalas hela året om och då undrar A om han inte kan få bli adopterad! :-). Trevligt var det i alla fall.
Som vanligt när det gäller tyskar så skämtar de om huruvida det är något att fira. På kort sikt så har det varit dyrbart att bygga upp det forna öst. Men självklart är det fördelaktigt på sikt.
I morgon kommer närmaste kollegan tillbaka. Mina elever kommer och går. Just nu grasserar i klassen och på skolan en åkomma med höga febertoppar som går över på några timmar / någon dag. (?). Men svininfluensa har vi inte fått konstaterad ännu. De skröppligheter som vi drabbats av hittills verkar vara något annat, mycket lindrigare. Vaccinet för barnen närmar sig nu i alla fall. Fredag blir den stora vaccindagen för mina elever, även om några gick på drop in idag eller med småsyskon tidigare under dagen.
Lur ...
... är beteckningen på mobil telefon numera, inte nalle eller något annat. Det är lur som gäller förstår jag när jag nu som nybliven Satioägare surfar runt i ämnet. Språket ändrar sig snabbt numera och vi gamlingar är sist in i nyheterna förstås.
Tisdag ...
... är det idag och närmaste kollegan kommer inte idag heller eftersom hon är sjuk. Men idag får jag vikarie, GM, och det är bra för jag har en lång dag framför mig med föräldrasamtal till fram mot kvällen.
Föräldrasamtal kom till i början på 70-talet och var länge "kvartssamtal" alltså varje samtal varade en kvart. Låter lite brådstörtat så här i efterhand. I början var inte barnen med heller. Numera varar samtalen mellan 30 och 60 minuter, det är lite svårt att bestämma exakt i förväg och barnen är med förstås. De här samtalen är bra utvärdering och planering, oerhört viktiga för att det ska bli bra skola för varje barn och för klassen som helhet. Vi måste dra åt samma håll.
Föräldrasamtal kom till i början på 70-talet och var länge "kvartssamtal" alltså varje samtal varade en kvart. Låter lite brådstörtat så här i efterhand. I början var inte barnen med heller. Numera varar samtalen mellan 30 och 60 minuter, det är lite svårt att bestämma exakt i förväg och barnen är med förstås. De här samtalen är bra utvärdering och planering, oerhört viktiga för att det ska bli bra skola för varje barn och för klassen som helhet. Vi måste dra åt samma håll.
Ett varmt hjärta och en fast hand...
... behöver barn. Det slås fast i en brittisk rapport. Barn som fått mycket värme och kärlek tillsammans med fasta regler och konsekvens är de som klarar sig bäst i livet och det är de faktorer som betyder mest för att barn ska må bra. Både "låt-gåfostran" och "auktoritär fostran" döms ut som dåliga. Som alltid vore det roligt att se hur man definierat olika uttryck och hur man undersökt. För som man ropar i skogen kan man få svar. Det är långt ifrån säkert att man i Storbritannien har samma definitioner av begreppen som vi har här. Men resultatet låter logiskt så jag köper det gärna.
I Sverige så talar vi nästan aldrig om kärlek och konsekvens som något som kan existera samtidigt. Man vill hela tiden tala om antingen det ena eller det andra, konstruera ett motsatsförhållande. Men kärlek och fasta regler tillsammans är ett gott koncept som borde fungera även i skolan. För mig finns inget motsatsförhållande där.
I Sverige så talar vi nästan aldrig om kärlek och konsekvens som något som kan existera samtidigt. Man vill hela tiden tala om antingen det ena eller det andra, konstruera ett motsatsförhållande. Men kärlek och fasta regler tillsammans är ett gott koncept som borde fungera även i skolan. För mig finns inget motsatsförhållande där.
Solen gick ner i Mölntegsvråa igår!
Så säger Roland alltid:
Nu går sola ner i Mölntegsvråa
Så här ser det ut genom vårt köksfönster ut över altanen.
Agenda
Idag måndag får jag nog jobba ensam i klassen. Min närmaste kollega är fortfarande sjuk, stackare, hostar eländigt. Om Du läser det här så skickar jag krya-på-Dig-hälsningar. Och jag får in fler sjukanmälningar från barnen. Jag är än så länge helt frisk, peppar peppar ta i trä!
Ikväll har vi ett evenemang för 10 - 15 personer i ett av husen, men jag ska inte laga någon mat till det, bara serva i största allmänhet.
Vi får, antar jag, under dagen reda på hur det går för Östen i Signebyn som är på Öster Malma på SM med taxen. Vi håller tummarna att det ska gå bra.
Så småningom ska vi till också till Öster Malma för gubben ska på något möte. Det blir ett par dagar. På vägen tittar vi nog till min fars grav och handlar på IKEA det sista till tvättstugan.
Gubben ska också till Ockelbo på älgjakt, jag följer med en bit på vägen och stannar i Stockholm ett par dagar. Han slänger väl av mig vid Järva krog eller så och så får jag kara mig in till stan på egen hand. Kvartar nog hos son.
Det blir också ett par dagar på Jägaretorpet, för Roland ska dit på ett tvådagarsmöte med jakt och jag brukar gå med för att få lite ledigt, frisk luft och motion.
Tja, sen blir det väl jul igen.
Ikväll har vi ett evenemang för 10 - 15 personer i ett av husen, men jag ska inte laga någon mat till det, bara serva i största allmänhet.
Vi får, antar jag, under dagen reda på hur det går för Östen i Signebyn som är på Öster Malma på SM med taxen. Vi håller tummarna att det ska gå bra.
Så småningom ska vi till också till Öster Malma för gubben ska på något möte. Det blir ett par dagar. På vägen tittar vi nog till min fars grav och handlar på IKEA det sista till tvättstugan.
Gubben ska också till Ockelbo på älgjakt, jag följer med en bit på vägen och stannar i Stockholm ett par dagar. Han slänger väl av mig vid Järva krog eller så och så får jag kara mig in till stan på egen hand. Kvartar nog hos son.
Det blir också ett par dagar på Jägaretorpet, för Roland ska dit på ett tvådagarsmöte med jakt och jag brukar gå med för att få lite ledigt, frisk luft och motion.
Tja, sen blir det väl jul igen.
Julmarknad i Ersta, Sillerud
Här kommer bilder från Ersta julmarknad som vi besökte idag söndag. Det är Mona och Birgitta som gör massor av fina julgrejer till försäljning. Det är femte året i rad som man ordnar julmarknad i det gamla fina huset vid Ersta. Det ligger vackert precis vid vattnet vid sjön Store Bör. Inredningen i huset är den gamla med torparspisen i rummet och öppen spis med kåpa i köket. Det har varit besökare i en jämn ström nu under lördag och söndag. Sen kommer M och B tillbaka och säljer på Logen vid hembygdsgården i december.
Gubben går här och får precis telefonsamtal från äldste sonen som ringer och gratulerar på Fars Dag.
Den här fina tomten med lyktan hälsar välkommen ute vid vägen.
Ute vid vägen står också det här fantastiska trädet. Notera den lilla björken som växer längst där uppe.
Jag köpte förstås änglar.
Inlägg som kommer så småningom handlar om jakt med GPS, hur det går för Östen på SM med taxen, om hur solen går ner i Mölntegsvråa och om förändringsagenter i skolan.
