Alldeles färsk fejning såg vi ...

.... på hundpromenad! Råbockarna har fått nya fina horn med hud på och gnor ivrigt med dem för att huden ska lossna.  De vill ha vassa  horn att slåss med andra bockar om getternas gunst!
 
Hornen fälls varje år ungefär i november, sen börjar nya horn växa ut i början på året, januari så där. De växer alltså ut under ett lager av basthud som försörjer hornet med näring. Nu på våren så gnider bocken av basthuden mot träd och buskar.  Hornen är egentligen vita men får färg av växterna som de gnuggas emot, ljust grönbruna.
 
Roligt att vi har vilda djur i vår bygd och kan se deras spår!

Roland såg ett par av våra fasaner igår!!

Han var stor och grann med skimrande färger. Bilden är inte förskönad, han var så här tjusig. Och bäst av allt, han hade en höna med sig! Vi hoppas alltså på fasanföryngring i bygden. Tyvärr har de / han flyttat en bit härifrån. De tycks hålla till på andra sidan sjön, runt  Sättere-
 
 
Och här är hans höna. Tyvärr på lite långt håll och hon var nästan ett med bakgrunden! Vilken skyddsfärg den här tiden på året!
 
 
 

Bättre bild på vår tornfalk!

Idag tisdag har han suttit och till synes solat sig vid ingången till duvslaget!  Han ser ståtlig och lite självsäker ut. Vet inte om han redan har en fru eller om han försöker sitta där och och visa upp sig så att någon hona ska se honom och bli frestad att komma och dela bostad med honom.
 
 

Tornfalken har intagit sitt sommarviste

Jag såg honom allt häromdagen när han svischade förbi på sitt karaktäristiska sätt och den kvillrande / visslande sången är inte att ta miste på. Ska bli roligt att se om det blir / är ett par i år igen och om det blir några ungar. Lustigt att Oskars gamla duvslag på ladugårdsgavlen är en favvoplats som de kommer tillbaka till år efter år, vid i stort sett exakt samma tidpunkt. Bilden är lite dålig, långt håll och rätt mörkt,  men det blir några bättre i kväll.

Jag såg första två tofsviporna på Liane idag tisdag!!!

Jag tror nog att det har funnits tofsvipor lite här o där runt oss ett tag, men här på Liane såg jag första idag. De var två stycken och gick på åkern nere vid Prästgården.  Hoppas, hoppas att de kan få lägga ägg och behålla dem när vårbruket drar igång. Vi får försöka speja in var de bygger bo så vi kan skydda det.. 
 
Tror att jag såg tornfalken också idag men jag är inte säker. Det var hans svirrande ljud i luften också.

Kärt återseende med fasan!

Fasanerna som vi hade här runt huset försvann ju för en tid sedan. Vi har spejat och hoppats  att få se dem igen. Nu får vi rapporter att de är på andra sidan sjön, efter vägen till Egenäs, ibland vid Klockere. Och minsann igår när Roland körde den vägen så  spatserade en fasantupp före bilen vid Sättere.. Så ståtlig med alla färger. Hoppas fler finns kvar och har överlevt vintern så det kan bli fasankycklingar.

Tranorna har kommit och så blåsipporna förstås

De är punktliga. Kom exakt samma datum förra året ser jag på FB-minnen. Riktiga flockdjur tydligen, gör som de andra tranorna gör. Läste om att en örn hade gett sig på en trana vid Hornborgarsjön häromdagen,  då lär tusentals tranor ha blivit rädda, lättat och flugit iväg! De har koll på läget-
Blåsipporna på bilden blommar alltså i Bäck, precis i tomtkanten på mitt barndomshem där jag gjorde ett besök häromdagen. Det finns en hel del utanför tomten, men några  växte in i trädgården också. Av dem tog min mamma med sig när hon flyttade till Svensbyn, till rabatten där. Och sen tog jag med hem till husväggen hemma på Lihaget. Så det här är ursprunget till mina blåsippor om man nu vill släktforska på blommor! ;-))
 

Nu slutar vi mata fåglarna!

Det kanske är för tidigt men någon gång måste man avsluta. Jag tror att de kan få tag på egen mat nu. Ekorren har inte gett upp. Häromdagen hade han parkerat sig mitt i fågelstugan och mumsat i sig en stor matportion. Han var så rund att han knappt kunde röra sig. Säkert har han tagit en del talgbollar också.
 
Enligt grannar runt oss så ser man koltrast sedan någon vecka och starar sedan några dagar. Förra året hade vi tofsvipa den här dagen men ännu ingen i år. Lärka har jag inte fått rapport om. Sångsvanflocken i tjärnet har jag inte sett på några dagar, den har nog dragit vidare norrut efter några dagars vila och äting.

Vårteckenjakt!

Gav mig ut igår för att leta vårtecken. Och visst fanns det några. De stora snödropparna på Liane blommar för fullt i år liksom varje vår och utan minsta omvårdnad.  Så fina är de och blommar rikligt i två rabatter, mot väster och mot söder.
 
Lite tulpanblad har smugit sig upp ur jorden här hemma. Vet inte om det räknas som vårtecken men här är de i alla fall.
 
Och så till slut de blyga små fina blåsipporna från Bäck ´börjar blomma nu. Ingen har slagit ut riktigt än men de är på gång. Jag är så glad för varje år de överlever och bjuder på sina fina små blå blommor. De växer efter väggen här hemma  och här driver det bra. De är inhägnade för att ha skydd för  hundar och eventuella fasaner som vill göra gropar i jorden. ;-))

Många sångsvanar i Bäcketjärn!

