ONSDAG 31:a oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Skadade Åbykusken från Sillerud!
Läser med bestörtning om den svårt skadade Åbykusken, han som tydligen ramlat av vid träning av en häst och sparkats medvetslös. Han sparkades enligt DN och Aftonbladets nätupplaga i ansiktet och i bröstet och sövdes ner på sjukhuset. Först igår var tillståndet allvarligt men stabilt och föräbättrades till att idag på eftermiddagen bli stabilt. Det låter ju som om det skulle gå åt rätt håll, men vi är naturligtvis bestörta och följer det hela på nätet med nya rapporter.
P. i Leverhögen är släkt med släkten och lite äldre än våra barn. Vi känner honom och hans föräldrar väl och har under årens lopp träffats nu och då på olika släktevenemang. Hela familjen i stort sett är i hästbranschen; fadern var under många år tränare här i Årjäng, syster verksam uppe i Sundsvall och P alltså på Åby.
Vi håller tummarna att det ska bli bättre under morgondagen. Våra tankar går både till P på sjukhuset och till familjen som just nu måste leva med en förlamande oro.
P. i Leverhögen är släkt med släkten och lite äldre än våra barn. Vi känner honom och hans föräldrar väl och har under årens lopp träffats nu och då på olika släktevenemang. Hela familjen i stort sett är i hästbranschen; fadern var under många år tränare här i Årjäng, syster verksam uppe i Sundsvall och P alltså på Åby.
Vi håller tummarna att det ska bli bättre under morgondagen. Våra tankar går både till P på sjukhuset och till familjen som just nu måste leva med en förlamande oro.
Inte förkyld!
Nu får jag inte bli förkyld, för det är bara två dagar kvar till vi ska influensavaccineras och då måste man vara frisk väl.
Är skolan på väg att bli ett reservat för dåligt uppförande?
Det här är entrén hos oss på vår skola. Jag var tvungen att jämföra lite nu när vi varit på besök på två andra skolor. Den ena byggd 1964, alltså c:a 10 år äldre än vår skola, Silbodal i Årjäng och den andra byggd för 2-4 år sedan.
Jag gick in genom vår entré och försökte låtsas att jag var en gäst som kom utifrån och aldrig hade varit på vår skola förr. Och jag blev lite häpen; det kändes som om jag kom in i ett soprum / förråd först innan jag kom in i den egentliga skolan. Det vore väl synd att säga att det här är en enté som välkomnar. Vi pratade mycket om vad det ger för signaler utåt att en skola ser ut som vår skola gör. Och vad ger det eleverna för signaler.
Personalen på den skolan vi besökte sa det att man var noga med att genast snygga till sånt som blivit förstört eller trasigt och man menade att det var viktigt för elevernas attityd till skolan. Om skolan var trasig och sliten så förstärkte det direkt förstörelselusten och elevernas uppfattning om skolan som ett riktigt skitställe och deras uppfattning om sig själva som rätt så värdelösa. Inte värda att kostas på en fin miljö, de var inte viktitga för samhället och deras skolgång var inte inte viktig. Och så känner vi lärare oss också. Vi lever och arbetar i en skola som är trång, ful, totalt nedsliten, vattenskadad och med stinkande toaletter. Och vi får ibland i en del klasser kämpa hårt för att vända elevernas attityder till skolan mot det positiva hållet. Kanske hänger det ihop med den yttre miljön. Vi fick oss i alla fall en tankeställare vid det här studiebesöket.
På den skolan vi besökte hade man arbetat med att dokumentera förstörelsen genom att ta bilder på den och klottret. Man hade skrivit ner vad eleverna sa till varandra och till lärare. Sedan kallade man till föräldramöte och redovisade det här. Man stängde skolan en dag för att planera. Då fick man en vändpunkt och därefter kom jobbet med att upprätthålla den vunna terrängen. Man kunde när som helst ringa på en fritidsledare om elever uppträdde stökigt på lektionstid, gällde högstadiet. Den kunde komma direkt och ta ett enskilt samtal med eleven. Man hade vakter i matsalen som inte släppte in de elever som valde att inte följa regler för kläder osv.
Och man har vunnit mycket med det här jobbet. Men mycket har alltså hängt på att man har fått lägga annat åt sidan och ta tag i det här.
Jag funderar ibland på vad det är som gör att skolan riskerar att bli ett reservat för dåligt uppförande. Ett språkbruk och en attityd som inte fungerar någon annanstans än i de här ungdomsgrupperna, med förstörelse och våld och trakasserier av både elever och lärare, med slarv med ankomsttider till lektion, med råa tillmälen och en cynisk hård attityd. Skolan här som vi besökte hade någon innan kallat för en enda stor fritidsgård där respekten för regler och skolarbete var noll. Och attityden till skolan väldigt nedlåtande både ifrån föräldrar och elever.
Frågan är ju om det här är acceptabelt? Ska vi slå oss till ro med att detta är en ungdomskultur och blunda med ögon och öron och låta det passera och hoppas att de lär sig ett mer adekvat uppträdande någon annanstans än i skolan? Och att de kommer att ändra sig? Låtsas som att läroplanen inte säger något om förberedelse till vuxenliv och bra värderingar. Eller ska vi kräva att barn och ungdomar inrättar sig efter de normer som vuxensamhället har och som de möter överallt annars; i idrottssammanhang, i föreningar, på arbetsplatser, bland släkt och vänner och i familjen. Jag tror inte att det funkar i de flesta familjer att kalla sin mamma för hora och tälja i köksbordet. Eller att släntra in när det behagas till ett jobb eller till ett socialt evenemang.
Jag avslutar med att lägga ut bilderna från entréerna på de två skolor vi besökte som en jämförelse bara;
TISDAG 30 oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Besök hos tvillingarna på Udden!
Från vänster så är det Elsa och Annie på Udden! Vi var där i kväll och gratulerade föräldrar och storasyster. De är tvåäggstvillingar och inte så lika än i alla fall. Och som sagt så var det 80 år sedan det föddes två andra små tvillingtjejer på Udden; G och E. Och de är fastrar till de här flickornas pappa.
Här nedan har vi stolt storasyster Maja som gärna öppnar paket
.......och leker lite
Äntligen lyckades vi haffa familjen hemma. Vi har försökt förut men misslyckats, det är så mysigt att träffa de här små söta damerna. Det verkar bli 11 barn födda inom Svensbyns skolas upptagningsområde nu i år. Inte så illa för att vara i Sillerud.
MÅNDAG 29:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Studiedag i Koppom och Charlottenberg
Vi var på studiedag i Koppom på Hierneskolan och fick lyssna till deras rektor och kollegor som berättade hur man arbetade med barnens hälsa i ett stort upplagt projekt; med mer rörelse, bättre kost och bättre självkänsla.
Projektet kallas Smartis - Smart i skolan.
Jag gillade ju entrén för där hängde ju en Jörgen Zetterquist, alltså den duktige porträttmålaren som jag köpte en bild av nyss. Den här bilden var c:a 30 år gammal men också suverän.
I entrén på skolan i Charlottenberg möttes vi av den här suveräna dekorationen i taket, ett glaskonstverk.
Vi lyssnade på när skolans rektor berättade om hur man tacklat detta med dåliga attityder och dåligt uppförande på skolan. Det var alltså den här skolan som stängde en dag för att personalen skulle få chansen att sätta sig ner och hitta en handlingsplan mot eländet. Och man har lyckats tillsammans med elever och föräldrar.
Här följer en massa bilder på sånt som vi såg och som jag och kollegorna vill ta med oss i minnet.
Lustigt att jag sa att någon här måste vara konstintresserad eftersom det fanns fina konstverk snyggt hängda överallt. Och vem träffar jag i personalrummet om inte Gagga, känd bloggare. Hon jobbar som bildlärare
Rektor berättade alltså om hur attityderna på en skola kunde bli sådana att det var värre skällsord att bli kallad plugghäst än att bli kallad för hora och att man måste ansluta sig till dogmen att skolan var skit.
Jag återkommer till de tankar det här väckte och till en incident i sammanhanget. Jag funderar ju mycket på utifrån olika händelser i skolor i Sverige och utifrån debatten vi har om det är så att den svenska skolan håller på att utvecklas till ett reservat för dåligt uppförande. Ingen annanstans kan man säga så elaka saker till sina medmänniskor och fortfarande vara välkommen dagen därpå; inte i sitt hem, inte i föreningslivet, inte på en arbetsplats, inte bland grannar och bekanta, inte i vänkretsen, osv. Men jag återkommer till det.
Projektet kallas Smartis - Smart i skolan.
Jag gillade ju entrén för där hängde ju en Jörgen Zetterquist, alltså den duktige porträttmålaren som jag köpte en bild av nyss. Den här bilden var c:a 30 år gammal men också suverän.
I entrén på skolan i Charlottenberg möttes vi av den här suveräna dekorationen i taket, ett glaskonstverk.
Vi lyssnade på när skolans rektor berättade om hur man tacklat detta med dåliga attityder och dåligt uppförande på skolan. Det var alltså den här skolan som stängde en dag för att personalen skulle få chansen att sätta sig ner och hitta en handlingsplan mot eländet. Och man har lyckats tillsammans med elever och föräldrar.
Här följer en massa bilder på sånt som vi såg och som jag och kollegorna vill ta med oss i minnet.
Lustigt att jag sa att någon här måste vara konstintresserad eftersom det fanns fina konstverk snyggt hängda överallt. Och vem träffar jag i personalrummet om inte Gagga, känd bloggare. Hon jobbar som bildlärare
Rektor berättade alltså om hur attityderna på en skola kunde bli sådana att det var värre skällsord att bli kallad plugghäst än att bli kallad för hora och att man måste ansluta sig till dogmen att skolan var skit.
Jag återkommer till de tankar det här väckte och till en incident i sammanhanget. Jag funderar ju mycket på utifrån olika händelser i skolor i Sverige och utifrån debatten vi har om det är så att den svenska skolan håller på att utvecklas till ett reservat för dåligt uppförande. Ingen annanstans kan man säga så elaka saker till sina medmänniskor och fortfarande vara välkommen dagen därpå; inte i sitt hem, inte i föreningslivet, inte på en arbetsplats, inte bland grannar och bekanta, inte i vänkretsen, osv. Men jag återkommer till det.
SÖNDAG28:e oktober 2007 Rådjursjakt!
Det blev en jakteftermiddag på söndagen. Jag släppte Oskar i haget mellan Liane och Sand. Han fick först upp något som borde ha varit räv. Men tappade bort den luringen efter c: a 20 minuters intensivt drev. Han öser verkligen, tätt skall och ljudligt. Men han har superbrått än så länge och flyger fram. Det gör att han är lätt att lura bort förstås.
Nästa upptag var rådjur 2 stycken vuxna djur. Intensiv jakt nu också men de lurade Roland som satt på¨pass. Det ena gick över vägen alldeles för långt bort och för snabbt och det andra smög bakom ryggen helt oväntat på andra sidan.
Sammanlagt drev nog Oskar 1 timme och var rätt trött efter det. Det var jag också. Efter någon timmes dansande i går kväll och några timmars travande opp och ner i värsta ¨åsarna så var jag också rätt slut.
På kvällen hade vi tänkt uppvakta tvillingföräldrarna men de var inte hemma. Tar det en annan dag.
Glömde nämna att det här som 'Roland har i handen är ett ovärdeligt verktyg i jakten; pejl. Med hjälp av den så ser vi om hunden skäller och kan också se i vilken riktning han finns och kan leta upp honom om han blir borta eller skadad.
LÖRDAG 27:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Tjolittafesten!
Det var alltså fest på Tjolitta i lördags. Arrangör var föreningen Idé och hantverk och behållningen gick oavkortat till bygdegården Tjolitta. Det var en kulturkväll med sånt som är kultur i Sillerud. Även maten var kultur dvs Jansson, köttbullar och prinskorv och efterrätten en paj. Man hade lagat maten själva. Det var slutsålt med drygt 100 betalande.
Underhållningen bestod av olika lokala förmågor. Gubben syns här som den urinnevånare han är, med entré i Sellefracken, dvs orange Helly Hansen. Och han undrade om han nu skulle var kvalificerad för hustruns modeblogg!
Sen berättade han Sellerehistorier från älgjakten i bygden. Här syns konferenciern, en av våra Snarkilsvänner och R på affären som spelar keyboard och en del annat. Han stod också för dansmusiken på slutet.
Jättesöta frk Hammarström gjorde en fin sånginsats trots att hon var förkyld. Bor numera i Snarkil om jag inte är felunderrättad.
Fr. v. syns en berömdhet; bygdens riksspelman; Alf på Smerere. Han kan spela vad som helst på fiol och det låter bra, sedan är det två andra spelmän.