Gubben går här och får precis telefonsamtal från äldste sonen som ringer och gratulerar på Fars Dag.
Den här fina tomten med lyktan hälsar välkommen ute vid vägen.
Ute vid vägen står också det här fantastiska trädet. Notera den lilla björken som växer längst där uppe.
Jag köpte förstås änglar.
Inlägg som kommer så småningom handlar om jakt med GPS, hur det går för Östen på SM med taxen, om hur solen går ner i Mölntegsvråa och om förändringsagenter i skolan.
Fars dag 2009
Det blev en lugn dag. Min present till Gubben var ett litet paket med kvalitetschoklad från Valdemarsudde. Sen var också en trerätters och tårta presenter.
Det har varit roligt att laga mat under den här helgen.
Idag blev det alltså först sparrissoppa gjord på frysta nederdelar av sparrisen som vi köpte i Tyskland i våras. Sparrisen är skalad förstås, sen skivas den i tunna skivor, kokas i buljong några minuter. Sen tar jag upp en del av sparrisbitarna, mixar resten, lägger tillbaka bitarna, häller i grädde, (sojagrädde till mig). Det blir jättegott och ganska enkelt, utom skalningen, men den var ju redan gjord.
Sen blev det älgfilé med lök, kantareller, gröna bönor, gelé och potatis.
Till avslutning en dessert bestående av romlagda ljumma russin (Strohrom), vaniljglass och vispgrädde.
Tårtor kan jag bara inte göra och jag brukar inte ge mig in på det eftersom jag har en svärmor som är tårtspecialist. Men nu ville jag testa en variant. Det blir inte vackert när jag dekorerar tårtor eller slår in paket men det är ändå roligt att visa hur den blev för smaken var ok tror jag:
Marängbottnar två stycken, mellanlägg lemoncurd blandad med sojavisp, ovanpå vanlig vispgrädde på halva ( till Roland) lemoncurdblandningen (till mig), en massa kakao strösslad ovanpå genom silen, och så tätt med jordgubbar. Vi har nästan mumsat i oss den under dagen. Och det är nog tur för jag tror inte den kommer att vara bra imorgon.
Barnen har ringt och gratulerat fadren. Här är mms från dotter och barnbarn. Det ser ut att vara kylslaget uppe i Umeå.
De blev alltså en tur till Ersta julmarknad men innan dess jagade vi rådjur en stund. Men Oskar bara vimsade så det blev inget. Däremot fick vi sms från L i Karlstad som nedlagt 4 idag om vi fattade rätt. Det är bara att gratulera.
Min fars grav är långt härifrån men jag blev jätteglad när jag fick ett mail från Suss där hon berättar att hon satt en ljus där också när hon besökte sina föräldrars grav.
Sjukanmälningarna duggar in nu. Min närmaste kollega hostar fortfarande väldigt illa och kommer inte imorgon heller och fler barn i klassen är sjuka.
Det har varit roligt att laga mat under den här helgen.
Idag blev det alltså först sparrissoppa gjord på frysta nederdelar av sparrisen som vi köpte i Tyskland i våras. Sparrisen är skalad förstås, sen skivas den i tunna skivor, kokas i buljong några minuter. Sen tar jag upp en del av sparrisbitarna, mixar resten, lägger tillbaka bitarna, häller i grädde, (sojagrädde till mig). Det blir jättegott och ganska enkelt, utom skalningen, men den var ju redan gjord.
Sen blev det älgfilé med lök, kantareller, gröna bönor, gelé och potatis.
Till avslutning en dessert bestående av romlagda ljumma russin (Strohrom), vaniljglass och vispgrädde.
Tårtor kan jag bara inte göra och jag brukar inte ge mig in på det eftersom jag har en svärmor som är tårtspecialist. Men nu ville jag testa en variant. Det blir inte vackert när jag dekorerar tårtor eller slår in paket men det är ändå roligt att visa hur den blev för smaken var ok tror jag:
Marängbottnar två stycken, mellanlägg lemoncurd blandad med sojavisp, ovanpå vanlig vispgrädde på halva ( till Roland) lemoncurdblandningen (till mig), en massa kakao strösslad ovanpå genom silen, och så tätt med jordgubbar. Vi har nästan mumsat i oss den under dagen. Och det är nog tur för jag tror inte den kommer att vara bra imorgon.
Barnen har ringt och gratulerat fadren. Här är mms från dotter och barnbarn. Det ser ut att vara kylslaget uppe i Umeå.
De blev alltså en tur till Ersta julmarknad men innan dess jagade vi rådjur en stund. Men Oskar bara vimsade så det blev inget. Däremot fick vi sms från L i Karlstad som nedlagt 4 idag om vi fattade rätt. Det är bara att gratulera.
Min fars grav är långt härifrån men jag blev jätteglad när jag fick ett mail från Suss där hon berättar att hon satt en ljus där också när hon besökte sina föräldrars grav.
Sjukanmälningarna duggar in nu. Min närmaste kollega hostar fortfarande väldigt illa och kommer inte imorgon heller och fler barn i klassen är sjuka.
Berlinmuren föll 9:e november 1989
Idag, måndag, är det alltså 20-årsjubileum över murens fall. Det märks bl.a. på att det är många program om detta på teve och i radio, samt stort uppslaget i dagspress. En liten bit av Berlinmuren hamnade här hos oss. Vi fick den av tyska goda vänner som fick den av sina vänner som var med och rev ner muren.
Muren var en tragedi i Berlin. Vi har träffat äldre människor som stått och sett på hur de som försökte fly över muren sköts ner skoningslöst. Man berättar också om hur kvarvarande släktingar till dem som lyckades fly, trakasserades. Muren delade på familjer, släktingar och vänner.
När gränsövergångarna öppnades plockades muren tjänstvilligt ner i stora och små stycken av vanligt folk tror jag. En hel del av jobbet gjordes för hand så här.
Man kan väl på något sätt tacka den gamla sovjetiska beslutshierarkin för att muren föll till slut. Vakterna vid gränsövergångarna lär ha sökt kontakt med överordnade för att få besked vad man skulle göra med de människomassor som krävde att muren skulle öppnas. De överordnade i sin tur sökte stöd längre upp i maktsfären men ingen vågade fatta beslut av rädsla för att göra fel i överordnades ögon. Under tiden så öppnades gränsövergångarna. Alternativet att skjuta ner så många vanliga människor var nog moraliskt omöjligt.
Det var en ofattbart stor dag för berlinare och tyskar i allmänhet. Tiden indelas numera ofta "vor und nach der Wende", "före och efter vändpunkten". "Wende" har blivit beteckningen på det som hände den här dagen.
Så här i efterhand kan man konstatera att de tyska områden som tillhört östblocket under många år, var i ett otroligt dåligt skick när det gäller all infrastruktur så som vägar, järnvägar, elnät, telenät, avlopp, vattenförsörjning. Det var mycket sämre än man kunnat föreställa sig. Tyskland tvingades ta ut en extra skatt av hela befolkningen för att kunna bygga upp allt detta. Nu har man gjort det i alla fall, en gigantisk insats!
