Första lingonen och första Karl-Johan!

Nu börjar det med jobbet att ta vara på det skogen bjuder. Det blev lite mer lingon än detta, så där tre - fyra liter. Det tar ett tag att rensa men funkar, nu är de frysta. Om jag hade stora mängder så vore det idé att köpa en dammsugarapparat. 
Fina Karl Johan blev det också! De är läckra nu innan de tas över av mask och annat. De här var allt igenom fina. Och blev med i en kycklinggryta igår.
 

Skara Brae

I förrgår kväll sköt vi lerduvor och grillade med ett par som tycker om natur och som  har rest omkring en hel del i norra Europa, bl.a. har mannen gått Kungsleden 25 gånger!  En av deras resor gick till Skara Brae,  som ligger i Bae of Skaill, Mainland som är största ön i Orkneys skärgård i Skottland. De berättade intressant om sitt besök
Detta är den enda lämningen av en liten by från den här tiden i Europa. Tiden är 3180 - 2500 före Kristus, alltså typ yngre  Stenålder, Neolitum, äldre än Stonehenge och de stora Pyramiderna. Den upptäcktes inte förrän 1850  i samband med en storm som svepte bort en del av jorden. Platsen har förstås plundrats en del innan den fick skydd.
 
Skara Brae består av 8 hus, byggda av sten under jord. Läget för att skydda från stormar och annat farligt. Det fanns förbindelser mellan husen under dem. Husen  var rätt lika byggda med bäddar och matlagningsplatser av sten.  Numera är platsen världsarv.
 
 Man har eldat med torv och torkat sjögräs. Maten kom mest från havet med fisk och skaldjur. I husen fanns vattenbassänger som kunde hålla fisk vid liv i avvaktan på tillagning och också för förvaring av betfisk. Man räknar med att det också fanns husdjur typ får. Bosättningen har utrymts hastigt i samband med någon katastrof men man vet inte vad. Om det var vatten, fiender eller storm eller något annat otyg
 Här finns också uppresta stenar, typ Stonehenge
 
Och så här skrev facebookvän Gunilla om sitt besök på Orkney
 
"Såg inlägget om dina vänners besök på Orkneyöarna. Vi var där för några år sedan och blev fullständigt hänförda.
En mycket fascinerande plats, speciellt intressant eftersom en hållplats på vår bussresa från Torslanda på Hisingen till Göteborg heter Skra Bro. Vi berättade detta för några på Skara Brae. Förmodligen gav sig utvandrare iväg med båt från Skra Bro, (modernisering av namnet Skara Brae tror vi) på Hisingen och gav platsen de anlände till samma namn som platsen de utvandrade från."
 
 

Örn tror jag, men vilken?

 Den seglade runt, runt över gamla kyrkogården / badplatsen när jag var ute på promenad med lille Seffrin igår onsdag. En stor och mäktig fågel. Försökte få en filmsekvens också men det är svårt  med en stretande tax som just fått koll på doften av en löptik i närheten ;- )) 
 Vingarna är helt raka, vilket skulle tala för en havsörn, men pennorna längst ut vinklar lite bakåt vilket liknar kungsörn.  Jag har dålig koll på vad som skiljer örnar åt. Det finns både havsörn och kungsörn i Värmland men vi ser dem inte så ofta. De flesta håller till runt Vänern. Roland såg en örn i somras, den följde honom högt upp från mitten av sjön till upp i vår vik. Kanske finns något häckande par här.  
 
Uppdaterat: Via facebook fick jag info från ornitolog som kollat på bilderna. Enligt hans bedömning är det en havsörn, ca 4 år gammal.  Så här säger han om åldern: 
 
"Bilden visar en havsörn som ruggar. Man ser att det håller på att växa ut fjädrar och även att det saknas på ett par ställen. Man ser också att stjärten är näst intill vit, men stjärtfjädrarna har lite svarta toppar, vilket visar att den inte är helt adult (vuxen fjäderdräkt). Den får sin adulta från sin sjätte dräkt, då de är fem år gamla. Vi säger visserligen 6k om en sådan, att den är på sitt sjätte kalenderår – lite bökigt. Säg att denna är cirka 4 år gammal då, så är vi nog rätt nära sanningen."
 
 Havsörn äter gärna skarv så det är en välkommen fågel. Det finns exempel på skarvkolonier som slagits ut helt i och med att örnarna tagit alla ungar. Det tackar vi för! Alltså en fågel som är betydligt klokare än våra beslutsfattare som låter sjöar dö pga skarvinvasion

Fågel, fisk och kadaver är mat som havsörnar föredrar, kan snabbt äta upp en död älg,

Kungsörnarnas meny är lite mer varierad.De äter tydligen  allt från tranor och skogshöns, som tjäder och orre, till ekorrar, mård, räv och vattensork till exempel. Uppgift från Fredrik Wilde i tidningen VF.

 

Fin abborre!

Så här fina abborrar finns det i vår sjö Östra Silen! Den här var 45 cm lång! Fångad på spinnfiske av väninnan  R.  Bra abborrfiske nu på sommaren.
 
Tänkte jag skulle hinna skriva om Skara Brae i kväll och visa bilderna. Men tiden räckte inte till, det får bli imorgon bitti! Nu är gubben och hund ute och letar lingon! Spännande att se om han hittar nåt. Inte så lätt i år.

Ny lerduvekastare invigdes igår

  Igår kväll blev den nya lerduvekastaren från Interjakt testad. Det gick så där. Den är alltså eldriven med batteri och ska vara lätt att sköta. Men en hel del duvor splittrades istället för att flyga iväg.  Kan ha berott på att duvorna var gamla och möjligtvis sköra. Annars är det något som ska ställas in i maskinen. Men en del kom iväg rätt och visst är det spännande. Jag avstod för jag har rätt ont i axeln efter några dagars fönsterputs
 
 
 Så här blev det alltså ibland med duvor som flög i flera bitar. Det får bli test med nyinköpta duvor så får vi se.
 
 Vi avslutade med grillning i grillhuset på Liane. Det blev enkelt;  hemgjorda älghamburgare och Bierwurst från saluhallen
 
Utsikten var suverän med drama på himlen.  Vi väntade på oväder men det kom inte, bara fint solsken över Liane på kvällskvisten. Hysad temperatur  tills solen gått ner. Då blev det genast kallt och vi avslutade.
 

Dösläktforskning!

