Döda älgkor ...

... i god vigör och utan synliga skador, hittas lite här och där just nu. En i Gôre här i Signebyn, den luktar som värst just nu om någon vill gå förbi på vägen och sniffa, en i Leverhögen, eller om det var Sillegårs, jag lär mig aldrig var gränsen går. De var båda välfödda och hade tydligen mjölkstinna juver vilket betyder kalv någonstans i närheten. Kan de ha dött av alkoholförgiftning pga ivrigt äppel- och havreätande? Det är en av flera teorier och kanske den mest spektakulära.

Bra utvärdering!

Det är jätteviktigt att vi kan utvärdera det vi gör i skolan, annars vet vi inte vilka insatser som är effektiva. Vi ska ha bra utvärderingsinstrument för enskilda elevers måluppfyllelse när det gäller kunskaper och för klasssens sociala måluppfyllelse och för vårt eget jobb som lärare.

Marie har skrivit om ett bra exempel på hur man utvärderar på hennes skola. Det måste rimligen vara en klass i årskurs tre. Eleverna tar själva ett stort ansvar för utvärderingen och för utvecklingssamtalet och får också träna på det. Viktig kunskap för livet.

Så här beskriver Marie det på sin blogg och jag har lov att kopiera hit och
länka:



"Just nu har vi två målveckor på skolan. Detta innebär både att eleverna ska utvärdera sina egna kunskaper samt att vi pedagoger ska göra det. Vi har ju elevledda samtal på skolan så det är viktigt att eleverna har utvärderat sin egen kunskap så att de vet var de står när de ska göra sin presentation för föräldrarna. För min del betyder det att jag har tagit, utifrån skolans lokala mål, tagit ut sådana mål som passar mot vad vi har arbetat med hittills under terminen. Jag skriver dessa på tavlan och sedan får eleverna i sin tur välja ut ca tre av dessa och själva värdera in dem på en utvärderingsblankett. I stort sett handlar det om man kan det hela bra, mycket bra eller behöver träna mer.

Exempel på de mål som jag har tagit ut är:

  • Kan räkna i huvudet addition och subtraktion inom talområdet 0-20
  • Kan använda likheter inom talområdet 0-20 ex. 15-5=8+2, 20=11+9
  • Kan siffrans platsvärde 0-100
  • Kan jämföra och storleksordna tal 0-1000
  • Kan addera och subtrahera inom talområdet 0-200 genom skriftliga räknemetoder
  • Kan klockan: Hel, halv, kvart i och kvart över, Tjugo i och tjugo över, tio i och tio över, fem i och fem över hel och halv, Digital/analog tid

Målen skrivs alltså upp på tavlan tillsammans med exempel på samma sorts uppgifter målet handlar om. Ungefär som jag gjorde i punkt två i min lista här ovan. När sedan detta är klart är det min tur att utvärdera eleverna och skriva en kommentar om hur jag tycker att de ligger till. Turligt nog brukar eleverna vara förvånansvärt duktiga på att skatta sig själva så det är inte ofta men behöver skriva någon kommentar som går rakt emot vad de själva tycker . Skulle det trots allt visa sig att man mer eller mindra är tvungen att göra detta gäller det naturligtvis att vara noga med sina formuleringar. Det gäller ju att respektera elevens egen utvärdering samtidigt som man måste försöka få fram vad det är eleven faktiskt behöver öva lite extra på. Slutligen ska sedan hela IUP pärmen hem till föräldrarna för att de ska kunna gå igenom hela pärmen tillsammans med sina barn i lugn och ro, därefter är det dags för eleven att hålla i sitt utvecklingssamtal. Eleverna får dessutom upprepade möjligheter att träna inför detta samtal i skolan. De brukar öva genom att parvis hålla hela samtalet inför varandra.

Marie"



Jag har gormat över "kvalitetsutvärderingsplanehelvetet" här på bloggen, men det handlar om när vi lärare tvingas göra meningslösa utvärderingar; typ använda 90 % av utvärderingstiden till att utvärdera den lilla futtiga 10%-delen som är gemensam för den enskilda  skolan. På en stor skola så är det väldigt lite som är gemensamt för alla. Och att göra utvärderingar av något slags tänkt genomsnitt mellan himmel och helvete (så stor skillnad kan det vara mellan olika klasser)  är och förblir meningslöst, för det är bara ett fiktivt värde som bedöms då, inget verkligt.

Utvärderingar är viktiga och ska naturligtvis göras över verkliga kunskaper och verkliga resultat, varje barns och varje klass. Det här som Marie beskriver ser jättefint ut och jag är imponerad över att så små barn kan fås att ta så stort ansvar för utvärdering och samtal.

Tänk om vi som jobbar i skolans värld hade fått ägna en bråkdel åtminstone av vår tid för kvalitetsutvärderingsplanehelvetet till att istället ta fram den här typen av instrumet för att hantera vårt jobb! Vi behöver verktyg för att utvärdera var och en elevs prestationer och klassens sociala liv, inte försöka koka ner alltsammas till en oigenkännlig gemensam och fiktiv soppa.


Tax - som ny ...


...blir det nu. Gubben gick över Oskar med trimningssaxen. Det är bäst att passa på nu så det hinner växa till sig lite innan värsta kylan kommer och jaktsäsongen börjar för hans del.

En nära kollega ...

... gör sista dagen på jobbet idag hos oss. Jag kommer att sakna henne jättemycket, men tröstar mig med tanken att hon kommer tillbaka då och då för insatser hos oss och att vi kan ha kontakt ändå på olika sätt. 


Föräldramöte ...

... har vi i kväll på min skola och jag ska dit förstås. Det blir väl en sväng i morgon också med årskurserna 3-6.

Uppdaterat:

Nu har jag varit på föräldramöte på min skola. Det som direkt slår mig är att barn idag har två föräldrar som bryr sig om dem, det finns både mammor och pappor med när man blickar ut över föräldragruppen. När jag började jobba som lärare i början på 1970-talet så var föräldramöten rätt nya företeelser och det fanns i stort sett bara mammor närvarande.  Barnen var på något sätt mammornas angelägenhet då. Idag har barn bättre nätverk runt sig, papporna finns med i bilden på ett helt annat sätt, även  hjälpsamma far- och morföräldrar och andra närstående. Det funkar numera när vi kan åka till varandra med bil och hålla kontakt med mobiltelefon osv.

Det styrker min teori om att barn aldrig har haft det så bra någonsin i historien, som de har idag. Barn har aldrig varit så omhuldade och stöttade som nu, aldrig tidigare har så stor del av familjens resurser, tidsmässigt och ekonomisk gått till barnen. Och det är himla bra! Därför är det också roligt att vara lärare på föräldramöte och möta så mycket engagemang. När vi tillsammans, föräldrar och lärare och barn vill samma sak så blir det bra. Och vi har haft en lugn skolstart hos oss, det är positivt.

Höst vid Lintjärn


Nu är hösten defintivt på väg. Nätterna är på gränsen till nattfrost och lövet gulnar. Taxpromenaderna är ett behov när jag har ett så stillasittande jobb som nu och här går vi till Lintjärn, ett litet tjärn uppe i Mölntegen. Det är en liten fin sandstrand här och badbrygga en bit ut i vattnet. Förr brukade jag köra hit och såpskura mattor på sommaren och bada hundar. Men numera är jag mer bekväm och har bara mattor som går att tvätta i maskin.


Före Lintjärn ligger slakthuset för Harnäs viltvårdsområde. Det är här som älgarna tas om hand vid älgjakten. De hängs upp och flås i byggnaden till höger. Den blå byggnaden är rast-stugan och den är ny för i år. Licensen  är på 33 älgar i år på Harnäs vvo, ungefär hälften vuxna djur och hälften kalv. Älgjakten är ett stort arrangemang som ställer höga  krav på säkerhet, bortåt 100 personer är ju involverade med skyttar och drivare. Men än är det ett par veckor kvar tills dess. 


Filip o Fredrik i Årjängsparken ...

... blir det i kväll i programmet Lite sällskap. Jag ska se det förstås.
Uppdaterat: Det här programmet var ett stolpskott. Jag kan inte se underhållningsvärdet i att fokusera på en jätteberusad människa. Det var massor av folk i Årjängsparken den här kvällen och de flesta höll till på dansbanan och hade roligt, raglade inte runt på parkeringen. Pinsamt var det. Det som var behållningen med programmet var att se Arrendator -Kents fru Cia från Långserud. Hon var lika trevlig i teve som hon är i verkligheten och barnen också.

Livet på landet ...

... kontra stad, kan skildas på olika sätt. Det här fick jag från Anneli, tackar för den:


Bonden med fåren


En bonde står och passar en stor flock får, som betar på fjället. Då kommer
plötsligt en splitter ny BMV på vägen nedanför.

En ung man i Bosskostym, Lloydskor, Ray Ban-solglasögon och YSL-slips sticker
ut huvudet ur bilen och ropar till bonden:

- Om jag räknar ut hur många får du har på betet, kan jag ta med mig ett av
fåren då?

Bonden tittar på killen och på den spridda flocken med får och svarar:

- Det verkar rimligt. Okej för mej.

Killen kör fram BMW:n till bonden och tar fram en Dell Notebook, slänger upp

den på motorhuven och öppnar laptopen.

Med hjälp av sin nya iPhone kopplar han upp sig mot en Nasasida på Internet.

Han kontaktar ett GPS-satellitnavigationssystem, hämtar den exakta
positionen och matar in den i en annan Nasasatellit.

Denna skannar betesområdet med ultrahögupplösningskamera.

Så öppnar han den digitala bilden i Adobe Photoshop och exporterar den till
ett annat ställe på Internet, Image Processing Facility i Hamburg.

Inom några sekunder få han ett e-postsvar i retur till sin iPhone och där
står det: Picture processed and data stored.



Så loggar han in på en SPSS databas via ODBC och kopplar upp ett dokument
med flera hundra avancerade formler.

När detta är gjort kör han alla data genom e-posten till en Xircom och på
ett ögonblick får han respons.

Avslutningsvis skriver han ut en flersidig fyrfärgsrapport på sin
miniatyr-hitech HP Color Laser Jet och kastar ett öga på sista sidan:



- Du har exakt 1586 djur, säger han.

- Faan, det stämmer. Du kan ta med ett av fåren.

Så tittar han på killen som går runt för att välja ut ett får. Han får jobba

lite för att få ner vinsten i bagageluckan på BMW:n.

Då säger bonden:

- Du, om jag kan säga exakt vad du jobbar med, kan jag då få tillbaka fåret?

Killen tänker en stund och säger sen att det verkar fair och okej.