Dessutom har ju Tyskland varit ett land med stor generositet gentemot invandringen, det har också varit dyrbart. Det fanns till en början stöd för det som en solidaritetsgest mot omvärlden som tog emot så många flyktingar från Tyskland under andra världskriget. Så småningom har nog mycket av det stödet försvunnit och man har integrationsproblem, precis som i Sverige. Stödet för att vara solidarisk med gamla Östtyskland sviktar också i takt med att arbetslösheten breder ut sig och extrema ytterlighetspartier vinner sympatier i valen.
Pensionerna exempelvis, är ett problem. De som bor i forna öst får lika mycket som de som bor i forna väst. Orättvist tycker en del eftersom de östboende inte varit med och betalat in några pengar i systemet. Och Tyskland har fortfarande kvar rätt förmånliga pensioner som folk kan leva på och många går i pension rätt tidigt.
I gengäld är man tvungen att försörja sin barn genom universitetsstudier och man kan också ha plikt att försörja gamla föräldrar om de behöver dyr omsorg. Det är mycket vanligare att äldre bor kvar hos barnen och får sin omvårdnad där. Hemmafruar existerar fortfarande i Tyskland och de kvinnor som jobbar, jobbar ofta deltid och stannar ofta hemma med små barn. Barntillsynen är också mycket dyrare, minst dubbelt mot här och man har stora barngrupper + lite personal med våra mått mätt, knappt hälften är vanligt verkar det som. Det finns ingen plikt för kommunerna att ordna barntillsyn för arbetande föräldrar så det är svårt att få en sån plats. Många är hänvisade till att ordna själva med olika typer av privata lösningar.
Vi är i alla fall glada för Tysklands och för tyskarnas skull att man fick sin återförening. Till slut och på lång sikt så blir det säkert bra. Det är på olika sätt ett fantastiskt land och vi har många vänner därifrån som vi delar måltider, skämt och upplevelser med.
Muren var en tragedi i Berlin. Vi har träffat äldre människor som stått och sett på hur de som försökte fly över muren sköts ner skoningslöst. Man berättar också om hur kvarvarande släktingar till dem som lyckades fly, trakasserades. Muren delade på familjer, släktingar och vänner.
När gränsövergångarna öppnades plockades muren tjänstvilligt ner i stora och små stycken av vanligt folk tror jag. En hel del av jobbet gjordes för hand så här.
Man kan väl på något sätt tacka den gamla sovjetiska beslutshierarkin för att muren föll till slut. Vakterna vid gränsövergångarna lär ha sökt kontakt med överordnade för att få besked vad man skulle göra med de människomassor som krävde att muren skulle öppnas. De överordnade i sin tur sökte stöd längre upp i maktsfären men ingen vågade fatta beslut av rädsla för att göra fel i överordnades ögon. Under tiden så öppnades gränsövergångarna. Alternativet att skjuta ner så många vanliga människor var nog moraliskt omöjligt.
Det var en ofattbart stor dag för berlinare och tyskar i allmänhet. Tiden indelas numera ofta "vor und nach der Wende", "före och efter vändpunkten". "Wende" har blivit beteckningen på det som hände den här dagen.
Så här i efterhand kan man konstatera att de tyska områden som tillhört östblocket under många år, var i ett otroligt dåligt skick när det gäller all infrastruktur så som vägar, järnvägar, elnät, telenät, avlopp, vattenförsörjning. Det var mycket sämre än man kunnat föreställa sig. Tyskland tvingades ta ut en extra skatt av hela befolkningen för att kunna bygga upp allt detta. Nu har man gjort det i alla fall, en gigantisk insats!
Dessutom har ju Tyskland varit ett land med stor generositet gentemot invandringen, det har också varit dyrbart. Det fanns till en början stöd för det som en solidaritetsgest mot omvärlden som tog emot så många flyktingar från Tyskland under andra världskriget. Så småningom har nog mycket av det stödet försvunnit och man har integrationsproblem, precis som i Sverige. Stödet för att vara solidarisk med gamla Östtyskland sviktar också i takt med att arbetslösheten breder ut sig och extrema ytterlighetspartier vinner sympatier i valen.
Pensionerna exempelvis, är ett problem. De som bor i forna öst får lika mycket som de som bor i forna väst. Orättvist tycker en del eftersom de östboende inte varit med och betalat in några pengar i systemet. Och Tyskland har fortfarande kvar rätt förmånliga pensioner som folk kan leva på och många går i pension rätt tidigt.
I gengäld är man tvungen att försörja sin barn genom universitetsstudier och man kan också ha plikt att försörja gamla föräldrar om de behöver dyr omsorg. Det är mycket vanligare att äldre bor kvar hos barnen och får sin omvårdnad där. Hemmafruar existerar fortfarande i Tyskland och de kvinnor som jobbar, jobbar ofta deltid och stannar ofta hemma med små barn. Barntillsynen är också mycket dyrare, minst dubbelt mot här och man har stora barngrupper + lite personal med våra mått mätt, knappt hälften är vanligt verkar det som. Det finns ingen plikt för kommunerna att ordna barntillsyn för arbetande föräldrar så det är svårt att få en sån plats. Många är hänvisade till att ordna själva med olika typer av privata lösningar.
Vi är i alla fall glada för Tysklands och för tyskarnas skull att man fick sin återförening. Till slut och på lång sikt så blir det säkert bra. Det är på olika sätt ett fantastiskt land och vi har många vänner därifrån som vi delar måltider, skämt och upplevelser med.
Vinter
hade vi ju en dag under veckan som gick. Ja, egentligen två dagar här i Sillerud. Så här såg det ut vid Tjolitta på morgonen när jag åkte till jobbet.
Agenda
Det blir en mager agenda den här helgen. Jag har haft föräldrasamtal den gångna veckan med flera sena kvällar så det fick bli en lugn helg. Det blir ju desto mer nästa. Jag ville inte ut och släppa Oskar heller, det var för mycket som var efter här hemma, tvätt, mat, plock.
Gubben gick ut med Jazz i morse och sköt en räv. Han trodde Jazz jagade på en hare eftersom det buktade runt hela tiden. Det landade vid Lintjärn tror jag till slut och det var där räven sköts. Förmodligen en unge från i år. Det är en viltvårdsinsats att skjuta räv. De har för få fiender och tenderar att bli för många annars och då drabbas de av rävskabb och annat elände.
Jazz mår bra i tasssen nu ser det ut som, fast han blir mycket tröttare än han annars brukar bli efter en halv jaktdag. Både han och gubben sover i sofforna i vardagsrummet.
Jag förbereder maten, älgfärsbiffar och svamp och äppelefterrätt.
Jazz har sprungit 32,5 kilometer idag, medelfart av 8,7 kilometer i timmen. Men det var ingen jakt större delen av tiden. Jag lägger ut bilden på GPS-spåren senare.
I morgon är det fars dag, med extra god mat och tårta. Vi åker nog till Ersta på julmarknad under dagen. Det var visst öppet mellan 12 och 17 eller nåt sånt.
Gubben gick ut med Jazz i morse och sköt en räv. Han trodde Jazz jagade på en hare eftersom det buktade runt hela tiden. Det landade vid Lintjärn tror jag till slut och det var där räven sköts. Förmodligen en unge från i år. Det är en viltvårdsinsats att skjuta räv. De har för få fiender och tenderar att bli för många annars och då drabbas de av rävskabb och annat elände.
