Jägartorpet...
... två dagar:
Mycket eldande blev det och lite småregnigt på harjakt. Vi fick i alla fall två dagar i skogen men en eftermiddag satt gubben i möte förstås med kretsordförandena i Värmlands Jägareförbund.
Bolagsskogar var det här. Ett trist tallexemplar, Contortatall tror jag det heter. Om jag minns rätt så skulle den revolutionera skogsbruket i Sverige, en snabbväxande tallart från Nordamerika. Men det var ett fult stolpskott, den blev krokig och kvistig tror jag. Blev i alla fall ingen succé och det ska vi nog vara glada för. Såna här skogar vill vi inte gå omkring i.
Hökestubbar kallas detta till vardags. Det är halvhöga stubbar som lämnas kvar av skogsbruket för att ge de stora rovdåglarna bra landningsplatser. Här fanns det många.
Några stackars kantareller fanns det kvar
Och trattkantareller fanns en hel del
Mycket gående i terräng blev det och mycket pejlande. Här syns en del av terrängen. Det är som sagt gammal bolagsmark här, ägd av det som förr hette Uddeholm sedan Billerud tror jag och så Stora och så Stora Enso eller så, men jag har inte läst på så jag är osäker. Men det har i alla fall varit bolagsmark länge och är mer av plantageskog, monokultur. Det är alltså ordning och reda med årgångarna på skog och här där det närmar sig slutavverkning är det vackert som en park med mossa under. Träden är väl isärställda och det finns gott om växtutrymme.
Så här såg det ut vid fikat ute skogen; pejlen med skallindikator är med förstås och så födelsedagstårtan. Det är guld att ha GPS med på främmande marker som detta. Man ser precis var hunden går och det behövs eftersom det finns varg här också i närheten. Eftersom GPS apparaten krånglade lite i början så fick Jazz på sig det gamla pejlhalsbandet också, det med skallindikator.
Så här ser Jazz långa tå ut nu, den som blev ihopsydd i böjsenan men där sömmen släppte. Han verkar inte ha ont av det än så länge.
Tyvärr blev det inga bra jakter någon av dagarna. Den första dagen fick han inte slag förrän vid lunchtid och då måste Roland avbryta för möte. Nästa dag hade han slag hela förmiddagen och en stunds jakt men haren gick tillbaka in i området där han nattbetat (trajen) och då kunde Jazz inte reda ut det i regnvädret.
Vi hade i alla fall två fina dagar, bra födelsedag tyckte Roland. Jag kommer att visa fler bilder från Jägartorpet i senare inlägg. Jägartorpet är Värmlands Jaktvårdsförbunds kursgård utanför Filipstad. Grupper av jägare kan anmäla sig för att jaga här och förbundet ordnar temajakter; exempelvis för ungdomar, för kvinnor, för jägarexamenstuderande, för gäster osv. Många ideella krafter har jobbat hårt med att få verksamheten att gå runt och man har lyckats. Det är mycket på gång här nu och många som använder gårdens möjligheter.
Mycket eldande blev det och lite småregnigt på harjakt. Vi fick i alla fall två dagar i skogen men en eftermiddag satt gubben i möte förstås med kretsordförandena i Värmlands Jägareförbund.
Bolagsskogar var det här. Ett trist tallexemplar, Contortatall tror jag det heter. Om jag minns rätt så skulle den revolutionera skogsbruket i Sverige, en snabbväxande tallart från Nordamerika. Men det var ett fult stolpskott, den blev krokig och kvistig tror jag. Blev i alla fall ingen succé och det ska vi nog vara glada för. Såna här skogar vill vi inte gå omkring i.
Hökestubbar kallas detta till vardags. Det är halvhöga stubbar som lämnas kvar av skogsbruket för att ge de stora rovdåglarna bra landningsplatser. Här fanns det många.
Några stackars kantareller fanns det kvar
Och trattkantareller fanns en hel del
Mycket gående i terräng blev det och mycket pejlande. Här syns en del av terrängen. Det är som sagt gammal bolagsmark här, ägd av det som förr hette Uddeholm sedan Billerud tror jag och så Stora och så Stora Enso eller så, men jag har inte läst på så jag är osäker. Men det har i alla fall varit bolagsmark länge och är mer av plantageskog, monokultur. Det är alltså ordning och reda med årgångarna på skog och här där det närmar sig slutavverkning är det vackert som en park med mossa under. Träden är väl isärställda och det finns gott om växtutrymme.
Så här såg det ut vid fikat ute skogen; pejlen med skallindikator är med förstås och så födelsedagstårtan. Det är guld att ha GPS med på främmande marker som detta. Man ser precis var hunden går och det behövs eftersom det finns varg här också i närheten. Eftersom GPS apparaten krånglade lite i början så fick Jazz på sig det gamla pejlhalsbandet också, det med skallindikator.
Så här ser Jazz långa tå ut nu, den som blev ihopsydd i böjsenan men där sömmen släppte. Han verkar inte ha ont av det än så länge.
Tyvärr blev det inga bra jakter någon av dagarna. Den första dagen fick han inte slag förrän vid lunchtid och då måste Roland avbryta för möte. Nästa dag hade han slag hela förmiddagen och en stunds jakt men haren gick tillbaka in i området där han nattbetat (trajen) och då kunde Jazz inte reda ut det i regnvädret.
Vi hade i alla fall två fina dagar, bra födelsedag tyckte Roland. Jag kommer att visa fler bilder från Jägartorpet i senare inlägg. Jägartorpet är Värmlands Jaktvårdsförbunds kursgård utanför Filipstad. Grupper av jägare kan anmäla sig för att jaga här och förbundet ordnar temajakter; exempelvis för ungdomar, för kvinnor, för jägarexamenstuderande, för gäster osv. Många ideella krafter har jobbat hårt med att få verksamheten att gå runt och man har lyckats. Det är mycket på gång här nu och många som använder gårdens möjligheter.
Kommentarer
Postat av: Suss
Det ser härligt ut där ute i skogen. Jag älskar verkligen att vara ute så där, men det blir aldrig mer än några timmar. Inte har vi något övernattningsställe och inte jagar någon av oss heller. Inte annat än svamp och bär förstås.
Skönt att Jazz (med det fina namnet) verkar helt återställd.
Trackback