Gott Nytt År 2021!

 
Ett Gott Nytt År önskas alla från oss på Lihaget! 
 
Vi behöver mycket ljus, solsken och glädje 2021 för att kompensera för det dystra 2020.  Hoppas solen kan stiga upp ur mörkret, som på bilden här, och göra tillvaron lättare. 
 
Framför allt behöver vi få träffa varandra, umgås med familj och vänner.  Det är bara att hålla ut och hoppas på det bästa framöver.
 
Verser från dikt av Erik i Östra Boda!

Nyårslunch!

Vi hade tänkt klämma in rökt lax, delikatesspotatis (så god både kokt och stekt!) o hollandaise med den andra nyårsmaten i kväll, som en förrätt. Men vi sansade oss vid tvåtiden idag på eftermiddagen och lät det bli lunch istället med ett glas smarrigt extratorrt  bubbel Metternich till. Roland har haft bra jakt med Disco idag på förmiddagen, mycket nöjd med honom som unghund. Han artar sig fint, envis, ligger kvar och söker, har god jaktlust, börjar fokusera på hare och strunta i rådjuren.
 
Vi räknar med att äta repris julmat i kväll, men tror inte att vi stannar oppe till 12-slaget. Vi är ju i alla fall ensamma i vårt nyårsfirande. Jag gick ut till Sättere idag och mötte Roland när han avslutade jakten med Disco. Lite mer om den turen senare idag / imorgon och möjligen nostalgitripp om slumperna som förde mig till Liane för snart 50 år sedan. Oj, vad tiden går!
 
Vi följer med oror rapporteringen från Ask i Norge där människor fortfarande saknas efter jordskredet. I det lilla samhället hämtade vi vår fina dunker Hej för några år sedan, Hej som vi måste ta bort för ett år sedan. Huset som han föddes i finns kvar och vi har kontakt med Lena som äger det.  Hon är i säkerhet. Broder, hundägaren Bård bor inte kvar där. En osannolik och tragisk händelse är det som drabbat det lilla samhället. 

- Hej då år 2020!

Det blir ingen årskrönika. Året 2020 blev annorlunda alla andra år på grund av pandemin och vår isolering för att minska smittrisken. Framför allt har vi saknat barn och barnbarn men det har också varit tomt utan det vanliga umgänget med goda vänner. Gissar att de flesta generationer genom tiderna har upplevt perioder som varit besvärliga genom krig, svält eller sjukdomar. Nu har vi förhoppningsvis gjort vår generations värsta period  och vi ser framåt med tillförsikt. Avslutar på fb med ett svep  genom huset med fokus på blommor och juldekorationer. Känns lite roligt att visa upp dem för någon annan än bara oss två. Vi umgås ju inte med någon inomhus. Här på bilden finns två gammaldags julkort som vi fick igår. De är så fina, tack för dem. ;- )  Och så ett speciellt  som också kom igår, från andra sidan Atlanten, för det är vi tacksamma, dom kämpar där också. 

Besviken Seffrin! Här hoppade rådjuren i vattnet!

Det var rådjursjakt idag. Seffrin fick opp och föste på dem en timme ungefär. Både Roland och den andre skytten såg rådjuren flera gånger men lyckades inte komma i läge. Spännande var det i alla fall. Till slut hoppade rådjuren i vattnet och simmade iväg. Seffrin var så besviken, satt här och skällde på dem. Skönt att han inte hävde sig i efter dem, det gör han på sommaren. 

Vi går helst inte in i butiker!

Vår shopping är ytterst begränsad nu i Corona-tider. Vi undviker att umgås med andra människor inomhus p.g.a. smittorisken och butiker i Årjäng är väldigt hjälpsamma. Igår var det slut på fågelfrö, vi ringde och XL lade ut utanför entrén, bara att hämta. 
 
Och likadant på Myrvolds. En ny sågklinga behövdes igår och drivmedel till sågen. Efter telefonsamtal så lades varorna ut och vi kunde bara hämta.  Tacksamt att det funkar så bra och det är fler butiker som ställer upp så här. Ärenden för post, Systembolag och apotek gör vi via ICA Sillerud som ombud och där kommer  också personalen ut med varorna så vi slipper gå in i affärslokalen (erbjuder också hemkörning och inköp i obemannad butik!).  Det finns även  matställen som har hämtcatering, vi tog hem ett fantastiskt julbord från Sinnikka, Ica Sillerud.
 
Vi måste alla hjälpas åt för att inte sprida Corona-smitta nu när sjukvårdsplatserna är fulla och vårdpersonalen sliter ont. Det innebär att avstå från en del av vår vanliga bekvämlighet, men det är ju förhoppningsvis övergående.  Det kommer fler jular när vi kan träffa barn och barnbarn, när vi kan köpa julklappar som vi brukar och när vi kan gå på restaurang.  

Mellandagslunch!

Det här att steka plättar är tre kvarts tålamodsprövande straffarbete. Det blir ju en sats på en halvliter mjölk och tre ägg till oss två. Nu förstår jag varför vi så sällan äter plättar för det är ett petigt pillerjobb att få till det. Det ska i nytt smör för varje ny plätt, sen ska de passas så de inte bränns,  vändas i lagom tid och de vill slinka av stekspaden. Och spishällen blir full av smörklet som sprätt ur pannan.  Sånt här gjorde vi förstås  när barnen bodde hemma för det var nåt som alla åt, men kanske oftare pannkakor och våfflor, det går snabbare.
 
När plättarna  väl är färdiga så smakar de bra ihop med hemkokt hallonsylt och hemkokt hjortronsylt och glass. 
 
Annars är det roligt att laga mat numera när jag är pensionär och har tid. Jag har blivit med på en facebooksida som handlar om vad man lagat för mat just den dagen, mycket inspiration om man inte kommer på.  Jag ser fram emot att testa en ny maträtt i kväll, torskrygg i ugn med en smarrig röra på. Återkommer om den om vi gillar den. 

Umeälven Arboretum

 

Bild tagen av äldsta barnbarnet Moses Sjöstrand, jag har lov att lägga ut.  Mäktigt landskap!

Skillnad i snö idag beroende på höjd över havet!

Här uppe var det rätt mycket snö när vi idag åkte genom skogen och lite mer flög ner genom luften
Men bara någon kilometer därifrån såg det ut så här idag. Det blir genast mildare när man kommer ner i lägre  nivå över havet. Hos oss har det mest regnat under dagen, fast det var fint med snö imorse. 
 
Vi fördrev tid under dagen med bygde-turer, en frivillig och en ofrivillig. Men det slutade bra och vi tog inte in på det här "hotellet" ;- ))
 
Imorgon kommer bild en fin bild här från äldsta barnbarnet Moses Sjöstrand.
 

Ny variant av amaryllis!

Jag har inte själv satt några amaryllisar i vatten. Men den här har vi fått. Den sitter alltså i en oasis i vatten och har en chokladstrut med. Den slår ut nu med en klocka i taget, väldigt fin, den kan alltså stå på köksbordet eftersom den är låg. Jag ska nog ändå så småningom ta mod till mig, kapa någon amaryllis och sätta i vatten i vas. Fast det skär i hjärtat att kapa fina högresta blommor. ;- ) 
 
Förutom städningen idag så har jag pratat med äldsta barnbarnet och fått lov att lägga ut av hans fina foton på blogg och facebook. Det ser jag fram emot att göra ibland. Roligt att jag har barn och  barnbarn som också gillar bilder. 

Städning blev det idag i det trista vädret!

Tror att vi är fler som har sysselsatt oss med att städa och slänga idag när det inte gick att vara utomhus. Blåsten ven runt husknutarna och regnet föll hela dagen, inget väder för promenader eller jakt!
 