Jazz mår bra i tasssen nu ser det ut som, fast han blir mycket tröttare än han annars brukar bli efter en halv jaktdag. Både han och gubben sover i sofforna i vardagsrummet.
Jag förbereder maten, älgfärsbiffar och svamp och äppelefterrätt.
Jazz har sprungit 32,5 kilometer idag, medelfart av 8,7 kilometer i timmen. Men det var ingen jakt större delen av tiden. Jag lägger ut bilden på GPS-spåren senare.
I morgon är det fars dag, med extra god mat och tårta. Vi åker nog till Ersta på julmarknad under dagen. Det var visst öppet mellan 12 och 17 eller nåt sånt.
"Eldsjälarna jagas bort från skolan"..
...skrivs i en artikel i Svd. (Hittade den hos Alltiallon Marie) Och det är himla klokt tänkt. I kölvattnet på Skolverkets nya konstaterande att svenska elevers resultat sjunker i internationella undersökningar, passar Sveriges kommuner och landstings organisation på att lura till sig enkla poänger genom att påstå att skolans problem är att lärare jobbar för liten tid på skolan. Detta påstående är taget helt ur luften, ett påhitt från en arbetsgivarrepresentant som misstror oss lärare.
Ingen forskning eller annan dokumentation har visat att lärares fria del av arbetstiden har orsakat nedgången i elevers kunskaper. Tvärtom så låg Sverige mycket bättre till i de här undersökningarna på den tiden vi slapp kvalitets-utvärderings-plane-helvetet och kunde ägna oss åt att planera bra undervisning för den egna klassen och ta vara på varje enskilt barn istället. Och på den tiden vi hade en större del av arbetstiden som fri att förlägga på skolan eller hemma eller biblioteket eller annorstädes. Men arbetsfritt har lärarjobbet aldrig varit, det kan jag lova.
Numera tvingas lärare att tillbringa 35 timmar per vecka på skolan och en stor del av den tid som inte går åt till undervisning består av diverse beordrade sammankomster i uppifrån sammansatta grupper med uppifrån beordrade arbetsuppgifter. Ofta handlar det om att prestera papper av olika slag som sedan ska sättas in i pärmar någonstans att förvaras om - att - ifall någon skulle komma och inspektera eller fråga efter dem. (Vem?)
Tiden att tillsammans med kollegor planera bra undervisning är minimal. Det heter att vi ska jobba i arbetslag och använda varandra som resurs men lärarjobbet har på många sätt återgått till att vara ett ensamjobb. Förr träffades vi oftast hela personalen i fikarummet och diskuterade gärna pedagogik och undervisning men det hinner knappast någon med längre. Den tiden utnyttjas av de flesta till den planering som inte hinns med längre efter skoldagens slut.
Ingen forskning eller annan dokumentation har visat att lärares fria del av arbetstiden har orsakat nedgången i elevers kunskaper. Tvärtom så låg Sverige mycket bättre till i de här undersökningarna på den tiden vi slapp kvalitets-utvärderings-plane-helvetet och kunde ägna oss åt att planera bra undervisning för den egna klassen och ta vara på varje enskilt barn istället. Och på den tiden vi hade en större del av arbetstiden som fri att förlägga på skolan eller hemma eller biblioteket eller annorstädes. Men arbetsfritt har lärarjobbet aldrig varit, det kan jag lova.
Numera tvingas lärare att tillbringa 35 timmar per vecka på skolan och en stor del av den tid som inte går åt till undervisning består av diverse beordrade sammankomster i uppifrån sammansatta grupper med uppifrån beordrade arbetsuppgifter. Ofta handlar det om att prestera papper av olika slag som sedan ska sättas in i pärmar någonstans att förvaras om - att - ifall någon skulle komma och inspektera eller fråga efter dem. (Vem?)
Tiden att tillsammans med kollegor planera bra undervisning är minimal. Det heter att vi ska jobba i arbetslag och använda varandra som resurs men lärarjobbet har på många sätt återgått till att vara ett ensamjobb. Förr träffades vi oftast hela personalen i fikarummet och diskuterade gärna pedagogik och undervisning men det hinner knappast någon med längre. Den tiden utnyttjas av de flesta till den planering som inte hinns med längre efter skoldagens slut.
Erik Grönwall i Idol - en stjärna är född!
(Bilden från tidigare framträdande i Idol)
Det var en upplevelse att höra Erik sjunga Queen igår kväll på Idol! Tror att låten heter "The show must go on" men jag är inte säker. Det är inte min generations musik på något sätt. Men Erik sjöng helt fantastiskt och jag kan förstå att Laila Bagge rördes till tårar eftersom den här låten betydde något speciellt för henne. Nu har jag redan hunnit lyssna 5-6 gånger på klippet och kan inte begripa hur det kan komma så mycket röst ur den här lilla kroppen, hur lungkapaciteten räcker till för så långa toner och inget falskt heller trots vild satsning. Det är inte världens enklaste låt, om man säger så, den flackar omkring i oktaverna. Eriks röstomfång måste vara helt speciellt!!! Funderar över vem som kan ha lärt honom hantera sjungandet så väl; någon kunnig och ambitiös förälder eller bara kommunala musikskolan?
En eloge också till programmakarna för ett roligt tema: "Världens bästa låt". Det gav rolig variation mellan låtarna. Samtidigt är det en utmaning för en ny artist att göra en gammal låt på ett sätt som är både eget och bra. De enda som misslyckades kapitalt igår kväll var alltså Eddie och Rabih. Den senare åkte också ut, helt rättvist. Han gjorde dock en mycket fin och tevemässigt sorti. Hans framtid som artist borde vara räddad ändå för som någon sa "När han ler så smälter isen på Kebnekaise".
Lamporna i tvättstugan på plats!
Nu har jag inhandlat lamporna till tvättstugan och de är på plats. Det blev nästan som jag tänkt mig. Om jag hade haft råd så hade det förstås blivit kristallampor för så där 5-6000 SEK. Nu blev det fusk istället, lampor med glasprismor. Men det gör inget för effekten blir den samma. Egentligen helt vansinnigt alltså i en tvättstuga. Men kul, så som jag tänkte mig. Skåpet som vi köpte för att ha till alla laddningsbara apparater här vid Rolands jaktkläder och jobbkläder i källargången, var för litet. Nu ska det bli en Billybokylla 40 cm bred, 28 cm djup och 202 cm hög + en fin skåpdörr till. Den ska hänga på väggen förstås, jag vill inte ha något att städa runt här nere där det hela tiden blir så lortigt och vi drar in smuts.
Det fattas bara en fin stor canvastavla på väggen rakt fram i tvättstugan med något rödaktigt sjömotiv och så någon dekoration på den stora vita väggen. Men det är ingen brådska. Kul att tänka också och dra ut på valet lite.
Lamporna ser väldigt gula ut på bild men det är de inte i verkligheten.
Rakt fram där ¨på den väggen ska det vara en stor canvastavla har jag tänkt.
Till vänster där vid kläderna ska skåpet hänga på väggen.
Här på väggen ska det vara någon dekoration som jag inte tänkt ut än.