Silleruds alldeles egen ukuleleorkester spelade också förstås.
Bejublat framträdande gjorde Lill-Braga. Det är alltså egentligen vår bildhuggare och tandläkare som gör den här figuren. Det är en annan del av kulturen i Sillerud; hästarna. Det är massor av häst och trav här och detta var en ny liten hästkrönika om vad som hänt bygdens hästar sedan sist. Han understöds av vår granne G på Prästgården som är läckert flärdfull.
Kvällen gick fort med framträdanden och spel och lotterier av olika slag och avslutades med dans förstås. Vi svängde runt en stund men åkte hem vid 12-tiden tror jag. Sedan satt vi här hemma och pratade med goda vänner en stund så igår söndag var det sovmorgon.
Bild o text om Tjolittafesten kommer!
Bilder och text om festen igår kväll på Tjolitta kommer senare idag eller i morgon. Nu har vi till slut vaknat till liv och ätit frukost och ska ut och jaga rådjur.
Spöklik kniv!
Den hör synen mötte mig i skogen idag under rådjursjakten.
Det var lite skrämmande att springa på en rejäl kökskniv nedstucken i marken så här. Det kändes verkligen märkligt. Jag stannade som förstenad och undrade först om det skulle hoppa fram en mördare ur närmaste buske. Men ingen kom och jag tog upp kniven.
Det var en fin rostfri kökskniv av ett känt fint märke. Den var stor, drygt 30 cm lång. Det var en konstig upplevelese att se den så där.
Ingen har anledning egentligen att ha en stor kökskniv med ut i skogen. När man går i skogen har man jaktknivar eller svampknivar med tillhörande slida så man inte skadar sig när man går. Och det är små knivar egentligen, inte till för att döda någon utan för att ta ur ett skjutet djur eller för att plocka svamp med.
Den som har haft den här kniven kan alltså ha haft en ryggsäck att förvara kniven i, stannat och rastat vid trattkantarellerna som var här och stuckit ner kniven i marken och sedan glömt den där när han / hon gick vidare.
Men förmodligen är det ingen skogsvan människa som bär med sig ett sådant muskedunder i skog och mark. Det har ju nyss varit älgjakt, kanske någon av deltagarna där, eller bara någon ovan skogsvandrare / svampplockare.
Om någon läser detta och har förlorat sin kära kökskniv så går det bra att återfå kniven mot beskrivning och uppgivande av fabrikat.
Jag gick i alla fall efter avslutad jakt hem genom ris och moras med en stretande tax i koppel i den ena handen och den här förskräckliga kniven i den andra handen och jag kände mig som personifierande nidbilden av en blodtörstig jägare. Det såg ärligt talat förfärligt ut att komma ur skogen med en bautakniv i handen. Jag ringde och förvarnade gubben om att ifall jag inte kom hem så har jag snubblat på kniven.
Nu gick det bra i alla fall och nu väntar vi bara på att ägaren ska höra av sig.
Dagens jakt på rådjur!
Först jagade gubben hare förstås med Jazz, utan större framgång. Sedan blev det rådjursjatk här hemma på Liane. Rådjursjakt med tax idag lördag alltså. Jag gick återigen mot Signebyns skola, vid Bobergskûel med Oskar taxen. Som vanligt var det en flock gäss där som lättade när jag gick emot dem. ¨Det är som att gå i en fågeldynghög här. Och inte nog med det, när jag först släppte taxen så gick han och rullade sig i en hög med älgdynga. Jag kopplade honom genast och gick vidare.
Oskar såg ut så här. Vet inte om han är kvalificerad för en modeblogg. Jag kan bara försäkra att gubben och jag såg ut precis som vi brukar, exakt samma jaktkläder som förra gången och samma utrustning. Nej föresten inte riktigt. Vi hade 31- radiorna den här gången. Och min radio var inte bra. Den brusade plötsligt ibland och bruset stoppade direkt om jag tog på antennen. Skumt ! Försökte ha öronsnäcka men det är svårt att uppfatta den andres röst då. Det är lättare med vanlig högtalare.
Oskar fick upp ett okänt drevdjur i dungen med höga träd bakom granplanteringen. Han kom snart tillbaka i egna spår till mig. Vet inte om han tränar på det just nu, att gå tillbaka i egna spår och leta upp mig.
Sedan satte jag mig stilla på en stubbe för att han skulle få gör längre lovar ut och leta och inte gå ängsligt runt mina fötter. Jag vill ju att han ska få ett bra sök. Och han gjorde stora bukter ut och sökte men hittad inget intressant.
Så vi gick ut ur granplanteringen fortsatt västerut mot gammelskogen till mitt favoritställe. Och där fick han genast upp tre rådjur. Han drev snabbt, mycket snabbt och det buktade bra i c: a 20 mnuter. Då såg Roland djuren där han stod i pass, men de var för långt bort och gick för fort så han kunde inte skjuta. Därefter släppte Oskar det hela och gick tillbaka till mig igen. Jag måste koppla honom och gå hem eftersom Roland skulle på genrep på bygdegården klockan 3, genrep på kvällens show.
Snygg fullmåne över Årjäng!
Så här fint var det på infarten till Årjäng i fredags morse. Det är fullmåne ju och jättevackert när man kommer uppe i marknadsbacken. Det är ju den infarten som gäller nu när hotellbygget blockerar den vanliga vägen.
Mininredning
Jo, det ska stå så. Hittade en rolig sida hos Rutan på min länklista. Den heter mininredning.se. Där kan man lägga in egna bilder på inredning i huset och det finns sökord. Jag hamnade i hallarna förstås. Vi borde göra om i hallen. De gamla gröna medaljongtapeterna sedan vi byggde huset 77 sitter kvar än trots nya planer varje år. De har gjort sitt verkligen.
Men ingen av sidorna jag kollade på liknade vår hall. De flesta hallar var mycket större, man hade små hallar då på 70talet. Och de flesta jag såg på den här sidan var vitmålade. Det faller med huset fullt av hundar och jaktkläder och annat lort i hallen. Det måste bli något annat och absolut klinker med golvvärme under. Det är så skönt med golvvärme för allt torkar så snabbt. Det blir ingen sur lukt som ligger kvar i kläderna och skorna.
Vi brukar säga varje år att vi ska ta hallen före jul, men sen kommer det en jaktsäsong och då ändrar sig prioriteringarna på något vis. Det blir alltid roligare att gå med hundar till skogen än att riva och slita med bygge hemma. Och jag kan förstå varför. Jag skulle inte vilja ha privatskola på helgerna. Byggande är ju gubbens jobb.
Men ingen av sidorna jag kollade på liknade vår hall. De flesta hallar var mycket större, man hade små hallar då på 70talet. Och de flesta jag såg på den här sidan var vitmålade. Det faller med huset fullt av hundar och jaktkläder och annat lort i hallen. Det måste bli något annat och absolut klinker med golvvärme under. Det är så skönt med golvvärme för allt torkar så snabbt. Det blir ingen sur lukt som ligger kvar i kläderna och skorna.
Vi brukar säga varje år att vi ska ta hallen före jul, men sen kommer det en jaktsäsong och då ändrar sig prioriteringarna på något vis. Det blir alltid roligare att gå med hundar till skogen än att riva och slita med bygge hemma. Och jag kan förstå varför. Jag skulle inte vilja ha privatskola på helgerna. Byggande är ju gubbens jobb.
Avslut om bränderna i Kalifornien!
LA-sonen ringde hem idag och vi pratade en god stund! Han förvånas lite över att bränderna i Kalifornien var så välrapporterade i Sverige. Han påstår att det skrivs mer om sånt här i Sverige än det görs i USA.
Han menar att alla i USA är så vana vid att det brinner och att det i o för sig var värre än vanligt i år. Men han menar också att svenska tidningar målar upp ett undergångsscenario som han inte känner igen. Och det är inte första gången. Ibland vet vi mer än vad han vet om sånt som händer i LA.
Nu har han i alla fall lite hemlängtan och ser fram emot besöket här i december. Det glädjer oss förstås.
Han menar att alla i USA är så vana vid att det brinner och att det i o för sig var värre än vanligt i år. Men han menar också att svenska tidningar målar upp ett undergångsscenario som han inte känner igen. Och det är inte första gången. Ibland vet vi mer än vad han vet om sånt som händer i LA.
Nu har han i alla fall lite hemlängtan och ser fram emot besöket här i december. Det glädjer oss förstås.
Agenda!
Den här veckan som gått har bara flugit förbi. Gubben har varit på diverse möten varenda kväll , (Arvika, Kil, Årjäng, Karlstad) och det betyder att jag kan göra en massa egna avkopplande saker. Med ett stökigt och stimmigt jobb så är det skönt med tystnad och lugn och att slippa tv.
Igår kväll, fredag, så åt vi färska räkor, bröd, sallad, ost och en skvätt vin. Gubben köpte på Bergvik på hemvägen från dagens möte, som råkade vara på länsstyrelsen. Under tiden så spånade vi runt morgondagens uppträdande på Tjolitta, bygdegården.
Det ska bli fest där i morgon lördag och vi ska dit. Det blir blandat uppträdande från bygdens folk själva i regi av Idé och hantverk, behållningen går till Tjolitta. Och gubben ska vara med på ett hörn. Borde ha varit planerat i god tid och så men det är som vanligt i sista minuten.
Roligt att festen är populär, biljetterna är nu slutsålda hörde jag idag och vi fick två av de sista till goda vänner.
Igår kväll, fredag, så åt vi färska räkor, bröd, sallad, ost och en skvätt vin. Gubben köpte på Bergvik på hemvägen från dagens möte, som råkade vara på länsstyrelsen. Under tiden så spånade vi runt morgondagens uppträdande på Tjolitta, bygdegården.
Det ska bli fest där i morgon lördag och vi ska dit. Det blir blandat uppträdande från bygdens folk själva i regi av Idé och hantverk, behållningen går till Tjolitta. Och gubben ska vara med på ett hörn. Borde ha varit planerat i god tid och så men det är som vanligt i sista minuten.
Roligt att festen är populär, biljetterna är nu slutsålda hörde jag idag och vi fick två av de sista till goda vänner.
Influensavaccin ja!
Jag brukar få iväg min gamla mor på influensavaccinering varje år eftersom hon är så gammal, 90 år. Nu i år så har jag bokat tid för mig själv också. Vi skulle få komma på samma tid till och med. Var uppe på sjukhuset och ordnade det idag.
Har de senaste åren blivit liggande länge i influensorna och sedan har det tagit lång tid innan jag hämtat mig efter det. Gillar egentligen inte vaccin men testar i alla fall nu för att se hur det blir.
Har de senaste åren blivit liggande länge i influensorna och sedan har det tagit lång tid innan jag hämtat mig efter det. Gillar egentligen inte vaccin men testar i alla fall nu för att se hur det blir.
FREDAG 26e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Lik i garderoben?
Vi är invaderade av spyflugor!!
Har aldrig varit med om något liknande!!
Igår när jag kom hem från jobbet så lyckades jag släppa ut 5 stycken som surrade i olika fönster. Sedan inom loppet av några timmar slog jag ihjäl 12 stycken. Så här har det varit i flera dagar.
Det här är helt osannolikt och jag kan nästan få panik när de blir flera runt mig. Begriper inte var de kommer ifrån. Har frågat gubben om han har några lik i garderoben men det förnekar han.
Har någon varit med om något liknande och vad var det då? Vet inte var vi ska leta eller vad vi ska leta efter.
Visst är den vacker!
Hämtade hos Gisan! Fast hos henne var den mycket snyggare förpackad. Här blir det enkelt och spartanskt..
Gillar den här texten, vet inte var den kommer ifrån men antar att den på något sätt är allmän egendom eftersom den finns överallt på olika språk
Sinnesrobönen...igen
God, grant me the serenity
to accept the things
I cannot change
Courage to change the
things I can, and the
wisdom to know the difference
Living one day at a time;
Enjoying one moment at a time
Accepting hards hip as the
pathway to peace
Taking, as He did, this
sinful world as it is
not as I would have it
Trusting that he will make
all things right if I
surrender to his Will
That I may be resonably happy
in this life, and supremely
happy with Him forever in
the next 
Telenor fortsätter att luras!
Vi blev lurade av Telenor och det har många andra också blivit! I vårt fall gällde det mobiltelefonabonnemang med så dålig täckningsgrad i Värmland att de var i stort sett värdelösa.
Telenor har granskats av vår lokaltidning NWT nu i ett par dagar. Det verkar finnas ett mönster i Telenors lurendrejerier enligt vår egen erfarenhet och det som står i tidningen.