Döstädning blir det ju ibland när andan faller på. Alltså den här städning / slängning av saker som barn och barnbarn ska slippa härja med när deras föräldrar gått bort. Det är oansvarigt att bara lämna 124 kvadratmeter, mest skräp, i källaren efter sig. 
 Men sen kommer det ju till dösläktforskning. Min pappa hade 6 syskon. Det blev inte så många barn efter dem, jag är en av få och här har det mesta av syskonskarans  efterlämnade grejer hamnat.  En del av sakerna  har varit nyttiga och användbara, en del bara nostalgi. Men det har varit svårt att slänga / sälja nåt. Ovan här är kistan som min farmors far, Andreas Persson lät göra / fick år 1846. Han gav den sen till sin dotter, min farmor, Matilda Andreasdotter gift Magnusson. Jag tror det är en brödkista, men vet inte säkert. Ovanpå den ligger den finaste duken vävd i tunn silke. Jag använder kistan till att förvara trasmattor, passar perfekt till det.
 
Farmors amerikakoffert kan jag inte slänga. Min farmor Matilda åkte till Amerika och i den här var hennes packning. Hon  var hos sin älskade syster Anna Andreasdotter / Wesserling i ett eller två år, jag minns inte nu. Anna hade emigrerat förut och hade familj där.  Jag vet inte om Matilda  tänkte emigrera men ångrade sig, eller om hon bara for över en tid för att hjälpa sin syster med  barnen. Hon kom hem till Värnlanda i Småland i alla fall,  gifte sig med min farfar och fick en skara egna barn.. Kofferten har varit i Amerika, dit jag aldrig kom. Och det märkliga är att Anna och hennes ättlingar ( Hazel Kelly ) hamnade i Tacoma Seattle, alltså nära den plats där vår son Mattias bor med sin familj.
 
Hårblomman som farmor Matilda lät göra till åminnelse av sin bröllopsdag 22 / 5 1897. Hon lärde sig konsten att görs smycken och prydnader genom att virka hår. Hon lärde sig detta när hon var i Amerika, jag tror att en svägerska till henne var från Våmhus i Dalarna, den enda plats i Sverige där hårkonsten fanns. De gula små blommorna är från hennes brudbukett och slöjan ovanpå är från brudslöjan.
 
Alltså detta är bara exempel på vad jag har kvar och inte förmått mig att slänga. Träffade en god vän idag som drabbats av samma dilemma i form av en stor mängd fina tavlor! Ibland har jag tänkt att jag måste dokumentera och skriva om detta och människorna i släkten. Det är ju ett säkert sätt att spara info men mödosamt. Så nu kom jag på att jag faktiskt kan gå runt med filmkameran på, filma grejerna och berätta samtidigt. Ok, det är inte lika säkert som text och pappersbild att spara på ett minneskort, men borde fungera kanske ett par decennier i alla fall. Men jag kan kopiera kortet och lämna till barn / barnbarn så småningom. Kanske struntar dom fullständigt i sin släkt men då har jag i alla fall gott samvete. Köpte ett stort kort idag, det kommer att rymma en hel del, hoppas det räcker. Intressant projekt som dokumentation, men också som nostalgitripp. Jag kommer inte att rabbla år och datum eller adresser, de kan man få var som helst i arkiv. Jag fokuserar på sånt jag minns och tror.
 
Nu får jag avsluta blogg och fb. Vi ska testa lerduveskjutning med den nya kastaren! Spännande! Sen blir det lite grillning också med ett par nya bekantskaper!

Det är drag i Grums!

 Det gjordes ju tv-program om Grums för ett par år sedan. Orten utmålades som en plats med landsortens  totala hopplöshet, ingen utveckling, ungdomarna flydde, man jobbade eller utbildade sig på annan plats. Men nu borde tv återvända och be om ursäkt! Det är drag i Grums! Här byggs en av världens största kartongfabriker. I Värmland finns ju massor av skog och man har länge gjort bl.a. papper av den på Gruvöns pappersbruk. Men nu går det inte åt så mycket skrivpapper längre, däremot handlar vi på nätet och får varor i paket. Alltså går det åt massor av kartong. Det har man fattat här och valt rätt produktion.
 Så där ser fabriken ut på långt håll från E18. Jag tog bilderna när vi var i Karlstad senast. Grums ligger på vägen dit.
 Själva den nya byggnade är gigantisk när man ser den i verkligheten och den ligger alldeles bredvid europavägen
 Detta kan man kalla byggnadsställningar, de som ska stötta upp bygget av jätte-silos
 Det är osannolikt många baracker som utgör boende för dem som jobbar med bygget. Tror att det är runt 1000 personer inom olika yrkeskategorier. Och man kan bara försöka föreställa sig samordning och logistik med så mycket folk! Rätt grejer ska finnas på plats och i rätt ögonblick
 Men det räcker inte bara med kartongfabriken. Här byggs något annat stort för något slags produktion, men jag vet inte vad och alltsammans är byggt i trä. Ser fantastiskt ut. Fick  kommentar från Lena att det är Gruvön som bygger här och det som ska göras är limträbalkar. Så var det löst också. Tack för info!
 Till o med Rasta bygger, det har blivit en hotelldel.
 
Kan bara säga grattis Grums! Vilken revansch efter  TV- programmet svartmålning av orten!
 

Husdjur i fönsterkarmen!

Jag vet inte vad det är för djur, gissar på getinglarver. Bilden är tagen idag, rakt neråt, extrem närbild, de är någon cm långa bara.  De finns i ett fönster varje år, liksom inbakade i lera. Hjälper inte att jag skrapar rent och sprayar med Radar. Nästa höst-fönsterputsning så är det ett nytt gäng. Men bara i ett fönster, det åt norr!  Isch va äckligt! Detta var i alla fall sista fönstret att putsa den här gången. Nu får det duga ett tag. 

Favvoställe i Karlstad! Bokhandeln!

 Det blev ett bokinköp vid senaste Karlstadbesöket. Den gamla fina bokhandeln vid torget har tyvärr stängt men det finns en annan kvar.  Det är en sån speciell känsla att gå omkring i en bokhandel, man blir glad och varm om hjärtat, måste klämma och känna på böcker och grejer.
 
Håkan Nesser är en favorit, jag kunde inte motstå frestelsen att köpa hans senaste bok. Ibland utspelar sig handligen i hans berättelser i mina hemtrakter, typ Kumla och Blackstabacken! Det är ju extra nostalgi så som med boken "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö"  Men den här har nog en annan bakgrund. Som medlem i bokhandelns fanklubb fick jag rabatt på boken också. Ska bli spännande att läsa den.
 

Hambo svalkar sig efter harjakt!

Så där gjorde hans farfar Hambo också, lade sig i vatten för att få svalka! Lille plutten!
 
Lill-Hambo har gjort ett bra drev idag, enveten och ger inte upp. Målmedveten och fokuserad. Jobbade med haren från så där tio till två, med  tappt och letande.  Det bådar gott. Fast själva jakten har inte börjat än, hund får släppas och hararna motioneras. Men inga skott avlossas förrän första september. 
 
 
 
 

Bordsbrasa köpte vi!