- Du är konsult, säger bonden.

- Stämmer säger killen. Hur sjuttsingen kunde du veta det?

- Det var inga problem. Du kom hit utan att någon hade bett dej. Sedan
skulle du ha betalt för något, som jag redan visste.

Du erbjöd dej att jobba med en fråga som ingen hade ställt.

Dessutom vet du inte ett skit om den här branschen, så jag vore tacksam om
du ville öppna bagageluckan och ge tillbaka min hund

Skatter och regnbågar


Häromdagen när jag var ute och gick med Oskar så blev det plötsligt en fantastiskt regnbåge på himlen. Jag tänkte förstås först på Ingrid som jag vet har ett speciellt förhållande till regnbågar och som säkert hade tolkat den som en hälsning från en kär närstående.

Men jag slogs av när jag såg den här vyn av himlafenomenet att visst ligger det något i att man hittar en skatt där regnbågen går ner. Jag hittade ju min skatt här, på Liane i Sillerud. Och det mesta var en slump. Eller inte? Vad vet jag om det som styr våra liv.  I alla fall fanns just här den person som jag skulle komma att dela en stor del av mitt liv med och så en jättesnäll svärmor. Det är ju dyrbara skatter.



Sen gick den andra delen ner över Prästgården.




Och på hemvägen var det det här scenariot. Helt fantastiskt och det varade bara några minuter medan den nedåtgående solen belyste molnen från undersidan, innan den gick ner. Här syns siluetten av Liane.


Det är fint att bo här tycker jag. Jag är tacksam att jag hamnade just här.




Kanadagås ...

... och lammkotletter åt vi igår hos K och M i Signebyn. För oss är båda maträtterna exotiska. Jag var lite fundersam innan på det här med Kanadagås, som vi numera betraktar som en sanitär olägenhet. Med en flock på 60 -80 djur här nere i vår vik så blir det inte trevligt vid båtplatser och badplatser. Men det smakade bra. Tillagningen av gåsfiléerna hade varit tidsödande om jag förstått rätt, 6 dagar att vändas i någon ättikslag. Jag fick en god rödvinsås till och de andra en youghurtsås. Sen var det såna där goda ugnsstekta halva potatisar och grönsaker till, bl.a. rödbetor som verkligen är favvo i ugn. Så jag kan rekommendera mer avskjutning och mer ätning av Kanadagås! Vi enades också om vid bordet att det vore roligt att testa att göra tjälknöl på Kanadagås.

Kvällen var jättetrevlig med mycket berättande från bygden om vanliga och ovanliga människor från förr. Med var också Ö och A  i Signebyn och L och E i Ängkasa.


(Och jag ser på klockan att just nu, 9.00 söndag morgon, samlas alla de här gubbarna och rätt många till för att röja älgpass på Harnäs vvo, inför jakten om ett par veckor. )




Vi satt i köket, som är ett av de vackraste jag vet. De här bilderna är från tidigare tillfälle när vi åt julmat. Igår var det ett antal olika mässingsljusstakar på den svarta hällen, men jag glömde att ta bilder på det.



SD har ett

... partiprogram som jag alltså läst i. Inte allt men en hel del. Och jag har ju lite svårt att hålla mig för skratt, drabbas av återkommande fnissanfall när jag läser, exempelvis  om att den ska betraktas som svensk, som känner sig svensk och av andra uppfattas som svensk, om hotet mot svenskheten, vådan av att vissa invandrargrupper har stora barnkullar  osv. Jag associerar någonstans i bakhuvudet till Birgitta Anderssons "Jag är så glad att jag är svensk" ;-) Det blir svårt att ta det här på allvar för en del av det som står där är  absurt för mig.

Jag tillåter mig att vara stolt över Sverige som land med vår kultur, vår natur, vår flit, vår gamla demokrati, vårt välfärdssystem. Människor från andra länder måste också få vara stolta över företeelser i sitt land och jag känner inget hot när jag möter dem. Det är helt ok med människor med annat språk och annat ursprung än svenskt. Vårt umgänge är rätt så internationellt och vi har väldigt trevligt med tyskar, norskar, japaner, amerikaner, danskar exempelvis, men även  med svenskar. Grundläggande i värde och basbehov så är vi alla lika, sen finns det kulturella skillnader, skillnader i levnadssätt och synsätt, skillnader i matvanor och dresscod osv och det är ju himla stimulerande. Visst behöver vi blandas upp lite. Olika är bäst.

Avsnittet om invandring hos SD har jag läst flera gånger och jag märker att det är svårt att veta vad man egentligen vill, för man svänger sig med begrepp som är dåligt definierade. Ibland klumpar man ihop invandrare alla kategorier och ibland är det bara flyktingar.

Man skriver så självklart ord som massinvandring, men har vi verkligen det och vad är det?  Sen kommer svepande formuleringar som "destruktiv massinvandring".

Man förordar Safe havens ( inte heavens minsann!), alltså något område utanför (?) EU där flyktingar till EU ska samlas medan de väntar på att få sitt ärende om uppehållstillstånd behandlat. Märklig konstruktion, låter som ett getto av något slag. Och var ska de placeras om de ska vara utanför EU tro?

Invandring av "personer från kulturellt avlägsna länder" ska begränsas till minimum och jag undrar förstås vilka länder som man ska sätta upp på den listan. Ska min snälla och flitiga sonhustru med japanskt ursprung i så fall skickas ut? Vet inte ens om den yngste sonen hade fått komma tillbaka till ett SD-Sverige igen förresten eftersom han faktiskt enligt de regler som gäller nu, räknades som invandrare vid återkomsten (o som utvandrare vid utresan!). Nej sonhustrun hade inte kunnat komma med som anhöriginvandrare heller, för i så fall hade de varit tvungna att vara gifta i minst 2 år innan och det var de ju inte. 

Man påstår en massa saker i partiprogrammet som jag står frågande inför; exempelvis att vi "svenskar" riskerar att bli en minoritet i vårt eget land, jag har inte själv suttit och försökt göra kalkyler men det låter konstigt. Och man säger också att landet därmed riskerar att förvandlas till "oigenkännlighet" ;-))   Jag är övertygad om att Sverige periodvis under sin historia har haft starka influenser utifrån, tyskar under Hansatiden, Valloner under den tiden osv, men jag kan inte se att vi har farit illa som land av det. Tvärtom har deras medflyttade speciella kunskaper varit av godo för landet. Svensk husmanskost är gott, men visst har vi fått mycket god mat med invandrarna och deras matställen / butiker.

SD:s kritik av den svenska invandringspolitiken kan jag inte bedöma på  något bra sätt, för jag vet inte hur många vi släpper in av varje kategori, eller hur reglerna är. De kan ha rätt och de kan ha fel. Men jag blir fundersam eftersom den här "brödtexten" känns mindre trovärdig, man gör beskrivningar som jag inte kan känna igen eller tro på.

















Diken ...

.... fanns det massor på Liane när Roland tog över gården. Det måste till för att dränera bort vatten, leda det till bäckar och vattendrag. Vi pratar ibland på hur många timmar anfäderna sammanlagt har använt för att hålla de här dikena öppna. Förr var det något som gjordes för hand, med spade. På en gård med så här många diken måste den uppgiften ha känts oändlig, även om jag antar att man inte dikade allt på en gång utan tog en mindre del varje år istället. Roland minns hur han fick gå till sin pappa med kaffe när han var liten. Då hade han en liten grön ryggsäck med smala läderremmar och de satt tillsammans på dikeskanten för att fika. Nu är det inte många diken kvar, Roland har lagt igen det ena efter det andra. Den här veckan som gått var det dags nere på det som kallas Smörhôla. Det är Roland, arrendator -Olle och Rasmus tror jag och någon mer som jag inte vet namnet på.












Apropå valresultatet.

Bra artikel av Hanne Kjöller i DN apropå valresultatet. Hittade den hos Selma på bloggen.

Sen verkar det som om det skulle på fullt allvar kunna bli omval i Värmland eftersom slarvet med några få röstsedlar kunnat påverka valresultatet i riksdagsvalet.

Fiskegäster...

... i en våra fiskestugor träffade vi igår kväll, fredag efter att vi varit i Hol hos A och U. Det är ett klassiskt gäng fiskare som sedan många år rest tillsammans för att fiska en vecka under hösten, ett "gutta på tur-fenomen" . De hör till våra stamgäster och är väldigt trevliga. De har, liksom många andra fiskegrupper, en intern fisketävling varje gång. Och vinnaren får under det år som kommer ha "vandringspriset" hemma på väggen. Det är den här sjungande abborren som också kan vifta på fenorna i takt.

Vi var där en sväng igår kväll för att summera deras vecka här och det blev sjungande och glatt samspråk.





 

 




Sen ...

... idag eller en annan dag kommer bilder på rörläggning för att lägga igen diken på Liane, klippning av tax, och regnbågar med skatter,  ja, och lite annat. Ungefär som vanligt alltså.

Båtklubben Idun ...

... ordnar arbetsdag, lördag den 25:e september, med samling hos Gunnar i Gyltenäs om jag ser rätt på affischen. Det är dags att fixa till det ute på Restön tror jag.  En fin anslagstavla har det blivit. Spännande med allt nytt nere vid badplatsen.




Det ligger lampor nere vid badplatsen i Signebyn. Jag hoppas och tror att det kommer att bli någon form av belysning där nere.

Öppet hus ...

... har vi idag, fredag,  på min skola. Det är ingen slump att den ligger på en fredag, många föräldrar jobbar 4-dagarsvecka i Norge och kommer hem på torsdag kväll till sin familj. Öppet hus är ett bra evenemang där föräldrar har möjlighet att besöka sina barn i skolarbete. Det utnyttjas mest av föräldrar till yngre barn. De kan också äta med i matsalen om de anmäler innan.

Jag själv ska hinna till ett möte nu på morgonen klockan åtta och stanna kvar på ett annat efter ordinarie arbetstid så jag får en längre jobbfredag än vanligt, men sen är det helg.

I kväll ska vi en sväng till Hol, till A o U som har besök av familjen Haverkamp. De ska tillsammans delta i fisketävling i Västervik sen. Vi ska också träffa fiskegästerna i en av stugorna senare på kvällen för att summera deras vecka här.

I morgon ska vi till K och M. Det kan bjudas exotisk pippi, vad vet jag? 

För övrigt är helgen lugn och jag ska hinna gå mycket, pyssla lite i trädgården, komma ifatt här hemma med tvätt och lite småstädning (som nog borde vara storstädning, men den får vänta till älglovet).

