Inga Magnusson

Detta var inte mina första läseböcker, jag hade Borrman - Salminen - Wigforss "Nu ska vi läsa". Men de var många andras första hälften av 1900-talet. Nu när vi håller på med att lära oss en ny läroplan så är det intressant att se hur man tacklade problemen med exempelvis stoffträngsel då. För det pratar vi om i Lgr 11, det finns mer med i kursplanerna än undervisningstiden kommer att räcka till. Alltså måste vi prioritera, ta en del lite lättvindigare och fördjupa i annat. Och vi måste kunna kombinera ämnen så att vi slår två (eller flera!) flugor i en smäll. En svenskalektion måste innehålla inte enbart svenska läsning utan också en del naturorientering och en del värdegrund exempelvis, för att använda nya ord. För länge sedan hade det hetat hembygd och kristendom istället.  

När jag kollar i den här gamla läseböckerna i ämnet svenska så slås jag av att stoffträngsel, temaläsning fanns i hög grad här. Ingen text hänger ensamt i luften och är enbart en text, vilken som helst. De har alla andra syften också förutom att vara till för själva lästräningen.




Värdegrund står som spön i backen, rad efter rad, med god moral och goda seder enligt den tidens etik. Visst kan man hickat till när man läser en del av detta. Men tanken att ge barn moraliskt uppbyggliga berättelser är inte fel. I grundskolan har det varit tabu rätt länge men i exempelvis Waldorfpedagogiken är det centralt med sagorna.



De flesta på den tiden skulle komma att arbeta med djur och jordbruk. Det var viktigt att vara snäll mot djuren.


Och Sverige stod högt i kurs, fosterlandskärleken var viktig. Verkar kanske stötande idag men skulle istället kunna vara något insiktsfullt om värdet i att vi alla är olika men har samma människovärde.


Hattstugan är en rimsaga som ska fyllas i. Man visste av erfarenhet redan då att detta med fonologisk medvetenhet var viktigt för den första läsinlärningen. Vi jobbar med rim nu också, men nu är det grundat på forskning.

Fast det där med äktenskapsmoralen i Hattstugan får jag inte ihop riktigt. Tomten flyttar ju in hos gumman på slutet, utan att gifta sig och utan kärlek. Det handlar om att han ska hjälpa henne hålla efter de små barnen och slå dem tillräckligt mycket.




Återigen kombination läsning - djurhållning - etik i umgänget med djuren.


Hygienregler om nu föräldrarna skulle missa det.


Etiska regler igen, man ska inte stjäla för då går det illla. Jag ser också att man valt att dela av de långa orden. Det visste man också av erfarenhet var bra. Det underlättar steget mellan ljudningsläsning och helordsläsning. Vi läser med hjälp av båda strategierna när vi håller på att lära oss läsa och de försiggår i varsin hjärnhalva (bildhjärnan - detaljhjärnan).  Sen som vuxna helordsläser vi tills vi kommer tïll något riktigt okänt och knöligt. Det här att dela upp underlättar att kunna se delar av långa ord som sekvenser och det vet vi idag är viktigt genom forskning. Men då visste man det av erfarenhet. Det har varit omodernt under många år nu men kommer lite tillbaka som godkänt tänk. Man ska passa sig för skolans trender. Och med så lite relevant forskning så får vi fortfarande lita mycket till erfarenhet och gott omdöme.