 
Vi tömde  en byrå som vi bara lagt ner grejer i,  i många år. Sån här städning blir ju en blandning av ilska över att vi sparat gammalt skräp och sen nästan tårar över nostalgin att hitta gamla minnen som skolfoton och konf-kort och tack-kort i generationer. Många av människorna finns kvar, lite lätt åldrade sedan fotot, ;- )  men många är också borta och saknade 
 
 En stor låda med gammal teknik blev  släng, vi vet inte vad allt är för nåt eller vad det hör till, ett antal gamla telefoner både vanliga och mobil, med laddningsutrustningar till. Kanske slänger vi nåt som vi kommer att sakna senare, men det går inte att spara på allt. Vi får väl köpa nytt om det behövs.
 
Släng blev också för gamla hundmediciner som vi ska vara rediga och lämna till apoteket så småningom.   Sen blev det alltså en nostalgitripp också med massor av gamla foton, en del  av dem tyvärr nästan förstörda av ålder. 
 
Gamla papper åkte till släng, bl.a. en 15 år gammal översiktsplan för Årjängs kommun, minne av Rolands tid som kommunpolitiker ;- )) Vi får hoppas att det finns nya översikter nu!
 
Och kuriosa fanns , kolla nedan!  Aldrig använd, inte ens öppnad förpackning! ;- )). Kanske bäst att skicka till Apoteket för destruktion.
 
Trist att städa sånt här gammalt,   men en skön känsla  när det väl är gjort! Och bra att kunna sortera det som är kvar så det får rätt plats.  Nu kan vi nog vänta 10 år till nästa byrå-städning. ;- ))

Annandagen med korvgrillning och rådjursjakt

Det blev enkel lunch vid sommarhuset idag Annandagen, korvgrillning. I kväll blir det bättre opp; vildsvinskotletter med nytt recept!  De är kokta förut i stark vildsvinsbuljong, sen legat i frysen ett par veckor. Nu tinade och blir behandlade med olja, vitlök, chili, soja, timjan och svartpeppar. Därefter stekta ordentligt. Kunde också ha varit grillade men det är så kallt och mörkt ute så det får bli stekgrytan på spisen
 
 
Under dagens ljusa timmar blev det också ett par korta släpp med Seffrin. Han fick opp rådjur direkt, de första i vind och de andra på färskt spår. Men de första gick i sjön och simmade bort ifrån honom och de andra två gjorde en sväng ner till Elgtå och försvann.  Film på min facebook.
 
Nu i kväll ska det bli regn på kall mark så bäst att hålla sig inne, slut på de vackra vita frost-dagarna och solskenet. Nu tar regnet vid i ett antal dagar igen, suck!!!

Äntligen!

Härligt med åtminstone några minusgrader!!! Kanske kan vi hoppas på att slippa fästingarna nu!  Hittills har vi av och till plockat bort fästingar från hundarna. Eftersom de är medicinerade så fastnar inte de små odjuren men de vandrar omkring i pälsen. Vore skönt att kunna blåsa faran över för att få in möss i husen också. Vi har klarat oss bra, inga möss inne i något hus. Men innan det blivit kallt så är det hela tiden bevakning och koll.
 
Med kallgrader utomhus är det lättare att hålla bra sov-temperatur inomhus också ;- ))  Jag är annars en frusen typ, men i sovrummet får det gärna vara svalt.
 
På min facebook-sida har jag nu lagt ut länken till en artikel om son Mattias och det företag för spelutveckling som han leder i Seattle sedan ett år tillbaka. Det heter "C77 Entertainment" och hör hemma i Embracer Group, Lars Wingefors företagsgrupp. Det är ett lite nytt företagskoncept som beskrivs i artikeln. 

Lång promenad med Seffrin, fika i sommarhuset, juldagsmiddag!

 
Vi laddade för en långpromenad i det strålande solskenet, jag och tax Seffrin. Det blåste lite snålt men annars fint, frostigt och soligt.
Här gick vi förbi Liane i solskenet, vackert men tyvärr tomt i år över jul.  Borde ha varit flagga hissad förstås, men det är inte långt mellan soluppgång och solnedgång så det vill till att vara hemma de klockslagen. Fick duga med vimpel. 
 
Vi gick ut till sommarhuset och mötte upp med Roland som kom från andra hållet.
Vackert är det att se sjön från sommarhuset! Och bekvämt för en snabbfika, allt finns på plats bara att förse sig. 
Med torr ved i spisen så blir det snabbt varmt. Och mysigt är det  med brasan,  fikat och utsikten. 
Det blåste en del, gick gäss på vågorna, nordvästlig vind. 
 
Lättvindigt hemma sen idag på juldagen, bara att värma julmaten från igår. 
Det var lite kvar av allt! Men imorgon blir det paus från julmaten;  vildsvinskarre! Kanske nytt recept!

Årets julgran och lite om vår julafton

Vi bestämde oss för att slopa inne-granen och bara ha en ute på altanen med ljus i. Den är riktigt fin och passar bra ihop med fåglarna på fågelbordet bredvid.
 
 
 
Det här att välja gran är en konst.  Roland bemödar sig verkligen att leta ut en som passar. 
 
Så är då årets julafton över. Visst var det lite av oro innan hur det skulle bli utan barn och barnbarn. Men det gick bättre än förväntat för vi kunde ha en hel del kontakt på olika sätt ändå med Umeå, Stockholm och Seattle. Kan inte låta bli att tänka på 1800-talets utvandrare till Amerika som nästan helt tappade kontakten med sina släktingar. Det var inte någon skype eller sms, kanske ett brev som kom fram månader senare. Vi är priviligierade i vår tid, även om Coronan ställt till det för oss. 
 
Julaftonens tv-program blev ju viktiga när vi inte kunde spela och leka med barnbarn. Så roligt att det gick bra för Lars Lerin som julvärd, han hyllas idag i media. Han var orolig innan. Det vet vi eftersom son Markus var involverad i programmets förberedelser via det tv-produktionsbolag som han jobbar på.  Lars har inte gjort sån här direktsänding förut, men det blev  en fin insats. Han talade lugnt och trösterikt till alla oss som saknade nära och kära. Berättelserna om tanterna han lärde känna som barn är fina. Och gästen Birgitta bjöd på sig själv med värme utan krav på att vara perfekt, där har vi mycket att lära. 
 

Julaftons-äting

Om vi nu fuskade med julpyntet så satsade vi mer på maten. Det blev allt som vi brukar ha
Och  på guldkantade finporslinet som min mamma fick när hon gifte sig 1945, gåva av fru Wallentin. Jag har hela servisen, massor av byttor och tallrikar i olika storlekar, förr hade man sånt.  Den går att diska i maskin utan diskmedel.
 
Det kalla; sill, sylta, skinka, sallad och ägg. Jag gjorde ju Ernsts skinka men kände ingen skillnad mot annars. Apotekets julsenap är god. 
 
Älg-köttbullar, Hemgårdens prinskorv, delikatesspotatis
 
Jansson dels ansjovis, dels kaviar. Och så bruna bönor och dopp i vildsvinsbuljong
 
Vi satt ju ensamma vid matbordet men utanför fönstret hade vi vid maten  sällskap av två älgtjurar. De åt lite gräs men gick strax in i skogskanten för att äta bark och buskar som är vintermaten
 
 
 
Desserten åt vi också ensamma förstås men med fint sällskap på teven, av Lars Lerin som julvärd. Han är så bra, kan berätta så det berör. En perfekt julvärd ett sånt här år när många är ensamma. Och hans gäst Birgitta är en succé i sig själv genom att vara sig själv, bjuda på sig utan krav på att vara perfekt. Hon är en god förebild för oss alla. 