Uppdaterat: Det är en mysig stämning på skolan när det är Öppet Hus. Man hör många glada skratt och surret av samtal överallt. Och barnen är lite förväntansfulla, det är ju spännande att ha egna och andras  föräldrar där.

I onsdags ...

... var jag alltså i Göteborg, i Folket Hus på Olof Palmes plats, där man har en stor konstgräsmatta med en inbyggd studsmatta i. Är det väl? Och på hemvägen är det ett matställe i Ljungskile som serverade en oätlig kycklingwok. Men kanske hade kocken en dålig dag.

Kolla på ...

... fenomenet SD ska jag göra för att begripa mer om varför det partiet fått så många röster, var tionde nästan där jag bor. Men jag hinner inte just nu. Det betyder att en kommentar som är anonym och mina egna fortsatta reflektioner får vänta lite. Men de kommer. Borde hinna till helgen.

Årjängs marknad 2010

Här kommer bilder från Årjängs marknad 2010. Den gick av stapeln förra helgen, men jag har inte haft tid att göra i ordning bilderna förrän nu.


Om jag hade en liten dotter eller ett litet barnbarn som var en tjej så skulle jag nog inte kunna motstå att köpa såna här klänningar. Tänk att få vara prinsessa i dem!


Vildhasse såg sliten ut i år. Hans röst hördes inte ut över alla andras, han väste lite hest när man kom nära, och orden var de vanliga, men jag tror inte jag vill veta vad han hade i flaskan i strumpan, som han skålade med i luften åt mig när jag gick förbi. Det kan ha varit vatten förstås, man kan bli törstig av att sälja korv. Jag hoppas att han inte föröder sitt liv. Han sålde i alla fall älgkorvar och torkat renkött precis som vanligt.







Reklamen för de här strumpbyxorna, ja eller tights eller leggings, eller vad det nu heter, var oemotståndlig.


Den här t-shirten drog onekligen blickarna till sig.




Vy över en liten bit av marknadsområdet från längst bort mot travbanan.


Årjängs marknad

Den här bilden är från ett annat år, när det var helikpteruppstigningar som man kunde hyra och det gjorde gubben förstås. Här kan man se hur stort marknadsområdet är, någon kilometer långt tror jag. Så där mellan 50.000 och 100.000 besökare på tre dagar och 700 knallar.




Här har jag varit idag onsdag!



Jag och kollega har varit i den här staden och gått utbildning till Robo Memo coach. Dvs vi ska kunna arbeta med det program för arbetsminnesträning som har utarbetats vid Karolinska institutet, (påstår i alla fall företaget som har hand om det) och som är det enda med vetenskaplig dokumentation som visar att det fungerar. Arbetsminnet är centralt i läsinlärningen. Vi hoppas kunna göra insatser tidigt för de elever som vi ser på tester har brister i arbetsminne. Det var en givande dag och vi ser fram emot att få göra riktade och tidiga insatser runt de elever som vi kan misstänka får problem med läsinlärningen.












Det sista kortet i den här raden tog jag på en ort på hemvägen. Där försökte vi få ner en fullkomligt oätlig kycklingwok. Men vi överlevde.

Grattis svåger G ...

... som fyller år idag. Jag brukar vara dålig på att hålla ordning på födelsedagarna i släkten, men den här minns jag eftersom den infaller dagen efter min mammas. G.  kom förresten precis nu förbi här med en häst. Han har en vacker unghäst som heter Moebraga. Hon är fin hon! Och speciell! Annars är ju hästar inte min grej, jag får hålla med en bekant som brukade säga att han var rädd för dem för "di är farlige i bägge ännar".

Valet ...

... har gett mig något att fundera på när det gäller vad som är rasism / främlingsfientlighet och vad som är politik. Och jag har tvingats att försöka bena ut för mig själv, huruvida SD är främlingsfientligt / rasistiskt eller om det är ett parti som  pekar ut problem med flyktingmottagandet.  Det skulle ju kunna vara så att inget etablerat parti ens har vågat viska något om det här laddade ämnet av rädsla för att bli uthängda i media som värsta nazisterna.

För jag tar klart avstånd från rasism och främlingsfientlighet, men jag tycker det är helt ok att granska svensk flyktingpolitik satt in i sitt sammanhang. Den granskningen drabbar ju oss själva, vi svenskar som har varit med och röstat fram den, inte flyktingarna som individer eller grupp.

Jag har jobbat ett par år med förberedelseklass för flyktingförläggning och jag har träffat många, både barn och vuxna i en flyktingsituation, främst från det forna Jugoslavien. Och i stort sett alla ville inget hellre än att komma tillbaka hem igen och de var alldeles vanliga människor, inte mer kriminella eller mer arbetsskygga än vi andra. Nu fick de inte jobba men de hade gärna velat, det är jag övertygad om. De frågade ofta mig som lärare om jag visste något sätt för dem att kunna få jobba, men de var då omöjligt. De var oändligt tacksamma att få skydd här i landet under kriget i Jugoslavien, men samtidigt fixar vi väl inte att ta emot alla världens flyktingar. Det är ju viktigt att de får ett bra mottagande, de som kommer också, ett värdigt mottagande. Jag har ingen aning om hur många som vill hit och hur många vi eventuellt avvisar?  Eller om vi tar emot alla som trovärdigt kan hävda att de är flyktingar?

Det finns ett par situationer under den här infekterade debatten i samband med valet som har fått mig att tänka till en gång till:

1. När Lars Ohly vägrar att gå in en sminkloge samtidigt som Jimmie Å. pga att Jimmie  leder ett parti med rötter i rasism. Just det argumentet blir lite konstigt när det kommer från någon vars parti har rötter i företeelser som vi kanske helst alla vill glömma. Är det rötterna vi ska bedöma eller partiprogrammet hos partier som V och SD och de andra?

2. När Jimmie Å får stå mitt i en debattstudio och ensam försvara sig mot hatiska  angrepp från alla håll och kanter. Han klarar alla påhopp, både de sakliga och de osakliga, svarar mycket lugnt och vänligt men bestämt. (Han är ett medialt geni, säger mediasonen, som f.ö. inte är SD-anhängare). Jag som har svårt att åse mobbning drabbas genast av en sympati för Jimmie Å, en sympati som inte har med fakta att göra, inget med vad han egentligen säger att göra. Det är en känslomässig reaktion som kanske drabbar fler än mig. Och det blir ju inte bra, jag menar att gång på gång arrangera situationer som sätter SD i en offer-roll, ett mobbningsoffer. Det är svårt att bedöma de sakliga argumenten när man drabbas av insinktivt medlidande med offret och lika instinktiv ilska över de mobbande. Eller också är det bara en typisk kvinnlig reaktion från min sida? Eller bara nåt som drabbar mig som inte tål att åse mobbning i någon form? Och som är van från jobbet att genast ingripa när jag ser det.

Det är bra att släppa ut sina käpphästar på grönbete, man vet aldrig hur de ser ut när de kommer tillbaka. ;-). Jag kan alldeles för lite om detta för att ha en välgrundad synpunkt, men nu är det nog dags att fylla på kunskapsluckorna, om det ska blir begripligt varför det här partiet plötsligt har fått så många röster.

Om valet i Årjäng så kan man säga att SD fick ett mandat, ett lokalt missnöjesparti, Nordmarksdemokraterna två mandat. Socialdemokraterna fick de två mandat som V förlorade och tre från C som det ser ut.  Övriga ligger ungefär på samma nivå. Trist för centerns del, som har förlorat mycket. De flesta menar att partiet fått klä skott för de tomma affärslokalerna i centrum, (trots att alla var överens om bygget). Det är dessutom ett resultat som är märkligt på olika sätt. Jag tror att partiet i kommunen tar kontakt med centern riks för att få hjälp att analysera det ur flera olika aspekter. Till slut blev det ändå en klar majoritet för Alliansen och man har nu att genomföra det man fått väljarnas mandat till att göra. Alla sluter upp runt ledningen och vill hjälpas åt.

Om Årjängs marknad o valet ...

... skriver jag här på bloggen tisdag eller onsdag. Båda är intressanta fenomen.

Tidsmaskin ...

... skulle jag vilja ha. Då skulle jag vilja flytta mig tillbaka några minuter till  Karlbergsvägen 65 i Stockholm den

här dagen, i början på nittonhundratalet. Det var där och då min mamma föddes.
Fasadfoto

Så här ser den ut idag tydligen om man letar på nätet. Vasastan är det. Med digital teknik kan man till och med promenera där.

Här finns en länk till hur huset såg ut ungefär när min mamma föddes. Det ligger på sidan 22 av 28. Det byggdes 1905 o ritades av arkitekterna Dorph och Höög. Där fanns lägenheter 3-4 rum och kök med jungfrukammare.


Det har idag varit en dag med mycket sorg och tillbakablickar och många tankar på vad vi brukade göra för att fira henne. Nu är det första gången i mitt liv då jag inte firar den 20:e september.

Nästa gång jag åker till Stockholm måste jag kolla om den fastigheten finns kvar där mamma föddes, eller om man har rivit och byggt nytt.  Kanske kan man gå in på nätet och söka efter den, både i nutid och på historiska bilder. (Uppdaterat; se ovan)

Om jag kollar på nätet på mammas födelsedag så kan jag se att det var mitt under brinnande världskrig, sen fick hon själv sitt första barn samma år som nästa världskrig tog slut. Just den dagen min mamma föddes så var det riksdagsval, det var en torsdag. Om man sände några andra nyheter på radio, än om kriget, så kan det ha varit att observatorn Manne Hofling försvann under en provianteringstur i Sarek och han återfanns aldrig. Endast något som kan ha varit hans ryggsäck. Man har även i senare tid letat efter lämningar efter honom, men inte funnit något.

(Sonen ringde. Han var välbehållen hemma från jobbet i NY. Kom till Sthlm i morse, hade jobbat några timmar under dagen, men varit i lätt dvala för resten, lång tid vaken i samband med resan)

Herta uppmärksammar Årjäng ...

... på sin blogg. Tackar för uppmärksamheten!

Son i NY






Hittade bilden men vet inte var han är just här, eller varför. Hoppas han är hemma välbehållen nu från alla oväder.

En rysare ...

... ser valet ut att bli. Håller med Mona Sahlin när hon säger att det finns inga vinnare i ett val där SD blir vågmästare.

VAL ...

... är det idag söndag. Det är val till kommun, landsting och riksdag. Man kan följa valet på en sida som heter www.val.se. Där finns hela tiden statistiken varefter den inrapporteras efter att vallokalerna har stängt klockan 20.00. Det är rätt spännande. Nu, söndag förmiddag, kan man redan se hur många som har förtidsröstat.  I Årjängs kommun har 2639 har förtidsröstat det här valet, mot 2416 förra valet 2006.  Jag ska rösta i vallokalen här i Sillerud, sockenstugan. Det känns lite högtidligt att göra så, på "rätt" dag. 7899 personer  röstberättigade finns i Årjängs kommun till kommunvalet. 6864 personer är röstberättigade till riksdagsvalet.

