51 svanar räknade jag det till!

Jag tyckte det var många för ett par veckor sedan på Elgtåjâla. Då var det 14 stycken. Nu räknade jag till 51! Det var dels de här, dels några i tjärnet. De har alltså varit här rätt länge och det tycks bli fler dag för dag. Ska bli spännande att se fortsättningen. Jag kan inget om svanar och undrar förstås om de mellanlandar här på väg norrut eller om de ska bli kvar över sommaren? 
 
 
 
 

Rådjuren kom tillbaka nu när det blev kallt!

Den här gruppen klev fram i solskenet under eftermiddagen igår. De åt av fodret med god aptit. Till vänster är det en get som ser gammal och sliten ut. Bakom henne en getkilling. Till höger en fin råget och närmast en bockkilling
 
Här en närbild på den gamla luggslitna  geten. Hon verkar tappa hår på halsen men det är för tidigt för att byta till sommarpäls.
Här är bockkillingen. Tänkte se om han hade några horn på väg men det syns inget än. De vuxna bockarna har rätt fin uppsättning redan men hudklädda förstås.
 
På min agenda för dagen står att samla ihop grejer som ska till second hand och lämna iväg dem. Alltid skönt att bli av med sånt som bara dräller och som vi inte använder. Roland ska till länsstyrelsen på ett återstående politiskt åtaganden. Annars är det mesta i den vägen avvecklat, lämnat till yngre krafter. 

Hackspetten kommer fortfarande

...och dom andra förstås, talgoxar och blåmesar och gulsparvar. Sen har vi sett koltrasten och hört den också. Svanar och kanadagäss har vi gott om. Men annars är det glest mellan vårfåglarna

14 sångsvanar har bosatt sig på Elgtån (Ärtåänga!)

 Det kan vara fler ändå, de hojtar och håller kontakt med fler svanar någonstans i närheten. Nu har de varit här någon dryg vecka. Undrar om de tänker stanna eller om de fortsätter norrut efter en 

Svan-par håller ihop hela livet!

Svan-paret stod där på Gropejâle när Seffrin och jag gick till sjön på gårdagens längre promenad. Det var  lugnt, inget blåsväder, så då gick vi vägen till sjön. Om det blåser håller vi oss i skogen där vi får lä. Det var sångsvanar som stod på vallen och kollade, stiliga är de. De lyssnade på andra svanar som ropade och väsnades längre norrut, kanske låg de i Bäcketjärn. Det här paret liksom bockade med huvudena innan de flög iväg. Enligt info från Anna Axelsson så kallas det "headbobbing" och det är en hälsning. När vi kom för nära så flög paret bort till Prästgårdsladugården.
 
Tänk svan-par håller ihop hela livet!!. Det är fantastiskt i djurvärlden som annars är rätt promiskuös. De flesta djurarter byter partner ofta eller har så många som möjligt samtidigt. Men hos svanarna är det ordning och reda. Undrar hur de hitta varandra? Och om de kan hitta en ny partner om den de har dör? Det är spännande med djur.
 
Vi gick ner till sjön. Det är rätt lagom, så där 3- 4 kilometer tror jag det blir fram o tillbaka. Just nu är det en gråskala som jag gillar. Hur många nyanser av grått som helst!
Jag trodde det var riskfritt att gå nu och att isen var borta. Men det kom någon halv decimeter snö i går natt och under den gömde sig is här och där, det var till att gå försiktigt.
 

Bockkilling och get

Borde vara en bockkilling men utan hornämne än så länge. Man kanske med god vilja kan ana ett par bulor där hornen ska komma ut. Den vi såg häromdagen hade rejäla små horn på gång, men här alltså nästan inget.
 
 
 

Bockkillingen börjar också få små hornknoppar!

 Bockkillingen har börjat få små hornknoppar. De vuxna bockarna som vi ser har någon decimeter långa horn under basthuden
 
Rådjuren äter gärna ensilage som Roland lagt ut. Våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson, sponsrar viltvårdsområdet med det, Roland har hämtat i Långserud. Det finns vid ladugårdsväggen på Liane att hämta för den som vill lägga ut.

Mycket snö för rådjuren!

Snön är djup för rådjuren. De har svårt att röra sig snabbt i den och svårt att sparka fram mat. De kommer och äter vid foderplatsen. Åtminstone fem stycken kommer regelbundet. Det här är geten med bockkilling. Roland har hämtat mer ensilage från våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson i Långserud. De sponsrar viltvårdsområdet med det så medlemmar som vill hjälpa rådjuren är välkomna att hämta. Det ligger vid ladugårdsväggen på Liane.
 
 

Bild från dotter Malin idag!