 
 Asch det heter inte bordsbrasa utan etanolkamin.  Vi köpte den på Biltema. Där var den betydligt billigare än på andra ställen, bara nåt på 300 kr. Det man ska elda med heter Spisbränsle, det är luktfritt och rökfritt.  Det hade Biltema också. Det är en gemytlig lite brasa som man kan ha som bordsdekoration. En nackdel är kort brinntid. Den vara någon dryg timme och sen kan man inte fylla på för det får man inte göra när den är varm. Den blir lite varm under så vi ställde den på en kakelplatta. I ett begränsat utrymme, typ inglasat uterum, så kan den säkert bidra till att värma upp rummet, men vi ska bara ha den på altanen som mysfaktor. 
 

Hundutställning med drevrar i Signebyn

Idag lördag var det dreverutställning strax bredvid oss, vid Signebyns skola. Gott deltagande, med ett trettiotal hundar. Det gick bra för grannar och goda vänner. Fr. v. Mikael Tranberg Årjäng, Reidar Eriksson Bäcken  och Lennart Johannesson Knappstad i Karlstad
 
 Gode vännen Lennart och dotter Elin fick goda vitsord på sin hund. 
 Vi tog en kopp kaffe på altanen här hos oss. Så roligt med tre generationer jägare; Kåre, Elin och Lennart. Kåre bor i Torsby  och är en legend i jaktsammanhang, det är fantastiskt att höra honom berätta om händelser ur sitt jägarliv. Han har jagat i hela Sverige, bl.a mycket i Skogaholm, Boo och Hasselfors bruk. 

Kils slakteri saluhall i Karlstad

 Vi hade några ärenden i Karlstad igår fredag. Så hittade vi då äntligen hit, till Kils slakteris saluhall i Karlstad. De har nyöppnat nu i sommar efter renovering. Fattar inte varför vi inte har hittat hit förut, fast inte så lätt att finna lokalen förstås. Traktorgatan 6  ligger den på, bakom Mio ungefär, men syns inte förrän man är där- 
Det var mycket folk redan när vi kom, men vi tog en nummerlapp och väntade tålmdigt så där 15- 20 minuter innan det blev vår tur. Medan vi väntade blev det ännu mer kunder i lokalen. Kanske smart att välja en annan dag än fredag em för besök här, eller också är det här stället lika populärt alla veckans dagar.
 
 
 Fanns fina skinkor
 Till o med rådjursfärs
 Ostdisk
 Lamm 
 Rökt eller torkad oxfilé tror jag att detta var, eller kanske bara vanlig välhängd färsk, fast den var inte i vår prisklass ;- )) 
 
 Falukorv enligt Kils gamla recept
 
 
 Man kunde köpa en kasse med olika goda grejer  för 199 kr
 
Vi fick med oss en del hem;  falukorv, bratwurst, ölkorv, Ramslöksalami, bearnaisesås (gjord på travrestaurangen och skickad hit) hjortonröra,  Kaltenburg creamy ost, Brieost, spekeskinka.  
 
På hemvägen stannade vi till på Hillerströms ICA Långserud. Där kan man köpa bröd från Nordells konditori i Arvika. Jag fick med mig deras brödkaka och den matchade  saluhallsfynden till kvällsmat för Rolands del. 
 
Det gick att sitta ute igår kväll och äta. Och det fick bli ett gott bubbel till det smarriga käket, en gåva från barnen i somras tror jag, Charles Mignon.  Jodå, vi köpte en bordsbrasa i Karlstad igår;- )) En sån som vi såg hos Lennart o Eirin häromdagen.  Mer om den senare, den var ett fynd. 
 Rolands favvo; spekeskinkan på Nordellskaka och så gräslök från pallkragen bredvid oss på altanen. Bättre blir det inte en fredagkväll!
 

Råget och två killingar

Hon visade upp sig på morgonen med två killingar. De är inte så små längre, börjar bli åtminstone halvvuxna. Antar att hon har fullt schå att hålla koll på dem, de gör säkert egna utflykter ibland. Men de kallar på varandra med läten om de kommer ifrån varandra. Jag fick inte med båda killingarna på bild 
 
 
 

Ingen pardon! Fönsterputs!

Nu går det inte att vänta längre, fönstren måste putsas. De är ordentligt smutsiga både utan och innan.  Jag tar ett par stycken om dagen så går det.  Dessemellan får jag tvätta och stryka lite  fortfarande, tvättberget i tvättstugan är inte helt besegrat. Men tvätt är roligare.

Hundpromenaderna!

Nästan varje kväll går vi med hundarna en tur, kortare eller längre. Roland har Jazz, Hej och Hambo. Jag har tax  Seffrin, fast det syns inte i bild för jag tar kortet.  Det är rätt behagligt att avsluta dagen med lite rörelse och frisk luft. Och hundarna behöver också komma ut lite, dels för att få motion, dels för att få lite nya dofter i näsan. För det är olika lukter de är intresserade av, inte så mycket vad som syns och hörs. 
 
Det är trevligt med hundar. Både jag och Roland har haft hund nästan hela  livet, inte många år utan. Det känns rätt självklart, de är som familjemedlemmar. Genom åren har vi haft många, men alla är olika och man fäster sig vid dem på olika sätt. Alltid lika sorgligt när någon måste tas bort på grund av ålder eller sjukdom. Vi minns hundar vi haft och pratar om dem ibland. 

Fästing igår kväll ...

... i knävecket fick Roland!  Jag tog bort den snabbt och effektivt med den här apparaten. Den är som en penna med en fjäderbelastad slinga i spetsen. Den är kanonbra att få bort fästingar med. Fästingen här är väldigt liten, bara ett par millimeter. Men det funkar ändå bra och man får med hela om man drar rakt ut, inte snurrar som man gör när man tar dem med fingrarna.
 
Det har varit rätt lite fästingar i år, de har kommit först nu. Undrar om de har torkat bort, precis som myggorna och knotten? 

Äntligen grillning!

 En hel sommar har vi haft  utan grillning eftersom brandfaran varit så stor. Det finns alltså ett stort grillbehov uppdämt. ;- )) Igår kväll blev det grillknyte med goda vänner M. och R. . Vi har gjort det här en gång varje sommar i 15 år tror jag. Vännen M. har ett förflutet i restaurangbranschen med goda kunskaper om både mat framför allt vin. Det är så roligt att ta del av hans erfarenheter.   Det blev alltså både Medelhavstema och närproducerat igår ;-)  Älgbiffar och potatisallad och inlagd vitlök
 Paprika och bröd
 Abborre i grillpaket med citron och olika kryddor. Den var dagsfärsk, fint fileead. Dessutom svenska kotletter väl kryddade
 Potatis kokad och grillad som på Kanarieöarna.
 Bananpaket med choklad, nötter o honung. Sen blev det sommarens sista svenska jordgubbar och vispgrädde till dessert.  En fin sommarkväll, med god mat, goda viner och trevligt sällskap. Bättre blir det inte!   Och inte en enda mygga, vilken lyx! Fast Roland fick en fästing som vi tog bort direkt vid hemkomsten. 