 





Centrum i Årjäng ...

... blev alldeles förfärligt. Ja, det är tyvärr sant. Det blev inte bra. En spökstad ser det ut som.  Himla trist!

När besluten i kommunen  fattades om att låta Conceptor / andra entreprenörer bygga affärsgallerian och Färjan och det nya torget och hotellet,  så var alla med och godkände det, sossar, centerpartister, folkpartister, moderater, kd. Ja, alla utom vänsterpartiet som valde att strunta i att vara med när det här ödesdigra beslutet fattades. Lite fegt kan man tycka i efterhand. Särskilt som v- företrädaren nu skäller som en bandhund över de andras beslut, det beslut hon alltså valde att inte delta i, fast hon hade en plats  i fullmäktige och därmed möjlighet att komma med andra förslag.

Dessutom hade förslaget till nytt centrum ställts ut ett bra tag för alla och envar i  kommunen att kolla på, ta ställning till och tycka till om. Men det var ingen som tyckte nåt. Bara en person från Karlanda sägs det. Den var lite skeptisk. Men ingen annan av kommunens c:a 10.000 invånare. Inte så konstigt att de kommunala företrädarna trodde att det var ok att fortsätta med centrumplanerna.  Alla trodde att affärsidkare skulle stå på kö för att få ha verksamhet i de nya centrumlokalerna. Och att det skulle bli en myllrande galleria. 
 
Men det blev inte så. Lågkonjunkturen slog till i samma ögonblick. Ingen vågade satsa på nya butiker i Årjängs centrum. Det blev tomt och spöklikt. Jag såg några turister i somras som förtvivlat letade efter affärer i det här stora tomma centrumhuset, men de gick förstås bet. För det finns inga affärer. Bara tomma hus.

Nu  köper kommunen tillbaka mark för samma pris som man sålde den till Conceptor, gamla dåliga Clarashuset rivs på Conceptors bekostnad så att man får en öppen yta bredvid COOP  istället för det gamla torget. Biblioteket (som nu har dåliga lokaler!) flyttar till centrum- Färjan och hyr nya lokaler för en billigare penning än de lokaler man nu hyr av en holländsk ägare.

Sammantaget tror jag att det kan bli en bra centrumlösning. För något måste göras åt den situation som är nu, man kan inte ha en spökstad mitt i Årjängs centrum. Det är trist och otrevligt för alla, både för kommuninvånare och för besökare.

Jag tror på den idé mot en lösning som Alliansen i Årjäng förespråkar och som nu är beslutad av majoriteten om jag har fattat rätt. Och jag hoppas att man i valet får mandat att genomföra den. Tråkigt nog säger den socialistiska minoriteten nej till de här planerna på ett nytt centrum. Man vill tydligen behålla centrum som det är idag och det tror jag vore olyckligt. Något måste göras och då hjälper det inte att bara säga nej och klaga. Man måste också komma med konstruktiva förslag på lösningar. Det saknas idag från oppositionen. Det finns inget besked till väljarna om vad man vill ha istället.




Marknad i Årjäng ...

... är det den här helgen. Jag har glömt skriva om det. Men så är det i alla fall. Den började idag fredag o pågår till och med söndag. Alla försök till att bedriva undervisning i skolan den här fredagen varje år, är i stort sett bortkastad. Det enda och överskuggande intresset är vem man ska gå på marknaden med och vilka karuseller som kommer tillbaka och om det är några nya.

Bortåt
100.000  besökare om jag minns rätt brukar det vara på tre dagar och så där 700  knallar. Det är ofattbart många i lilla Årjäng.

Förra året var vi där med dotter och barnbarn. Bilderna är från det tillfället. Fast de bilderna  får hänga med i år också även om de inte är här hos oss i år. Men marknaden är ungefär så här varje år.





















Vild-Hasse brukar vara där och sälja sina böcker, jag vet inte om han kommer i år igen. Han far nog illa med sig och ser lite sliten ut ibland, ändå har han hängt i länge nu.



Hittade en bild på dotter också vid besöket för ett år sen tror jag, eller kanske något mer år sedan. Vi var vid trollet på Claras torg. Jag tycker om den här bilden, som för mig är mer än en bild av en dotter. Den är också bilden av en ny generation föräldrar, med ett vakande öga på de två sönerna som leker vid trollet och samtidigt en latte i ena handen och en sms- maskin i den andra. Det är alltid kontakt med de godaste vännerna.


Från New York ...

... sms:ade sonen igår. Han var lyckligen landad. Trodde inte han skulle åka förrän idag fredag, men nu är han alltså redan där. Det var orkan i NY igår kväll, torsdag, men jag hoppas det går bra nu. Värsta blåsvädret, hemsk åska när man vistas på  15 :e våning på Soho Grand är ingen lek förstår jag. Försöker komma ihåg tidskillnad gör jag men lyckas inte. 5 timmar bakåt kanske för dem?

mk
Kortet taget av modechef Daniel på Café om jag förstått det rätt.

Så här ser sonen ut på hotell Soho Grand i NY igår fredag ungefär. Modevisningar ska följas förstår jag. Om han ser lite trött ut så kan det bero på vakande ut ovädret eller tidsomställningen, även om den inte är så tuff som vid resor till västkusten.


Det här är en synvilla.


Vid första påseende så är det min avlidna mammas finhandskar, men det är en synvilla, det är hennes händer som omtänksamt och ömsint kramar mina händer varje gång jag tar dem på mig för att gå ut med Oskar, dvs nästan dagligen. Fortfarande efter nästan ett halvår är sorgen närvarande hela tiden. Den ligger där, tätt under ytan. Idag glömde jag bort mig igen och vinkade till mamma när jag åkte genom Svensbyn i helt andra tankar. Men hon kikade inte fram mellan blommorna i köksfönstret. Hon finns inte mer.  Jag önskar så mycket att hon skulle leva, jag vill ha henne tillbaka.

Årjäng - ett nytt Ullared?

I den västra delen av vår kommun, mot norska gränsen byggs det handelscentra. Nu börjar man bygga Lindudden, ett 22.000 kvadratmeter stort handelshus med massor av affärer för gränshandel. 80 % av handelsparken är nu uthyrd och då börjar man bygga. Och man vill fortsätta med ännu mer tydligen.

 Dessutom byggs det bostäder förstås, många på Prästnäset, de som ska jobba här måste ju ha någonstans att bo. Arbetslösheten i Årjäng är mycket låg, ibland är det brist på arbetskraft, åtminstone i vissa branscher. Kommunen är i stark utveckling nu när lågkonjunkturen släpper och investeringarna kommer igång igen. Satsningarna på att ubilda arbetskraft till handeln på den planerade yrkeshögskolan vid Lärcenter på Kyrkerud ligger rätt i tiden. Bättre att ortens ungdomar får jobb än att man tvingas ta in utifrån.

Om jag nu ska fortsätta skryta hejdlöst om platsen där jag bor så är, precis nu, Årjängs kommun rankad som etta av 290 kommuner i Sverige när det gäller tillväxt av egenföretagande. Orten har inget jättestort företag som dominerar men många små och det är kvinnorna som står för största ökningen. Nästan varannan invånare, 40 %,  driver  eget företag i någon form, i Årjängs kommun. Om man därtill lägger att var femte invånare är en älg och var 10;e en häst, så klarnar bilden av Årjäng ännu mer för den utomstående! :-))

Sammantaget kan man påstå att det finns massor av framtidshopp i kommunen, mycket sysselsättning och låg arbetslöshet. Våra ungdomar har möjlighet att stanna kvar här om de vill, behöver inte som på 70-talet flytta till Göteborg för att få arbete. Det är trevligt att bo här också för det är väldigt vackert med sjöar och berg och skog. ´

Efter mitt skryt och skrävel så  kommer alla att vilja flytta hit!

Inte så präktig!


Hmm, jag försöker ju upprätthålla åtminstone ett sken  av präktighet och ordning och så, fast jag är född slarvmaja. ;-)

Men i morse missade jag ett möte kl halv 8 med en kvart. Glömde helt enkelt bort. Det erkänns! Jag glömde. Och jag sov inte ens, jag rensade och hackade svamp för glatta livet. Skäms förstås gör jag, det är bara att erkänna de egna tillkortakommandena. Jag känner tydligt hur auran av präktighet falnar. Mötet blev i alla fall, fast lite kortare än som var tänkt. Livet går vidare. Suck!

Lärcenter på Kyrkerud ...

... planerar den borgliga Alliansen för i Årjäng. Det är ett spännande alternativ och innebär en utveckling av möjligheterna till utbildning i Årjäng. Jag har inte hört från vänsteroppositionen vad man tycker om Lärcenter. Kanske är man även här rädd för nytänk och utveckling och vill promt behålla dåliga lösningar (så som med Årjängs centrum!).  För det är en dålig lösning att fortsätta köra vidare kommunalal gymnasielinjer med nästan inga elever alls. Det är bara att acceptera att  många ungdomar inte vill välja ÅGY trots ivriga försök att locka dem dit.  Några års studier på annan ort, eller i ett annat land kan ge nyttiga erfarenheter.  

Lärcenter blir ramen för ett antal utbildningsmöjligheter; exempelvis  SFI, vuxenutbildning, yrkesutbildningar, gymnasiesär, särvux, yrkeshögskoleutbildningar, företagsutbildningar. Det planeras i samarbete med  kommuner i närheten,
bl.a. Bengtsfors. Mediautbildningen kan flyttas till Lärcenter, Friluftstekniska är på väg tillbaka till Årjäng. På Lärcenter kan även erbjudas teoretiska utbildningar inom ramen för folkhögskolans kurs.

Utbildningsgraden hos befolkningen brukar mätas med hur många som har läst på universitet och högskolor. Och det sägs att Årjäng ligger lågt när det gäller antalet högskoleutbildade.  Jag vill påstå att det säger väldigt lite om skickligheten och den verkliga kunskapen hos människorna som bor här.  Och jag kan inte förstå varför en socialistisk majoriet en gång i tiden inrättade gymnasieskolan så att de som läser en yrkeslinje måste läsa in högskolebehörighet också i sin utbildning!  Vilket slöseri med tid och resurser och vilket förakt för de ungas eget yrkesval! Det behövs inte universitetsutbildning för att köra lastbil, det behövs utbildning men en annan utbildning. 