Hon bor utanför Umeå. Där finns renar, vet inte vilken sameby det är. När det är mycket snö går de gärna efter vägarna nere i skogslandet, bilar får ta det försiktigt.  Under sommaren håller de till uppe i fjällvärlden. Det är märkliga djur, mitt emellan tama och vilda. Den vita renen ser magisk ut.

Rådjuren behöver stödutfodring nu!

 Det är nästan en halvmeter snö hos oss. Det innebär att rådjuren har svårt att få mat. De behöver kunna sparka fram växtlighet för att få näring men det är nu för mycket snö. Vi hjälper dem att överleva på olika sätt. Den här bocken såg vi igår. Han var framme vid foderplatsen med utlagt ensilage och pellets. Det är minst 5 rådjur som kommer regelbundet dit och förser sig. Bockarna tappar ju sina horn sen höst, tidig vinter. Men den här har börjat få sina nya nu. De är på väg under basthuden.
Roland skrapar bort snölagret med traktorn och plogen på vallarna utefter skogskanten så att rådjuren ska få tag på gammalt gräs- 
Vi hämtade ju ensilage hos våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson i Långserud. Det var sponsring till viltvårdsområdet från dem, finns kvar en del att hämta efter ladugårdsväggen på Liane.

Det var ekorre!

Jag gick till mattan av granskott idag igen för att kolla snittytorna. Fick tips i kommentar igår att om det är fina snittytor så är det ekorre som har gnagt av dem för att komma åt knopparna. Om det är korsnäbb så är snittytorna fransiga.  Jag tycker att snittytorna är raka och fina, alltså ekorre. Det var skott under ett par träd till idag, de granmattorna fanns inte igår.

Glad tax igår, utan täcke!

 
 
Vi letade upp Roland som körde ut en del virke ur skogen, sånt som han har fällt.  Det ska ju bli snö och det riskerar att bli borta. Sen fortsatte vi in i annan skog, skog som inte hör Liane till. 
 
Vi gick genom ett skogsparti som är illa åtgånget av senaste stormen. Vinden har fällt mycket, den kom från ett ovanligt håll den här gången.  Och en hel del hänger uppe i träden också. Jag kollar lite när vi går för att se så inget drattar ner i huvudet på oss. Det är inte helt ofarligt.
 
Sen eftermiddag gjorde vi en tur till Blomskog, vi hade ett ärende till släkting Sölve. Det blev en fika och en trevlig pratstund. 
 
Sen blev det lite skype med son Mattias i Seattle och till slut Narcos på Netflix. En lugn och fin dag. 
 
 

Varför en massa granskott här?

Vi vet inte varför det plötsligt finns en massa granskott under det här trädet och ingen annanstans. De verkar ha hamnat där samtidigt, efter senaste snöfallet, inte i stormen alltså. Filip, berätta om du vet! Inte ekorre väl?

Om skogsbruk o stubbar som lämnas efter avverkning!

Det är roligt att få respons på inlägg här på blogg och på facebook. Vi har en granne som snart är färdig skogsmästare och som visst vad det var jag såg på hygget och som jag inte begrep. 
 
  Skogsbruk är ständigt pågående, gallra, röja, avverkar, plantera. Just här hämtar Roland en gallring.
 
I det här hygget finns "hökestubbar". Jag trodde de var för att rovfåglar skulle kunna landa på dem och kolla efter mat och kunna starta igen. För H Adolfsson kallade dem hökestubbar. Han trodde att rovfåglar satt på dem, kollade in hararna och tog dem. Så är det inte alls. De här stubbarna som inte är så höga, brösthöjd,  betyder att nära finns något som ska skyddas, det kan vara en kolbotten eller en husgrund. Just här är det en skogsväg till höger om stubben.
 
 
Dom här hängade stora stockarna betyder inget, bara att han som kört maskinen har skojat lite med högstubbarna
 
De här höga stubbarna, fyra meter höga, ska lämnas minst tre  per hektar. De ska bli "död ved" för att kunna hysa insekter, fåglar och svampar som behöver det. 
 
TAck Filip för hjälpen att reda ut vad det var för skogsvård jag passerade. 
 

Rådjur igår igen!

I förrgår  hade vi besök av fyra rådjur. Det var två getter med varsin killing. Igår  kom en get tillbaka och det var hon som hade bockkillingen med sig. Och det var hon som jagade iväg den andra geten med getkillingen.
Hon är fin att se på och inte särskilt rädd.
Bockkillingen strök omkring i närheten. Jag fick ingen skarp bild på honom. Båda djuren ser ut att vara i gott hull.