Vildsvin är bäst på tallriken!

 
 De här bilderna är inte från vår trädgård - inte än! Men från en plats som Roland fick se idag när han kollade på ett jobb i den vildsvinstätaste delen av Årjängs kommun. Där finns en flock på minst 20 - 30 grisar och de har hållit till i området ett par år nu. Den här trädgården har de fullständigt förstört, allt ser ut så här. De väner upp jorden  i letandet efter mask och kryp. Familjen har fått flytta ifrån huset som är ett sommarhus. Grisarna är helt orädda, oberörda av om människor går ibland dem.  Försvinner bort först när man kastar något på dem. Grannar runt om  har fått freda sig genom att sätta upp tretrådigt elstängsel runt tomten.  
Antalet vildsvin ökar nu snabbt, de får flera kullar per år och är svårjagade.  Lagstiftningen är inte anpassad till det här viltslaget, det fanns inte när man reglerade viltvårdsområdena. Var och en markägare har alltså jakträtt på sin egen mark. Eftersom många markägare / tomägare inte jagar alls så blir det inte så mycket jagat och inte särskilt effektivt ur aspekten att begränsa en population över ett större område.
 
Vi börjar få dem nära oss nu. Häromdagen sågs 10 st precis nedanför Liane. Dagen därpå kördes en kulting på i Lisslerud som inte är så långt borta. Och vi ser bök i marken  överallt i skogen runt oss. Det verkar som om årets gemensamma älgjaktsvecka kommer att ägnas åt vildsvinsjakt här, eftersom det är dåligt med älg.
 
Vildsvin är absolut bäst på tallriken, köttet är läckert om det kommer från en lagom gammal, lagom stor gris, dvs något år och så där 50 kg.
 

Bordseld finns det....

...och den osar och luktar inget heller. Undrar om vi ska investera i en sån att ha ute på altanen nu frampå hösten. Den här är alltså inte vår utan goda vänners.De har den i sitt fina uterum och det lyser upp så vackert. Jag ska nu komma ihåg att den finns att köpa på Cervera   och det som brinner i den  är Spisbränsle som Claes Olsson har. 
 
Idag är det lite plikter på dagen och på kvällen ska vi ha grillknyte med vänner. Nu finns massor av grillbehov efter en helt grillfri sommar! ;- ))
 

Nuläget på gräsmattan runt vårt hus!

 
 Frågan är alltså om vi ska låta gräsmattan bli skog, som den nu strävar mot, eller "avverka" de små träden och tvinga den att återgå till att bli gräsmatta
 
 Orsaken till att det ser ut så här förstås torkan. Gräset har bara torkat hela sommaren, det har inte varit läge att klippa sedan i maj någon gång p.g.a. brandfaran. Nu sticker det lite grönt i alla fall och det måste väl bli typ avverkning eller klippning. Så här kan det  inte se ut. ;- )) Tur att vi inte bor på en prydlig villatomt i en elegant förort utan på  ett vildvuxet stycke mark i Sillerud. Det är inte så noga här och grannarna bryr sig inte!
 

Tvättberg blev det plötsligt!

 Det blev ett berg av tvätt helt plötsligt! Fast det är bara att systematiskt beta av . Jag har förstått att jag är gammaldags som fortfarande tvättar som jag lärde mig på husmodersskola 1964 (!!) , dvs vittvätt 90 grader med tillsatt vitmedel / blekmedel, kulörtvätt 60 grader utan vitmedel / blekmedel, 40 grader fintvätt resten. Tror att de flesta tvättar allt osorterat på fintvätt 30 - 40 grader. Men jag gillar egentligen att hålla på med tvätten så det är inte synd om mig. Det är en fyrkantig plikt som jag tror passar mig.
 Det gamla torkskåpet har tjänat ut för länge sedan och används bara att hänga tvätt på. Handdukar torkar i en svineblink när de hängs här. Mangeln som står där borta är inte heller ofta använd, minns inte när senast.Men den får stå kvar, kan vara bra till någon duk.
 Oftast räcker det med varma element och att gubben eldar ordentligt i pannan så torkar det snabbt utan dålig lukt. Om inte så finns det en avfuktare att ta till, men det är sällan. 
 Förhöjningarna under tvätt- och torkmaskin är suveränt att ha. Underlättar att slippa stå krokig för att komma åt inne i maskinen. Tumlaren använder jag i stort sett aldrig, bara till speciella plagg.
 Den här tvättstugeväggen gillar jag bara! Den blev bra. Tur är det för nu kommer jag att tillbringa mycket tid i det här utrymmet!

Ensamma älgkalven, vildsvin och magra älgar.

 Stackars ensamma älgkalven ser ut att vara frisk och välmående så här långt. Fast han är liten förstås. Hade nog behövt dia sin mamma för att växa bra. Men hon är alltså borta sedan rätt länge nu. Kalven syns här runt Liane. Igår var han i kalhygget söder om Mikael tror jag. 
I kväll var han av och till vid saltstensstubben nära vårt hus. Saltstenen är slut men det finns mycket salt på stammen.
 
Sen fick vi rapport från en god vän som jagat här ett par dagar. Han hade sett 10 vildsvin nedanför Liane, ungefär vid saltstenen som är där söder om vägen. Det kan ha varit en sugga med halvstora ungar. Usch, så här nära vill jag inte ha dem! De gör sig bäst på tallriken! ;- )) Sent igår kväll  fredag ringde polisen att ett vildsvin var påkört vid Lisslerudinfarten och att man behövde eftersök på det. Det var anmält av K- H Kilhlberg. En kulting var påkörd i en flock som bedömdes vara mer än 20 grisar, 5 - 6  suggor och resten kultingar.  Roland försökte få tag på ett eftersöksekipage som är godkänt för eftersök på vildsvin. Det är inte så lätt, finns ännu så länge inte så många. Det gjordes i alla fall ett långt eftersök med hund men man fann ingen skadad kulting.
 
Gode vännen  hade också sett en fin till synes frisk älgtjur längre söderut på området, en med många taggar, 10 - 12. Fast tyvärr hade han dessutom sett en tjur och en ko som båda var ovanligt magra, revbenen syntes. Det är oroväckande med de här tecknen på att det kan finnas sjukdom hos älgarna i vårt område.
 
 

Nej kanotturismen är inte så problemfri som jag trodde

Jag fick reda på idag att det funkar inte alls med så mycket kanoter som vi har fått plötsligt i år. Toaletter och sophämtning ute på sjöarna och annat är inte dimensionerat för den här mängden. Undrar vad man ska göra? Det går ju inte att förbjuda.