Högskolebehörighetskravet på gymnasieskolans yrkeslinjer,  var lika korkat som att säga till den som vill bli lärare och därför väljer samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, att Du måste bli rörmokare också, för Du kanske ångrar Dig och inte vill jobba som lärare hela livet.

I mitt drömgymnasium så läser alla som vill ha en yrkesutbildning, på yrkeslinjerna först 2 år bra yrkesutbildning och får sedan välja till ett tredje år med antingen högskolebehörighet eller entreprenörsutbildning (företagsekonomi,  lagstiftning för egen företagare, osv). Många av dem som går en yrkeslinje på gymnasiet, exempelvis frisör, fordon, el, rörmok, handel, bygg kommer ganska snart att vara egna företagare och då behöver de såna kunskaper.   

Många gånger har jag suttit med elever i grundskolan som tidigt varit på det klara med vad de vill bli, exempelvis gå in i familjeföretaget med lastbilar, grävmaskiner, skogsmaskiner, djurhållning eller annat. De är beredda att ubilda sig för sitt yrke med allt vad det innebär av yrkeskunskap, språkkunskap, it-kunskap osv. De behöver antagligen också entreprenörskunskaper med ekonomi eftersom många blir egna företagare så småningom. Men de har fasat för att fortsätta traggla in högskolebehörighet, som de upplever det, till ingen nytta.

Friskolegymnasiet med ett tiotal yrkeslinjer i Årjäng kompletterat med Lärcenter på Kyrkerud skulle kunna ge många av dem vad de behöver av utbildning för att stanna kvar hemma i Årjäng och bli en av de duktiga, framgångsrika småföretagare som vi har. Årjäng är ett riktigt litet Gnosjö med ett stort antal små företag som bedriver god verksamhet. De är grunden för decennier med låg arbetslöshet i Årjäng.  Ett Lärcenter skulle även kunna erbjuda teoretisk utbildning till dem som vill ha det. Det skulle bli ett lyft för Årjäng och ge både vuxna och ungdomar många alternativa möjligheter att välja en utbildning som de behöver och som de önskar.


Örebro slott!


Äsch, jag tyckte bara att bilden var så fin från senaste besöket för ett par veckor sedan!! Så jag ville lägga ut den på bloggen. Det är förstås en medeltida byggnad, gjord för att kunna försvara sig och staden, med små fönster och torn.  Runt slottet rinner Svartån, med forsar och fall och fåglar. Det är lite Åmål över Örebro så här mitt centrum, båda två är  städer med lång tradition som har kvar sina gamla byggnader mitt i stan och sina grönområden. Här finns Järntorget mitt emot, konsthallen nära, Strömpis restaurang (kvar hoppas jag!), pittoreska kvarter med träkåkar, små butiker, hantverk, affärer och konstmuseet ett stenkast ifrån. Och lite längre ner förbi trafikljusen vid museet börjar Stadsparken och Wadköping, den gamla stadsdelen från tidigare århundraden. Himla fint är det. Vem sa att Örebro är tråkigt!!???

Agenda

Äldste sonen ringde idag. De kommer hem i början på november istället för nu under marknadshelgen. Men nu blir det ett annat gäng. Det som man i Norge skulle kalla "Gutta på tur" eller nåt sånt. Alltså ett killgäng. Kanske inte blir så mycket svampplockning då, mer jakt, varmbad, lerduveskjutning, tja och en del annat.

Vädret har blivit riktig höst nu, med regn och blåst och rusk. Känns ändå lite bra när årstiderna uppför sig som dom ska. Det är tryggt. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder säger alltid vi beskäftiga skolfröknar, byltar på oss och travar iväg ut på den dagliga rastvakten.  Ha ha....

Det ny-gamla jobbet som speciallärare börjar falla på plats nu, lite i taget. Och det är också väldigt roligt, med nya barn och nya arbetskamrater. Jag får ju behålla kontakten med gamla kollegor också, det är bra.

Hinner inte riktigt med att läsa och kommentera andra bloggar just nu, men jag kommer igen.

Traditionella gymnasieskolor ...

... som vi är vana att se dem, kan delvis  ha spelat ut sin roll på små orter som Årjäng. Man kan behöva tänka helt nytt för att anpassa sig till de nya möjligheter som ungdomar har idag att välja gymnasieutbildning och till de möjligheter som it ger.

 För det är inte valfriheten i sig det är fel på, den vill nog både ungdomar, föräldrar och arbetsgivare behålla. Det är inte staten eller kommunen som ska skriva de unga på näsan var de ska läsa, vilken utbildning de ska välja, vilken linje de ska gå, om de ska gå i en kommunal eller privat skola.

Till höstens gymnasielinjer i vår lilla kommun var det bara c:a 10 av 120 elever som valde att stanna kvar och gå på gymnasiet på hemorten. Några av dem valde samhällslinjen och resten praktisk linje. Det har inte gått att locka fler, trots att man i flera år verkligen har försökt genom att leja marknadsförare, informera i högstadierna på orten osv. 

Med så få elever blir det svårt att hålla god kvalitet på utbildningen. Det är exempelvis inte lätt att rekrytera behöriga lärare till ÅGY (Årjängs gymnasieskola)  när det bara finns några enstaka timmar i varje ämne att erbjuda, det blir få heltider. Det är inte heller så inspirerande för eleverna att gå på en skola med så få kamrater. Gymnasieåldern borde ju få vara en tid i livet när det finns ett utbud av umgänge i samma ålder. Och jag skulle gissa att det är det som får de flesta att söka sig till andra orter, där man har chansen att få kompisar med liknande intressen.

Det blir inte bra för eleverna att driva ÅGY  vidare som det är idag och det går heller inte att försvara ur ekonomisk synvinkel att ha gymnasieklasser med enstaka elever i varje. Det äter för mycket av resurserna som är avsatta för utbildning i kommunen. Vi som jobbar i skolans värld minns alla gånger vi fått köpstopp i slutet på året för att ÅGY har spräckt sin budget. I Värmland räknar man idag med att gymnasieskolorna, i sin iver att försöka behålla de egna eleverna och locka till sig andra kommuners, har en överetablering på 50 %. Det betyder att många platser som man planerat för, som man har lokaler till och som man har anställt lärare till, står tomma när läsåret börjar.

Planerna för ett Lärcenter på Kyrkerud i Årjäng är spännande tycker jag. Det är exempel på nytänk som behövs för att kunna erbjuda ortens ungdomar och vuxna bra utbildning om de vill stanna kvar hemma och studera. Genom att kombinera vuxenutbildning med yrkesutbildning, distansutbildning, universitetsutbildningar och göra det i samarbete med fler kommuner så kan man utnyttja modern teknik och erbjuda många typer av utbildningar.

Jag ska skriva mer om det här på bloggen.

Höstkrukorna


Så här blev årets höstkrukor ute med lite astrar, ljung, vitt trassel (vad nu det kan heta), silverek och något annat.  Ljungen och det vita trasslet kan nog vara kvar över vintern om jag kompletterar med någon barrväxt sen när astrarna vissnar. Hösten är fin.

Sasas nya blogg...

... ska jag kolla på. Där undersöker han spännande former i vardagen. Sasa jobbar med design och är vän till sönerna.

Ny länk som ska fungera!

http://hiddenforms.blogspot.com/

Smutsig valkampanj igen då!

Du Daniel Schützer (s) Årjäng,  det räcker uppenbarligen inte alltid att "lyfta luren" och ringa o fråga. Man måste också se till att få prata med rätt person, den som sitter inne med korrekt  information.

(Daniel har anklagat Alliansen i Årjäng för att ha låtit sig utpressas av fastighetsbolaget Conceptor, byggare i Årjängs centrum, till att gå med på att se till att 70 % av lokalytorna i Färjan skulle vara uthyrda innan man bekostade rivningen av det gamla dåliga Clarashuset.  Detta var inte sant.  Jag skrev om det här i ett
blogginlägg tidigare där jag kritiserade vänsteroppositionen i Årjäng för att smutsa ner valkampanjen med personliga påhopp och osanningar istället för att debattera i sakfrågor. )


För mig var det självklart att det var Katarina J, kommunalrådet,  som hade rätt, det var ju hon som förhandlat fram avtalet med Conceptor för Årjängs kommun och hon måste väl rimligen veta vad hon skrivit på. Dina uppgifter, Daniel, var i andra hand och visade sig alltså vara felaktiga. Alliansen / Katarina har inte låtit sig utpressas av Conceptor på det sätt som Du gått ut med, både i Ditt tidningsinlägg och i Din kommentar på Årjängsportalen. Ett officiellt tillrättaläggande från Din sida vore kanske inte fel Daniel? Eller kanske rent av en ursäkt för rätt fula beskyllningar?


Jag har ju ett svagt minne av att Du för en tid sen med bestämdhet hävdade att socialdemokrater i Årjäng inte behövde vara  perfekta, men se luras i insändare var inte tillåtet? Där gick gränsen.  Men jag kanske minns fel.

Centrum i Årjäng ser förskräckligt ut idag men det är bara Alliansen som har kommit med förslag till hur det ska kunna bli bättre. Nu finns ett avtal med fastighetsägaren och majoritetsbeslut i fullmäktige som gör att man äntligen är på rätt väg och kan få en förbättring.  Personliga påhopp och dåligt underbyggda anklagelser från  (s) och (v)  har httills dolt det faktum att man från oppositionens sida inte har några konstruktiva alternativa förslag när det gäller centrum. Frågan hänger fortfarande i luften: Hur vill (s) lösa centrumproblemet i Årjäng?


Jag återkommer till min förhoppning att åtminstone slutet på valkampanjen från vänsteroppositionen i Årjäng kan föras med ärliga metoder och att sakfrågor ska användas för att vinna stöd hos väljarna, inte såna här trista påhopp som jag ger exempel på i mina debattinlägg här på bloggen och på Årjängsportalen. Du och Ditt parti Daniel förlorar trovärdighet och sånt här skrämmer bort folk från att gå och rösta. Alla blir till slut förlorare i en smutsig valkamp.

Nu ska vi snart se på Filip och Fredrik i Värmland, kl 22.00 och Anders och Annelie kommer just nu.


Liskogen ...

... gick vi upp på igår kväll med hundarna. Jazz letade hare utan framgång. Oskar var med i koppel. Det var första riktiga skogsturen efter någon veckas snörvlande. Äntligen börjar krafterna återvänd!


Den här stenen hänger så lustigt.

Vi klättrade upp längst upp. Utsikten är fin därifrån. Vi kollade lite efter lingon, det brukar finnas här, men det är jättedåligt i år. Det sitter bara enstaka här och där.