Bara lite julpynt i år!

Adventsstakar och stjärnor har vi och vackra blommor, men det var en längre tids funderande om vi skulle ta fram allt det vanliga julpyntet,  dukar, bonader och figurer som varit med i alla år. Men nej, det fick bli bara några utvalda den här speciella julen när vi är ensamma. 
 
De tre porslinstomtarna kom fram, de är gamla ljusstakar från mitt barndomshem. Jag och min bror hade varsin och så var det en i mitten. Tomtar på den tiden skulle helst röka pipa, fast det gör  nog inte  tomtar längre. ;- ) Och så skulle det vara såna där små stearinljus, lite brända blev tomtarna av ljusen. Sådana små ljus hade man i granen också, före elljusen.  Vilken brandfara det var med en massa levande ljus i en gran! Minns att jag och min bror välte julgranen en gång när vi tävlade om att blåsa ut ljusen i den. Tur att föräldrar var snabba och släckte.  
 
 
 
Här är pappersljuslyktor också som vi har batteriljus i, gåva från  ett barnbarn för några år sedan. 
 
Och nu idag ska vi begå all traditionell julmat. Den har vi inte minskat ner, jo i kvantitet förstås eftersom vi bara är två som äter, men alla traditionella rätter är förberedda och finns med.  Det blir enligt plan alltså gubbens harjakt på förmiddagen medan jag fixar med matlagning, sen äter vi julmat och därefter TV med julvärd Lars Lerin, det vill vi inte missa, och så  Kalle Anka. Kalle är ju viktig i svensk jul. Han har ju blivit mer politiskt korrekt med åren. Minns att tv tänkte skippa Kalle ett år. Men det var nog enda gången svenska folket har rest sig som en man och sagt ifrån på skarpen.
-Kalle ska vi ha på julaftonen.
Annars står vi svenskar ut med det mesta (typ låga pensioner, Corona, gängvåld, migrationsmissar, vargförvaltningshaveri osv). 
 
Glada är vi förstås att vi har fått några minusgrader, vit frost på marken och solsken. Det var en fin julklapp till oss alla under juldagarna. Hinner nog med en promenad också under dagen. Barn och barnbarn kommer vi att sakna och längta efter idag, men kanske kan vi få till någon kontakt via nätet eller telefon om nu inte de digitala systemen blir överansträngda en sån här speciell jul.

Soluppgång Östra Silen i morse!

En molnfri himmel!!! Man tror inte att det är sant! Men idag har det verkligen varit solsken och någon frostgrad här hos oss. Så här gick solen upp över storsjön Östra Silen idag.
 
Och vi gratulerar våran Disco till julharen! Disco är på väg att bli en riktig jakthund, god jaktlust, envis, håller på, bra sök, börjat få vuxen-skall. 
 
Och jag lyckades griljera skinkan så som Ernst gjorde på tv igår.  Imorgon ska vi smaka. Och köttbullarna är också fixade fast inte så som Ernst gjorde. De blir som de brukar.

Ljusaste stunden igår!

I de här mörka tiderna försöker jag gå ut en sväng mitt på dagen med tax Seffrin för att i alla fall fånga något av ljus. Igår gick jag vid halv ett-tiden och ljusare än så här blev det inte. När jag gick ut var det uppehåll, men här vid badplatsen började det regna ordentligt. Gav upp och gick hem igen. 
 
Idag blir det plikter inför jul, försöker hålla på traditionerna fast vi kommer att vara ensamma över helgerna. Det blir alltså till att griljera skinka. Hade tänkt hoppa över det och bara skära upp den färdigkokta från Hemgården på julafton, men sen såg vi Ernsts program igår, så det blir nog en variant av hans skink-glaze-griljering. Jag var till o med inne på hans receptsida och kollade. Fast Ernsts köttbullar blir det absolut inte, här ska inte drygas ut någon färs med ströbröd och absolut inte viltsmak på julköttbullarna. De ska smaka klassiskt köttbullar med grädde, lök, kryddpeppar, salt och ägg,  inget annat. Lite städning får det väl bli också idag, fast helst lite gå ut också, det har spåtts solsken. 

De nya amaryllisarna blev moln åt Leifs ängel!

De nyutslagna amaryllisarna  hamnade framför trä-ängeln som hänger på väggen. De blev som vita moln för ängeln att vila på.  Ängeln  har bildhuggare Leif på Noretjärn gjort. Jag har haft den länge och tycker om den, ser inte så där mesig ut som änglar brukar. Den här verkar skarpsinnig och har nog en plan. ;- ) 
 
Och ännu längre upp "i himlen" hänger Olle Nilsson - Boberg, född 15 januari 1815, död 18 april 1892. Han är en av  Rolands anfäder.   Olle var son till en ensamstående mamma tror jag, jag hittade i alla fall ingen pappa i släktforskningen, kom från Åskåfjället (stavning?).  Olle  fattade tycke för  Maria Pyttner, kaptensdotter på Nordmarks kompani i Långserud. Han och Maria gifte sig och hamnade på soldattorpet Västra Boda (kanske ordnade pappa Pyttner det?) och de fick ta efternamn efter torpet som brukligt var. De fick alltså heta Boberg i efternam, inte Nilsson. Sen blev det som det blev på den tiden, en massa barn och barnbarn osv. Olle var soldat för Västra Boda Rote 1841 - 1869. Han blev far till bl.a. Karl Boberg. Tror att Karl först var arrendator på Prästgården i Sillerud, sen på Liane, ev. kom han dit 1909. En dotter till Karl Boberg, Ester (Estrid) Boberg blev gift med Gustav Kylén ( son till Afred  o Emma Kylin på Döverud) och de tog över brukandet på Liane.  Ester  blev mamma till bl.a. Thyko Kylén och farmor till Roland.  
 
Så många tankar kan man få av en amaryllis och ett foto! Det är en konst att planera så man har en amaryllis som blommar över juldagarna. De här vita är fina nu men kommer snart att vissna. En till har jag i alla fall kvar, den är röd och den hoppas jag ska slå ut under jul.

God Jul och Ett Gott Nytt År!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR önskar jag och Roland alla våra vänner! 
MERRY CHRISTMAS and HAPPY NEW YEAR for all our friends!
FROHE WEINACHTEN und  GLÜCKLIGES NEUES JAHR wünschen wir alle unsere Freunde!
 
Det år som vi har bakom oss har varit ledsamt på många sätt, men vi tror att det blir bättre nu! Vi ser framåt med tillförsikt.
 
Var rädda om er och rädda om varann!
 
 Vi skickar inga vanliga julkort i år. Istället skickar vi julhälsningar via facebook och via mail. Den sparade slanten får gå till Barncancerfonden och vi hoppas den gör nytta där.
 
(Jag beklagar reklamen nedan. Den är inte mitt påfund och jag tjänar inget på den!) 

Idag vänder det! Solglimt fick vi!

Det var som en blinkning från ett bättre väder. Plötsligt kom solen fram i en moln-glipa. Vi satt i bilen och blev överraskade, först vid Tjolitta och sedan vid Brogärdet. 
 
När vi kom hem satsade jag på att snabbt komma ut och få en lång promenad med lite solljus. Men jag hann bara in i huset så var mörkret och regnet över oss igen.
 
Nej, jag gick inte ut, hoppade det idag, det regnade verkligen ordentligt. Fast nu vänder det och blir ljusare, vintersolståndet har kulminerat. 

Vintersolståndet är det idag!