Kanoter är det många i vår sjö!

De är ett trevligt inslag i landskapsbilden. Idag en vanlig sommardag såg vi sammanlagt så där 25 -30 stycken paddla förbi åt ena eller andra hållet.  Ofta kommer de som här i grupper.  Jag kan förstå att det är populärt att paddla i Östra Silen, det är en spännande  sjö med många vikar, halvöar och öar. Det går att paddla långt  utan att komma ut på stora vattenytor där vinden kan bli besvärlig. 
 
 
 
 
 Det finns förstås kanotister som letat sig hit på egen hand, men merparten kommer via organiserade resor. Det finns flera företag som ordnar, de största just här är nog ett tyskt och ett holländskt.  Det går till så att man säljer paketresor. Då ingår exempelvis resa till Sverige med buss,  litet tält, kanot för paddlingen, kartor och anvisningar, mat för 7 dagar. Deltagarna släpps av där man hyrt kanoterna för att få info och starta upp sin paddlingstur och så tar bussen med sig förra veckans paddlare tillbaka igen till Tyskland / Holland.  
 
Östra Silen ingår i en av lederna tillsammans med Västra Silen, Järnsjön, Svensbysjön bl.a. På många ställen hänger det ihop med vattendrag men ibland får man gå på väg och dra kanoten  på en liten kärra som finns med. 
 
I början på årets kanotsäsong så var det bekymmer med att man inte följde eldningsförbudet och korsade trädgårdar för att komma från väg till vatten. Men efter påpekanden så har infon blivit bra, kartorna omritadet till att bli korrekta och skyltar uppsatta. Så det har blivit riktigt bra. Kommunen, DANO; kanotuthyrarna och reseföretagen har gjort bra insatser. Det finns i sjöarna rastplatser ordnade  med vindskydd, toa och grillplatser. 
 
Det enda som inte funkat är sophanteringen. Vid badplatsen i Signebyn exempelvis finns en container för kanotisterna. Där ska de kunna sortera och slänga  skräp. Men tyvärr har det istället blivit liggande i säckar utanför containern för att dras runt av fåglar och rävar. Och det beror inte på att containern varit full, det har varit gott om plats. Det har varit ren lathet. Man har inte orkat sortera soporna utan bara slängt allt i en sopsäck på marken. Trist!
 
 

Rågeten gör sig nästan osynlig!

Rådjur har en livsviktig instinkt, när de känner att fara hotar  så kan de gömma sig, stå alldeles blickstilla och försöka vänta ut det som hotar. . Det gjorde det här smaldjuret som vi såg häromdagen. Vi var ute i skogen på ett område där Roland ville kolla om de satta plantorna tagit sig. Då fick vi se henne på lite håll. Hon hade sett oss och stod en lång stund alldeles stilla och var svår att se. När hon gett upp hoppet om att vi skulle försvinna så studsade hon snabbt iväg in i storskogen.
 
Igår kväll hade vi goda vänner här, R och Å-B. Det var en trevlig kväll. Tänk när man träffar sina goda  vänner så rinner tiden bara iväg och man har hur mycket som helst att prata om. Gott att de finns!

Rolands premiärbock idag torsdag!

Efter några timmars spännande väntan i gryningen på Liane så fällde Roland den här bocken, såg den en god stund innan skottet föll.  Det är ju första dagen idag. Vi har gott om rådjur runt oss så det är helt ok att fälla ett antal av dem, behöver inte sparas. Den här har redan gjort sin tjänst för aveln, gått med en get en tid. Inte så stora horn men rätt stor i kroppen. Det föll fler  bockar idag,  i Signebyn, Mölntegen och Korsbyn också tror jag. Den här första jakten på rådjur är alltså reserverad för bock, ska bedrivas med kulvapen men utan  hund. Hund får bara användas till eftersök om det behövs. Såg att Roland fällde en premiärbock förra året också på minnesbilder på facebook.
 
Ikväll ska vi äta lite tillsammans med goda vänner. Det ser vi fram emot.  Och imorgon blir det flyttbestyr, kanske hinner vi med kväll på Stationscafét och livemusik, men inte säkert. 

En typisk semesterdag för husägare hade vi igår onsdag!

 
Igår onsdag så oljade Roland en del trädetaljer. Trappor och en altan är gjorda förut.
 
En traktorskopa grus  hämtade Roland, det  behövdes framför entrén. Det hade sjunkit. Blev fint när det var färdigt.
 
 
Jag sprutade ogräsättika på ogräs. Det är nog rätt miljövänligt och ogräset vissnar  snabbt, samma dag faktiskt. Fast man får upprepa. Och en del dör inte, exempelvis lupiner.
Jag rensade och fyllde på de hinkar som rökare använder som askfat utomhus. Inne är rökning förbjuden förstås.
Roland körde en del med betesputsen för att vårda utsikten. Tidigare har det varit insatser med motorsåg och röjsåg.  Det växer ett par meter per år runt husväggarna om man inte håller efter sly och buskar
Inköp och uppsättning av grillredskap. Jag gjorde ren grillen. Den har inte varit använd alls i sommar, så den var dammig och rostig. ;- )  Nu är det tillåtet igen med grillning, eldningsförbudet är hävt efter de senaste dagarnas rejäla regn.. 
 
Jag gjorde rent de sista skrymslena  i duschen med tandpetare. Kom inte åt annars. 
 
Typisk semesterdag för husägare alltså! ;- )) 
 
Sen åt vi god mat med fin utsikt och gjorde en lång promenad med alla fyra hundarna. Mysigt! Jag klagar inte, det är trevligt att ha hus. Fast helt arbetsfritt är det inte. Och vi sparade ju jobbet  tills barn och barnbarn åkt hem.

I Norrland finns gott om forsar!

Barnbarn Isak simmar i en av dem! Modigt tycker jag och kanske kallt också även om sommaren varit varm.

Barnbarn Lovis i Umeå

Lovis undrar hur de stora blommorna kunde få plats i så små frön. Hon och mamma Malin är nöjda med sommarens blomodling.
 
Hittade groda på väg hem från sjön

Näähh... jag hade inte fattat....

... att vissa annonser syns bara på PC medan andra syns också på padda och telefon och det erkände jag öppet . När annonssäljare Lena J i Halmstad insåg min okunskap om annonsers synlighet på nätet,  så lade hon upp ett hånfullt  gapskratt i telefonen. ;- )) . Och inte bara en gång utan om igen ett par gånger! 
 
Jag blev rätt häpen. Självklart så kan telefonförsäljare ibland fövånas över kunders brist på kunskap inom olika områden men de brukar kunna hålla masken, åtminstone så länge de har kunden på tråden. 
 
Fast skrattar bäst som skratta sist - vi köpte inte annonsen. ;- ))

Fönsterputsardag!