Men svamp hittade vi, mer än vi hade tänkt oss. Det är så mycket nu.


Det här har grävlingen grävt för att leta mat.


Valet ...

... är ju bra att vi har och politiker. Det är demokrati.

Men jag värjer mig för själva valpropagandan och röstar utifrån något slags grundläggande ideologi om hur jag vill att vi ska ha det med samhällsplanering och samhällsekonomi.  Jag kollar inte på TVs valprogram, inte ens  nyhetskanalernas valinslag.

Men det som kan vara intressant är hur valkampanjerna bedrivs. Nu bjuder de väl inte på så många överraskningar även om jag tycker att man fokuserar ovanligt mycket på personangrepp iställt för på sakfrågor, till och med i lilla Årjäng. Det brukar annars bli så att i små kommuner så är det inte de ideologiska skillnaderna som avgör mellan olika block, utan man är mer pragmatisk och ser till de frågor som är aktuella.  Och solkiga personförföljelser av det slag vi sett hos oss i vårt lilla samhälle  i år brukar det inte vara så vitt jag kan minnas.

En annan ovanlighet just i år är att
Expressen  starkt har tagit rollen som Alliansförsvarare. Aftonbladet är som alltid Vänster, vilket hör till, så nu är läget liksom balanserat bland kvällstidningarna.  I övrigt så verkar det vara som vanligt med medias ställningstagande; ägarna till media är i många fall borgliga, men eftersom journalistkåren å andra sidan är vänster och framför allt miljöpartistisk så jämnar det ut sig i valrapporteringen.

Det som just nu förvånar mig är att Aftonbladet väljer att redan nu, med en vecka kvar till valet, ge striden förlorad och skänka segern till Alliansen. Det är ovanligt. Man borde rimligen istället fokusera på det som talar till egen fördel, inte beskriva hur människor i S-valstugorna är på väg att ge upp och hur Alliansen gemensamt vinkar segervissa och glada.

Men med smarta kommunikationsstrateger överallt så är det förstås inte en slump att så sker. Kan det vara så att man genom att redan förespegla en borglig seger, försöker mobilisera soffliggarna, som enligt undersökningar har vänstersympatisörer i majoritet?

Asch, detta var bara tankespån om valet, helt ointressant egentligen.

"Här är Ditt liv" såg vi på ...

... i går kväll lördag, eftersom vi inte hade något annat att göra. Och det var riktigt bra den här gången, vilket mest berodde på att Kjell Bergqvist är så dråplig, så begåvad samt kunde beröra med sitt patos och sin djupa medkänsla med människor i nöd.

Ingvar  Oldsberg  är  inte lika lysande Han är en mekanisk programledare, en som knäpper på yrkesrollen när kamerorna går igång och har den igång hela tiden. Det känns inte som om han egentligen är engagerad i sina huvudpersoner och deras liv. Han rabblar på enligt manus, ställer de frågor som finns på pappret, skickar gäster ut och in så som det är föreskrivet.  Men det verkliga engagemanget och närvaron saknas. Han är fortfarande något slags grimaserande pajas, oavsett om han är glad eller allvarlig.

Murgröna


Jag brukar inte få murgrönor att överleva särskilt länge. Det är växter som vill ha vatten med jämna mellanrum och det ges inte alltid här hos oss. ;-) Jag  glömmer ibland.

Den här köpte jag i alla fall häromdagen i den här längden på blomsteraffären i Årjäng. Kul att den fanns och till ett vettigt pris 79 SEK. Gå dit och köp!

Gäster plötsligt ...

... kom det till det andra huset också igår lördag, gäster som vi inte visste om. Tur att inte sonen och följe kom i alla fall då. Det hade blivit problem. Holländare är det. Och gästerna i det första huset är tjecker. Ovanligt. Tur att de pratar engelska. I alla fall lite. Så vi förstår varandra.

Kommande blogginlägg här kommer att handla om valet, "Här är Ditt liv", Örebro,  om skolan var bättre förr, fin murgröna till exempel. Det skockar sig ibland. Snart fyller bloggen fem år och inte en dag av bloggtorka har det varit, tvärtom, det blir fler och fler inlägg per dag. Däremot så missköter jag min Facebooksida. Facebook är inte roligt för mig. Vet inte varför. Jag tvingar mig dit ibland pliktskyldigast och kollar av, men inte för att jag har lust.

11:e september + eländen!

Det är ingen ände på eländen som har inträffat den 11:e september under århundradena!! Jag gick in på Monika Ringborgs blogg för att gratulera på födelsedagen, men finner denna uppräkning hämtad från Wikipedia
  • 1297 – Den engelska nordarmén, som har sänts för att kuva den skotske frihetshjälten William Wallaces uppror i norr, besegras av skottarna vid Stirling Bridge.
  • 1709 – De allierade under spanska tronföljdskriget segrar i slaget vid Malplaquet.
  • 1857 – Ett nybyggartåg blir massakrerat av mormoner utanför Salt Lake City.
  • 1906 - Fröet föddes till “Satyagraha”,  Gandhis ickevålds-motstånd, i en möteslokal i Sydafrika. (mitt tillägg = Monikas!)
  • 1914 – Den tyska offensiven på västfronten under första världskriget hejdas vid Marne.
  • 1922 – Brittiskt mandat proklameras i Palestina.
  • 1944 – Brittiskt bombflyg förstör cirka 75 procent av bebyggelsen i den tyska staden Darmstadt, varvid omkring 11 500 människor omkommer.
  • 1961 – Världsnaturfonden (World Wide Fund for Nature; WWF) grundas i Schweiz.
  • 1967 – Provierörelsen upplöses.
  • 1970 – Bilmodellen Ford Pinto lanseras.
  • 1971 – Den svenska avdelningen av Världsnaturfonden grundas.
  • 1972
    • San Franciscos tunnelbana invigs.
    • Sommar-OS avslutas i västtyska München.
  • 1973 – En militärjunta, ledd av Augusto Pinochet, störtar Chiles president Salvador Allende i en militärkupp.
  • 1978 – Den svenske formel 1-föraren Ronnie Peterson avlider i sviterna av en olycka i Italiens Grand Prix på Monza dagen innan.
  • 1979 – Passagerarfärjan M/S Estonia beställs av Viking Line under namnet M/S Viking Sally.
  • 1985 – Två tåg frontalkolliderar i portugisiska Alcafache och fattar eld. Uppgifterna om antal omkomna varierar mellan 45 och 150.
  • 1987 – Den jamaicanske reggaeartisten Peter Tosh rånmördas i sitt hem.
  • 1988 – Det svenska rockbandet Imperiet gör sin sista spelning på Ritz i Stockholm.
  • 2001 – En terroristattack utförs mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington D.C., USA.
  • 2002 – Den svenska sångerskan Marie Fredriksson faller ihop hemma i sitt badrum; hon får ett epileptiskt anfall. Det konstateras senare att hon har fått en hjärntumör.
  • 2003 – Sveriges utrikesminister Anna Lindh avlider till följd av de skador hon har tillfogats i ett knivöverfall dagen innan.
  • 2004
    • En helikopter havererar i Egeiska havet av okänd anledning, och sexton höga representanter för grekisk-ortodoxa kyrkan i Alexandria omkommer, däribland patriark Petrus VII av Alexandria.
    • Det 1000:e dödsfallet bland de amerikanska soldater i Irak inträffar.

Jag hör ju till dem som tycker att bildandet av WWF är trist och beklagligt, om än inte katastrof i närheten av de i övrigt uppräknade. Men för mig är WWF självklart en blufforganisation av stora mått, med en mörkläggning i stiftelseform av hela sin globala verksamhet, så den platsar bland andra eländen även om det finns en klar gradskillnad. Hur kan en dag bli så sorgetyngd??

Grattis ändå Monika! Vi får försvara våra födelsedagar mot mörka krafter! Min är ju den 30:e november, Karl den tolftes dödsdag, som hyllas av högerextrema rörelser i Sverige. Fast jag hävdar med bestämdhet att det är min dag, en dag att fira. Inte att manifestera.


En nästan blank dag ...

... har jag idag lördag. Ska bara peta ner lite växter som jag köpte i Karlstad igår, såna där som kan lysa upp höstmörkret i krukor ute. Ja, nästan hela helgen är blank faktiskt. Rätt skönt ibland att det inte är så planerat, man kan komma ikapp med hus och hem och trädgård. Roland hade jakt med Jazz i morse och sällskap vid brasan av en god vän, Eskil.

11:e september ...

... är ett datum som för alltid kommer att följa oss med fasa. Kan tänka mig att många väljer bort att flyga den här  dagen, eller helt enkelt avstår från att resa bort.  Det finns ju en risk att någon galning använder dagen för att få  fokus på sin egen person (typ den galne pastorn som åker till NY idag lördag för att försöka träffa Imamen!) eller sin organisation (extrema kristna eller extrema muslimer). De flesta följer nog media och nyhetsflödet med oro för att läsa av vad som händer, eller inte händer. Jag hoppas att inget händer idag som trappar upp våldet i världen.

Det är ju som Mia påpekar i sin blogg, ett datum som har följts av våld och elände, inte bara attacken i tvillingtornen 2001:

- Militärkuppen i Chile den 11:e september 1973

- Anna Lindh dog 11:e september 2003

Bäst att stanna hemma och dra täcket över huvudet.

Anne är modig som utmanar ödet och ställer till födelsedagsfest idag.



Rensade mailboxen o hittade det här:


Polisbrist i Norrbotten??


Halvor Karlsson i Antnäs skulle gå och lägga sig när hans fru sade till honom att han hade lämnat ljuset på i garaget, vilket hon kunde se från sovrumsfönstret.

Halvor öppnade bakdörren för att släcka ljuset men han såg då att det var tjuvar i garaget som stal grejor.

Han ringde polisen som frågade om någon hade tagit sig in i bostadshuset. Halvor sa nej.

Polisen sade då att alla polisbilarna var upptagna och rådde honom att låsa alla dörrarna så skulle de skicka en bil när någon blev
ledig.

Halvor sade okey och lade på telefonen samt räknade till trettio. Sedan ringde han polisen igen.

- "Hej, jag ringde alldeles nyss för att det var folk som stal saker ur mitt garage. Nu behöver ni inte komma för jag sköt dom nyss".

Sen lade han på telefonen.

Inom några minuter kom sex polisbilar, en piketstyrka, en helikopter, en brandbil samt två ambulanser. De grep tjuvarna på bar gärning.

En av polismännen sade till Halvor,
-"Jag tyckte du sade att du hade skjutit dom".