- Man använder en aggressiv telefonförsäljning.
- Försäljarna ljuger ibland och säger att man representerar Telia (utnyttjar alltså likheten i namnen)
- Man ljuger om telefonernas täckning och påstår att de minst lika bra täckningsgrad som Telia.
- Man säger att försvaret gått över till Telenor eftersom Telenor har så bra täckning ute i obygderna.
- Man verkar beta av en region i taget och som av en händelse så fungerade inte Telenors täckningskarta över Värmland på nätet när försäljaren ringde hit. Undrar om det är så när man tar en annan region också? Att täckningskartorna just då råkar vara nere för uppgradering?
- Man riktar in sig mot småföretagare eftersom de inte omfattas av ångerrätten vid telefonförsäljning, men ofta är omedvetna om det. Större företag är inte lika lätta att lura eftersom de gärna har juridiskt kunnig personal.
- Försäljningen sköts inte av Telenor själva utan av skumma telefonförsäljarfirmor
- Muntliga kontrakt rabblas snabbt och görs upp per telefon och spelas in.
- Telenor vägrar i första vändan att annullera pålurade kontrakt med hänvisning till att det gjorts upp lagenligt med försäljarfirman och inte med Telenor direkt.
- Telenor går sedan in och häver kontrakten för dem som fortsätter bråka, med motivering att man kan göra det om försäljningsföretaget inte följt deras riktlinjer, (men många ger naturligtvis upp på vägen och betalar.)
MEN TELENOR FORTSÄTTER ATT ANVÄNDA SIG AV DE HÄR SKUMMA TELEFONFÖRSÄLJARNA TROTS ATT MAN VETAT OM DERAS OSERIÖSA FÖRSÄLJNINGSMETODER SEDAN NOVEMBER 2006. TELENOR LÅTSAS INTE BEGRIPA ATT DET HANDLAR OM METODER UTAN HÄNVISAR TILL ATT DET ÄR ENSTAKA OLYCKSFALL I ARBETET. MEN DET ÄR DET NATURLIGTVIS INTE NÄR DET FINNS EN SYSTEMATIK I DET HELA.
Förmodligen tjänar Telenor stora pengar på att leja firmor som medvetet lurar kunderna. Dålig stil i alla fall och Telenor är ett oseriöst företag som man nog ska ha så lite att göra med som möjligt.
Vi laddade ju för att gå in i en rättsprocess för att kunna avbryta det lurendrejerikontrakt som vi hade med Telenor via en telefonförsäljarfirma, men det verkar som om Telenor redan löst det hela och vi har sluppit ur fällan, (fast ingen har meddelat oss detta).
Telenor har granskats av vår lokaltidning NWT nu i ett par dagar. Det verkar finnas ett mönster i Telenors lurendrejerier enligt vår egen erfarenhet och det som står i tidningen.
- Man använder en aggressiv telefonförsäljning.
- Försäljarna ljuger ibland och säger att man representerar Telia (utnyttjar alltså likheten i namnen)
- Man ljuger om telefonernas täckning och påstår att de minst lika bra täckningsgrad som Telia.
- Man säger att försvaret gått över till Telenor eftersom Telenor har så bra täckning ute i obygderna.
- Man verkar beta av en region i taget och som av en händelse så fungerade inte Telenors täckningskarta över Värmland på nätet när försäljaren ringde hit. Undrar om det är så när man tar en annan region också? Att täckningskartorna just då råkar vara nere för uppgradering?
- Man riktar in sig mot småföretagare eftersom de inte omfattas av ångerrätten vid telefonförsäljning, men ofta är omedvetna om det. Större företag är inte lika lätta att lura eftersom de gärna har juridiskt kunnig personal.
- Försäljningen sköts inte av Telenor själva utan av skumma telefonförsäljarfirmor
- Muntliga kontrakt rabblas snabbt och görs upp per telefon och spelas in.
- Telenor vägrar i första vändan att annullera pålurade kontrakt med hänvisning till att det gjorts upp lagenligt med försäljarfirman och inte med Telenor direkt.
- Telenor går sedan in och häver kontrakten för dem som fortsätter bråka, med motivering att man kan göra det om försäljningsföretaget inte följt deras riktlinjer, (men många ger naturligtvis upp på vägen och betalar.)
MEN TELENOR FORTSÄTTER ATT ANVÄNDA SIG AV DE HÄR SKUMMA TELEFONFÖRSÄLJARNA TROTS ATT MAN VETAT OM DERAS OSERIÖSA FÖRSÄLJNINGSMETODER SEDAN NOVEMBER 2006. TELENOR LÅTSAS INTE BEGRIPA ATT DET HANDLAR OM METODER UTAN HÄNVISAR TILL ATT DET ÄR ENSTAKA OLYCKSFALL I ARBETET. MEN DET ÄR DET NATURLIGTVIS INTE NÄR DET FINNS EN SYSTEMATIK I DET HELA.
Förmodligen tjänar Telenor stora pengar på att leja firmor som medvetet lurar kunderna. Dålig stil i alla fall och Telenor är ett oseriöst företag som man nog ska ha så lite att göra med som möjligt.
Vi laddade ju för att gå in i en rättsprocess för att kunna avbryta det lurendrejerikontrakt som vi hade med Telenor via en telefonförsäljarfirma, men det verkar som om Telenor redan löst det hela och vi har sluppit ur fällan, (fast ingen har meddelat oss detta).
TORSDAG 25:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Nya torget i Årjäng!
Den här bilden är tagen nerifrån Storgatan upp mot det gamla torget. Till vänster blir ett större hus med galleria i botten och bl.a. äldreboende längre upp i huset. Bra idé egentligen att ha ett äldreboende här där det är nära till allt. Det nya torget blir uppe vid E18 och det nya hotellet och jag tror att det här har förutsättningar att bli bra.
Det gamla torget var ingen estetisk höjdare och det nya har åtminstone förutsättningar att bli bättre. Det gamla låg ju här eftersom genomfartslederna Stockholm - Oslo och Arvika - Bengtsfors möttes här. Men nu är ju inte mötesplatsen här längre så en flytt kan vara logisk.
Bränderna lugnar sig - tack o lov!
Läser CNNs rapportering och läget i Kalifornien verkar ha stabiliserat sig, vinden har mojnat och många evakuerade har fått återvända hem, eller till det som eventuellt är kvar. Nu ska jag sluta kolla på Kaliforniabränderna och lita på att det går bra med sonen.
Bränderna i Kalifornien rapporteras bäst på CNN!
Eftersom jag är bekymrad över hur yngste sonen har det i Kalifornien med alla bränder runt sig så kollar jag av och till hela dygnet hur det går. Bäst rapportering har CNN på nätet. Även om Los Angeles inte ser ut att vara direkt hotat så ligger det uppenbarligen ett lätt rökmoln in över staden eftersom det finns brandhärdar öster om staden, åtminstone att döma av de satellitbilder som finns f.n. Något lindrigare verkar det ha blivit sent i går kväll och en del av befolkningen runt San Diego har fått återvända till sina hem.
Grymt i sammanhanget är att många av bränderna är anlagda och att plundrare passar på att tömma de evakuerades hem. Att vara brandman här är inget enkelt jobb.
Nedan är från CNN nätupplaga just nu.
Grymt i sammanhanget är att många av bränderna är anlagda och att plundrare passar på att tömma de evakuerades hem. Att vara brandman här är inget enkelt jobb.
Nedan är från CNN nätupplaga just nu.
Exhaustion setting in on fire lines
After four days on the fire lines, they are hot, exhausted, dirty, thirsty and spread way too thin for their own comfort. And then a break in the weather halted the fires in their tracks -- but also meant firefighters had to quickly shift resources and focus in the battle against three of the major fires full storySparrisfestligt!
Nu laddar vi för att äta sparrisfestligt. I brist på färsk så får det blir konserverad. Och därtill rökt skinka! ;-)
TISDAG 23:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Bränderna i Kalifornien blir värre.....
.......och jag kollar hela tiden på internetnyheter nu hur läget är oavsett om sonen är cool. Men han är ju på något vis alltid cool. Nu på morgonen är det fler döda och fler på flykt och med vindarna går det fort.
Försöker tänka att det inte kan brinna mitt inne i en asfaltstad, men det kan det förstås, gör det hela tiden här och där.
Försöker också tänka att man måste kunna ta sig ut till stranden, den jättelånga, och havet. Men inser också att där kan inte alla få plats.
Och hur blir det med all giftig rök??
Jag vill att min son M ska bo här i SVerige och inte där långt bort i Kalifornien.
Försöker tänka att det inte kan brinna mitt inne i en asfaltstad, men det kan det förstås, gör det hela tiden här och där.
Försöker också tänka att man måste kunna ta sig ut till stranden, den jättelånga, och havet. Men inser också att där kan inte alla få plats.
Och hur blir det med all giftig rök??
Jag vill att min son M ska bo här i SVerige och inte där långt bort i Kalifornien.
LA-sonen och bränderna i Kalifornien.
Ok, nu när jag ändå har börjat lägga ut bilder på de närmaste så får det väl bli en bild på sonen som bor i USA ,i LA.
Jag vill bara lugna oroliga släktingar och vänner som hör av sig och undrar hur det går för honom nu ´med alla bränderna i Kalifornien.
Vi ringde idag och lyckades få¨tag ¨på honom mitt i lunchen och pratade bara som hastigast. Det är 9 timmars tidsskillnad.
Han bor inne i Los Angeles i stadsdelen Westwood, universitetsstaden i LA och har promenadavstånd till jobbet. Bränderna rasar som värst i San Diego säger han och menar att det brinner den här tiden på året varje år där neråt. Det är i och för sig inget nytt men det råkar vara ett av de värre åren just nu.
Han kommer hem till jul och besöket blir en vecka före jul och en vecka efter jul, eventuellt 3 veckor sammanlagt i Sverige, osäkert om alla här hos oss. Det finns ju en vänkrets utspridd över landet.
MÅNDAG 22:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
En dag på jobbet!
Vad gör folk egentligen på jobbet? Jag har läst några beskrivningar och det är intressant. Det är inte alltid folk gör det man tror. Inspirerad av det så berättar jag nu om en dag på mitt jobb.
Den som inte är intresserad kan genast sluta läsa för det blir väl långt och tradigt annars.
Min arbetsdag börjar egentligen 8 med drop in, men just idag så var det bad direkt på morgonen. Det betyder att jag gick med barnen klockan 8 till simhallen. Det är en kilometers promenad och vi var lite sena idag så vi halvsprang ibland. Vi går liksom en bakväg vid järnvägen och brukar se en bäver i älven. Men idag var vi nog för sena. Han var inte där.
Idag var sista badet / simträningen för den här säsongen så det var uppsummering av allas färdigheter. De flesta av barnen i klassen på 23 kan simtagen och tar sig fram i vattnet. Jag har ungefär 6-8 barn kvar i lilla bassängen som fortfarand håller på med det grundläggande. De övriga är i stora bassängen med en annan lärare och tränar. Målet i vår kommun är att alla ska kunna simma minst 25 meter i årskurs 3. Och det uppnår vi nästan. Alla barn i alla åldrar har simträning.
Efter badet gick vi till biblioteket som ligger bredvid för en elev skulle lämna tillbaka en bok.
Tillbaka till skolan hade vi direkt matte en lektion ungefär. Jag var ensam med alla 23 och då är det fullt upp kan jag säga med att hjälpa alla som vill visa vad de gjort eller vill ha hjälp att förstå något.
Sedan lunch med alla, den andra läraren kom också och åt med oss, annars är hon med den andra klassen på måndagar på lektionstid. Det var flera sorters goda sallader idag, uppskattat. Jag har en årskurs två och då har jag tagit första rastvakten varje dag eftersom de äter snabbare än ettorna. Det betyder att jag har 10 -15 minuter på mig att äta själv innan jag måste gå ut. Det går bra. De barn som behöver sitta kvar längre kan göra det eftersom det finns fler lärare kvar.
Alltså efter maten rastvakt 10-15 minuter. Det var lugnt i o för sig. Men en elev hade en skada i ett öga och det gjorde ont så han ville ha salva. Jag skickade honom till skolsyster men hon hade ingen utan ville att han skulle få hemifrån. När rastvakten var slut gick jag in och letade upp telefonnumret och ringde hem till föräldern och vi ordnade med att pojken skulle få salva när vi kom in från rasten 20 minuter senare.
Därefter gjorde jag i ordning dagens schema på tavlan, vilket jag brukar göra på morgonen, men inte hann idag eftersom vi hade bad direkt. Sen hann jag med 10 minuters fika i klassrummet.
