Inga Magnusson

... är en slutpunkt i en människas liv. Men också en start på en sorgeprocess hos de närmaste, en process som varar väldigt länge, mycket längre än man tror och kanske ofta på ett helt annat sätt än man tror. Den lever sitt eget liv utom kontroll och tar sig alldeles egna vägar, ibland förutsägbara, ibland helt överraskande. Sedan min mamma dog lever jag nära sorgen, hela tiden känns det som. Det går fortfarande efter ett och ett halvt år inte en dag utan att jag tänker på henne.  

Idag fredag var det begravning efter H. B. här i Sillerud. Vi, liksom många andra Sillerudsbor, pratade om honom  och tänkte på honom och hans liv idag, med anledning av hans hastiga bortgång.  H. B. hade ett äkta engagemang i bygdens väl och ve genom kyrkan och hembygdsföreningen bl.a. Det blir ett speciellt tomrum när en människa med sådana intressen går bort. Mina tankar går till de närmaste anhöriga.