Halvor svarade:
-"Jag tyckte du sade att det inte fanns några lediga bilar"

Här i Värmland tror jag inte att vi skulle behöva dra till med att vi har skjutit tjuvarna, det skulle nog räcka med att säga att vi tror oss  ha skjutit en varg. Då kommer polisen farande som ett skott och en stor utredningsapparat sätt genast igång med avancerad dna-testning och hela köret.

Agenda

Nej, det kommer ingen son med Carin, Lina och Sasa hem till marknadshelgen och inga gröna stövlar heller. Först föll Sasa bort med mycket jobb och längre vistelse  på andra sidan Atlanten senare. Och nu måste sonen åka till New York just den helgen. Det var något med Marco Polo (heter det väl?)  och modevisningar (om jag fattade rätt för den upptäcksresande handlar det väl inte om?) . Man borde kunna tajma fasionevents i NY bättre, så de inte kolliderar med Årjängs marknad. Alltså!  ;-)

Fast jag förmodar att det här tillfället ändå var rätt välkommet. Enligt sonen är USA  "världens bästa land" och även om västkusten besöktes rejält i somras,  så är det 6 år sedan NY fick en påhälsning.  Och där finns också vänner.

Jag är glad i alla fall att ingen av ättlingarna eller andra närstående är på amerikansk mark / i amerikanskt luftrum  den  11:e september med tanke på en viss puckad präst som ska elda upp koranen just den dagen. Hur korkad får man bli????

Smutsig valkampanj ...

... har det blivit i Årjäng. Det ger ett intryck av desperation, är trist och skrämmer förmodligen bort människor från att gå och rösta. Antagligen slår det tillbaka på upphovsmännens / upphovskvinnornas egen trovärdighet. Det finns  sakfrågor att fokusera debatten på istället för rena personangrepp på människor som inte ens är politiskt aktiva längre.

Helt ok att debattera  om vi ska ha satsningar på Silbodalsskolan eller inte, ett eller två högstadier, Lärcenter på Kyrkerud, vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar, bygdeskolorna kvar, rätta till missarna med centrum i Årjäng eller låta det förbli en spökstad.  Det är sakfrågor som hör hemma i debatten inför ett val i Årjäng, det är sånt som kommunens väljare vill ha besked om innan de går till valurnorna föreställer jag mig.

Men det som vänstern i Årjäng nu ägnat sig åt är, som Lena Karlsson brukar uttrycka det, kladdigt. Och i några fall rena lögner. Personangreppen från vänstern mot Helena Oscarsson var lögn,  de ursäktas och tas tillbaka  i senaste Nordmarksbygden. Påståendet från vänstern  i samma tidning, att Conceptor krävt kommunen på 70 % uthyrning av Färjanlokalerna för att bekosta rivningen av gamla Clarashuset, är också ren lögn. De dementeras i samma tidning i en intervju gjord av Ove A med kommunalrådet.  Därtill har vi haft ett  vältajmat vänsterunderstött mediadrev med  fula  antydningar om mutbrott som  förre kommunalrådet Kjell Ericsson skulle ha varit inblandad i.  Här finns inget som är anmält, bevisat eller dömt, bara solkiga spekulationer, så påpassligt sparade till att släppas lösa veckorna före valet.

Möjligen inspirerade av den här typen av kampanjmetoder så har någon vänstersympatisör (förhoppningsvis ingen politisk aktiv person!) sänkt nivån ytterligare ett snäpp och hängt upp ett antal affischer i Årjäng med text " En röst på Alliansen är en röst på ......." och så skriver man namnet på en person som av personliga skäl redan trätt tillbaka från sin listplats !

Det finns en vecka till att försöka höja nivån på valarbetet och förmedla en bild av kommunvalet som ett seriöst forum och inte en sandlåda.

Idol ...

... 'är himla bra TV! Det har flera ingredienser som gör det mer än sevärt! Det är en följetong, man vill fortsätta och se hur det går för deltagarna. Det har känslor och väcker känslor, ibland stark sympati för duktiga människor som gör sitt bästa och för juryn, ibland ilska över att man sågar så elakt. Det har sång och musik. Det är oförutsägbart men ändå inte. Laila, Anders och Andreas är bra, medialt suveräna. De kan ta och ge och de är trygga med varandra. De är proffs.

Det är inte mycket TV som jag följer, jag väljer sällan aktivt TV, det blir mer slötittande ibland. Men Idol väljer jag att se.

Smart upphängningsanordning


Där vi hyrde hus i Orsa för ett par veckor sedan så fanns på väggen  den här smarta upphängningsanordningen för skyfflar och krattor. Undrar var man köper den?

GRATTIS ANNE!


Idag är det födelsedag hos Anne, på min blogglista,  om jag förstått saken rätt! Fast kalaset är inte förrän till helgen. Hoppas Din dag blir bra. Kärringen som står bakom blommorna är jag ;-)

Svenska barn mår bra!

Glad blir jag över att läsa om en undersökning som visar det. 97 % (flickor)  o  98 % (pojkar)av alla tillfrågade barn säger att de nästan alltid är på gott humör. Dessutom glädjer det mig att undersökningen refereras i en tidning på ett vettigt sätt, dvs man fokuserar på det viktigaste resultatet och ett positivt resultat. Tyvärr så är det vanligt att man annars väljer att  slå på larmtrumman över små negativa resultat och helt glömmer bort det som är positivt.

Det här resultatet stämmer väl med min hypotes att barn i Sverige aldrig har haft det bättre än nu.

Hur få ett levande centrum?


Tja, det fundrar man mycket över i Årjäng just nu. Torghandel verkar vara ett sätt. Om någon vill sälja. Och någon vill köpa. Bilden här är från Örebro, Stortorget vid besöket där för någon vecka sedan.

Ramar och kramar ...

... verkar båda blocken vara överens om ska finnas i skolan. Kanske är det i så fall, som Lotta Gröning skriver att skolan var vinnare i  valdebatten  om skolan. Antagligen vann Alliansen debatten, men det kan inte Expressens vänsterkrönikör skriva, utan då väljer hon att utse skolan till vinnare istället. Och det är bra om blocken är eniga i skolfrågorna, då kan vi få lösningar som funkar på sikt och inte rivs upp vid nästa val igen. Jag såg inte debatten själv, eftersom jag värjer mig för valprogrammen, men det glädjer mig varje gång man inför valet  debatterar sakfrågor istället för att försöka smutskasta varandra och varandras avsikter.

Sånt finns det ju tyvärr exempel på; anklagelser på  central nivå mot paret Reinfeldt när det gäller deras privatekonomi, de underliga påhoppen i vår kommun på f.d. kommunalrådet Kjell Ericsson ( som helt har lämnat politiken och inte alls är aktuell i något kommunpolitiskt sammanhang).  Den här typen av "valarbete" på sandlådenivå skrämmer bara bort väljare. De  får ett intryck av att politik är ett smutsigt spel och inte handlar om viktiga frågor som prioriteringar inom sakfrågor som vård, skola, omsorg, bostäder osv.

"Lite sällskap" ...

... med Filip o Fredrik Kanal 5, ser vi just nu måndag klockan 10 på kvällen och vi skrattar hjärtligt. Det handlar om vanliga människors ensamhet, skildrat med värme och humor, man skrattar med, inte åt deltagarna. Det är precis som med deras "Andra sidan Köping", som handlade om den utvecklingsstörda systern och hennes liv.

Programmen är inspelade i Värmland; Säffle, Grums, Vålberg och på en parkenkväll i Årjäng. Det går ut på att de ensamma ska hitta någon för kärlek eller bara lite sällskap. Vi känner ingen av huvudpersonerna men hela tiden skymtar det förbi bekanta. Större än så är inte Värmland. Det kommer fler program i serien.  Vi kommer nog att kolla.

Björn skjuten i Värmland ...

... av en holländare idag, måndag. Det första skottet var inte dödande så björnen gick till anfall mot skytten , men föll för några snabba skott. Det var en hane på c:a 200 kilo och den fälldes i Böhönen Bjurberget i Torsby kommun. Nu är det en björn kvar på licensen i år.

Idag kördes  en varg ihjäl  mellan Sunne o Fagerås, en tik. Hon  gick något hundratal meter in i skogen och hittades död där.

Olssons brygga ...

... vår gamla favoritrestaurang i Arvika har varit en besvikelse de två senaste gångerna vi varit där;  i somras och  häromdagen. Nu går det inte att bortförklara med slumpen längre, något har hänt och det till det sämre, radikalt sämre.



- Underbemannat vilket fick till följd jättelång väntan på både betjäning och mat. Vi fick leta upp servitrisen eftersom hon aldrig ens märkte att vi var där.



- Det regnade in på många uteplatser under taket, så det blev till att flytta omkring för att hålla sig torr.

- Obekväma stolar på uteplatsen.

- Låg klass på maten, exempelvis pommes frites som var som vringula massiva träbitar, med en lite tunn mjuk sträng i mitten

- Pilgrimsmusslor på grönsaksbädd låg på enbart 7 skivor av  rädisor, det är väl ingen grönsaksbädd!.

- Om det är restaurangpriser på maten så ska den också hålla  restaurangkvalitet

- Ventilationen på innedelen av restaurangen väsnades ordentlig, det dundrade hela tiden som om man satt i en fabrikslokal och den gick enligt personalen inte att vrida ner.



- Taket i inneavdelningen ser snyggt ut på håll, men kan ge balansrubbningar när man sitter under det. Det är av blank metall som hela tiden glittrar och fladdrar av speglingen utifrån vattnet. Man måste bara hålla på och titta uppåt, blickarna dras dit, det ger ett lätt okoncentrerat och ointresserat intryck av personen man har på andra sidan bordet. Alla flackar med blicken i fjärran och ser ut som om de önskar sig långt bort. ( Och det kanske de gör också!)

Nu får vi leta upp en ny favvorestaurang i Arvika, kanske på Gate, den ska visst vara bra säger B och L i Leverhögen, de har varit där och ätit.

Älgtjurarna fejar hornen nu...

... det betyder att de gnuggar av basthuden och den hänger i stora slamsor innan den ramlar av helt. Hornen är verkligen kritvita under basthuden, men blir brun-grönaktiga av att de gnuggas mot buskar och träd i fejningen. Tanken är att hela "älgekipaget" ska vara i toppform inför kornas brunst och parningstiden. Sen tappas hornen igen till vintern så att energi kan sparas under den tiden det kan bli knapert med föda och alltför kraftkrävande att släpa omkring på en gigantisk hornkrona. Naturen ordnar det vist ibland.