Lunchrasten var därmed slut och när klockan ringde in för nästa arbetspass så samlade jag barnen som vanligt i klassrummet och de fick vila på egen kudde på bänken och lyssna på ett stycke klassisk musik. Det var Berlioz den här veckan, samma stycke.
Därefter svenska, läsa läxan för varandra två och två c:a 20 minuter. Jag passar på att lyssna på några. Därefter arbete med egna älgböcker och sista halvtimmen valfritt skolarbete. Jag hjälper de som vill ha hjälp med at skriva eller stava. Älgböckerna tycker de är roligt att jobba med så ingen ville ta chansen att skriva upp sig på springlistan och springa ett varv runt skolan mitt i det här arbetspasset, vilket går bra att göra.
Vid ettiden skickade jag hem barnen en och en, sa hej då till var och en och kollade lite hur det varit under dagen.
Då är jag rätt trött för det är ett intensivt arbete med barnen. Och det är nästan omöjligt att få några längre pauser / raster när man jobbar som klasslärare med så små barn. Av 23 är det nästan alltid någon / några som behöver just sin fröken även på rasttid. Men stämningen i klassen är trevlig, för att inte säga gemytlig och det är lugnt, så lugnt det kan bli med drygt 20 barn samtidigt. De stör inte varandra med spring och prat och är snälla mot varandra ser det ut som i alla fall.
Plockade ihop runt mig efter skoldagen och en kvart senare började planering ihop med den lärare som jobbar halvtid i min klass. Vi gick igenom veckan framför oss och på lite längre sikt. Sedan fick jag 30 minuter egen planering med att börja lägga upp tider för utvecklingssamtalen som jag ska ha i november.
Därefter hade vi planering alla tre lärare i årskurs 2 en stund. Vi pratade mycket om de lästest vi just genomfört med våra elever. Och om hur vi kan hjälpa elever som behöver hjälp. Och hur vi kan göra ett gemensamt projekt framöver i bild och form.
Klockan 3 hade vi arbetslagsträff med alla för- fritis - ettor - tvåor-lärare på skolan.
Vi gick igenom vad som varit på styrmöte, hur kompentensutvecklingsdagarna skulle se ut nästa vecka,( vi reser till Koppom och Charlottenberg. )Och vi började planera för Luciafirande. Och vi gick laget runt för att kolla läget hos alla och stötta varandra med råd och dåd. Ungefär som vi brukar göra.
Det slutar klockan halv 5. Jag gick en kvart tidigare eftersom jag inte skulle delta i det sista momentet.
Tog med mig dagens ranson av rättningar hem. Försöker dela upp det så att det inte ska bli för mycket på en dag utan sprider ut det lite grand. Det blev så här många, en tredjedel av matteböckerna:
Den som inte är intresserad kan genast sluta läsa för det blir väl långt och tradigt annars.
Min arbetsdag börjar egentligen 8 med drop in, men just idag så var det bad direkt på morgonen. Det betyder att jag gick med barnen klockan 8 till simhallen. Det är en kilometers promenad och vi var lite sena idag så vi halvsprang ibland. Vi går liksom en bakväg vid järnvägen och brukar se en bäver i älven. Men idag var vi nog för sena. Han var inte där.
Idag var sista badet / simträningen för den här säsongen så det var uppsummering av allas färdigheter. De flesta av barnen i klassen på 23 kan simtagen och tar sig fram i vattnet. Jag har ungefär 6-8 barn kvar i lilla bassängen som fortfarand håller på med det grundläggande. De övriga är i stora bassängen med en annan lärare och tränar. Målet i vår kommun är att alla ska kunna simma minst 25 meter i årskurs 3. Och det uppnår vi nästan. Alla barn i alla åldrar har simträning.
Efter badet gick vi till biblioteket som ligger bredvid för en elev skulle lämna tillbaka en bok.
Tillbaka till skolan hade vi direkt matte en lektion ungefär. Jag var ensam med alla 23 och då är det fullt upp kan jag säga med att hjälpa alla som vill visa vad de gjort eller vill ha hjälp att förstå något.
Sedan lunch med alla, den andra läraren kom också och åt med oss, annars är hon med den andra klassen på måndagar på lektionstid. Det var flera sorters goda sallader idag, uppskattat. Jag har en årskurs två och då har jag tagit första rastvakten varje dag eftersom de äter snabbare än ettorna. Det betyder att jag har 10 -15 minuter på mig att äta själv innan jag måste gå ut. Det går bra. De barn som behöver sitta kvar längre kan göra det eftersom det finns fler lärare kvar.
Alltså efter maten rastvakt 10-15 minuter. Det var lugnt i o för sig. Men en elev hade en skada i ett öga och det gjorde ont så han ville ha salva. Jag skickade honom till skolsyster men hon hade ingen utan ville att han skulle få hemifrån. När rastvakten var slut gick jag in och letade upp telefonnumret och ringde hem till föräldern och vi ordnade med att pojken skulle få salva när vi kom in från rasten 20 minuter senare.
Därefter gjorde jag i ordning dagens schema på tavlan, vilket jag brukar göra på morgonen, men inte hann idag eftersom vi hade bad direkt. Sen hann jag med 10 minuters fika i klassrummet.
Lunchrasten var därmed slut och när klockan ringde in för nästa arbetspass så samlade jag barnen som vanligt i klassrummet och de fick vila på egen kudde på bänken och lyssna på ett stycke klassisk musik. Det var Berlioz den här veckan, samma stycke.
Därefter svenska, läsa läxan för varandra två och två c:a 20 minuter. Jag passar på att lyssna på några. Därefter arbete med egna älgböcker och sista halvtimmen valfritt skolarbete. Jag hjälper de som vill ha hjälp med at skriva eller stava. Älgböckerna tycker de är roligt att jobba med så ingen ville ta chansen att skriva upp sig på springlistan och springa ett varv runt skolan mitt i det här arbetspasset, vilket går bra att göra.
Vid ettiden skickade jag hem barnen en och en, sa hej då till var och en och kollade lite hur det varit under dagen.
Då är jag rätt trött för det är ett intensivt arbete med barnen. Och det är nästan omöjligt att få några längre pauser / raster när man jobbar som klasslärare med så små barn. Av 23 är det nästan alltid någon / några som behöver just sin fröken även på rasttid. Men stämningen i klassen är trevlig, för att inte säga gemytlig och det är lugnt, så lugnt det kan bli med drygt 20 barn samtidigt. De stör inte varandra med spring och prat och är snälla mot varandra ser det ut som i alla fall.
Plockade ihop runt mig efter skoldagen och en kvart senare började planering ihop med den lärare som jobbar halvtid i min klass. Vi gick igenom veckan framför oss och på lite längre sikt. Sedan fick jag 30 minuter egen planering med att börja lägga upp tider för utvecklingssamtalen som jag ska ha i november.
Därefter hade vi planering alla tre lärare i årskurs 2 en stund. Vi pratade mycket om de lästest vi just genomfört med våra elever. Och om hur vi kan hjälpa elever som behöver hjälp. Och hur vi kan göra ett gemensamt projekt framöver i bild och form.
Klockan 3 hade vi arbetslagsträff med alla för- fritis - ettor - tvåor-lärare på skolan.
Vi gick igenom vad som varit på styrmöte, hur kompentensutvecklingsdagarna skulle se ut nästa vecka,( vi reser till Koppom och Charlottenberg. )Och vi började planera för Luciafirande. Och vi gick laget runt för att kolla läget hos alla och stötta varandra med råd och dåd. Ungefär som vi brukar göra.
Det slutar klockan halv 5. Jag gick en kvart tidigare eftersom jag inte skulle delta i det sista momentet.
Tog med mig dagens ranson av rättningar hem. Försöker dela upp det så att det inte ska bli för mycket på en dag utan sprider ut det lite grand. Det blev så här många, en tredjedel av matteböckerna:
Grönkål och fina nya tallrikar!
Vi var i Hol hos U och A i kväll och åt en ny variant av grönkål. Det är en typisk nordtysk rätt som man gärna äter på hösten. Det var kokt potatis, kassler, tysk kålkorv och grönkål till. Vi åt på de fina tallrikarna som U handlade när vi var på IKEA häromsistens. De är himla fina i färgen och passar perfekt i köket.
De var också med. Vi har trevligt tillsammans och det var en rolig kväll.
Övriga fick en chokladpudding gjord på mörk choklad och avslut expresso. Jag åt tofuglass och hjortronsylt.
Grattis M, barnbarnet, på födelsedagen!
Vi har sjungit i telefonen idag för barnbarnet i Umeå lille M som fyller år idag!
Lägger ut en gammal bild på honom som jag har i datorn. Den får inte ligga så länge men någon dag i alla fall. Det är nog ett par år sedan och han var 3 tror jag. Naturligtvis världens vackraste och jag är inte ett dugg partisk :-))
Han har haft barnkalas idag och ska fira på dagis imorgon. Vi skickade paket som han har öppnat idag. Där fanns jätteballonger, sminkgrejer till clown, böcker, leksakslastbil, FBK-mössa och lite annat. Och lite saker till lillebror förstås också.
Lägger ut en gammal bild på honom som jag har i datorn. Den får inte ligga så länge men någon dag i alla fall. Det är nog ett par år sedan och han var 3 tror jag. Naturligtvis världens vackraste och jag är inte ett dugg partisk :-))
Han har haft barnkalas idag och ska fira på dagis imorgon. Vi skickade paket som han har öppnat idag. Där fanns jätteballonger, sminkgrejer till clown, böcker, leksakslastbil, FBK-mössa och lite annat. Och lite saker till lillebror förstås också.
Spik genom fingret med spikpistol!
Det låter alltså hemskt, att gubben fick en spik genom ett finger idag med en spikpistol. Jag ryser vid blotta tanken på att någon kroppsdel skulle bli naglad vid underlaget med hjälp av en spik och spikpistol. Den fungerar som ett vapen egentligen och skjuter spik in i trävirke med stor kraft. Den tar sig genom skelett och ben hur lätt som helst och människor har dött av sånt.
Men nu var det alltså ett finger och det gjorde ont men var inte så farligt säger han. Jag vill inte se helst.
Här kom alltså spiken ut och gick in på andra sidan. Jag tycker nog att det borde rengöras lite professionellt, men får inget gehör för sånt pjosk.
Närmare Jesus än så här kommer han väl aldrig, nu har de något gemensamt i alla fall.
Men nu var det alltså ett finger och det gjorde ont men var inte så farligt säger han. Jag vill inte se helst.
Här kom alltså spiken ut och gick in på andra sidan. Jag tycker nog att det borde rengöras lite professionellt, men får inget gehör för sånt pjosk.
Närmare Jesus än så här kommer han väl aldrig, nu har de något gemensamt i alla fall.
SÖNDAG 22:a oktober 2007
Oskar fick upp en räv och jagade på den i en dryg halvtimme. Jag ställde mig i skogskanten mot åkern bakom Sand längst upp och väntade tyst när jakten gick bakom mig.
Till slut hörde jag något komma snabbt i de frasande löven i skogen bakom min rygg och jag vågade knappt andas. Det lät som om någon skulle springa över mig och det är spännande innan man vet vad det är för djurslag.
Men han hade fått upp exakt på den plats där Anton brukade få upp räv och drevet hade slingrat sig fram och tillbaka och gått väldigt snabbt så jag hade mina aningar.
Roland och D satt på pass uppe efter Blåsåsevägen.
Jodå det var räv och han kom ut på åkern bara tre meter till höger om mig, stannade upp och lyssnade bakåt efter hunden. Han var glittrande vacker i solen, fullpälsad. Han var lite andfådd av språngmarschen och stannade drygt en minut och kollade läget. Han vände sig från mig och såg mig alltså inte.
Men då pratade Roland med mig i komradion och det hörde han trots öronsnäckan eftersom det var så nära. Då fick han fart längs med skogskanten från mig och sedan tvärs över åkern upp i åsen vid Blåsåsen.
Oskar kom nästan 5 minter efter. Tappade spåret där räven stått, letade en stund och ringade runt, tog spåret och fortsatte driva upp i åsen.
Men det blev inget skott och jag kopplade honom. Vi släppte om igen på andra sidan vägen men han fick inte upp något.
Vi avslutade dagens jakt med att grilla korv här hemma ute i trädgården med D och prata om hans uppväxt i det Berlin som präglades av kriget.
Varggrop!
Det fanns varg här för länge sedan också. Då fångades de i varggropar. Här är en som finns på Liane kvar sedan dess, fast den är delvis igenfylld. Det gjorde Rolands far någon gång på 60-70 -talet. Men fram tills dess var den alltså rätt djup. Roland minns det.