Det är alltså den kortaste dagen och längsta natten på året. Det är egentligen riktigt ljust bara mellan 10.00 och 14.00. Ett tag före och efter är det gryning och skymning, rätt skumt.  Gräsmattorna lyser ljusgröna på Brogärdet av gräs och mossa. Det är fint faktiskt, inte alls fel, bara fel årstid. Jag gillar ju kombon gräs och mossa, vill gärna ha det på våra gräsmattor här hemma också, har aldrig försökt utrota mossan. Både mossan och gräset  älskar fukten och värmen som vi har haft så det är ovanligt frodigt i år, riktigt lyser. 

Märke i stenen på Pilgata!

När jag gick förbi idag så såg jag ett märke i en sten på Pilgata ( dvs vägen mellan Egenäsvägen och gamla kyrkplatsen).  En rejält röd markering och så en metallplopp ner i stenen. Det ser lite märkligt ut. Först tänkte jag att man ska spränga bort stenen, men det verkar inte logiskt. Får fundera, allt ska man ju inte begripa.

Sol i Stockholm igår!

Det blev en solig dag i Stockholm igår. Den här bilden kom från sonfamiljen, tagen av sonhustrun. Den är fotad från deras hus i Helenelund, Sollentuna med utsikt bort mot Kista Tower och solnedgången där bakom. Detta var första solskenet i huvudstaden under  december månad. Hela Sverige tycks drabbat av moln och dis. Ser lite ljusning fram mot juldagarna då det kan bli frost åtminstone. Blötan och mörkret som vi har nu är trist.

Böcker bortskänkes!

Jag har plockat ut några böcker som ska bort. Det blev inte så stort tomrum i bokhyllorna och jag har 7 Billyhyllor fulla med böcker! Jag har i alla fall börjat. Nu visar jag dem här på blogg och facbook. Om någon vill ha en bok så skänker jag bort den. Jag kan inte skicka böcker men den som vill får komma och hämta eller ordna transport på något sätt. Jag märker upp önskade böcker med namn, det är ingen brådska att hämta. Om någon av mina barn vill ha en bok så har de företräde förstås. Önskemål om bok kan skickas på messenger eller mail eller telefon eller på annat sätt. Det som blir kvar lämnar jag till second hand någonstans. Tänkte bli av med en bokhylla åtminstone.
 
Första lådan den här omgången!
 
Här är första böckerna ut. 
 
 
 
 
Alltid något!
 
 

En till fantastisk amaryllis!!

Jag fick ju en fin amaryllis i köksfönstret förra veckan och jag lade ut den på blogg och facebook. Nu kommer en stängel till från samma lök!!! Den är också magiskt stor och färgstark. Jag har aldrig sett så stor amaryllis-blomma förut.
 
Roligt att det hände just i år när vi som mest behöver uppmuntran med ljus och färg.  Den är så stor och tung att jag måste binda upp den med snöre så den inte ska välta över bordet.
 
Vi tar oss fram en dag i taget i mörkret, försöker hitta ljuspunkter att sträva mot. I morgon ska det bli lite solsken har yr.no lovat. Då ska vi vara ute! Blir nog jakt med glad tax. 

Så här blött är det på vallarna!

Det står vatten nästan överallt på vallarna runt oss, det plaskar om fötterna när man går över dem.
 
Och det börjar bli grönt igen
 
En väldigt mild vinter har vi haft hittills. Men det kan fort smälla till och bli kallt med snö. Vi hoppas i alla fall. Lite spårsnö till Disco vore inte fel. 

Iller nr 3 i rävfällan på kort tid!

Iller nr tre är fångad i rävfällan på Liane och avlivad.Det är god viltvård att försöka hålla balans i naturen. Illrar har få naturliga fiender och blir väldigt många om man inte håller efter dem. 
 

Pepparkakshus hos dotter och barnbarn i Umeå!

Vi kan ju inte fira jul tillsammans med några barn eller barnbarn. Men vi får bilder och små filmer och skype. Igår förberedde dotter och barnbarn i Umeå årets pepparkaksstuga. Det får invånare också ser det ut som. 

Gårdagens rådjursjakt!

Vi såg dem redan på långt håll, tror det var get till höger och killing till vänster. Men jag är inte säker, killingarna är stora nu. Geten verkar orolig över att vi närmade  oss. Hon fällde ut sin vita varnings-spegel baktill. 
 
Rådjuren sprang förstås iväg innan vi kom fram, men väntade rätt länge ändå bakom ett snår. Seffrin tog dem i vind när vi kom fram till deras betesplats. Men jag släppte honom inte förrän jag kom på utspåret, ville inte att han skulle vimsa runt i vittring som säkert gick fram och tillbaka över gräset. Seffrin fick opp och började driva direkt. Rådjur är mycket snabbare än en liten kortbent tax, de gjorde en rush, stannade sen till och kollade läget, fortsatte sen igen.  Seffrin föste på dem i bukter  så där en timme, och de två pass-skyttarna var nära ett par tillfällen men ingen chans till skott. Kan ha varit så att geten ställde undan killingen vid Liane ungefär till slut,  såg ut så på pejlen, och sen drog hon iväg åt motsatt håll. 
Efter ytterligare någon halvtimme kunde vi koppla honom på fullt drev. Han kom från höger uppe i sluttningen och stannade när vi skrek
- Stanna!
Han kollar lite besviket åt det håll som han tänkte att rådjuret försvann.
Man blir så glad när en liten tax är infångad. Han blir inte trött alls av en sån här jakt-tur, vill gärna iväg igen. Men nu bar det hemåt för vatten och mat.  Trevligt att ha en sån här liten tax. 

Solsken en stund idag!!!

Så roligt att få se lite solsken idag, första på flera veckor! Jag sprang ut direkt för att njuta av anblicken och för att få föreviga ögonblicket med sol och blå himmel. Den här bilden är från altanen hemma rakt söderut vid 12-tiden.  Solen kommer inte högt på himlen den här tiden på året, snart midvintersolståndet. Det fortsatte att vara solstrimmor på himlen framöver eftermiddagen. Vi släppte tax Seffrin på rådjur efter lunch, men mer om den jakten imorgon. Roland hade då haft en riktigt bra har-jakt med Disco idag på förmiddagen. 
 
Solen lyste även över Signebyn! ;- ) 
 
Och frampå eftermiddagen mot klockan två så rann den ner över det här fina huset i Signebyn.  
Som sagt mer imorgon om dagens rådjursjakt! 
(Beklagar reklamen nedan, den är inte mitt påfund och jag tjänar inget på den)

Iller nr två på Liane!

Iller nr två fångad i rävfälla på Liane och avlivad! Den här är mycket gulare i färgen än den förra, som var nästan svart. Vi har tydligen en hel del iller i området. Det är ett djur som har få naturliga fiender och som det därför snabbt kan bli alldeles för många av. Det blir inte bra för mångfalden i naturen. De går hårt åt exempelvis harungar.

Vi har tingat dunker-valp i Norge!

Nu har jag bättre bilder på de blivande föräldrarna. Här är tiken, Ynwa, väldigt snygg (kolla kroppen, huvudet, öronen!) och bra jakthund. Hon kommer från Tor-Erik Moen,  en duktig uppfödare av dunker. Ynwa är både norsk och finsk jaktchampion, redan vid tre års ålder var hon det.  Valpen  får vi hämta där hon hör hemma, 30 mil härifrån, i Jotunheimen, vacker plats! Det blir någon gång i april om allt går enligt planerna.
 
Här är hanhunden som ska bli pappa till vår valp; Kvikk, också snygg hund och bra jakt.  Han har vunnit  priser. Kvikk  finns inte i livet längre men det har sparats spermadoser från honom. Och med en sån inseminerades Ynwa häromdagen. Bård ägde Kvikk de sista åren han levde. Han har två första-pris på jaktprov och ett tredjepris. Han är norsk utställningschampion, han är den enda dunkern som har vunnit ras-specialen i Norge 3 gånger. Kårad till bäste jaktliga nedärvare två år i rad i mitten på 2000 - talet. Avkommorna har bra skall,  skallmarkering och god mentalitet. 
 