Det finns en del plikter i sommarhus. Att putsa alla fönstren är ju en av dem. Det fick bli idag med regn. Glada är vi för en hel dag med stilla strilande regn, naturen behöver det. I solsken är det svårare att putsa fönster, regn passar utmärkt så det blev idag.  Det blev lite annan rengöring också. 
 
Men till sist var vi bortbjudna på Krakower och hemgjord potatissallad. En trevlig kväll med vänner, kaffe och ägglikörkaka! 

Fiske igår kväll!

 
 
Fiske är ju inget starkt intresse i familjen, men igår kväll ville Roland ut på lite fiskafänge med lilla Busterbåten. Det bidrog kanske att det var gudomligt vackert över sjön, stilla  och lagom varmt (så där 19 grader!). Jag gick med i alla fall. Och då ska jag alltså sköta den här spaken; fram o back. Jag får ju liksom en rullgardin i medvetandet inför att hantera maskiner av något slag. Första gången han satte mig vid den här så höll jag på att tippa gubben i sjön. För när han sa att jag skulle göra lite back så slog jag spaken i botten och det blev en rivstart. bakåt. Det gick i alla fall bra och nu har jag tränat lite. ;- ))
 
 
Fina firrar blev det! 
 

År två som pensionär startade idag för mig!

Kollegorna började jobba idag. Jag tänker på dem och önskar dem ett gott nytt läsår!  Det var för min del alltid en dag med  positiv förväntan och glädjens återseende efter sommarlov.  Jag har haft ett roligt jobb och tänkte nog före pensioneringen att det skulle bli svårt att sluta helt. 
 
Men det är inga problem, jag känner ingen sorg över att vara kvar hemma idag. Det har varit en fin dag med vackert väder och bokläsning. Inte en så himla bra bok, men den duger och den skulle liksom läsas. Jag återkommer till den när jag är klar.
 
Det blev en njutbar dag idag och jag är glad att jag till slut, för drygt  ett år sedan, bestämde mig för att sluta jobba. Jag accepterade att bli avskedad vid ålder 67 så som praxis är i kommunen, ville inte hänga kvar på timtjänst.
 
Tiden går fort men utan stress. Jag hinner göra färdigt sånt som påbörjats och i lugnt tempo. Men det blev inte alls långsamt som jag fruktade innan. Känner mig frestad att använda en sliten klyscha; fattar inte hur jag hann med att jobba förut. 

Fiskgjusen hälsade på igår söndag

Vi hade gäster och mumsade just på vildsvinssteken när vi fick oväntat besök av fiskgjusen. Det är inte så ofta vi ser den här hos oss. Den gjorde några svepande lovar över vattenytan, gissningsvis på jakt efter något ätbart och försvann rätt snabbt.
 
Den var snabb så det var svårt att få någon bild med skärpa på den. 
 
För övrigt så hade vi en trevlig kväll med goda vänner. Det var länge sedan jag gjorde vildsvinsstek men den blev ok. Kanske justerar en del till nästa gång, fast grundidén med långkok i ugn tillsammans med rotsaker, vin och kryddor  är ok. När köttet väl hamnat i ugnen är det lite lättvindigt, bara vända och ösa någon gång. Jobbet är före med att skära bort hinnor och senor och fett. 

Den fina rågeten har fått en friare!

 Rågeten med killingen såg vi häromdagen. Nu är hon inte ensam längre 
 
 Det är en riktigt stilig bock i hennes sällskap. Rådjurens familjeliv är lite komplicerat den här tiden på året. Bockarna vill gärna ha getternas uppmärksamhet fullt ut, men det vill även  killingarna. 
 
Det innebär att killingarna får hålla sig på lite avstånd ibland, som här. Bilderna är suddiga eftersom det är långt avstånd.
 
Nu ska jag sätta på potatisen för vi väntar trevliga gäster i kväll, arrendator-O med fru Tina. Ska bli spännande att sätta tänderna i vildsvinssteken som puttrat i ugnen i  tre timmar nu. 
 

Körkonsert i Silleruds kyrka igår kväll

Det var en maffig kör med Urbandet från Årjäng plus Odd Singers från Uddevalla med bl.a. två medlemmar  med ursprung Årjäng;  E. Edgren som körledare och E Björnsson. Att sjunga rock i kör är förstås en speciell utmaning. Bäst tyckte jag om "Your song", "California dreaming" och så den  jag väntade på, "Stairways to heaven". 
 
Före kören så var det glimtar ur Tor Tennius elevers uppsättning av "West Side Story". Så duktiga tjejer från årskurs 5!  
 
Roligt att så många kom till Silleruds kyrka igår kväll! Konserten ingår i Allsköns musik som är ett arrangemang över helgen runt om i vår kommun. 

Alla plastburkar utbytta mot glasburkar.....

... med lock! Så himla bra är de. Man kan använda dem i ugnen och göra Jansson som jag gjorde igår kväll. Sen när man ätit klart så sätter man på locket och in i kylskåpet. Sen går det att frysa också i dem om man vill spara, tina upp i samma burk osv. Helt suveränt. Så pass snygga att man kan sätta dem direkt på bordet också. Lättvindigt! Och skönt att slippa plasten när man inte måste ha den. Glasburkarna finns att köpa på bl.a. Ikea. 
 
Imorgon mer om konserten i Silleruds kyrka i kväll lördag

Mycket motorsåg igår i stormen!

Folk i bygden åker omkring med motorsåg i bilen när det blåser storm som det gjorde igår. Roland fick börja med en utryckning till god vän som blev stående md bilen efter vägen vid nerblåst träd. Sedan fick han röja undan sammanlagt sex träd för att ta sig fram själv. Så här var det överallt, dessutom strömavbrott på andra sidan Årjäng och nerblåst ladugårdstak i Stenarsbyn. Säkert finns det mer som farit illa av stormen Johanne. Vädrets makter busar med oss, då blir vi allt små. 

Geten hälsade på idag med sin lilla killing!

Hon är så vacker, med fin ljus päls, lagom tjock är hon och borde attrahera någon bock nu när tiden är inne för parningar. Precis bakom henne står killingen fast hon täcker nästan hela den med sin kropp. Syns bara lite av benen. 

Torsdag - trivsamt samtal med fin utsikt och sen rockmusik!

 Vi tog en promenad till grannarna för en pratstund med finast utsikten över Östra Silen. 
 
M och C ville gärna gå med på kvällens musik i Svensbyn på Stationscafét så vi slog följe.Bandet var "Rave on band" som spelade rock från 50- och 60 tal. De gjorde det så otroligt bra. Killar från Karlstad, Säffle och ursprung Årjäng, Spångberg, Lander, Lejrin och en till. . Oscar Lejrin där till höger på gitarr har jag haft som elev i skolan.  Det var god mat också. En fin kväll blev det och i stort sett fullsatt i Stationscaféts trädgård. 
 