När den var i funktion så var den djup och täckt med något och nere i den så satte man ett lamm eller nåt som lockbete, så kom vargen och drattade ner i gropen och kunde avlivas.
Tror inte att det är den här metoden Naturvårdsverket har godkänt för den vargjakt som ska ske nu i Värmland.
Men gropen är ett litet kuriosum och jag var tvungen att passera den idag när jag gick till nolare Lihaget för att släppa Oskar på eftermiddagen.
Det här stället heter Gropekûel numera. (Gropkullen på svenska)
Modeblogg igen - dagens outfit!
Modebloggande fortsätter här! Kan inte låta bli, det är så frestande!
Om jag börjar uppifrån:
Tysk filthatt, okänt märke, gåva från Jan och Catrin Meissner. Den är suverän att ha när älgflugorna attackerar. De flesta landar på hatten.
Snusnäsduk, väldigt skön att ha runt halsen om det blåser eller drar lite.
Seeland jaktdress för damer. Den heter nog inte Seeland längre utan något annat. Köpt i Holmedal. Har två par byxor till, ett par större om det är kallt och jag ska ha mycket under och ett par här med bara lite under.
Det är en jättebra dress, lätt och tyst och håller blötan ute hyfsat länge. Massor av fickor för radioar, pejlar, näsdukar, koppel, telefon, GPS osv allt vad man kan behöva.
Gummistövlar Tretorn vintertyp med tjock sula och höga skaft. De håller kylan bort rätt bra nu på hösten.
En styck tax med pejl; Oskar rätt nytrimmad och som snyggast nu. har långa vackra ögonfransar, jagar gärna lite av varje.
Modeblogg dagens outfit!
Kan inte låta bli, det är så frestande!!
Här är alltså dagens outfit på gubben. Annaa säger att ansiktet inte ska vara med så nu har jag varit ordentlg och tagit bort det!
Uppifrån:
Mössan är Jägareförbundets lilla löjliga Knatte-Fnatte-Tjatte-mössa. Den är grågrön, mest grön
Jaktdressen är helt suverän och från Abeko här i Årjäng. De gör utmärkta jaktkläder och till väldigt rimligt pris. Jaktvårdskretsens medlemmar har dessutom rabatt där på deras fabriksförsäljning.
Kängorna vet jag skam till säganes inte vad de är. Måste kolla det och återkomma.
Här är alltså dagens outfit på gubben. Annaa säger att ansiktet inte ska vara med så nu har jag varit ordentlg och tagit bort det!
Uppifrån:
Mössan är Jägareförbundets lilla löjliga Knatte-Fnatte-Tjatte-mössa. Den är grågrön, mest grön
Jaktdressen är helt suverän och från Abeko här i Årjäng. De gör utmärkta jaktkläder och till väldigt rimligt pris. Jaktvårdskretsens medlemmar har dessutom rabatt där på deras fabriksförsäljning.
Kängorna vet jag skam till säganes inte vad de är. Måste kolla det och återkomma.
Reklamen på bloggen!
Jag var ju lite skeptisk till reklam på bloggen efter att ha valt bort den i ett pro-medlemskap tidigare. Men nu har jag alltså fått ett bas-medlemskap och har reklam. Jag ser att det skiftar på bloggarna mellan många olika reklamerbjudanden. Nu verkar jag ha samma under en längre period och kan inte låta bli att fnissa lite när jag ser vad det är.
Det ena är ett erbjudanden om att köpa hemstickade igelkottar i pälsgarn ! De är jättesöta och säkert gjorda av någon typisk hantverks- och pysselglad hemmatillverkare.
Det andra är reklam för en konferensanläggning i Sunne och det ser hur trevligt ut som helst. Skulle nästan kunna vara hos oss, med fiske, uthyrningsstugor och badtunna. Det ser timrat och fint ut och man blir sugen på att åka dit. Har aldrig hört talas om detta ställe förut.
Nu näns jag inte ta bort reklamen genom att välja pro igen, för jag känner sympati för båda de här företagarna som strävar och försöker. Varför ska just jag vara så blöthjärtad och fjompig?
...................................................................................................
Efteråt: Bara för att jag skrev så där så dyker det nu upp ny reklam hela tiden. Mina gamla trevliga reklaminslag är borta! Nu är det flygbolag och bröstförstoring. Vill jag inte alls ha, vare sig som reklam eller annars. Det får nog bli ett PRO i alla fall så jag blir av med eländet. Det får kosta några kronor. Jag har ju inte så många andra dyrbara laster eller hobbies.
Det ena är ett erbjudanden om att köpa hemstickade igelkottar i pälsgarn ! De är jättesöta och säkert gjorda av någon typisk hantverks- och pysselglad hemmatillverkare.
Det andra är reklam för en konferensanläggning i Sunne och det ser hur trevligt ut som helst. Skulle nästan kunna vara hos oss, med fiske, uthyrningsstugor och badtunna. Det ser timrat och fint ut och man blir sugen på att åka dit. Har aldrig hört talas om detta ställe förut.
Nu näns jag inte ta bort reklamen genom att välja pro igen, för jag känner sympati för båda de här företagarna som strävar och försöker. Varför ska just jag vara så blöthjärtad och fjompig?
...................................................................................................
Efteråt: Bara för att jag skrev så där så dyker det nu upp ny reklam hela tiden. Mina gamla trevliga reklaminslag är borta! Nu är det flygbolag och bröstförstoring. Vill jag inte alls ha, vare sig som reklam eller annars. Det får nog bli ett PRO i alla fall så jag blir av med eländet. Det får kosta några kronor. Jag har ju inte så många andra dyrbara laster eller hobbies.
Blank dag!
En sån där läckert blank dag har jag framför mig.
Först sovmorgon så länge jag ville. Gubben jagar hare med Jazz förstås och i sällskap med K-E i Kålleboda och eventuellt B i Leverhögen. De pratade jakt i telefonen igår i alla fall. K-E kommer att låna vår stövartik Leta ibland och jaga med henne. Hon blir mycket stående nu när det är ettåringen Jazz som ska tränas och Oskar ska ut på sina första övningar.
Blanka dagar är oerhört värdefulla märker jag. Det borde nog alla människor schemalägga om det går. Det känns bra att inte ha hela livet programmerat i förväg. Hur var det nu igen; "jag har kontroll över mitt kontrollbehov" som jag läste på någons blogg.
Först sovmorgon så länge jag ville. Gubben jagar hare med Jazz förstås och i sällskap med K-E i Kålleboda och eventuellt B i Leverhögen. De pratade jakt i telefonen igår i alla fall. K-E kommer att låna vår stövartik Leta ibland och jaga med henne. Hon blir mycket stående nu när det är ettåringen Jazz som ska tränas och Oskar ska ut på sina första övningar.
Blanka dagar är oerhört värdefulla märker jag. Det borde nog alla människor schemalägga om det går. Det känns bra att inte ha hela livet programmerat i förväg. Hur var det nu igen; "jag har kontroll över mitt kontrollbehov" som jag läste på någons blogg.
LÖRDAG 20:e oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
En helt perfekt dag!
En del dagar blir bara så här bra!
Först så fick jag sovmorgon eftersom gubben gick ut och jagade hare tidigt i morse. Han kunde också tack o lov åka till Tjärnshaget, vårt fritidshus och laga vattenpumpen. Det var en strömbrytare som hade brunnit tack vare att Fortum haft fladdrig nätspänning till huset och några andra. De ska få räkning på det sedan. En granne som är elektriker hjälpte oss. Nu är det ordnat.
Sedan när gubben kom hem så kom son till Kurt som så tragiskt dog, K och hämtade deras älghund Isa. Hon har jagat älg här nu och varit stand by hund för eventuella eftersöksbehov. Men nu hade någon ringt om trafikskadat vilt efter E 18 så Isa måste i elden och försöka spåra upp. Vi messade senare under dagen men man hade inte fått nåt.
Därefter måste Roland leverera en av båtarna till en kund som behövde en fiskebåt en bit härifrån.
Till slut var alla plikter avklarade och vi gick ut och släppte Oskar och hoppades på rådjursjakt.
Jag gick med Oskar över Smörhôlera mot Hol. Där var ett vildsint fågelliv. En flock grågäss på c;a 30 fåglar. De syns här på bilden, blev strax rädda och flög sin väg. Bakom dem syns de tre svanar som har gått här länge och som annars ligger nere i Bäcketjärn. Till vänster utom bild var en liten grupp kanadagäss som inte var så rädda. De flög först när jag var alldeles intill. Fåglarna äter spillsäd här och nu har de gått här så mycket och så ofta att det är som att gå i en enda matta av fågelavföring här.
Vi fortsatte förbi den här platsen och kom in i ett litet parti med hög gammal granskog
Roland har sett rådjur här flera gånger och här har bocken revirmarkerat genom att gnugga hornen mot det lilla trädet så att hans doftkörtlar ska lämna spår här och nedanför har han sparkat med frambenen och säkert urinerat.
Här släppte jag Oskar.
Han gick fram och tillbaka i vind en stund. Säkert kände han färska spår i vinden av djur som nyss varit här. Till slut fick han ett riktigt spår att gå på och det dröjde inte många minuter förrän det var jakt. Han drev snabbt iväg och det bar mot Stormyra. Där tappade han så det tystnade. Då gick han tillbaka i sina egna spår och gick hem. Det är bra.
Det fick räcka för idag. Vi ska ta en tur imorgon eftermiddag också har vi tänkt. Jag var ordentligt trött efter att ha gått upp och ner i besvärlig terräng och helt invaderad av älgflugor. Jag trodde att de var bort för säsongen så jag var inte klädd för att skydda mig mot dem. Fick nästan panik när de blev så många som kröp på mig, överallt! Gick hem och duschade och tvättade håret.
Därefter ringde Stockholmssonen och pratade en stund. Han skulle ha kompisarna P och Ö där strax och de skulle gå på Mäster Anders och äta i kväll. Han flickvän skulle iväg på något tjejsammanhang. Sonens kompis Ö har varit hos sin mamma i Afganistan och hälsat på i två veckor. Mamman har FN-tjänst där. Det var ett äventyr att var i det landet och ikväll blir det väl många berättelser om det.
Först så fick jag sovmorgon eftersom gubben gick ut och jagade hare tidigt i morse. Han kunde också tack o lov åka till Tjärnshaget, vårt fritidshus och laga vattenpumpen. Det var en strömbrytare som hade brunnit tack vare att Fortum haft fladdrig nätspänning till huset och några andra. De ska få räkning på det sedan. En granne som är elektriker hjälpte oss. Nu är det ordnat.
Sedan när gubben kom hem så kom son till Kurt som så tragiskt dog, K och hämtade deras älghund Isa. Hon har jagat älg här nu och varit stand by hund för eventuella eftersöksbehov. Men nu hade någon ringt om trafikskadat vilt efter E 18 så Isa måste i elden och försöka spåra upp. Vi messade senare under dagen men man hade inte fått nåt.
Därefter måste Roland leverera en av båtarna till en kund som behövde en fiskebåt en bit härifrån.
Till slut var alla plikter avklarade och vi gick ut och släppte Oskar och hoppades på rådjursjakt.
Jag gick med Oskar över Smörhôlera mot Hol. Där var ett vildsint fågelliv. En flock grågäss på c;a 30 fåglar. De syns här på bilden, blev strax rädda och flög sin väg. Bakom dem syns de tre svanar som har gått här länge och som annars ligger nere i Bäcketjärn. Till vänster utom bild var en liten grupp kanadagäss som inte var så rädda. De flög först när jag var alldeles intill. Fåglarna äter spillsäd här och nu har de gått här så mycket och så ofta att det är som att gå i en enda matta av fågelavföring här.
Vi fortsatte förbi den här platsen och kom in i ett litet parti med hög gammal granskog
Roland har sett rådjur här flera gånger och här har bocken revirmarkerat genom att gnugga hornen mot det lilla trädet så att hans doftkörtlar ska lämna spår här och nedanför har han sparkat med frambenen och säkert urinerat.
Här släppte jag Oskar.
Han gick fram och tillbaka i vind en stund. Säkert kände han färska spår i vinden av djur som nyss varit här. Till slut fick han ett riktigt spår att gå på och det dröjde inte många minuter förrän det var jakt. Han drev snabbt iväg och det bar mot Stormyra. Där tappade han så det tystnade. Då gick han tillbaka i sina egna spår och gick hem. Det är bra.
Det fick räcka för idag. Vi ska ta en tur imorgon eftermiddag också har vi tänkt. Jag var ordentligt trött efter att ha gått upp och ner i besvärlig terräng och helt invaderad av älgflugor. Jag trodde att de var bort för säsongen så jag var inte klädd för att skydda mig mot dem. Fick nästan panik när de blev så många som kröp på mig, överallt! Gick hem och duschade och tvättade håret.