Det blev nästan lite Halloweenstämning över det hela, lite av Fantomen på Operan.
Det fattas bara en fin stor canvastavla på väggen rakt fram i tvättstugan med något rödaktigt sjömotiv och så någon dekoration på den stora vita väggen. Men det är ingen brådska. Kul att tänka också och dra ut på valet lite.
Lamporna ser väldigt gula ut på bild men det är de inte i verkligheten.
Rakt fram där ¨på den väggen ska det vara en stor canvastavla har jag tänkt.
Till vänster där vid kläderna ska skåpet hänga på väggen.
Här på väggen ska det vara någon dekoration som jag inte tänkt ut än.
Det blev nästan lite Halloweenstämning över det hela, lite av Fantomen på Operan.
Satio blev det!
Det blev till slut en Ericsson Satio, efter massor av funderande. Jag var inne på Expert i Årjäng igår tisdag och velade en stund. Valde mellan den och att vänta på den nya X 2 eller vad den heter som kommer efter nyår. Sation är en mobil med fokus på kamera och video, medan x är mer en liten dator. Jag ville ju egentligen ha båda delarna i kombination, men prioriterade alltså kameran.
Väl hemkommen så blev det precis som vanligt. Jag drabbas av teknikpanik, trycker vildsint igenom hela registret flera gånger utan att fatta någonting, hittar inget. Till slut tänkte jag helt enkelt lämna tillbaka eländet till affären och förklara att jag inte fixar sånt här.
Men jag har en snäll gubbe som gillar telefoner. Han satte sig och gick systematiskt igenom de mest grundläggande funktionerna, visade sedan mig dem. Så nu kan jag skicka sms för första gången i mitt liv. Och jag kan skriva dem på ett skärm som är uppbyggd som ett vanligt datortangentbord. Det går inte att skriva med alla fingrarna, till det är knapparna för små, det blir många fel. Men det går alldeles utmärkt att använda båda tummarna samtidigt. Det går snabbt.
Märkligt att jag som tror mig om att ha rätt mycket tålamod med elevers lärande, inte kan ge mig till tåls med maskiner. Det bara ramlar ner en rullgardin framför mina ögon och jag förstår varken knapptryckningar eller instruktionsbok. :-)) Ibland tror jag att det var likadant med matten när jag gick i skolan. Det blev liksom blackout.
Jag valde att betala telefonen direkt och slippa låsa mig i något abonnemang. Slutkostnaden är i alla fall ungefär den samma men jag slipper nu bindningstid.
Väl hemkommen så blev det precis som vanligt. Jag drabbas av teknikpanik, trycker vildsint igenom hela registret flera gånger utan att fatta någonting, hittar inget. Till slut tänkte jag helt enkelt lämna tillbaka eländet till affären och förklara att jag inte fixar sånt här.
Men jag har en snäll gubbe som gillar telefoner. Han satte sig och gick systematiskt igenom de mest grundläggande funktionerna, visade sedan mig dem. Så nu kan jag skicka sms för första gången i mitt liv. Och jag kan skriva dem på ett skärm som är uppbyggd som ett vanligt datortangentbord. Det går inte att skriva med alla fingrarna, till det är knapparna för små, det blir många fel. Men det går alldeles utmärkt att använda båda tummarna samtidigt. Det går snabbt.
Märkligt att jag som tror mig om att ha rätt mycket tålamod med elevers lärande, inte kan ge mig till tåls med maskiner. Det bara ramlar ner en rullgardin framför mina ögon och jag förstår varken knapptryckningar eller instruktionsbok. :-)) Ibland tror jag att det var likadant med matten när jag gick i skolan. Det blev liksom blackout.
Jag valde att betala telefonen direkt och slippa låsa mig i något abonnemang. Slutkostnaden är i alla fall ungefär den samma men jag slipper nu bindningstid.
Kapplöpning med tiden?
Vaccnationerna mot svininfluensa kan bli en kapplöpning med tiden. Nu har vi på låg- och mellanstadiet halva klasser och tredjedels klasser sjuka i någonting. Det verkar vara lite diffust feber, halsont, magsjuka, ont i största allmänhet och fort går det när barnen insjuknar. Det kan naturligtvis vara vad som helst nu när vintern knackar på. Vi viskar svininfluensa till varandra lite tyst men håller tummarna att det inte ska vara det. Det finns inget prov taget på någon än så vitt vi vet. (Däremot har någon streptokocker, det är klart.) Vaccinationerna hos oss kommer först nästa vecka. Man valde att vaccinera högstadiet, Töcksfors och bygdeskolorna först. Och nu är min närmaste kollega sjuk också i grym hosta. Hon blir hemma idag torsdag och imorgon fredag. Vi får försöka klara oss ändå, en nyligen pensionerad kollega, GM, går in som vikarie om hon tar sig hit för snön.
Nu ska jag snart åka till jobbet och det i värsta snöstormen. Tur att jag har fått på vinterdäcken, tack snäll gubbe!
Nu ska jag snart åka till jobbet och det i värsta snöstormen. Tur att jag har fått på vinterdäcken, tack snäll gubbe!
Bra med skadestånd till mobbade!
Det ska kosta och det ska kosta mycket pengar när barn tvingas gå till skolan och bli mobbade år efter år. Det är en fullkomligt orimlig situation där allt borde stanna upp tills problemet är ur världen.
Sen kan jag förstå kommunerna att man vill ha klara riktlinjer om hur långt ansvaret sträcker sig, hur mycket man ska vara tvungna att göra och vad som är mobbning respektive konflikter i största allmänhet.
Men med den nya lagen som tillåter flytt av mobbare mot föräldrars och elevens vilja så har man ändå ett brett spelrum för agerande så det mesta borde gå att lösa.
Det får i alla fall aldrig någonsin vara tillåtet med mobbning oavsett vem offret är eller hur han / hon beter sig själv. Lagen nämner inga undantag där. Mobbning är alltid förbjudet. Om ett barn har beteendestörningar eller uppträder provocerande mot omgivningen, så ska det ha hjälp, inte underförstått mobbas till ett bättre uppträdande. Den attityden mötte jag hos en kollega för många år sedan; att mobbning skulle kunna korrigera ett dåligt uppförande, och det gjorde mig upprörd.
Sen kan jag förstå kommunerna att man vill ha klara riktlinjer om hur långt ansvaret sträcker sig, hur mycket man ska vara tvungna att göra och vad som är mobbning respektive konflikter i största allmänhet.
Men med den nya lagen som tillåter flytt av mobbare mot föräldrars och elevens vilja så har man ändå ett brett spelrum för agerande så det mesta borde gå att lösa.
Det får i alla fall aldrig någonsin vara tillåtet med mobbning oavsett vem offret är eller hur han / hon beter sig själv. Lagen nämner inga undantag där. Mobbning är alltid förbjudet. Om ett barn har beteendestörningar eller uppträder provocerande mot omgivningen, så ska det ha hjälp, inte underförstått mobbas till ett bättre uppträdande. Den attityden mötte jag hos en kollega för många år sedan; att mobbning skulle kunna korrigera ett dåligt uppförande, och det gjorde mig upprörd.
En sista hälsning Rut.