 

Höstpromenad med tax Seffrin?

Näähh... gårdagens promenad med tax Seffin och med alla de andra tre också. Det ser vid första anblicken ut som om det vore höst men det är alltså i början på augusti. De stackars lövträden far illa  i torkan, låter sina löv gulna och falla till marken. Undrar om de sätte nya blad under vintern och kommer igen till våren eller om de ha helt enkelt torkat ihjäl? Vi lär få se om så där nio månader. 
 
Nu åker vi till Svensbyn för live-musik typ 50 - 60-tal tror jag och mat. Vi rycker med oss två till! 

Gustav i den nordiska natten ...

... heter Tostrups skapelse vid sommarhuset. Han blickar strängt ut över Östra Silens vatten i solnedgången med solens sista strålar i bakgrunden. Solnedgångar över sjö är ett nytt skådespel varje dag och vi tröttnar aldrig på njuta av det. Så här såg det ut igår kväll, onsdag..
 
Ikväll ska vi inte kolla på solnedgång, då ska vi gå på Stationscafét i Svensbyn, äta gott och lyssna på livemusik, 

Tranorna äter där ärtorna var förut.

28 tranor är det i f.d. ärtåkern! Det ser idylliskt ut men är inte lika tjusigt när de har trumpetat från 04.00 på morgonen till 07.00. Då börjar mardrömmarna komma då man vrider nacken av dem en i taget ;- ((  När jag var barn så var tranor sällsynta, det var en sensation att se dem. Men nu är det massor och jag vet inte vad som har hänt.
 
 S er att jag råkat få med den ensamma älgkalven längst till höger på bilden. Jag såg honom inte förrän jag förstorade bilden, han vänder bakdelen åt mig och äter nog på buskarna i dikeskanten  Han är här inte långt från de ärtor som Jakobssons sparade åt honom 

Blommande hörnet på altanen lever än!

Det är inte så enkelt att ha blommor och andra odlade växter ett sånt här torrår! Jag har ibland vattnat två gånger om dagen på mina krukor och urnor. Det är färre nu än för några år sedan, jag trappar ner. Och det är jag tacksam för i år när det har krävts så mycket vattning och gödning för att hålla liv i dem. Tomaterna skördar jag ibland i flygande fläng, så goda! Tack Eirin! Grönsakerna i pallkragen till vänster har farit illa. Då när vi fick 21 millimeter regn på en timme så glömde jag dra in den under tak. En generation sallad och dill bara smulades sönder, medan persiljan och ruccolan bara breder ut sig.  Jag sår nog inget mer nu, bara skördar av det som redan finns av kryddväxter;  gräslök,timjan, rosmarin, gräslök. 

Tre sikar

Jag gillar bilden som Robin tog  i samband med senaste nätfisket. Det blev tre sikar som röktes  Fiskemetoderna är tålamodsprövande var och en på sitt sätt . ;- )) Mycket nät som ska trasslas ut!

Måndag

Sista kvällen med son Markus för den här gången  igår kväll. Idag måndag tog han bussen till jobb. Det blir tomt utan barn och barnbarn på Liane men vi är glada att vi fått ha dem här nästan hela sommaren. Många fina minnen har vi att prata om sen. 
 
Idag blev en dag med alldeles normal temperatur!! 
 
 
Jag tog äntligen itu med stryktvätten. Den har legat länge nu i avvaktan på att värmen skulle ge sig. Jag stryker inte så mycket mest örngott och  handdukar, servetter och dukar.  
 
 Örngotten är är gamla och slitna, tillverkades någon gång på 50-talet tror jag, med knytband och virkade spetsar. De som är märkta med M har min mamma gjort till familjen då. De som har EM är gjorda av min faster Ester, det betyder Ester Maria. Hon föddes 1900 tror jag och är död sedan många år. LP är också en märkning. Dem gjorde min mamma till sin mamma, alltså till min mormor Lina Pettersson. Sedan några år använder jag de här istället för att låta dem bara ligga.
 
Fast det finns en lite hög kvar till nya svala dagar! 
 
Morgonen blev det lite jobb i trädgården. Mycket har förstås försummats nu när vår tid mest har gått till barn och barnbarn.
 

Barnbarn Lovis fikar ute på stan!

Så söt lilla Lovis! Hon har haft en fin sommar hemma i Kassjö Umeå efter besöket här hos oss.
 
Vi skjutsade idag son Markus till bussen. Han ska till Karlstad för jobb en period efter en dag med målning av hägnstuga  Nu är det absolut slut på besöken från barn och barnbarn! Det blir lite ensamt och dystert först men vi är glada att få haft dem här så länge.
 

Ensamma älgkalven i förrgår!

Jag såg den ensamma älglkalven i förrgår. Han gick i den del av f.d. ärtåkern som våra arrendatorer sparat för hans skull, för att han skulle ha lite kraftig och lättillgänglig mat ett tag till. Den här bilden är inte från i förrgår för jag hann inte fota honom då. Detta är en bild från förut när ärtorna var kvar. Roligt att han lever än, kanske klarar sig ett tag till. Det blir ju ingen älgjakt i vårt område i år så han ha chans att överleva om vintern blir mild och snäll och han är klok nog att söka annan föda under vintertiden. 

Idag åkte de från Liane!

Vi har haft en fantastisk sommar med barnen  och barnbarn här på Liane och Carins systerfamilj. Men allt har en slut och idag  måste de åka ifrån oss. Många tårar och kramar blev det, gedigen packning och städning. Tack snälla för fönsterputs. 
 
 Barnen vattnade sina vårdträd innan de åkte. Varje barn med anknytning till Liane har en egen kastanie
 
 
 Här får lille Kais träd vatten också
 
 
 
 
 
Vi har haft en fantastisk sommar med sonfamiljen här på Liane och Carins systerfamilj. Men allt har en slut och nu måste de åka

Roynes sjömagasin i Gustavsfors igår fredag

Våra Liane-gäster bjöd oss på grillafton i Gustavsfors igår kväll. Vår sista kväll tillsammans, idag åker de hem. Det var himla god mat och trevlig stämning, dessutom en skotsk trubadur som sjöng o spelade riktigt bra.
 
 
 
 
 
 
 
 Gustavsfors bjuder på byggnade i  en gammaldags bruksmiljö. Det finns flera matställen,  kanotcenter och en sluss. 
 
 
 
 
 
Vi pratade en stund med Royne som äger Sjömagasinet och som har verksamhet på ett par andra orter förutom här, bl.a. Texas Longhorn i Göteborg. Han har en del av sitt ursprung från Sillerud och har jobbat på skolan  i Årjäng en period.