Därefter ringde Stockholmssonen och pratade en stund. Han skulle ha kompisarna P och Ö där strax och de skulle gå på Mäster Anders och äta i kväll. Han flickvän skulle iväg på något tjejsammanhang. Sonens kompis Ö har varit hos sin mamma i Afganistan och hälsat på i två veckor. Mamman har FN-tjänst där. Det var ett äventyr att var i det landet och ikväll blir det väl många berättelser om det.
Agenda
Gubben ska jaga hare på morgonen och allra först förhoppningsvis slå på vattnet i uthyrningshuset och träffa gästen där.
Sedan kan det bli rådjursjakt med tax!
Jag hinner förhoppningsvis mellan varven ta hand om tvätten och plantera lite ljung här och där som vinterdekoration. Köpte ljung häromdagen i olika storlekar när jag var på shopping i Töcksfors köpcentrum. Köpte för övrigt också en helt svart duk som jag verkligen är förtjust i.
På söndag hoppas jag på mer av rådjursjakt och hemmadag med pyssel här och där i huset och eventuellt träffa modren också.
På måndag kväll ska vi äta mer grönkål; hos A och U i Hol med några till. Det blir nu en annan variant. De har pratat ihop sig om det här så det blir inte lika.
Detta är alltså planerna för den närmaste framtiden men sen kan vad som helst hända på vägen och det blir något helt annat, vem vet.
Taxen Oskar är mörkrädd!
Han är verkligen mörkrädd, vår tax Oskar! (Gammal bild!)
Roland släppte honom för ett par dagar sedan och hoppades på rådjursjakt men det blev det inte. Det blev älgjakt. men en tax ska inte jaga älg. Han är för liten för att hinna undan när älgar eventuellt gör utfall och han kan fastna i ris o moras.
Oskar har inte fattat att han är en lite tax utan han tror att han är jättestor hund och kan stoppa både älgar och bilar och andra hundar.
Men han är mörkrädd.
Jag skrev om det nu minns jag när han var liten för ett år sedan. Då gick vi i skogen varje kväll i stort sett och när det blev mörkt så lämnade han inte mina fötter.
I samband med älgjakten häromkvällen så drog det iväg bortemot Hol och Brötane och Oskar blev till slut vilsen inne i ett skogsområde och mörkret började falla. Då vågade han inte gå mer utan bara skällde lite försynt och var stilla på samma ställe. Roland fick hämta honom utrustad med pannlampa. Och jag fick hämta bägge två med bilen.
På hemvägen åkte vi in till Hol och hälsade på A och U och A:s dotter som var på besök.
Reklam eller inte på bloggen?
Jag har nu fått reklamen tillbaka på min blogg och vet inte varför. Trodde att jag beställt ett promedlemskap för att slippa reklam. Den har varit borta länge men kom alltså tillbaka i förrgår. Jag låter den vara kvar ett par dagar och beställer sedan pro igen för att slippa den. Det får vara värt den pengen tycker jag. Gillar inte reklam så där oombett.
FREDAG 19:e oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Löksoppa och kulturkvällsplanering!
Jag bara säger det alltså:
Jag fick löksoppa igår! Efter allt mankemang med strömmen och vattnet!
Jag har verkligen längtat efter löksoppa länge nu. Köpte hem lök till det för någon vecka sedan men det har alltid kommit något annat emellan. Igårkväll fredag var vi i alla fall bjudna till Snarkil till R och I och anlände till slut dit, en trekvart försenade. Och då fick vi löksoppa till förrätt. Det värsta var att det var så gott så jag orkade inte så mycket av den fina huvudrätten; lammkotletter och hemgjord klyftpotatis och tsatsiki (stavas inte så ser jag!).
Sedan fick vi en dessert med finskuren fruktsallad.
Vi smorde kråset i trevligt sällskap och det smiddes planer för ett evenemang på Tjolitta, vår bygdegård, om någon vecka.
Det är kulturkväll ordnad av Idé och Hantverk.
Det blir uppträdande av diverse förmågor med lokal anknytning och så mat förstås.
Rickard kommer att spela, Stina ska sjunga, Inger håller i det hela, Sören i Näs och Henrik kommer också att spela osv osv
Ja och så ska gubben vara med också och vara som han är eller hur man ska uttrycka saken. Han ska i alla fall inte sjunga, vilket jag (och en del andra ! ) är glada för.
Biljetter finns att köpa på vår lanthandel, ICA Sillerud. Köp gärna och gå dit för en trevlig kväll. Allt överskott från kvällen går till Tjolitta, bygdegården.
Kaos o panik!
Jo, så var det igår kväll fredag; kaos och panik!
Av en händelse så råkade gubben kolla i det av uthyrningshusen som står tomt just nu och av gammal vana testade han att vrida på kranen också.
Inget vatten!
Åkte till det andra uthyrningshuset. Inget vatten där heller.
Kollad allt gjorde han men hittade inget fel och ingen logisk förklaring. Men upptäckte att spänningen på nätet var dålig i husen. Till slut så föstod vi att det var så i flera hus runt om också. Reparatör var på väg och felet skulle bli åtgärdat.
Men vi fick köra dricksvatten och spolvatten till den stackars ensamma mannen i huset. Och sånt här blir snabbt pinsamt. Vem vill betala hyra för att bo två veckor i ett hus utan vatten och el?
I och för sig är detta en jovialisk medelålders herre, egenföretagare i värme/ ventialtionsbranschen från Berlin, men ändå. Han kommer regelmässigt hit ett par gånger om året, alltid ensam. Hans fru älskar att ha folk och affärer runt sig, kan inte tänka sig fiskesemester i Sverige.
Hoppas det löser sig så fort som möjligt!
ONSDAG 17:e oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Blogg för klassen - nu funkar det!
Jag har ju en längre tid funderat på om inte detta med blogg, alltså text och bild i enkel dagboksform skulle fungera som informationsverktyg till barn och föräldrar. Och nu har jag fått till en idé som jag tror fungerar och jag har förankrat den hos data/ internetansvarig i vår kommun.
Det är en blogg som är lösenordsskyddad förstås. Och lösenord har bara föräldrarna och vi två lärare som jobbar i klassen. Sen hoppas ´jag att det inte blir spritt omkring till obehöriga. I så fall, eller i vilket fall som helst, så kan det nog vara bra att byta lösenord efter ett tag, om det skulle ha hamnat på fel ställe.
Alla föräldrar har skriftligen godkänt att bilder på deras eget barn får finnas med.
Det är inga hemligheter jag skriver om. Jag kommer inte att hinna gör inlägg varje dag. Men det blir ibland och då gör jag texter om vad vi gjort under dagen / perioden, lägger ut bilder på vardagsliv / speciella aktiviteter, texter som vi gjort tillsammans, bilder på barnens alster osv.
Tänkte ett tag att barnens egna texter skulle kunna publiceras där men jag har ångrat mig. Deras skrivna alster är ibland väldigt personliga och privata och hör inte hemma där. Men det vi gör gemensamt går bra.
Information som är nödvändig kan komma den här vägen men måste också komma pappersvägen eftersom alla inte har tillgång till internet och dator och för några så kan den anläggning man har, vara ur funktion. (Drabbar ju mig också inte så sällan!).
De bilder jag tar på barnen brukar jag också samla till en cd som barnen får när skolåret är slut som examensgåva från mig så de kommer alla till del också oavsett tillgång till internet.
Hoppas att det här blir bra!
TISDAG 16:e oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
GRATTIS P-G!
Ett stort grattis till P-G som kom hem till Årjäng idag som juniorvärldsmästare i rally!
Han hyllades vid Folket Hus / aulan i kväll vid halvsjutiden.
Det var välförtjänt med tanke på alla speciella svårigheter i år. Helt fantastiskt att P-G kunde ta hem det här!
RÄTTVISA HAR SKIPATS!!
Äntligen har rättvisa skipats och de s.k. Stureplansprofilerna har fått flera års fängelse!
Man får tacka rättvisans gudinna, om hon finns.
Naturligtvis är domslutet viktigt för den kvinna som drabbades av deras brutala våld.
Men det är också viktigt som en varningssignal till alla andra som delar de här iskalla typernas värderingar och människosyn. Det är en dom som kommer att förhindra många övergrepp i de här kretsarna i framtiden. Det kommer inte längre att vara möjligt att begå sådana våldshandlingar ostraffat.
Man får tacka rättvisans gudinna, om hon finns.
Naturligtvis är domslutet viktigt för den kvinna som drabbades av deras brutala våld.
Men det är också viktigt som en varningssignal till alla andra som delar de här iskalla typernas värderingar och människosyn. Det är en dom som kommer att förhindra många övergrepp i de här kretsarna i framtiden. Det kommer inte längre att vara möjligt att begå sådana våldshandlingar ostraffat.
MÅNDAG 15:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Gynekologen i Askim!
Vi var i Askim för ett tag sedan men vi såg ingen gynekolog, mest militärer. Vi var på ett 60-årskalas och det var inte ens det Askim. Vårt Askim ligger i Norge, en bit innanför gränsen i Norge.
Nu skulle jag göra ett torftigt försök att vara social och se på TV. Så jag pinade mig igenom ett avsnitt av Gynekologen i Askim. Och sedan läste jag i en av kvällstidningarna på nätet (flydde dit innan det var slut, orkade inte hela vägen så att säga) att det här var i särklass den bästa svenska dramaserien just nu. stod det Den slog alla andra med hästlängder, knep 76 % av rösterna mot de övrigas 10 - 20 ¨så där.
Det måste alltså vara fel på mig och inte på dramaserien. För det jag kunde se var bara ett hopkok av förväntat säljande fenomen;
- Medelålders herre som upptäcker att han är homo och tar sina första stapplande kliv utanför garderoben
-Klimakteriekärringar som uppför sig exakt som våra fördomar påbjuder = åldersförnekande och bittra.
- Någon döende i cancer (kan väldigt många identifiera sig med )
- Otrohet som livsstil (tyvärr också mångas erfarenhet)
- Gammal kvinna har sex med superung man och blir gravid med honom och han har eg. sällskap med dottern (gud så dåligt!!)
- Oönska graviditet och förmodligen ett hjärtslitande drama om abort eller inte och hur man gör blir det fel
En eller två av de här ingredienserna hade varit nog, men att pula in alla i samma serie och förmodligen köra dem som tema framöver är bara för mycket. Det luktar spekulation lång väg. Jag ser seriemakarna framför mig som kokandes en häxbrygd. Under tiden som serien växt fram så har man resonerat öppet sinsemellan om hur många droppar sex som ska med, respektive hur många kilo otrohet, hur många nypor homo osv osv. Och sedan har man slängt alltsammans i grytan och rört om. Därefter skedas soppan (såpan) upp till oss i lämpliga portioner.
Nej, jag tror att jag ska ta mig an projektet hänga undan resten av sommarkläderna nästa gång Askimsgynekologen dyker upp.
-
Nu skulle jag göra ett torftigt försök att vara social och se på TV. Så jag pinade mig igenom ett avsnitt av Gynekologen i Askim. Och sedan läste jag i en av kvällstidningarna på nätet (flydde dit innan det var slut, orkade inte hela vägen så att säga) att det här var i särklass den bästa svenska dramaserien just nu. stod det Den slog alla andra med hästlängder, knep 76 % av rösterna mot de övrigas 10 - 20 ¨så där.
Det måste alltså vara fel på mig och inte på dramaserien. För det jag kunde se var bara ett hopkok av förväntat säljande fenomen;
- Medelålders herre som upptäcker att han är homo och tar sina första stapplande kliv utanför garderoben
-Klimakteriekärringar som uppför sig exakt som våra fördomar påbjuder = åldersförnekande och bittra.
- Någon döende i cancer (kan väldigt många identifiera sig med )
- Otrohet som livsstil (tyvärr också mångas erfarenhet)
- Gammal kvinna har sex med superung man och blir gravid med honom och han har eg. sällskap med dottern (gud så dåligt!!)
- Oönska graviditet och förmodligen ett hjärtslitande drama om abort eller inte och hur man gör blir det fel
En eller två av de här ingredienserna hade varit nog, men att pula in alla i samma serie och förmodligen köra dem som tema framöver är bara för mycket. Det luktar spekulation lång väg. Jag ser seriemakarna framför mig som kokandes en häxbrygd. Under tiden som serien växt fram så har man resonerat öppet sinsemellan om hur många droppar sex som ska med, respektive hur många kilo otrohet, hur många nypor homo osv osv. Och sedan har man slängt alltsammans i grytan och rört om. Därefter skedas soppan (såpan) upp till oss i lämpliga portioner.