Mina tankar finns hos Dig idag Rut, när Dina närmaste följer Dig till den sista vilan på Skogskyrkogården kl 13.30., Du min bloggvän sedan flera år tillbaka
Hos mig kommer ett ljus att brinna till Din åminnelse under dagen.
Vila i frid!
"På fäbodtrappan.
Kvällen ljum för årstiden. Naturen har iklätt sig sin vackraste skrud, sprakande av färger.. Himlen är hög och klar och alldeles mörkblå, så som den bara är på hösten med några små molntappar som sakta seglar bort mot horisonten.
Jag sitter på trappan och rensar lingon medan jag då och då tittar ut över sjöns lugna vattenspegel där fisken slår och gör små ringar på vattnet och några änder simmar ute i vassen och gör idyllen fullständig.
Tidigare på dagen har jag varit ute på holmarna och plockat dagens skörd, det har varit ett bra lingonår i år, stora, härliga bär som frosten ännu inte gjort någon skada.
Medan jag sitter här och låter skogens röda guld rinna mellan mina fingrar går tankarna ofrivilligt tillbaka till de tider för inte så längesen, då här var en levande fäbod. Då alla stugorna här på vallen var befolkade under somrarna, kossornas bjällror pinglade runt om i skogarna och fäbodkullornas lockrop skallade över åsarna. Min svärmor var en av dem som på vårarna drog den milslånga vägen med barn och kreatur från hembyn. För att sedan bli kvar hela sommaren med sina djur. Dagarna fördrevs med arbetet med djuren, korna fick gå fritt i skogen och som regel kom de tillbaka till kvällen till mjölkningen men ibland kunde någon komma vilse och då fick man ut och söka. I svamptider hörde det till vanligheten.
Så skulle smör och osttillverkningen ha sin gång, bär och svamp plockas att lägga till vinterförrådet.
Barnen hade härliga dagar med bad och fiske och med att ströva i skogen och gå på upptäcksfärder. När höstkvällarna blev alltför mörka var det dags att vandra vägen tillbaka till hembyn med feta djur och solbrända ungar och med ost och smör i bagaget.
Många av de små stugorna har nu byggts om eller renoverats men de gamla gårdsnamnen lever ännu kvar. Skinnars, Skommars, Nubbis och Smångs är några. Vårt ställe heter Göras efter Göras-Olle Ersson och vi har nu ersatt det gamla grå inrökta pörtet med en timmerstuga där vi tillbringar mycket av vår fritid till vederkvickelse för både kropp och själ.
Det är gott om fisk i sjön och bara detta att få ro ut med ekan och landa på en holme och bada eller som nu plocka bär är avkoppling nog.
Man kan också förirra sig in på de gamla fä-stigarna som ännu kan skönjas inne i skogen och med ens få känslan av att befinna sig i sagans underbara värld. Mossa hänger i stora sjok från grangrenarna och det är dunkelt inne bland träden, var som helst kan man tänka sig en trollgubbe hoppa fram. Blötmyrar finns det gott om där ibland gynnsamma år kan finnas hjortron, men där dimman ligger tät om kvällarna och man kan föreställa sig älvor tråda sin dans. De gamle har berättat om mystiska ting som hänt i skogarna, om knytt och oknytt som levde i folktron och som jag gärna väver in i vildmarksromantiken. Det hör liksom till en sådan här en plats.
Det börjar bli sent, skymningen kommer krypande och det mörknar ut över ut över vattnet, myggen har gjort sig påminda ett tag medan jag suttit här och drömt. Det är dags att gå in och tända fotogenlampan om jag vill fullfölja lingonrensningen. Men jag tror den får anstå och i stället tända brasa. Sitta i dess sken, se den brinna ut och fortsätta drömma om mystiken kring en sätervall allt medan kvällen övergår i natt."
Göran P stödjer Mona S!
Om Göran Persson har jag skrivit ibland på bloggen. Han är en person som fascinerar mig, bland annat för sin förmåga att under sin tid som partiledare och statsminister vara i stort sett detaljstyrande diktator, fast han verkade inom ramen för ett demokratiskt styrelseskick.
Jag har spanat lite i tidningarna efter tecken på att han skulle i smyg försöka styra den politiska agendan inom sitt parti och motarbeta den sittande ledningen. Men jag har faktiskt inte hittat något sådant.
Nu framträdde han på socialdemokraternas kongress under helgen. Men det var inte för att köpa billiga poänger för egen del, eller för att försöka ändra partiets inriktning, eller för att bedriva provinsiell bypolitik. Han föll inte i några av de fällor som journalister lade ut för honom för att få något kritiskt uttalande att göra rubrik av.
Göran Persson, den forne diktatorn, uppträdde värdigt i det här sammanhanget. Han uttalade om och om igen sitt stöd för partiledningen och för Mona Sahlin, vände udden mot regeringen, poängterade hur viktigt det är att man arbetar tillsammans mot samma mål för att vinna valet. Han avslutade med att krama om Mona och önska henne lycka till med fortsättningen och med valåret. Han stannade inte ens för att festa med partiet och bli kvällens medelpunkt utan åkte hem för att mata hunden.
Ett som sagt hederligt och värdigt uppträdande av en f.d. diktator! Jag är lite förvånad för jag trodde att maktlystnaden skulle kunna ta över och fresta till tjuvnyp. Heder åt GP!
Jag har spanat lite i tidningarna efter tecken på att han skulle i smyg försöka styra den politiska agendan inom sitt parti och motarbeta den sittande ledningen. Men jag har faktiskt inte hittat något sådant.
Nu framträdde han på socialdemokraternas kongress under helgen. Men det var inte för att köpa billiga poänger för egen del, eller för att försöka ändra partiets inriktning, eller för att bedriva provinsiell bypolitik. Han föll inte i några av de fällor som journalister lade ut för honom för att få något kritiskt uttalande att göra rubrik av.
Göran Persson, den forne diktatorn, uppträdde värdigt i det här sammanhanget. Han uttalade om och om igen sitt stöd för partiledningen och för Mona Sahlin, vände udden mot regeringen, poängterade hur viktigt det är att man arbetar tillsammans mot samma mål för att vinna valet. Han avslutade med att krama om Mona och önska henne lycka till med fortsättningen och med valåret. Han stannade inte ens för att festa med partiet och bli kvällens medelpunkt utan åkte hem för att mata hunden.
Ett som sagt hederligt och värdigt uppträdande av en f.d. diktator! Jag är lite förvånad för jag trodde att maktlystnaden skulle kunna ta över och fresta till tjuvnyp. Heder åt GP!
Pris i social inkompetens ...
... borde tillfalla Stieg Larssons far och bror som nu går ut i massmedia för att erbjuda Stiegs livskamrat Eva en symbolisk summa på 20 miljoner i arv efter Stieg om hon slutar tjafsa. Och dessutom verkar de nu vänta sig hyllningar i media!!
Om jag vore så klantig i att hantera mina närmaste relationer så skulle jag inte torgföra mina tillkortakommanden i dagstidningarna utan försöka agera lite mer i skymundan.