Sista fyrhjulingsturen den här sommaren

Åka fyrhjuling är populärt och det har blivit några rundor i sommar med barnen på Liane. Men nu är det snart slut på ledigheten, imorgon lämnar de gården. Idag blev det sista åkturen den här gången. Fantastiskt roligt att få haft dem här i flera veckor men det är lite sorgligt att plocka undan allt; cyklar, kanot, klätterlinor och alla innesaker.  Vi hoppas förstås att de kan komma tillbaka och plocka upp potatisen i september.Samtidigt förstår vi att det är mycket annat som ska hinnas med så vi får se.

Fin kväll igår hos goda vänner!

 Vi var bjudna till goda vänner igår kväll, torsdag. Eftersom de också bor vid sjön just nu så fick det bli båtfärd dit. Tror det tog så där 6 minuter med full speed. Vi var lite sena.
 En suverän trerätters fick vi. Räkcocktail snyggt upplagd,  Lillängslax i ett par varianter,  och så den här goda desserten. Jag skriver om den för att komma ihåg nu; pannacotta i botten, skogshallon och så ovanpå dem riven mandelmassa som rostats i ugn.  Oj vilken god kombo, den måste vi testa att göra här hemma också
 Hemfärd fick det bli vid 10-tiden innan mörkret lade sig över sjön. Vackert var det.

Persbrandt-boken har jag läst

Får väl erkänna att jag läste boken först och främst för att den är skriven av en favvoförfattare, C J Vallgren. Men också förstås av intresse för Persbrandt. Han är en duktig skådespelare,  nu senast Tårtgeneralen gillar vi, och biografier är ofta spännande. 
 
Fast rent litterärt är det ingen bra bok. Den är en rätt tråkig beskrivning av Mikaels missbrukskarriär och delvis yrkeskarriär förstås. Jag vet inte varför den inte lyfter, kanske att det blir för många upprabblingar av namn på personerna som är involverade i olika händelser, till och med en lista över alla de flotta bilar han äger.  Även  återfallen i missbruk ser ungefär likadana ut. Oftast upplever han att han har tråkigt, får ångest och måste kicka igång med alkohol och kokain. Och fenomenet ser likadant ut varje gång, monotona beskrivningar.  Krascherna blir allt svårare ju äldre han blir och människor såras allt mer av hans upprepade svek.  
 
Om man ändå vill läsa boken så kan man nöja sig med att läsa de tre sista kapitlen. Då har man fått med sig det mesta. Han utreds ju till slut av pskiatrin och visar sig ha bipolär sjukdom. Efter behandling med litium upplever han sig  äntligen få makt över sitt liv och kan få lite ro sitt förhållande till senaste hustrun Sanna Lundell och de barn han har med henne. 
 
Samtidigt med läsningen av den här boken så har jag av och till lyssnat på GWs biografi över hans vuxna  liv, "Ville Vingmutter" 
 
Det finns paralleller, värda att notera:
 
Båda är i det närmaste genialiska i sin yrkesutövning och mycket hängivna. 
Båda förefaller däremot emotionellt och mentalt ha stora tillkortakommanden med extrema problem att hantera nära relationer.
Båda har försatt sig i självdestruktivt missbruk som tagit över en hel del av deras liv,  GW med alkohol och Mikael både med alkohol och kokain
Båda har försummat sina familjer och nära anhöriga
Båda tycker sig nu till slut ha funnit lösningen på sina problem; GW med att använda alkohol halva året och vara nykter resten, medan Mikael tar sitt litium och inte längre känner suget efter rus. Fast om de lyckas med sina intentioner får väl framtiden utvisa.
 
Fast visst finns det gott om frågor efter läsningen av boken
 
- Varför gillar man GW efter läsning av deras biografi men ogillar Persbrandt?  (GWs är ju i o för sig välskriven och rolig med massor av självdistans, det är inte Persbrandts bok!) 
 
- Varför har Vallgren skrivit en sån här dålig bok? Bra betalt?
 
- Hur kan människor med svåra beroendeproblem leva ett långt missbrukarliv utan att någon gång på vägen  utredas för grundläggande  psykisk problematik?
 
- Hur kan hustrur finna sig i att pinas  av sina män  år efter år? De kanske också borde utredas! Både Sanna och Marie borde rimligen ha kickat ut Mikael rätt omgående kan man tycka. 
 
Det som beskrivs i de här två böckerna är vuxna äldre  människor som haft stora problem att klara av sina liv, trots hög intelligens och  uttalad genialitet på flera områden.  Det finns ju många GWar och Persbrandt-ar, de är inte de enda. Det finns många som upplevt samma typ av svårigheter och jag som jobbat med barn undrar förstås hur de människorna varit som barn?
 
Vilka diagnoser får de? Vllken hjälp får de? Får de rätt hjälp? Hittar vi dem? Kan vi förstå att ibland är det grundläggande medfödd problematik som ställer till det och inte en elak omgivning? Alltså dilemmat att begripa vad som är biologiskt arv och socialt arv.  Med  jag tänker  inte att alla bekymmer är biologiskt arv, det finns förstås en skala där vi alla finns med på olika sätt. Och oavsett det biologiska arvet så kan det förstås förstärkas av miljön, antingen till det bättre eller till det sämre. En medicinering för att balansera grundläggande kemi-brister i vuxen ålder borde kunna fungera bättre förstärkt med terapeutiska insatser / tillrättalägganden i miljön. Och kanske så för barn också. En kombo av insatser borde kunna vara mest framgångsrika. 
 
Man inser efter läsning av Persbrandts bok att det här inte är så enkelt och att vi egentligen inte kan så mycket  generellt om de grundläggande orsakerna  till missbruk och självdestruktivt beteende. Och framför allt har vi dåliga verktyg att  hitta dem på individnivå. 

Äting på Harrys i Åmål!

Vi testade ett nytt matställe i Åmål igår onsdag! Dvs Roland testade, jag höll mig mest till vatten just den här dagen.Men det var en positiv överraskning. God mat, god service, fin utsikt över Vänern förstås. Detta är ju gamla Hamnkompaniet. Senast vi var här var allt en katastrof, dålig mat, dålig service, oproffsigt med allt. Men nu är det nya ägare och det ser bra ut.  
 
 
Igår kväll var vi på Stationscafét i Svensbyn och lyssnade på musik. Det var jättebra. Musiker från musiklinjen på Sundstagymnasiet i Karlstad, vänner till Rikards dotter Stina som går där. Fint arrangemang med grill. 

Magiskt skådespel på himlen igår kväll

Himlen över sjön kan man inte se sig mätt på!
Nu åker vi till Stationskafet i Svensbyn o lyssnar på musik

Baddare grön och blå!

Det 'är stora framsteg varje dag med Bill o Bobo! Duktig simlärare och lagom stor grupp. Undrar hur det går idag?