Nej, jag tror att jag ska ta mig an projektet hänga undan resten av sommarkläderna nästa gång Askimsgynekologen dyker upp.
-
Electronic Arts har köpt Pandemic Studios!
Jaha vadå, undrar vän av ordning, vad har det på bloggen att göra? Vem bryr sig?
Jag bryr mig. Min son jobbar på Pandemic Studios i LA USA och han kommer alltså från och med nyår ungefär att ha en ny arbetsgivare i princip. Electronic Arts är en jätte när det gäller dataspelstillverkning och man har fått mycket kapital av stora vinster tror jag och de behöver man göra av någonstans i något som kan ge mer vinster. Och det kan tydligen Pandemic som står inför att släppa flera stora spel. Det sonen håller på med sedan ett par år tillbaka heter Mercenaries 2 och görs för PS 3 (bl.a.)
Det är dessutom en stor affär. Sonen länkar till en sida på CNN där den finns med och köpesumman ligger på runt 800 miljoner dollar sammanlagt med allt. Det är över min fattningsförmåga.
Om den här affären på något sätt kan föra sonen närmare Sverige och hemmet så är jag ju tacksam men det är väl långt ifrån säkert förstås. Han har varit i USA i 5 år nu. Men sonen är i alla fall nöjd med hur det hela utvecklat sig med köpet och uttrycker sig lätt lyriskt.
Rektorn dödshotad!
Nu är den här stackars rektorn som jag skrev om ordentligt i blåsväder. Nu har hon blivit dödshotad för att hon förbjöd förskolan att ta med sig barnen till kyrkan på första advent. Jag var kritisk för att det hinglade mellan olika beslut och jag skrev om det på bloggen. Men att hota någon måste man ta avstånd ifrån. Det är alltid fel. Det är inte så lätt att vara rektor i Sverige!
Det är inte lätt att vara svart skolfotograf heller. Han som försökte blev trakasserad i skolan för sin hudfärg och hoppade av efter ett par dagar. Har skolan blivit ett reservat för dåligt uppförande i samhället måntro? Där kan man göra saker och säga saker som inte skulle accepteras någon annanstans? Nej så får det inte ha blivit!
Det är inte lätt att vara svart skolfotograf heller. Han som försökte blev trakasserad i skolan för sin hudfärg och hoppade av efter ett par dagar. Har skolan blivit ett reservat för dåligt uppförande i samhället måntro? Där kan man göra saker och säga saker som inte skulle accepteras någon annanstans? Nej så får det inte ha blivit!
Två män illa skadade av björn i Lillhärdal i Härjedalen!
Det hände tidigare idag söndag att två män skadades av björn. Den ska avlivas.
Händelsen accentuerar återigen behovet av en bättre lagstiftning när det gäller rovdjur. Det måste bli lättare att få ta bort stora rovdjur som rör sig nära bebyggelse och människor.
Händelsen accentuerar återigen behovet av en bättre lagstiftning när det gäller rovdjur. Det måste bli lättare att få ta bort stora rovdjur som rör sig nära bebyggelse och människor.
SÖNDAG 14;e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Ok Grattis Anders också då!
Du vann ju med hästen idag på Årjängstravet och oflyt till oss som inte spelade! 13 gånger alltså som vi inte fick nu!
Insex 800 miljoner per år!
Gubben köpte alltså en arbetsstol på IKEA igår, att ha vid datorn. För att få ihop allting så fanns det med en lite grej som han kallar insexnyckel och som han påstår stavas så. Jag tvivlar men får köpa det så länge. Alternativ saknas.
Enligt uppgift så behöver IKEA - koncernen 800 miljoner såna här små nycklar per år! Det låter svindlande många men kanske stämmer.
Jo, så började han alltså att skruva ihop stolen, snällt och väluppfostrat med en liten liten nyckel. Och han skruvade och skruvade och skruvade. Och jag hörde hur han började pusta och svetten lackade. Ett proffs i snickarbranschen har svårt att stå så här och feppla med ett ynkligt litet verktyg som tar så lång tid och som kräver så mycket finmotorik. 15 sekunder efter att den här bilden togs så försvann han ut i garaget och kom tillbaka med ett helt annat verktyg.
En skruvdragare och vips var det klart!
Så här fin blev stolen och den är jättebekväm. Vi har lite roligt åt namnet. Den heter alltså Karsten och vi tror att vi vet varför! Alldeles ärligt!
IKEA-spottar i taket!
Åldern tar ut sin rätt och vi sätter upp mer ljus i vårt hus. Igår på IKEA så köpte vi en rad spottar och nu ser jag både in i garderoben och att stryka. Det är faktiskt så att man behöver mer ljus när man blir äldre. Det börjar märkas. Vi ska bara fästa upp sladden i taket också. Sen har vi en del förvaringsbekymmer. Antingen får det bli kläder som åker ut eller fler garderober. Får fundera på det!
GRATTIS EVERT OCH LENA OCH MAJA!
GRATTIS EVERT OCH LENA OCH MAJA TILL TVÅ SMÅ TJEJER FÖDDA IDAG SÖNDAG!
För 80 år sedan föddes också två små tjejer på Udden, tvillingarna E och G som är farfars systrar till de här små damerna som föddes idag. Ibland slumpar det sig! Nu är det två små tvillingtjejer på Udden igen i alla fall!
Det var dags i morse, kom halv 8 till Karlstad BB, föddes klockan 9 och 6 minuter över 9. De vägde rätt mycket för att vara tvillingar, ungefär 3.3 kg var. Stannar i Karlstad till på onsdag.
LÖRDAG 13;e oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Jaktmorgon lördag!
Jaktmorgnar bjuder ofta på fina scenarier. Lördag morgon såg det ut så här ner emot Liane. Det jagades ¨rådjur med tax Oskar tillsamman G och L i Svensbyn.
Men det blev i tur och ordning älgjakt, rävjakt och fårjakt. Jo det står rätt; fårjakt.
Vi har visat Oskar på grannens får och han har fått sig smällar av elstängslet så vi trodde att han var "fårren" men icke, Det blev inte så länge i alla fall.
Hur som helst så blev det en vacker upplevelse och jakt men inget mer.
Resten av lördagen ägnades åt den sedan länge planerade heldagen på IKEA i Karlstad med U och A i Hol. Dvs jag och U gick på IKEA och gubbarna skickades till Biltema. De kom tillbaka lagom för att frakta ut varorna.
Kvällen avslutades med att vi åt upp resten av risgrynskakan här hos oss.
FREDAG 12;e oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Uppvaktat A i Svensbyn, Rolands systerdotters man!
Efter älgfiléätandet så åkte vi till Rolands systerdotters man för att fira hans 40-årsdag. När han fyllde var de i Grekland men var nu hemma. Han fick en speciell yxa som är lite liten och som man har med i skogen. Gubben har alltid en yxa med när han är ute och jagar. Den använder han till att ta töre med och göra upp eld med, den är oumbärlig.
I morgon ska vi till IKEA med A och U i Hol. Vi har pratat om det sedan de flyttade hit att vi skulle ta en heldag på IKEA i Karlstad o imorgon ska det bli av. Jag ska även in till Duka och köpa en billig duk för 100 kronor, 50 % av ord pris. Sedan ska vi äta något gott där.
Roland ska jaga rådjur på morgonen med några jaktkompisar. De tyska jaktgästerna åkte hem idag fredag middag så det blir andra goda vänner.
I morgon ska vi till IKEA med A och U i Hol. Vi har pratat om det sedan de flyttade hit att vi skulle ta en heldag på IKEA i Karlstad o imorgon ska det bli av. Jag ska även in till Duka och köpa en billig duk för 100 kronor, 50 % av ord pris. Sedan ska vi äta något gott där.
Roland ska jaga rådjur på morgonen med några jaktkompisar. De tyska jaktgästerna åkte hem idag fredag middag så det blir andra goda vänner.
Årets kulinariska höjdpunkt!
Det här är varje års kulinariska höjdpunkt. När älgjakten är avslutad och köttet hämtat så kan man ha tur att få en lite bit älgfilé med i köttbaljan. Vi brukar steka färsk älgfilé och äta med kokt potatis, svampstuvning grönsaker, gelé och lite sky. Det är en höjdare som är svårslagen. Man bara äter och njuter till ett gott rödvin. Gubben påstår att det här ögonblicket är värt en hel veckas ledighet från jobbet och allt släp och slit med älgjakten. Han är väl egentligen ingen älgjägare, men tyckar att det funkar ändå med hundjakt.
Det blev inte så mycket kött, så där 20 kg eller nåt i en balja. Och det ser inte ut som det gör i affären kan jag säga. Det är rätt så osorterat. Man måste känna igen bitarna och veta om det är framdelskött eller bakdelskött. Glömmer aldrig det året jag förväxlade saltrulle och filé. Trodde att jag lagar i ordning filé och det gick inte att tugga ens. Saltrullen är däremot suverän som tjälknöl till pålägg. Den är hård och håller ihop när man skär upp den i tunna skivor.
Det mesta måste renskäras ordentligt och det tar en stund. Först måste man skura rent i diskhon så man kan skölja allt kött där och får bort det mesta av mossa och barr och sånt. Sen ska det klappas torrt med tjocka linnehanddukar, gamla försvarets, köpta på ÖB.
Därefter kan man börja skära bort senor och hinnor. De smakar inte bra att ha med i tillagningen, ger en besk bismak. De ultimata redskapen är en vass kniv att skära med och en slöare kniv att halka på senorna med, en kmniv som är så slö att den inte skär av senorna eller hinnorna.
Sen ska det paketeras och skrivas på och frysas. Älgkött är rasande gott. Och det äter vi med gott klimatsamvete också.
Så här såg det ut på tallriken. Vi tände ett ljus också och var lite sentimentala och tänkte på Kurt vars begravning vi var med på under fredagens förmiddag.
Det var en gripande ceremoni med mycket folk och många som var jättelessna. Nu satt vi i ljusets sken och pratade om Kurt och hans liv och mindes honom. Det kändes helt rätt att samla tankar och intryck.
Blommor
'Gubben köpte blommor när han handlade på vår lanthandel. De är jättefina, gula rosor.
Höstastrar
Det lär ska bli ordentligt kallt i natt så jag plockade in massor av höstastrarna som inte slagit ut ännu. Jag hoppas att de slår ut inomhus istället i värmen. Det är vackra höstblommor.
Nu åbäkar sig Göran Persson precis som Alex Schulman!!??
Man kan bli kräkfärdig för mindre!!!
I dagens Aftonblad kan man läsa om hur Göran Persson "sörjer".
- Politik är hårt och hjärtlöst, säger han
Vad har plötsligt flugit i de här två, Alex Schulman och Göran Persson? Två av de allra hårdaste, allra mest mobbande, media- figurer vi haft i det här landet på länge, två personer som verkligen gått i bräschen för det nya hårda samhället där människor förlöjligas och förföljs personligen och inte bara för sina åsikter!!!
Nu börjar båda två åbäka sig och klaga över att allt har blivit så hårt i världen. Människor är inte kompisar längre, håller inte ihop i vått och torrt! Om man är riktigt elak så är inte problemet att man får alla emot sig utan alla med sig osv osv.
Hur kan de klaga över detta när de själva har varit förgrundsfiguerer i branschen?
Har de ingen som helst självinsikt eller självdistans? Finns det ingen i deras närhet som kan påminna dem om ett och annat som de själva har åstadkommit de senaste åren?
Detta är en ny sida av ledarskap.
I dagens Aftonblad kan man läsa om hur Göran Persson "sörjer".
- Politik är hårt och hjärtlöst, säger han
Vad har plötsligt flugit i de här två, Alex Schulman och Göran Persson? Två av de allra hårdaste, allra mest mobbande, media- figurer vi haft i det här landet på länge, två personer som verkligen gått i bräschen för det nya hårda samhället där människor förlöjligas och förföljs personligen och inte bara för sina åsikter!!!
Nu börjar båda två åbäka sig och klaga över att allt har blivit så hårt i världen. Människor är inte kompisar längre, håller inte ihop i vått och torrt! Om man är riktigt elak så är inte problemet att man får alla emot sig utan alla med sig osv osv.
Hur kan de klaga över detta när de själva har varit förgrundsfiguerer i branschen?
Har de ingen som helst självinsikt eller självdistans? Finns det ingen i deras närhet som kan påminna dem om ett och annat som de själva har åstadkommit de senaste åren?
Detta är en ny sida av ledarskap.