Här är Bård som håller Ynwa. Bård är vår dunkerkontakt i Norge, förmedlade också vår förra dunker, fine "Hej" som vi måste avliva p.g.a. sjukdom.  Bårds kennelnamn är Harafjäll
 
Valparna är inte födda än förstås, men här är tikens förra kull. Tror det blev 11 stycken, så otroligt fina.  Kullen var från 2018, de är 17 månader nu. Två av dem har tagit varsitt första-pris redan.  Maurvangen heter Tor- Eriks kennel. 
 
Också bild från förra kullen. Bilder tagna av Agneta Arvidsson från Årjäng som bor bredvid Ynwa numera. Hon  är fb-vän sen tidigare och jobbar på Beitostölen friluftsanläggning. 

Vi har tingat en valp!

Blivande pappan är här, inget bra kort men han heter Kvikk och fanns i Norge. Dunkerstövare, samma ras som Hej som vi måste ta bort för sjukdom. Han är rätt lik Hej förresten.
 
Blivande mamman är på bild här, finns i Norge förstås,  inte heller något bra kort men hon heter Ynwa. Hon inseminerades med sperma från Kvikk nu i dagarna. Kvikk är borta sedan flera år, men spermadoser har frusits in och sparats. 
 
Stamtavlor på de här hundarna finns på Rolands facebook. Valpen bör alltså vara klar att leverera hit till Liane någon gång i mitten av april nästa år om allt går planenligt. 

Älg!

 Vi ser älg ibland, men inte så ofta. Det här kan vara en fjolåring. 
 
 Den får spreta med frambenen för att nå ner till gräset. Det finns fortfarande en hel del grönt kvar på vallarna till mat åt klövdjuren. Sen får de växla till vinterfoder, dvs bark och skott  på träd. 
 
 
 
 

Barnbarn i Umeå har gjort snölykta!

Ljus och värme behöver vi!

Jag gick en lång promenad under ryska molnet!

Ryska molnet ligger kompakt över oss! Vi har inte haft en solgnutta på flera veckor, kanske en månad. Det här är ungefär mitt på dagen, bättre blir det inte. Jag försöker komma ut då för att i alla fall fånga det ljusaste.  Sen blir det till att tända alla lamporna inne och hoppas det hjälper. 
Idag skulle inte tax Seffrin med, han jagade länge igår och behövde vila (fast det fattar han inte, han vill med! ) Då passade jag på att gå stora vägen, det är svårt med hund med, han drar före och efter alla bilar, jag får kämpa.  Nu fick jag istället  tvåbent trevligt sällskap på turen.  Vi mötte  ytterligare en dam att prata en stund med.  Jag passade på att gå bortöver Signebyn, här ovan är utsikt mot Tobyn. Det blir nog någon halvmil. Skönt!

Julfint hos hundarna!

Tax Seffrin och hamiltonstövare Disco har ju flera liggplatser, för dagen, för natten och ute.  Igår blev det städning hos dem och tvätt av överdrag.  Det funkar bäst att ha täcke med påslakan som liggplats.  Det är förhållandevis lätt att tvätta bara påslakan och istället för  tjocka filtar. Jag köper både täcken och påslakan på second hand åt dem. Igår gjorde jag lite julstädning hos hundarna  och tvättade i maskin. Det mesta går att köra i 60 grader och det behövs så att det blir rent. 
 
 
 
Nu ser det prydligt ut inför helgen och känns helt rent. Det är alltid lite fnysande och krafsande med nytvättade bäddar, de luktar annorlunda, men funkar  efter en stund.
 
(Beklagar reklamen nedan, den är inte mitt påfund och jag har ingen förtjänst på den)

Rådjursjakt idag lördag

Rådjursjakt idag! Seffrin sökte en halvtimme först, väckte, men fick inte opp. Då gjorde han som han ska, tog en ny runda och fick spår. Sen drev han, glad och pigg, ett par timmar. Först gick det i ganska små bukter, men också opp på höga skogliga åsar. Svårt att få tag på honom, men till slut kom han till Roland. Inget fällt men väldigt nära flera gånger, det vände framför oss. 
 
(Beklagar reklamen nedan, den är inte mitt påfund och jag tjänar inte nåt på den)

Årets julklappar blir så här!

Årets julklappar hamnar förstås här hos Posten för vidare transport till barn och barnbarn! Vi skickar det ena efter det andra! Tur att posten finns, men när jag ser berget av paket bakom kassan i vår närbutik så undrar jag förstås om det hinns med. Först så ska ju många grejer skickas efter istället för att köpas i butik, det blir paket. Sen ska de packas och skickas till ättlingarna. Det blir nya paket. Och någon ska se till att paketen hamnar på rätt ställe inför julaftonen. Vi håller tummarna att allt ska hinna fram före julafton och är tacksamma att det finns Post hos oss på Ica Nära Sillerud. 
 
(Beklagar reklamen nedan, den är inte mitt påfund och jag tjänar inget på den!)

Projekt "spara pelargoner"!

Pelargonerna var så fina i år så jag ville försöka spara dem till nästa år. Det kom goda råd på facebook. Jag klippte ner dem, skakade av jorden och hängde upp o ner på sval, mörk plats. Det blev jordkällaren. Såg så här fint ut först. 
 
Men efter några veckor var bladen och stjälkarna täckta av mögel! ; - ( . Kanske inte så konstigt, det är ju en källare för potatisförvaring.  Nu skakade vi  av möglet och hängde på en ny sval, mörk plats; i källaren under huset på Liane. Det är ju torrt. Här hänger de och vi får se hur det går i vår, om de överlever. Jag ska i alla fall göra ett försök. Det var lärorikt! ;- )) 
(Ber om ursäkt för reklamen nedan. Den är inte mitt påfund och jag tjänar inget på den!)

Rådjursjakt igår

Det blev rådjursjakt igår med Bröderna Jakobsson. Vår Seffrin var med förstås och föste på ett rådjur så där tre kvart, bl.a. förbi vårt hus. Det är lagom länge, Roland kopplade honom då. Inget fällt för Seffrin
 
Och här är Kents Basset Artesian Normand ´, ja ungefär så heter rasen, kan inte stavningen. Hon är döpt till Hilma i alla fall. En ny bekantskap, gjorde bra jakt på rådjur och en sväng med hare också, mycket bra skall. En trevlig och glad hund. Kolla svansen! En händelserik jaktdag men inget fällt.
(Beklagar reklamen nedan, den är inte mitt påfund och jag tjänar inget på den!)

Julmat från Sinikkas bjöd vi arrendatorerna på idag

Vi brukar bjuda dem som arrenderar vår jordbruksmark på julmat  vid Ica Sillerud varje jul . Med Corona så gick det inte i år, men vi kunde alltså beställa hos Sinikka och ta hem julmaten istället. Vi åt ute på altanen med takvärme och gasolkamin, för vi vågar inte umgås inomhus p.g.a. smittrisken. Här sitter fr. v. Kent, Göte och Olle, Bröderna Jakobsson. De driver tillsammans med barn och anställda ett framgångsrikt stort jordbruk med mjölkproduktion i Långserud och Säter. 
 
Det ingick mycket mat. Först kallskuret med två olika laxar, skinka, rostbiff, korv, ost  och ägg.
 
Sen det varma; Janssons frestelse, revbensspjäll, köttbullar, prinskorv, fläskkorv, och potatis. 
 