Rådjur på besök idag måndag

Fina rådjur besökte oss idag! Det var fyra stycken, tror det var två getter med varsin killing. Här ser det ut att vara en killing.
 
Detta är en getkilling, den har penseln där bak. Bockarna har den under buken. På bakbenen finns de mörka Metatarsalkörtlarna, doftkörtlar. Rådjur har doftkörtlar på fler ställen. 
 
Diarré har vi sett att en del rådjur haft under hela sommaren. Detta ser inte så illa ut, det har varit djur som haft hela bakdelen nerkletad med avföring. Den ser i alla fall välmående och rund ut. Detta är en get.
 
Detta var rådjur som hörde ihop två och två. Det hela avslutades med att en get jagade iväg den andra geten och hennes killing. Hon gjorde ett riktigt utfall.

Bävergnag!

 
Roland hittade den här fint bävergnagda pinnen! Man ser varje bitavtryck från tänderna och de sitter exakt. Bävern brukar hålla pinna med sina framtassar och snurra på dem vartefter de gnager. 
 Den här kan vara hittad vid Tjärnshaget, där finns nästan alltid bäver och en hydda.
 
 

Rådjur igår onsdag.

Fina rådjur igår. En get i alla fall och en killing från i år. Ser inte säkert  om det är en bockkilling eller getkilling men gissar på bock. Tyckte  mig skymta en "pensel" under magen. Geten har sin "pensel" i baken.  De har gott hull. Killingarna som föddes i våras är nu nästan lika stora som vuxna djur, svårt att se skillnad. Under en tid har vi oftast haft rådjursbesök nattetid, vi har sett spår i snön,  men igår kom de på eftermiddagen  så vi fick se dem. Det är vackra djur, nu är pälsen tjock och färgen dämpat gråbrun. 
 
 
 

Varggropen gick jag förbi idag

Här är en fångstgrop för varg, det har ramlat en stor björk bredvid den. Fångstgropen  finns utmärkt som lämning på kartan. För länge sedan fångade man varg i grop. Det grävdes en djup grop med branta sidor ner. Längst ner placerades något bytesdjur, får eller gris eller nåt. Sen täcktes gropen över med grenar och kvistar. Avsikten var att vargen skulle trampa igenom och falla ner i gropen. Antagligen funkade det eftersom den här typen av gropar finns på många ställen. Det var en vanlig jaktmetod från stenåldern och framåt, men förbjöds 1864.  Den här var djup första gången jag såg den, men Rolands pappa fyllde delvis igen den eftersom den vara en fara för djur och människor. Undrar om man kan bli telefonavlyssnad av miljöåklagaren när man har en varggrop på sin mark? Sån sker ju idag på rätt lösa boliner. Och rent teoretiskt skulle man ju kunna gräva upp den igen och placera en liten gris längst ner, täcka över och vänta på varg. ;- )) 
 
Här är kullen där varggropen ligger.
Åkern här heter Gropejâle.
På andra sidan om vargropen såg jag två rådjur som betade i glest grönt gräs
 
Här är den ena av den lite närmare. Bockarna har tappat hornen nu så det är svårt att se om det är bock eller get på långt håll. Men att döma av penseln bak är detta en get.
 
>När jag gick hem så låg ett rådjur och vilade på den här platsen. Jag gissar att detta är en killing, fast de är ju stora nu och svåra att skilja från de vuxna djuren
Mer om den här promenaden imorgon.

Kaxig liten älgtjur, gick i bygglarmet vid Liane hela dagen!

 
Han var orädd av sig, gick på åkern närmast Liane hela dagen medan Roland o Evert höll på med sågande och spikmaskin. Men han betade lugnt och visade inga tecken på att vilja lämna området. Han tittade länge på mig när jag kom med bilen, filmade och fotade. Men sen tog han några steg mot mig och fortsatte äta. Synen är ju skruttig hos älgar men de hör rätt bra så han kan inte ha varit omedveten om bygget. Pälsen ser ut att börja bli vintertjock och mörk.  Hullet är gott så han har goda förutsättningar att må gott nu när han så småningom ska byta ut den här gräsvallen mot vinterfoder, dvs bark och skott.
 
  Han är född förra året att döma av de små hornpiggarna. De imponerar inte och är inte mycket att slåss med när det kommer till kamp om älgkorna. De här ska ju tappas nu inför vintern och antagligen blir det en större uppsättning horn nästa år. Det kan förbättra utsikterna att få tag på fina älgko vid brunsttid i september - oktober nästa år. Den som vill ha fällhorn kan passa på att gå ut i skogen nu och de närmaste veckorna och leta. Nu tappar tjurarna.
 

Tidigare inlägg