Den här älgkon som går över vägen håller till nära Per-Inges hus med sin kalv. De lär äta äpplen i trädgården. När älgar äter mycket äpplen jäser äppelblandningen i magen och bildar alkohol. Älgarna blir då berusade och det händer som händer när folk blir berusade: De blir mycket modigare och karskare än annars. Jag undrar om den här kons kalv möjligtvis hade ätit äpplen. Den uppträdde konstigt; struntade helt i sin mamma, sprang direkt långt bort från henne och lite hit och dit. Hon kom till slut efter.

Älgar som riktigt berusade kan alltså bli liggande på plats i trädgården, under äppelträdet, ur stånd att ta sig därifrån. En del blir riktigt begivna på det här och kommer tillbaka dag efter dag tills äpplena är slut. De kan bli ordentligt aggressiva också om man försöker mota bort dem och även här kan man väl dra paralleller till mänskligt beteende.  ;-)).


Nytt vid Sellersbrygga

Idag lördag, har båtklubben Idun kämpat med att få fint nere vid bryggan. Det har blivit ny brygga istället för den gamla med stenkistor, den som var på väg att falla sönder. Och man har lagt ut nya bommar vid den ena småbåtsbryggan och förlängt den andra för att få plats med fler båtar.


Så här fin blev den nya bryggan. Det ligger gula rör där, kanske ska det bli belysning? Jag vet inte, bara funderar.


Det ligger bojar där ute också för gästande båtar att använda.  Den här bryggan fungerar som gästbrygga för båtar som vill stanna tillfälligt här någon eller några dagar.



Nya bommar i klubbens småbåtshamn.

Himla bra gjort, en eloge till båtklubben Idun och gänget som fixat det här till allas fromma!

Snörvlar ....

... gör jag nu på ett oroväckande sätt. Ett ovanligt aggressivt virus har däckat många elever och ett antal lärare på min skola redan, med feber och snuva. Halsen har känts som ett rivjärn hela veckan och nu börjar jag bli förkyld också.  Risk att det attackerar ordentligt  under helgen när stressen går ner. Lagom mycket stress håller virus på avstånd.

Vore tråkigt att bli liggande nu, det är så kul att börja jobba igen, träffa kollegor och elever, gamla och nya. Mitt jobb som speciallärare är ett detektivjobb egentligen och jag gillar det. Det handlar mycket om att leta fram elevers möjligheter och framkomliga vägar, himla spännande är det att pröva sig fram till vad som funkar, utan prestige och förutfattade meningar. Ibland ligger lösningar där man minst anar.

Nej, jag vill verkligen inte bli liggande, jag vill jobba.

Bassett dödad av varg ...

... ute på Värmlandsnäs igår fredag när den var ute på promenad med sin husse.  Attacken ska ha skett i skogskanten och ganska nära husse.

http://www.nwt.se/saffle/article762993.ece

Vi hade tänkt åka ut till Värmlandsnäs idag för där är skördefest, men jag orkade inte för förkylningen.

Uppdatering om björn nära Umeå, i Hissjö.

Gubben gillade inte heller tanken på björn i närheten av barn och barnbarn. Han ringde gode vännen Torbjörn L som bor däruppe i krokarna och som har koll på rovdjursläget. Torbjörn sa att det är mycket ovanligt med björn så nära Umeå. Han skulle prata lite med de som har jakt runt där och undersöka vad det här handlar om, om de känner till detta.  Man har inte jagat björn så mycket där uppe än. Deras björnjakt startar egentligen ihop med älgjakten, dvs på måndag.

Vi har också pratat lite mer om dotterns hunds beteende, att den blev så extremt stressad och förändrad i beteendet av att det fanns björn runt huset. Rodesian Ridgeback är  en stor och stark hund, framavlad för att jaga lejon. Jag tror att lejonjakt med Roddar bedrivs med flera hundar tillsammans. Sione, som dotterns hund heter,  är  en trygg familjehund, lugn i sin styrka, men hon är modig och vaktar när det gäller.

 Stressen kan ha berott på att hon inte var lös ute och kunde ha koll på läget utan var instängd och kände stark björnvittring från nallen som lufsade runt huset, kanske till och med såg den genom fönstret. Nu vill Sione  hela tiden ha familjemedlemmarna inom synhåll. Det beror eventuellt inte på skräck för björnen, utan på att hon är orolig för dottern och barnen och vill vakta dem. Sione har varit en del av familjen länge nu, bortåt tio år tror jag det blir,  och betraktar sig säkert som en familjemedlem, en i flocken, en flock som hon är beredd att försvara med sitt liv som insats misstänker jag. Just nu bor dotter hos goda vänner inne Umeå för att slippa björnproblemet och få en lugn hund.

Agenda på sikt

Livet går så sakta in i den rytm som det har under jaktåret, dvs gubben går upp tidigt varje lördag- och söndagmorgon, släpper hamiltonstövaren Jazz för harjakt.  Det innebär att vi nattsuddar inte på helgerna utan går hyfsat tidigt i säng. Så småningom kommer rådjursjakten igång och då släpper vi taxen Oskar på eftermiddagarna  och jag går med.

Under marknadshelgen har Stockholmssonen aviserat besök i hembygden tillsammans med fästmö Carin  (låter allt högtidligt!) hennes syster Lina och gode vännen Sascha ( som inte stavar så men min dator vägrar att göra ett litet tak (circumflex?) över s, gör bara det över vokaler). Jag antar att besök på Årjängs marknad står på dagordningen, liksom svampplockning och jakt. Vi ser fram emot att få se Saschas numera legendariska gröna stövlar.

Under hösten blir det en vecka som vi tillsammans åker upp över till Östersundstrakten. Gubben ska jaga hare och jag ska bara hänga med och ha semester. 

Bortåt advent  planerar vi en vecka upp i Umeå hos dotter och barnbarn och hoppas att nallen har gått tillbaka till skogen då. Den resan kan ju betraktas som en jaktutflykt, men också som en ren flykt ;-)







Björnarna får inte ta ...

... min dotter och mina barnbarn!!

Dotter ringde idag och berättade att hon har björn som vandrar i trädgården och runt huset där hon bor! Utanför Umeå. Hunden (Rod. ridgeback) var nu fullständigt hysterisk och gick inte att ha hemma i huset längre. Det är obehagligt, absolut! Det är ju björn kvar på licensen i trakterna av Umeå så jag hoppas att man väljer att skjuta den här.


Terassvåningar


Vet inte om det är en slump men runt Örebro / Hallsberg så finns ett antal hus byggda i terassform. Det är ju inte så vanligt annars. Just  den här bilden tog jag på väg från Stadsparken upp till centrum.

Genestorp i Värends Nöbbele...

... kom han ifrån, han som sålde släktforskningsuppgifter på cd till mig på släktforskardagarna i Örebro. (Jag skriver ju rubriken så, så att han ska kunna googla sig fram till min blogg nästa gång han söker på sitt eget ortnamn) I den väldiga arenan i Örebro, kan ha hetat Behrn conventum eller nåt, fanns massor av släktforskningsmontrar.

Jag kunde naturligtvis inte motstå frestelsen att gå till Kronobergs monter och fråga efter släkten på pappas sida, i Värends Nöbbele.  Då hänvisades jag till en man som kom just därifrån och som visste allt om de gamla släktingarna och som kunde lämna dagsfärska rapporter om hur det var nu på Östregård, Brunnsmåla, i Rustmästargården och på Värnlanda osv. Naturligtvis köpte jag en cd med släktuppgifter därifrån och måste då bli medlem i föreningen. Så nu är jag medlem i Kronobergs släktforskarförening.  Också!





Bland släktforskarna fanns också Vallonsläktföreningen, den som har koll på alla vallonsläkter i Sverige. Där kunde jag få se mer av Rolands anfäder, vallonsläkten de Besche, från Bobergssidan. De kom från Belgien och var en släkt av kyrkobyggare, husbyggare, arkitekter och så. En gren flyttade till Italien och fortsatte bygga kyrkor. En gren utvandrade till Sverige och en gubbe blev stadsarkitekt i Nyköping. Sen blev den släktgrenen Pyttner som sedan blev Byttner som sedan blev kapten i Långserud, vars dotter gifte sig med Olle Nilsson  från Svanskog som blev indelt soldat på soldattorpet i Västra Boda och därmed fick namnet Boberg. Och släkten Boberg är alltså bl.a Rolf o Marita i Näs, och Ester (Estrid) Boberg mor till Emma som sedemera gifte sig med H. Sellin och därmed blev anmoder till alla Sellin-släktingar som finns i Årjäng. Emma var  syster till Rolands pappa. Så hänger det ihop, på pappret i alla fall. 

Tja, släktforskning är roligt, jag köpte förstås också cd - skivan med alla vallonsläkterna på. Så nu kan jag slå upp alla valloner i Sverige, men jag har inte prövat än.

Sen hittade jag, som jag skrivit om förut, en släkting på min mammas sida som jag letat efter väldigt länge. Funderar nu på om jag ska gå vidare på det spåret själv eller leja bort den uppgiften till någon som kan det här och vet var / hur man ska leta. Får tänka på det ett tag.




En flisa Mac Donaldshamburgare

Det är inte särskilt mycket kött i en hamburgare, bara en tunn flisa och en så massa bröd. För min del brukar det vara lagom att äta den på bara ett bröd, för att få lite med av köttsmaken och jag blir mätt på det. Det andra brödet slänger jag. Det här var nödproviant på hemvägen från Örebro. Jag stannade på Mac Donalds i Kristinehamn. Där håller skylten på taket förresten på att ramla ner genom taket, den ligger i ett stort hål, det måste regna in.


Snygg lampa ...

... hittade jag i en inredningsbutik i centrala Örebro. Jag köpte den inte för just nu har jag ingen plats för den, men det var frestande. Man kanske kan bygga till huset så den får en plats ;-))


Trafiklotskaravaner ...

... är det på E 18 öster om Årjäng nu pga asfaltarbeten på vägen. Det kan bli att vänta i 15 minuter på lotsen för det är långa köer. Så nu får jag ge mig iväg om jag ska hinna till jobbet.

Första harjaktdagen ...

... är det idag, första september. Gubben gick förstås ut redan vid fem-tiden och släppte Jazz. Men ingen jakt ännu så länge och klockan är sju, men han har haft slag länge, dvs vittring efter hare, spår som han letar i. De är ungefär där den här bäcken rinner fram, vid Spriklerud / Döverud.

Sen får vi passa på att gratulera Matilda som fyller år idag. Det är alltid lätt att komma ihåg hennes födelsedag eftersom det är just den här dagen.

Grattis Matilda där Du nu befinner Dig, antagligen på Lillerud gymnasieskola med hästinriktning.


Det är mycket vatten i markerna fortfarande efter det myckna regnandet.