Som avslut klassisk juldessert Ris a la Malta och saftsås. 
 
Sen avslutade vi med kaffe och Mandelstollen ur eget förråd.
 
Alla såg ut att bli rejält mätta och gott var det. Imorgon skriver jag mer om  jakten som föregick jullunchen. Intressant med en för oss ny hundras.

En helt magisk amaryllis!

Den bara vecklar ut den ena klockan efter den andra och de är jättestora! Har aldrig haft något liknande. Dessutom orkar den lägga an med en knopp till.  Kanske är sorten med just den här färgkombinationen av vitt och rött? Ändå är inte löken så väldigt stor. En blomma jag får träna på att försöka spara till nästa jul

Såga själv!

Några timmar varje dag sågar Roland. Det är speciellt att själv såga virke som vuxit i egen skog, som kapats och transporterats med egna maskiner. Närproducerat byggmateriel!
 
 

Årjäng har fortfarande snyggaste väggmålningen!

Jag blir lika glad varje gång jag kör in i vårt lilla samhälle och ser den här välkomna mig. Det är nåt med värmen i blicken och det godmodiga ansiktet som är så fint. Jag försöker fortfarande förstå hur man kan måla så stort och få det så perfekt! Roligt att den inte har saboterats på något sätt utan fått fortsätta vara fin så som konstnären tänkte sig.

Släktens jätte-biblar har jag kvar...

På mammas sida har jag inte mycket släkt. Men på pappas sida, i småländska Värends Nöbbele, var dom desto fler. Pappa hade sex syskon. Det blev stora familjer då på 1800-talet efter att vaccinet (smittkoppor) och potatisen (efter 30-åriga kriget! ) gjort sitt intåg i landet. Men på 1900-talet blev det färre i familjerna. Jag, min bror och en kusin blev enda ättlingarna  till hela skaran av pappa och hans  6 syskon. Jag var liksom den enda som var intresserad  av gamla ägodelar så hos mig samlades mycket av släktens minnen. De gamla skrev rätt noga vem som skulle ärva grejerna. Farmors hårblomma berättade jag om i ett tidigare inlägg. 
 
Jag har en bunt gamla biblar också efter min farfar Adolf och farmor Matilda,  gedigna skinnband, slitna och väl använda. Farfar o farmor var verkligen djupt kristna, tron var viktig i deras liv, det lästes regelbundet ur Bibel och sjöngs psalmer. I Bibeln skrevs också minnen upp och det klistrades in.
 
Den här tillhörde alltså min pappas mormor Christina Johansdotter från början. Så vacker skrivstilen var!  Sen fick pappas syster Ester den. Christina gifte sig med Andreas Persson (som gjorde den stora brödkistan i trä år 1846, den som jag nu har i källaren), de fick sex barn, bl.a. alltså min farmor Matilda (Thilda) 
 
Den här tillhörde min farfar Adolph Magnusson, han fick den till minne av första nattvardsgången1885. Han var son till Magnus Johansson.  Magnus var först arrendator på gården Stommen i Östra Torsås (ett boställe) , men 1874 köpte han gården Värnlanda (Wäderlanda) Östregård, 1/4  mantal,  i Värends Nöbble. 
 
Den här var min farmor Matildas. Hon hette Matilda Andreasdotter som ogift, men kallades alltid Thilda. Och hon fick en Bibel förstås.
 
Mina farföräldrar Adolf och Matilda  fick alltså 7 barn, varav min pappa var yngst, något av ett sladdbarn, född 1913
 
Två av barnen dog alldeles för tidigt och annonserna finns i en av biblarna
Det var Signe, gift med Einar Härndahl. Hon dog i barnsäng när hon fött barn nr 2, hon var bara 23 år gammal. Det nyfödda barnet dog också. Hon och Einar bodde på Värnlanda Gård. Den lille sonen Inge bodde mest kvar på Värnlanda  hos pappan och släktingarna men var också ofta på Östregård hos sin moster Ester och morbror Erik. Pappan gifte om sig och fick ny familj.
 
Bertha dog också alldeles för ung. Hon jobbade på ett hem för utvecklingsstörda barn, som man sa då. Till sådana hem kom barn med det vi idag kallar funktionsvariation direkt efter de var födda på den tiden och det fortsatte in på 1960-talet. Tbc härjade bland barnen som bodde tätt ihop och Bertha blev smittad. Då fanns ingen bot.
 
Tänk så mycket gamla böcker kan berätta! Dom här ska jag förstås spara och inte slänga. ;- ) Jag har mycket av lämningar, skrifter och texter kvar från gamla släktingar och osorterad släktforskning. Det är sparat och förvarat, men jag har inte systematiserat. Måste ta tag i det innan jag blir gammal och förvirrad och ännu mer glömsk.

Ljus och blommor muntrar opp lite i dystra tider!

Vädret den närmaste veckan ser ut att bli grått och trist, ingen frost och spårsnö. Corona-eländet är dessutom dystert, vi håller oss på avstånd från det mesta. Hemma  muntrar vi upp oss med färg, blommor och ljus så gott det går. Försöker anstränga oss lite även om det bara blir vi själva som ser och gläder oss.
 
Amaryllisarna är tacksamma. Fast jag har aldrig begripit om man ska ha dem kvar i krukan, om man ska vattna dem där, eller om man ska skära av dem och och sätta i vas. 
 
Bakom här är en fin adventsstake från Tyskland.

Iller i rävfällan!

En iller blev det i rävfällan i natt. Illern är ett mårddjur, tar sig fram hoppande, mest aktiv skymning och natt.  Finns i södra Sverige, till och med en bit upp i Svealand. Det är en viltvårdsinsats att försöka decimera antalet. De är småviltspredatorer, äter  harar till exempel. Lovlig 1 september - 28 februari. Den kan jagas på skyddsjakt, eget initiativ hela jaktåret. 

Utställning av barnbarnens bilder!

Ibland får vi bilder som barnbarnen och extra-barnbarnen gjort. Det är så roligt. Vi tittar på dem ibland, en del hamnar på kylskåpet, men sen blir de lagda åt sidan. Vi har inte så många väggar men nu blir det en plats för utställning av deras bilder. Just nu är de här aktuella men vi kommer att byta ut dem när nya kommer.  Det är speciellt att ha barnbarn som är bildintresserade och som visar det på olika sätt, med olika tekniker och  allt utifrån ålderns förutsättningar. 
 
Här längst upp är de äldsta barnbarnens bilder. Uppe till vänster ett fint foto från äldsta barnbarnet Moses, 18 år. Det är taget vid forsarna i Arboretum, naturområde en bit upp vid Umeälven. Han är flitig med kameran. Till höger om det är en välgjord akvarell med fint ljus gjord för en tid sedan av broder Isak 15 år. Underst är finstämd naturbild från syster Lovis 6 år.
 
Här ovan till vänster är en uttrycksfull björn och fjäril gjord av Lou 5 år och till höger om den en snyggt dekorerad text från broder Bill 8 år. 
 
Här är en fartfylld bild gjord av Kaishu 2 år. Det handlar om hur det blir när lastbilar kör.
 
Och här har vi fått detaljrika och färgglada bilder  från extrabarnbarnen  (barnbarnens kusiner!)  i samband med en födelsedag. Uppe till vänster från Bobo 8 år, till höger om den från syster Bonnie 5 år och längst ner en fartfylld bild från broder Vide 2 år.
 
Återigen, så roligt att det finns ett bildintresse hos barnbarnen och äntligen har vi hittat ett bra sätt att få ha bättre koll på dem.
 
(Beklagar reklamen här nedan! Tidigare har jag kunnat betala för att slippa den men det går inte längre. Jag tjänar inget på den) 

Renoverat hotell i Årjäng - det blev snyggt!