Böckerna lär redan har sålt för 130 miljoner och minst lika mycket till är att vänta och dessutom filmrättigheterna! Summan 20 miljoner verkar dessutom lite tillhöftad ungefär som att vi slänger till henne ett köttben så kanske hon tiger sedan. Naturligvis har de här två herrarna kunnat kontakta Eva eller hennes advokat under den tid som förflutit sedan Stieg dog. De behöver inte framföra meddelanden via media. Detta är på sandlådenivå! Om ens där!
Om jag vore så klantig i att hantera mina närmaste relationer så skulle jag inte torgföra mina tillkortakommanden i dagstidningarna utan försöka agera lite mer i skymundan.
Böckerna lär redan har sålt för 130 miljoner och minst lika mycket till är att vänta och dessutom filmrättigheterna! Summan 20 miljoner verkar dessutom lite tillhöftad ungefär som att vi slänger till henne ett köttben så kanske hon tiger sedan. Naturligvis har de här två herrarna kunnat kontakta Eva eller hennes advokat under den tid som förflutit sedan Stieg dog. De behöver inte framföra meddelanden via media. Detta är på sandlådenivå! Om ens där!
Nya bud om vaccination mot svininfluensa!
Eftersom skolbarn tycks vara de som drabbas hårdast och först så gör man om i vaccinationsordningen i Värmland. Det finns konstaterade fall i Arvika. Man prioriterar barn och skolungdom före riskgrupper, så nu får inte föräldrar och personal vaccineras samtidigt enligt skolsköterskan. Det är inte rimligt att vaccinera fullt friska vuxna före typ hjärtsjuka eller astmatiker exempelvis. Högstadiet hos oss började vaccineras idag. Sedan fortsätter man och betar av; klasserna i Årjäng låg och mellan kan komma i fråga i slutet av nästa vecka; torsdag - fredag eller så, som det ser ut nu. Men allt hänger på tillgången på vaccin. Allt kan ändras med kort varsel. De flesta barn väljer att vaccineras, även om besluten ibland föregåtts av mycken vånda hos föräldrarna. När man frågar runt i klasserna så är det bara 1-3 i varje klass som tackar nej till vaccinationserbjudandet.
Vinterdäck ...
... sätter Roland på nu åt mig. Bilarna som kom från västra delen av kommunen idag, Töcksfors, var snötäckta, fast i Årjäng och här i Sillerud har det bara regnat. Om man nu kan kalla det bara, det har pågått hela dagen.
Jakt i lördag och söndags!
Det var så grymt vackert när solen lyste ner över lövskogen på andra sidan vägen i Hol - Mölntegen. Lövet sitter fortfarande kvar, det har inte varit några starka höststormar än. Oskar hade slag, väckte men fick inte upp något. Där nere till vänste står Roland på pass.
Plöjer så här tycker jag är lite vackert. När man som jag är uppväxt på den rätt enformiga närkesslätten så har man inte så stora krav på naturupplevelser. Men just den här tiden när allt var nyplöjt i ett grafiskt mönster över hela landskapet var fint till och med i det platta Närke. Och här när våra arrendatorer gjort det så är det vackert!
Det gröna där är en vändteg antar jag, det ska nog vara så. Ute i detta någonstans slutade lördagens första jakt med att Oskar gick runt runt och letade spår men fick inget ordentligt utspår att gå på.
Här sitter gubben i ett bra pass, lite högt med god utsikt men ändå skyddat av buskage. Det hjälpte inte när det inte blev någon jakt.
När jag går i den här gamla granplanteringen så fattar jag att jag har blivit gammal. Det var julgranar när jag gick här första gången och alldeles vansinnigt tätt.
Visst är det plantageskog. Bra eller dåligt? Vem vet?
På den lilla tallen där var märken efter rådjursfejning av horn. Och så är det en grop med något i. Jag trodde det hörde ihop men det gjorde det inte alls sa gubben. Gropen är en grävlingtoa. Och dessutom upplyste han mig om att min tax Oskar under dagen hade rullat sig i flera stycken!!! (Tror jag inte, bara illvilligt förtal!!)
Det här är i alla fall spår av älgs hornfejande, alltså att man skrapar bort hudlagret från de nya hornen på våren. Några kvistar har gått av och ligger nedanför.
De här små vackra bären känner jag inte igen. Någon annan?
Den ena dagen drog jakten iväg förbi Signebyn. Roland kom i pass någon enda minut för sent, djuren hade redan passerat. I Signebyn finns det gamla hus som det här.
Och alldeles nybyggda som det nedan.
Det är en fin grön färg och här bor bl.a. Marie som också¨är hundintresserad.
Maries pappa, Östen, kunde ses i traktorn. Han har en mycket duktig tax och ska iväg på SM på Öster Malma den 9:e november. Vi håller tummarna att det ska gå bra.
Jag kan inte bestämma mig för vilken granbild jag gillar mest så jag tar med båda. Jag gillar i alla fall de här klara kalla höstdagarna i skogen. Det blir mycket gående i terräng och frisk luft och vackra vyer. Både kropp och själ får sitt.
De här bilderna hade jag tänkt lägga ut igår men det gick inte eftersom blogg.se var så långsamt då.
Det fungerar dåligt...
... på blogg.se just nu. Det är bara grus i maskineriet och alla åtgärder tar en evighet. Jag ger upp för idag och hoppas på bättre fart i morgon!
Skolverkets analys...
... av varför svenska elevers resultat blir sämre och sämre imponerar inte! Det förvånar kanske inte så många som arbetar ute i verksamheten. Men som vanligt har Skolverkets tankar stöd i skrivbordskompetensmaffian på universiteten. De som jobbar där ska ju göra karriär och måste hålla sig väl med överheten.
Det fanns en tid när svenska elevers prestationer i skolsammanhang låg på topp i internationella jämförelser. Jag vet inte vad man mätte och hur, men alldenstund någonting nu har blivit sämre så måste det alltså i alla fall varit bättre förut. Det är ju själva det faktum som Skolverkets analys bygger på.
Bättre var det alltså före målstyrningen och kommunaliseringen och kvalitetsutvärderingsplanehelvetet, före fastbindadet av lärare i skolan 35 timmar per vecka och före smygförlängningen av skolans arbetsår. Ja före en massa saker som jag inte kommer på nu.
Men av någon märklig anledning så ingår inte alls de här variablerna i analysen, trots att de ändå måste sägas ha inneburit stora förändringar i skolans värld de senaste decennierna. Nej som vanligt skyller man mest på samhället (boendesegregeringen - skitsnack Ni anar inte hur segregerat boendet var förr; landsbygd för sig - stad för sig), politikerna och föräldrarna och individualiseringen (ja, men det var ju så vi skulle jobba, det står i läroplanen och IUPn och alla andra planer som Ni har gett ut!), och segregeringen (Ni måste skämta - förr var ju segregeringen total för särskolans elever och andra svagpresterande!) .
Om nu de som jobbar i skolan enligt Skolverket kan sägas ha någon skuld i sammanhanget så handlar det inte om att man numera arbetar under nya premisserna som jag räknat upp ovan utan att man arbetar för lite utifrån dem. (??????). Trots att skolan alltså presterade bättre förr så ska man göra mer av det som hänt sedan dess.
