Inga Magnusson

... och vänder dem så här i luften!

Mycket snö har vi fått!

Och på lördag, om fyra dagar, är det vintersolståndet, alltså längsta natten och kortaste dagen på året.

 

Han är fin tycker vi och en lovande jakthund! Men om vi ska ställa ut honom får det bli trimning först. Han har blivit rejält lurvig! 

 

 Idag har jag rensat lite ogräs runt huset och sprayat Trico Garden för att skrämma bort rådjuren från vårdträden, kastanjerna. 

Den kommer varje år vid den här tiden. Fågeln på bild är en hona. Hanarna har blågrå huvuden.

 

 

Ulla Winbladhs julbord i Stockholm är fantastiskt. Vi var där i lördags, rekommenderas!

Vi fick den av vår gode vän i Tyskland för rätt länge sedan och den har  ibland visat ut riktningen när livet har bjudit på svårigheter som verkat oöverstigliga.  Hänger alltid på väggen, vi ser den varje dag. 

Hundarna fick dra sparken en bit ut på isen igår, bra motion för dem, både Disco och Seffrin fick hänga med

Så här var det i förrgår, idag snöar och stormar det.

 Fina bilder från Umeå, från dotter och barnbarn. 

 

Tax Seffrin gillar bockjakt

 

 

I dagarna är det precis 50 år sedan jag flyttade till Värmland. Det var en slump att jag hamnade här, hade ingen anknytning hit när jag sökte tjänst i Årjängs kommuns skolor 1972. På den tiden fanns nåt som hette lärarlistan med alla Sveriges lediga lärartjänster så det var möjligt att välja och vraka. Jag sökte faktiskt nåt ställe uppe i Dalarna och så Smålands Burseryd också (pappa kom från Småland) men fick svar från Årjäng först och jag hade fått tjänsten. Jag fick tala med skolchef Georg Lindgren och han bredde ut sig om kommunens förträfflighet så jag sa ja. Fast egentligen visste jag inte ens var på kartan Årjäng låg. Trodde det var längre upp i Värmland, typ nära Mårbacka eller så. Men jag hade inte tid att forska så mycket, dagen efter samtalet med Georg så skulle jag vara reseledare för de svenska ungdomar som skulle resa till Europeiska Skoldagen i Dublin, Europarådets ungdomsforum. När jag kom hem igen så förstod jag var Årjäng låg och det var bara att acceptera. Planen var att stanna ett år här och så tillbaka till Örebro igen, så jag behöll min lägenhet där, hyrde ut i andra hand. Men sen träffade jag ju en trevlig inföding och stannade. Har ju inte ångrat det, bra val av man, fin natur med mycket vilda djur och många sjöar. Så nu firar jag alltså 50-årsjubileum! Det blir en lite bildkavalkad från en del av fördelarna med att bo här.