 
Vackra fåglar är det. Gissar att de är på väg norrut och rastar på vägen.  
 
 
 
 
 

Nej inga fasaner här hos oss på länge!

Vi spejar och spanar fast  ingen av fasanerna vi födde upp och släppte ut syns till  här på  Liane längre. Men glädjande nog får vi rapporter om att fem stycken håller till på Klockerud. Så de kan alltså ha överlevt och  gått ut i världen.

En praktfull råbock

Han ses ibland med en get. Hornen är nu klädda med basthud och ser rejäla ut. Basthuden ska bara försörja hornen med näring och gnuggas  bort när det är dags för brunsttider framåt sommaren i juli - augusti då bockarna ska kunna kämpa om getterna. Fram till dess får de bara växa till. Rågeten har det man kallar fördröjd fosterutveckling, dvs hon blir betäckt i juli men fostret börjar växa först i januari - februari och sedan föds kiden i maj- juni. Trevliga djur är det och många har klarat vintern bra eftersom vi har sluppit stark kyla och mycket snö.
 
Duktiga rävjägare har också räddat livet på många rådjur där vi bor, man räknar annars med att i genomsnitt vart tredje kid blir rävmat.

Sångsvanarna har kommit!

Visst är det ett slags vårtecken! Läste häromdagen på Lisbeth Lundvalls facebook att de kommit till Bäck, vid mitt barndomshem, och nu är de här också.
 
 

Äntligen lite mer vatten i sjöar och älvar.

 
Bilderna här är tagna från bron vid Brobacken, åt bägge håll. Det myckna regnandet den sista tiden har gett fart på vattentillflödet. Älven rinner ut  i Östra Silen, norra spetsen av sjön.
 
 
Änderna trivs i vassruggarna. Trodde jag fick med bävern på bild men han smet undan. Det är en hydda precis här.
 
 
 Fint väder blir det idag torsdag. Vi tar en tur till Esters café i Långserud för lunch och sedan Nysäters Hem o Antik.

Ingen ordning på vädret idag tisdag!

I natt regnade det ordentligt. Idag på förmiddagen var det mörkt och en vacker regnbåge visade sig ett par minuter. Man får passa på.
 
Dagens märkligaste väder: Strålande solsken och samtidigt en störtskur över sjön!
 
Det ligger vatten på isen i ett konstfullt mönster. Sjöutsikt är inte lika någonsin, ny varje dag, nya mönster, nya färger. Jag tröttnar aldrig.
 

Östra Silen från Egenäs

Nja inte rikitgt framme vid Egenäs men detta är en fin utsikt över vår sjö Östra Silen. Seffrin o jag travade på och gick ett par timmar raskt ut mot Egenäs, ett gudomligt vackert väder hade vi. Det ligger is på det mesta av sjön men den är inte tjock. Bitvis är det öppet vatten. Solen värmer,   är oppe länge nu och vi går snabbt mot ljusare tider.

Isen dånar och smäller som domedagen på Östra Silen

Jag var ute och gick med taxen en stund i går eftermiddag och det var riktigt kusligt. Isen  sjöng, dånade och small högljutt, det lät som jordens undergång ibland. Jag som inte har växt upp bredvid sjö vet inte vad det står för. Men just nu blir det kallare, det har gått från nollan till -9 grader och isen kanske känner det på sig och blir starkare.

Urskog

Detta 'är ett skogsparti som inte brukas, det är urskog. Den växer inte längre, det betyder att den omsätter inte koldioxid längre, alltså inte en  positiv funktionen i naturens kretslopp. Roland tittar upp på en topp som gått av och är på väg ner. Mycket ruttnar bort och kommer bara att ramla, ingår inte ett ekonomiskt kretslopp. Det är heller inget skogligt kretslopp egentligen eftersom Det är så mörkt på marken att i stort sett inget nytt växer upp. Visst kan man tycka att det är en speciell skog som kan vara intressant att se och gå i, men jag blir mest beklämd över att de är så bortglömd.
 

Lurat räven har vi!!!

Roland hängde upp fågelmaten lite högre än förut. Och nu får den vara ifred. Räven  verkar inte nå den, eller också är han fortfarande mätt på det han knyckte förra gången. De stulna metallspiralerna har vi inte hittat än.
Det är en hel del fåglar här och äter, mest talgoxar och blåmesar.
 
Så här såg det ut när Roland strävade och hängde upp maten högt. Då var det snö, den är helt borta nu.
 
 

Räven har tagit fågelmaten!!!

Så här idylliskt skulle de se ut framöver hade jag tänkt mig när vi hängt upp fågelmaten i metallspiraler, efter konstens alla regler. Ekorren skulle inte komma åt den. Roland strävade på bilden här nedan!
 
Men icke!!! En av fyra metallspiraler var kvar. De andra borta!! Och här kunde inte ekorren klättra upp och norpa dem.  Med lite spaning på plats så konstaterade vi att den här gången var det räven som  stulit talgbollarna och metallspiralerna. Jag försökte spåra honom för att hitta någon, men icke. Både räven och fågelmaten var borta. Maten hängde så lågt att han kom åt att hoppa opp och ta den. Nu får vi testa och hänga i buskaget brevid, det är lite högre kanske når han inte dit.
 
 

Tidigare inlägg