Hotellet i Årjäng har fasadrenoverats och kanske något mer också innanför väggarna. Det blev riktigt snyggt. 

Ska jag slänga böcker och cd???

Böcker fanns i mitt barndomshem, men inte så många. Skolan hade en del, men de var snart utlästa. Sen upptäckte jag den lilla ortens bibliotek, blev en flitig besökare hos Arne Gren uppe i Folkets Hus och läste ut hela avdelningar. Det var fantastiskt, en hel värld öppnade sig! Kunde förstås inte låta bli att samla på böcker senare som vuxen. Det blev bokklubbar (finns det fenomenet kvar?) och bokhandelsbesök. Jag tycker verkligen om min böcker och har läst alla (inte lexikon förstås) - plus många fler både för studier och för nöje.  
 
Men numera tittar jag på dem ibland med kritiska ögon och undrar om det är riktigt modernt och klokt att ha dem kvar. De samlar mycket damm upptäcker man så här vid juletidens fejande! ;- )). Och tar upp plats som kunde användas till annat.  Det mesta går ju att lyssna på som ljudbok, samma sak med cd-skivorna. Så de fysiska och skrymmande pappersböckerna är egentligen helt onödiga. Inget av mina tre barn har någon vägg i sina hem full med böcker. Gissar att det här arvet inte blir uppskattat när den dagen kommer.   :- )) Fast fint att de har läst och läser mycket för sina barn. Det här tål att tänka på. Problemet är bara att jag tycker om mina böcker. Får se hur det blir framöver.
 
 
 
 

"På spåret" igår! Nu är vi med igen!

Vi var med på Duo-appen och tävlade med dom på tv.
 

Vinterdekorationer!

Så här blev den här vinterns blomdekorationer under fönstren. Bra att lägga ut här för sen nästa år när det är dags så undrar jag som vanligt hur jag gjorde året innan. Ser på bilden att jag lyckats hänga lådan snett, får fixa det. Det blir mindre av sånt här för varje år, förr var jag mer entusiastisk. Ett par krukor hänger vid ingången och ett par på altanen, sen står det en vid infarten och en på verandan det får räcka. 
 
Dagens agenda är som sagt också lite matlagning. Jag ska långkoka köttrester av älg från igår, sånt som inte gick så bra att skära, och det tillsammans med ett par märgben från älg, kryddor och en del rotsaker.   Det blir god buljong och dessutom ofta en del små köttbitar som går att pilla loss och frysa ner till pytt i panna eller viltsoppa. Sen ska ett par fina bitar älgkött kokas i den buljongen för att kunna bli pepparrotskött så småningom. Fryser i lagom stora portioner för en måltid tillsammans med buljong för såsen. Roligt att hålla på med långmatlagning!
 
Roland är på efterjakt på älg här på området, de har kvar ett par stycken på licensen tror jag. 

Präktig idag i köket!

Jag skar rent älgkött och malde till älgfärs med lök och lite fett fläsk. Det går bra att blanda med fett eftersom det bara ska ligga max tre månader i frysen. Jag mal två gånger och packar i portioner, bara att ta upp när det behövs.  Renskärandet är jobbigt, blir inte mycket kött för mycket arbete. Men nu är en omgång gjord, några kilo är bägade, räcker nog till fram i januari i alla fall.  Det går åt mycket, vi använder älgfärs till köttbullar, biffar, soppa, köttfärssås, varma smörgåsar.  Imorgon ska jag koka sånt älgkött som inte går att skära rent, tillsammans med några älgben, kryddor och grönsaker. En del fina små köttbitar blir det, de fryser jag till pytt i panna. Det blir långkok till god  buljong, sen lägger jag i fint älgkött som ska kokas till pepparrotskött. Det går bra att frysa i buljongen. 
 
Gjorde en gryta med viltsoppa också. Det är vildsvinsbuljong  som jag tinade upp och så rotsaker i  den plus lök och  älgfärs som är brynt innan. Den blir smakrik. Roland fick välja kvällsmat, älgfärsbiffar eller soppan. Han smakade på soppan och valde den. Biffar får det bli imorgon. Sen funderade vi på att beställa jultallrik på Ica Sillerud på söndag, men vi får se hur det blir. Vore roligt att testa, man får hämta och ta hem.  Glöggen fick vi idag, också via Ica Sillerud, liksom ett paket från Tyskland som varit på väg länge. 

Rådjursjakt igår!

 
Ett lite säreget område
 
Överallt är det mycket vatten
 
Tax Seffrin fick opp efter någon halvtimme och drev drygt en timme. Det gick i bukter framför oss här. Vid ett tillfälle så nära att vi borde ha sett drevdjuret men vi tittade nog åt fel håll just då. Inget djur fällt men spännande jakt! ;- ) Skönt att Seffrin är pigg igen.
 
 
Sen var det bara att vinka "Hej då"! ;- ))

Hårblomman gjorde min farmor!

 Igår gjorde vi lite julstädning och hamnade  bland prydnadssakerna högst upp på Ikea-bokhyllan i vardagsrummet. Här uppe står alltså Hårblomman. Den hängde under taket i mitt föräldrahem och kallades alltid Hårblomman och jag visste redan tidigt att jag skulle ärva den. Nu står den hos oss sedan mamma utrymde sitt hus. 
 
Det var min farmor, Matilda Andreasdotter - Magnusson,  som gjorde den till minne av sin bröllopsdag 22 maj 1897. Då gifte hon sig med min farfar Adolf Magnusson. De kom att bo på Värnlanda Östregård i Nöbbele socken, en bit från Växjö långt ner i Småland och sju barn blev det, min pappa var yngst.  Innan farmor gifte sig var hon i  Amerika ett år för att hjälpa sin älskade syster Anna med hennes barn. (Så sas det,  kanske tänkte hon emigrera men ångrade sig och reste hem, jag vet inte. )Anna Wesserling hette farmors syster som emigrerade.  Hon  var gift två gånger, bl. med en man från Dalarna tror jag och farmor kan ha lärt sig konsten av någon emigrerad svägerska, för det var i Dalarna som hårkonsten fanns.  Men jag vet inte hur det gick till. Det mesta av håret i tavlan är från släktingarna i Amerika. Farmor hade alltså med sig hårblommorna hem till Sverige och skapade hårtavlan.
 
I mitten finns blommor med kronblad av rött tyg, men centrum i varje blomma är gul och de torkade gula blommorna kom från brudbuketten. Slöjan som hänger ovanför ska vara från brudslöjan.  
 
Den här lilla obearbetade locken lär vara från mitt hår, ditstoppad i efterhand. Min farmor dog innan jag var född.
 
 
 
Hår ansågs för länge sedan har speciella krafter, kvinnor som man trodde var häxor fick sitt hår avklippt. Konsten att göra smycken, armband, halsband av hår var populär ett par hundra år från 1700-tal till början 1900-tal, då kvinnor hade långt hår. Ofta blandade man hår med silver / guld. Hårkonstens historia i Sverige är lite märklig. Den hade sitt centrum i  lilla Våmhus i Dalarna, en av de allra fattigaste bygderna, dåligt med jordbruk. Så kvinnorna gjorde hårarbeten och kunde alltså efter skördetiden vandra långa vägar, bl.a. till Stockholm eller andra länder för att tjäna en slant på hårarbeten. Men de fick inte vara borta längre än 6 månader, sen måste de tillbaka igen för att delta i sådd och skörd. 


Här är hembygdsgården i Våmhus där hårarbete i praktiken visas under sommaren. Vi var där 2010 och fick se en utställning om hårarbete, även hur det gjordes i praktiken


Den här unga damen visade hårarbete i praktiken när vi besökte Våmhus  2010.