Vi som dignar under kvalitetsutvärderingsplanehelvetet ska alltså göra ännu mer av den varan. Felet enligt Skolverket att vi utvärderar och kvalitetssäkrar alldeles för lite. Vi som jobbar med att försöka undervisa ska alltså få ännu mindre tid till att planera undervisning och vara innovativa och kreativa. För det är just det som får stryka på foten när tiden för undervisningsplanering blir knapp. Det blir bara att slå upp i läromedlets handledning och köra på.
Man tar sig för pannan och undrar över hur det står till.
Det fanns en tid när svenska elevers prestationer i skolsammanhang låg på topp i internationella jämförelser. Jag vet inte vad man mätte och hur, men alldenstund någonting nu har blivit sämre så måste det alltså i alla fall varit bättre förut. Det är ju själva det faktum som Skolverkets analys bygger på.
Bättre var det alltså före målstyrningen och kommunaliseringen och kvalitetsutvärderingsplanehelvetet, före fastbindadet av lärare i skolan 35 timmar per vecka och före smygförlängningen av skolans arbetsår. Ja före en massa saker som jag inte kommer på nu.
Men av någon märklig anledning så ingår inte alls de här variablerna i analysen, trots att de ändå måste sägas ha inneburit stora förändringar i skolans värld de senaste decennierna. Nej som vanligt skyller man mest på samhället (boendesegregeringen - skitsnack Ni anar inte hur segregerat boendet var förr; landsbygd för sig - stad för sig), politikerna och föräldrarna och individualiseringen (ja, men det var ju så vi skulle jobba, det står i läroplanen och IUPn och alla andra planer som Ni har gett ut!), och segregeringen (Ni måste skämta - förr var ju segregeringen total för särskolans elever och andra svagpresterande!) .
Om nu de som jobbar i skolan enligt Skolverket kan sägas ha någon skuld i sammanhanget så handlar det inte om att man numera arbetar under nya premisserna som jag räknat upp ovan utan att man arbetar för lite utifrån dem. (??????). Trots att skolan alltså presterade bättre förr så ska man göra mer av det som hänt sedan dess.
Vi som dignar under kvalitetsutvärderingsplanehelvetet ska alltså göra ännu mer av den varan. Felet enligt Skolverket att vi utvärderar och kvalitetssäkrar alldeles för lite. Vi som jobbar med att försöka undervisa ska alltså få ännu mindre tid till att planera undervisning och vara innovativa och kreativa. För det är just det som får stryka på foten när tiden för undervisningsplanering blir knapp. Det blir bara att slå upp i läromedlets handledning och köra på.
Man tar sig för pannan och undrar över hur det står till.
Agenda
Igår, lördag, jagade Roland hare med Jazz på förmidddagen utan större framgång. Inget upptag. Sen släppte vi Oskar på eftermiddagen men inget upptag där heller. Han gick runt, runt på en fläck ute i plöjerna på åkern nerom Liane. Nytt släpp i Hol men inget där heller. Vi fick i alla fall en fin dag i skogen och mycket motion.
Kvällen tillbringade vi hos goda vänner i Snarkil. Det var jättegod mat (kalkon!) och trevligt umgänge.
Idag söndag ska Roland, Thomas och Morgan tror jag, jaga rådjur med Oskar på Egenäs. Jag ska få en dag hemma i lugn och ro med lite skolarbete, städning, plock, tvätt. Vore skönt att hinna läsa en god bok också.
Senare idag blir det bilder från gårdagens skogsvistelse, med bär som jag inte känner igen. Kanske någon annan?
Kanske skriver jag något om vad en förändringsagent är? Funderar på det! Förändring utifrån vems behov? Om att vara sin egen förändringsagent utifrån de omständigheter som för tillfället råder och de behov som växer fram under dem? Eller ska man göra förändringar för själva förändringens skull? Har alltså förändringen ett egenvärde bortkopplat från yttre omständigheter? Vem har mandat att definiera förändringsbehovet? Vem har makten att driva igenom förändringar? Och kan den som inte fått mandat att driva igenom förändring verkligen förändra något på riktigt eller blir det bara utanpåverk och nya pärmhyllmetrar?
Ett inlägg om Göran Persson och S-kongressen ligger där i utkast och väntar på publicering här på bloggen men det får gro någon dag till. Ibland är det som med den vita väggen i källaren, det är roligast medan man funderar på hur det skulle kunna se ut; processen fram till slutresultat!
Kvällen tillbringade vi hos goda vänner i Snarkil. Det var jättegod mat (kalkon!) och trevligt umgänge.
Idag söndag ska Roland, Thomas och Morgan tror jag, jaga rådjur med Oskar på Egenäs. Jag ska få en dag hemma i lugn och ro med lite skolarbete, städning, plock, tvätt. Vore skönt att hinna läsa en god bok också.
Senare idag blir det bilder från gårdagens skogsvistelse, med bär som jag inte känner igen. Kanske någon annan?
Kanske skriver jag något om vad en förändringsagent är? Funderar på det! Förändring utifrån vems behov? Om att vara sin egen förändringsagent utifrån de omständigheter som för tillfället råder och de behov som växer fram under dem? Eller ska man göra förändringar för själva förändringens skull? Har alltså förändringen ett egenvärde bortkopplat från yttre omständigheter? Vem har mandat att definiera förändringsbehovet? Vem har makten att driva igenom förändringar? Och kan den som inte fått mandat att driva igenom förändring verkligen förändra något på riktigt eller blir det bara utanpåverk och nya pärmhyllmetrar?
Ett inlägg om Göran Persson och S-kongressen ligger där i utkast och väntar på publicering här på bloggen men det får gro någon dag till. Ibland är det som med den vita väggen i källaren, det är roligast medan man funderar på hur det skulle kunna se ut; processen fram till slutresultat!
Lyckligast
Hos Mia hittade jag den här listan över länder med lyckligast befolkning. Hon, liksom jag, är lite förvånad över att hitta Finland i topp. Finländare låter lite smågnälliga när de pratar men det kan ju ha med brytningen att göra. Kul att vi svenskar kommer så högt upp.
1. Finland
2. Schweiz
3. Sverige
4. Danmark
5. Norge
6. Australien
7. Kanada
8. Holland
9. USA
10. Nya Zealand
11. Irland
12. Storbritannien
13. Belgien
14. Tyskland
15. Österrike
16. Japan
17. Frankrike
18. Hongkong
19. Spanien
20. Slovenien
1. Finland
2. Schweiz
3. Sverige
4. Danmark
5. Norge
6. Australien
7. Kanada
8. Holland
9. USA
10. Nya Zealand
11. Irland
12. Storbritannien
13. Belgien
14. Tyskland
15. Österrike
16. Japan
17. Frankrike
18. Hongkong
19. Spanien
20. Slovenien
Halloween...
...är det nu. I och för sig en trevlig helg även om jag inte gillar att den sammanfaller med All Helgona. På ICA Sillerud, vår lanthandel, träffade vi den här tjejen i fredags. Mycket fest och disco och sånt är det den här helgen överallt.
Jättefin orkidé...
...har jag i köksfönstret. Den köpte jag på IKEA för två månader sedan. Den bara blommar och blommar och blommar. Det blir liksom mer och mer av den hela tiden. Jag skulle egentligen vilja byta färgskala nu till mer åt det orange och röda hållet , men jag näns inte slänga den här.