Hårkullorna har sin speciella historia. Traditionen att göra smycken och tavlor av hårarbeten finns i Sverige i stort sett enbart i Våmhus i Dalarna, nära Orsa. Så här berättas det:

Våmhus var en fattig trakt under slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Jordbruket var magert. Kvinnor från bygden lärde sig konsten att göra hårarbeten och vandrade efter skördetiden varje år till Stockholm. Där sålde de arbeten som de gjort hemma men de kunde också bo tillfälligt i hem där de gjorde hårkonst av hår fram den familjen. Ersättningen kunde vara kontanter med också mat o husrum. När kvinnorna behövdes i jordbruket från våren så vandrade de hem igen för att hjälpa till.

Hårkullorna var inte villiga att lära ut konsten till andra. När jag besökte Våmhus  så berättar en man på Myrans hemslöjd att hans fru fick lära sig  mot löfte om att inte lära ut det till någon utomsocknes kvinna.

Här är exempel på hårarbeten som jag såg nu i Våmhus.













 I just den här lådan ovan så ligger hårarbeten gjorda av tagel från hästar. Alla ungdomar i Våmhus får pröva på hårarbete under sin tid i högstadiet och då väljer många att göra just arbeten av tagel från sin favorithäst.




Vi förlänger ute-säsongen i Corona-tider!

Om man är envis så går det att förlänga ute-säsongen i Corona-tider!! ;_-)) 
Lite hjälp är ju förstås tjocka kläder, värmare i taket och gasolkamin, fast så väldigt varmt blir det inte ändå när termometern ligger runt nollan.
 
Och det är klart, några trerätters passar inte! Men ett litet sällskap,  dip och gott vin funkar, åtminstone en stund! Det är ju så mysigt att få pratas vid och umgås ibland fast vi inte kan träffas  inomhus.
 
Vi är inte riktigt vana än vid de nya tiderna och  nya sätt att träffas, men vi tränar!  ;- ))

Karaktärsdilemman grupperade

Människor är olika och det på många sätt. Jag har ju under mitt yrkesliv arbetat med barn i olika åldrar som har haft speciella bekymmer i sina skolliv och sina vardagsliv. Det finns ju officiella namn på olika kategorier  av mänskliga dilemman förstås, men jag använder inte dem så gärna, gör hellre egna som stämmer bättre med mitt tänk, kan vara rätt eller fel.
 
Nu gör jag ett nedslag i grupper av karaktärsdrag hos människor och  ger blom-namn åt både huvudkategorin och underkategorier. Jag beskriver alltså människor med speciella egenheter och det finns inga andra associationer till blommor än behovet av att ge namn åt karaktärsdrags- grupperna  och kunna visa på hur undergrupper kan forma sig. Kunde lika gärna ha använt  namn på verktyg eller gräs eller bilar eller vad som helst som har undergrupper.
 
Vi börjar med en huvudkategori människor och kallar den gruppen Höstblommor.  Människor i kategorin Höstblommor har ett dilemma gemensamt; deras jag domineras stort av känslor och impulser. Det betyder att intellekt och planering  inte får så stor plats i vardagslivet.  
 
Bland Höstblommor finns det flera underkategorier, jag tar fram en som jag kallar ;  Astrar. Den här underkategorien har förstås basic samma grunddilemma som alla Höstblommor, men därtill kommer andra bekymmer. De är helt övertygade om sin egen förträfflighet, söker ständigt bekräftelse på den, söker  beundran, kärlek och förstår inte om inte alla andra också ser hur bra de är. De ser inte sina tillkortakommanden och när de blir tydliga så är felet alltid någon annans eller omständigheternas.  Eftersom intellekt och planering inte har så stor makt i deras liv så blir det här ibland svårt att hantera för de känner så tydligt att de har rätt och är bra, det borde alla andra också begripa.
 
Bland Astrarna så finns flera underkategorier  bl.a. en som jag kallar Röda Astrar. De har samma problem som människor i de övergripande kategorierna men därtill kommer hög grad av enkelspårighet. De Röda Astrarna fokuserar på en sak . Det kan vara på en person, en sak eller en sysselsättning. De fastnar i ett spår, ägnar det mesta av sin tid och sitt tänkande till det. På så sätt blir andra delar av livet undanskuffat. Och det kan ju ställa till problem. Men den här egenheten kan också leda till genialitet på ett specifikt område. Den som år efter år studerar / sysslar med en sak blir till slut super-expert på just det, men kan i gengäld behöva hjälp med  att ordna och planera sitt liv och sin vardag . 
 
Det  är intressant, att tänka in människors dilemman i kategorier och försöka se dem i ljuset av varandra. Jag funderade på precis det här efter att jag sett TV-programmet om bl.a. en världsberömd naturfotograf, Terje Hellesö och sen jag gått en halvmil med taxen. 

Vildsvin är nytt vilt för oss.

 Bilden är från i somras, sugga med kulting.  Vildsvin är nytt vilt i våra marker och talrikt numera. Sedan förra året skjuts mer vildsvin än älg i Sverige,  ungefär 30.000 fler förra året om jag minns rätt. 
 
De lever ofta i grupper och förökar sig snabbt. En sugga kan få flera kullar per år så det kan bli svårt att hålla antalet på rimlig nivå. Deras bökande i skogen syns väl, de rotar för att få tag på mat. De äter både växter och djur.
 
Så här ser det ut utan vildsvin
 
Så här ser det ut när en grupp vildsvin bökat efter mat.
 
Det är ett svårjagat djur, antingen kan man konstruera åtlar, dvs matställen som de kommer till och bygga  torn för vakjakt nära. Det går också att jaga med hund, men ännu så länge är det inte så vanligt hos oss att någon har hundar som är specialister på vildsvinsjakt.
 
Vildsvin är inte att leka med. Galtarna har betar i underkäken och de är rakbladsvassa. Ibland gör vildsvin skada på odlingar, i trädgårdar och anläggningar. Ett sätt att hålla dem ifrån sånt är att anlägga åtelplatser en bit bort. Om det nu är ett knepigt och svårjagat vilt så är i alla fall köttet väldigt gott. Man måste skicka in prov för test först. Vildsvin kan ha trikiner, man får provsvar snabbt så det är inget bekymmer. 
 
 

Nya fågelmataren är populär!

Den hamnade på altanen eftersom vi gärna vill se fåglarna, då får de inte vara för långt bort.Vi lade en presenning på golvet eftersom det blir mycket frön där.
 
Det betyder att vi har massor av fåglar på altanen. De har lite hyss för sig. En gillar att slå trumvirvlar på mitt fönsterbleck på morgnarna, det gillar inte jag. En ilsken blåmes  tror att han ser en annan blåmes i spegelbilden  på fönstret och hackar vildsint på glasrutan. 
 
 
 
Roland hade en idé om att hänga upp cd-skivor som dinglar under altantaket för att skrämma bort fåglarna. Och det funkar. De blänker hela tiden så vi slipper fågel-hack på fönster och fönsterbleck. 

Lax

Recept
 
Två laxfileer stek dem i teflonkastrull snabbt. Krydda  Lägg på tallrik
 
3 dl visp
100 g parmesan
Sjud i 5 minuter
 
Sätt till:
1 citron skal rivet
1 tsk citronsaft
gräslök
 
Smaka av med salt o peppar. Sjud laxen i såsen 2 - 3 minuter.
 
Serverar gärna med pressad potatis
 
Ingen bra bild, laxfilen ligger där under såsen. Men det är gott och lätt att laga till. Vi åt häromdagen! Försöker varva viltkött med fisk och kyckling ibland, men det blir inte så många variationer tyvärr, får träna på det.