Imorgon begravning!
imorgon fredag ska vi gå på begravning efter Kurt. Vi går tillsammans med U och A i Hol. Det känns rätt att gå. Roland har på något vis känt honom närvarande den här veckan i alla fall när han jagat med hans hund och den har presterat så grymt bra saker på älgjakten.
Om Doris Lessing!
Äntligen ett val som var helt ok! Men så länge hon var seriöst tippad gick det inte att ge henne något pris. Den här högfärdige Horace måste vänta tills praktiskt taget alla gett upp hoppet om henne och förmodligen hon själv också.
Såg i tv att hon var lite surt överraskad och menade att det hände mer spännande saker i hennes liv numera och att hon varit på tapeten i 30 och inget hänt. Men hon kanske var chockad och tagen på sängen.
Hon är ingen av min absoluta favoriter. Hon har skrivit någon bok som heter Femte sanningen eller nåt tror jag. Den läste jag irriterat flera gåner för att förstår men lyckades inte. Samtidigt var jag fascinerad av den. Tror att jag till slut slängde den eller gav bort den.
I bokhyllan numera står i alla fall två andra; en som heter något på Om de unga visste och de gamla kunde eller nåt sånt och en med en titel som är Barnet eller nåt sånt.
Gillar hennes skildringar av mänskligt, manligt och kvinnligt. Det känns internationellt och allmängiltigt för alla tider. Roligt att hon fick det i alla fall.
Såg i tv att hon var lite surt överraskad och menade att det hände mer spännande saker i hennes liv numera och att hon varit på tapeten i 30 och inget hänt. Men hon kanske var chockad och tagen på sängen.
Hon är ingen av min absoluta favoriter. Hon har skrivit någon bok som heter Femte sanningen eller nåt tror jag. Den läste jag irriterat flera gåner för att förstår men lyckades inte. Samtidigt var jag fascinerad av den. Tror att jag till slut slängde den eller gav bort den.
I bokhyllan numera står i alla fall två andra; en som heter något på Om de unga visste och de gamla kunde eller nåt sånt och en med en titel som är Barnet eller nåt sånt.
Gillar hennes skildringar av mänskligt, manligt och kvinnligt. Det känns internationellt och allmängiltigt för alla tider. Roligt att hon fick det i alla fall.
Om GPS telefonen!
Jag lovade att ta reda på det.
GPS-telefon som man kan följa hunden med och ringa upp för att höra vad han har för sig, hur han låter finns att köpa i vanliga jaktaffärer. Den kostar c:a 10.000 kr. Den Roland hade var bara till låns
GPS-telefon som man kan följa hunden med och ringa upp för att höra vad han har för sig, hur han låter finns att köpa i vanliga jaktaffärer. Den kostar c:a 10.000 kr. Den Roland hade var bara till låns
Skogen idag på älgjakten!
Så här ser det ut när man går på älgjakt här uppe på åsarna. Älgjakten avslutades idag torsdag och det blev sammanlagt tror jag 10 vuxna och 8 kalvar. Man hade licens på 11 vuxna och 12 kalvar tror jag. Det fattas alltså några till full licens, men antalet djur har minskat.
Oskar nytrimmad
Nu har jag försökt ta kort på nytrimmad Oskar i flera dagar men han vill verkligen inte bli fotad. Nu i kväll lyckades jag i alla fall. Så här ser han ut nu. Han har de längsta ögonfransar våran trimmare har sett. De är verkligen flera centimeter långa och han blir så fin med dem. Nu syns de riktigt. Syns till och med på bilden. ser jag nu
Ledarskap igen då i annan form!
Jag läser i NWT torsdag 11:e oktober om Lesjöfors dagis. Dagis har fått nya instruktioner från rektor för förskoleverksamheten Lena Kåräng att inte gå till kyrkan första advent för julkrubba. Hon säger att kyrkobesök inte är förenliga med läroplanen och därför bör undvikas.
Men förskollärarna håller inte med. De anser inte att de dyvlar på barnen någon tro utan vill visa dem varför vi firar jul och förklara våra traditioner. Eftersom de inte får gå till kyrkan så vägrar de också göra julpyssel eftersom de anser att det måste falla under samma avdelning.
Politiker i Lesjöfors kommenterar bara surt att det här är en nonsensdebatt från Lena Kårängs sida, en debatt som härstammar från förbundet Humanisterna. Dessutom menar Mikael Helmersson (fp):
"Jag tycer att Lena Kåräng har startat en nonsensdebatt. Ekonomin går inte ihop för barn. och utbildningsnämnden. Att i det läget börja disktuera pappersänglar och krubbor - då har man tappat fokus rejält."
Nu kan man tycka vad man vill om julkrubbor och så, men det intressanta kommer nu och det kommer både från Lena K och hennes biträdande rektor Ulla-Carin Drougge.
Lena K:
"Personligen anser jag att det är klart fel att ta med barnen till kyrkan. Men det är upp till arbetslagen att ta ställning till hur verksamheten ska formas"
ulla-Carin Drougge:
"Vi har en skyldighet att följa fattade beslut. Läroplanen är vårt rättesnöre. Här står vi nu och har olika tolkningar, personalen och jag. Vill de fortsätta gå i kyrkan så kan de göra det, men jag står inte bakom"
Vad är det här för ledarskap? Är inte rektor ansvarig för förskoleverksamheten? Är det inte rektor som ytterst har ansvaret för vad som händer på dagis? Vad menar rektor med att hon nu plötsligt personligen har en åsikt här som ska gälla och att den står emot förskolepersonalen? Är hon chef eller inte? Vågar hon nu plötsligt inte längre stå för sina tidigare instruktioner som plötsligt blivit något slag frivilliga rekommendationer? Försöker hon följa Skolverkets rekommendationer in absurdum för att visa hur knasiga de kan bli? Eller hoppas hon på en karriär uppåt i hierakin eftersom hon så slaviskt verkar följa i ledband uppifrån?
Och vad menar bitr rektor U-C Drougge när hon säger att personalen kan fortsätta gå i kyrkan men hon står inte bakom. Vadå inte stå bakom? Blir de avskedade om de går? Gäller inte försäkringarna om kyrkan rasar ner i huvudet på dem?
Det här med ledarskap är intressant. Även frånvaron av ledarskap är intressant. Även abdikerat ledarskap är intressant. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig i Lesjöfors.
Men förskollärarna håller inte med. De anser inte att de dyvlar på barnen någon tro utan vill visa dem varför vi firar jul och förklara våra traditioner. Eftersom de inte får gå till kyrkan så vägrar de också göra julpyssel eftersom de anser att det måste falla under samma avdelning.
Politiker i Lesjöfors kommenterar bara surt att det här är en nonsensdebatt från Lena Kårängs sida, en debatt som härstammar från förbundet Humanisterna. Dessutom menar Mikael Helmersson (fp):
"Jag tycer att Lena Kåräng har startat en nonsensdebatt. Ekonomin går inte ihop för barn. och utbildningsnämnden. Att i det läget börja disktuera pappersänglar och krubbor - då har man tappat fokus rejält."
Nu kan man tycka vad man vill om julkrubbor och så, men det intressanta kommer nu och det kommer både från Lena K och hennes biträdande rektor Ulla-Carin Drougge.
Lena K:
"Personligen anser jag att det är klart fel att ta med barnen till kyrkan. Men det är upp till arbetslagen att ta ställning till hur verksamheten ska formas"
ulla-Carin Drougge:
"Vi har en skyldighet att följa fattade beslut. Läroplanen är vårt rättesnöre. Här står vi nu och har olika tolkningar, personalen och jag. Vill de fortsätta gå i kyrkan så kan de göra det, men jag står inte bakom"
Vad är det här för ledarskap? Är inte rektor ansvarig för förskoleverksamheten? Är det inte rektor som ytterst har ansvaret för vad som händer på dagis? Vad menar rektor med att hon nu plötsligt personligen har en åsikt här som ska gälla och att den står emot förskolepersonalen? Är hon chef eller inte? Vågar hon nu plötsligt inte längre stå för sina tidigare instruktioner som plötsligt blivit något slag frivilliga rekommendationer? Försöker hon följa Skolverkets rekommendationer in absurdum för att visa hur knasiga de kan bli? Eller hoppas hon på en karriär uppåt i hierakin eftersom hon så slaviskt verkar följa i ledband uppifrån?
Och vad menar bitr rektor U-C Drougge när hon säger att personalen kan fortsätta gå i kyrkan men hon står inte bakom. Vadå inte stå bakom? Blir de avskedade om de går? Gäller inte försäkringarna om kyrkan rasar ner i huvudet på dem?
Det här med ledarskap är intressant. Även frånvaron av ledarskap är intressant. Även abdikerat ledarskap är intressant. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig i Lesjöfors.
Kort älgjaktsrapport.
Gubben ringer precis nu och meddelar att hunden varit duktig och ställt ko och kalv i Holshaget, men att det skenade ur såten förbi en norrman som inte hann skjuta. Han har hunden med sig och två gubbar och nu ska de släppa om här uppe vid Guttarbolsmossen strax nordväst om där vi bor.
De övriga i jaktlaget, på sammanlagt 84 personer, jagar i Eskedalen trodde han och de jagar alltså med folkdrev.
Tidigare under jaktveckan så har det mest varit frostiga morgnar och strålande sol sedan, men nu är det lite gråmulet dock inte kallt. Det är ju varning för snöoväder här så vi får väl se vad som kan komma.
De övriga i jaktlaget, på sammanlagt 84 personer, jagar i Eskedalen trodde han och de jagar alltså med folkdrev.
Tidigare under jaktveckan så har det mest varit frostiga morgnar och strålande sol sedan, men nu är det lite gråmulet dock inte kallt. Det är ju varning för snöoväder här så vi får väl se vad som kan komma.
ONSDAG 10:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Vad dolde sig bakom den låsta toadörren?
Ja, det kan man ju fundera på när man plötsligt finner en toadörr låst inifrån och en dålig lukt i källarvåningen. Jag vågade i alla fall inte öppna med skruvmejsel utan det fick gubben göra när han kom hem.
Det var helt enkelt så att dörren gått i baklås av sig själv, det är gamla lås. Och ett vattenlås hade torkat ut. Det var bara att fylla på igen. Men det luktar verkligen vidrigt när det blir så.
Det var helt enkelt så att dörren gått i baklås av sig själv, det är gamla lås. Och ett vattenlås hade torkat ut. Det var bara att fylla på igen. Men det luktar verkligen vidrigt när det blir så.
Soppa
I all hast blev älgjägarna inbjudna hit för att äta kvällsmat med oss. Hade tänkt att de skulle komma torsdag kväll men det passade inte så det blev lite improviserat idag istället.
Jag bjöd på kålsoppa som jag kokar på mitt sätt. Jag skär kålen, bryner allt lätt i stekgrytan först. Får inte bli svart, bara några som blir lite bruna. Sedan får den koka i lätt saltat vatten så där fem- tio minuter. Det ska vara lite tuggmotstånd kvar, jag kollar efterhand.
Sedan häller jag bort vattnet och tillsätter het mustig älgbuljong. Den här var väldigt smakrik eftersom jag dessutom kokat en julskinka i den i förrgår. Det hela spetsas med en skvätt vin och lite soja och eventuellt lite lite socker.
Jag kokar alltså inte kålen i buljongen direkt. Genom att koka den i vatten istället får jag den goda smaken av kålen kvar och den matchar smaken av buljongen när man äter. Hade tänkt från början att bjuda på köttfärssoppa men det kom inget helt kött till affären som jag kunde låta mala. Vi köper hellre helt enklare nötkött utan senor och brosk och låter mala det i affären. Det vanliga malköttet innehåller idag så mycket som inte direkt är kött att vi helst inte köper det om det går att undvika. Men nu hanns det alltså inte med utan får bli nästa gång.
Till soppan serverade vi alltså hembakat kakbröd, ett rätt tunt platt bröd speciellt för västra Värmland. Pålägget var uppskuren julskinka som jag alltså köpte billigt efter jul, frös in och kokade nu. Det går åt så mycket pålägg under älgjakten att det är bra att ha något sådant att ta till. Efter jul går det bra att fynda julskinka. Jag brukar köpa två minst så jag har en till påsk och en till älgjakten. Det går ju bra att frysa själva skinkan, det feta går ju ändå bort.
Efterrätt var risgrynskaka med hemkokt hallonsylt och vispgrädde. Jag gjorde en kaka med russin och en utan. Det hela blev helt ok fast det var kort varsel.
Den skjutna älgen!
Onsdagens älgjakt var lite annorlunda upplagd. Alla gick på folkdrev för att driva Alperna (tror jag det heter, ett stort skogsområde). Roland fick gå i Signebyn med hunden för att försöka ta den folkilskna älgkon och hennes kalv.
Det blev spännande. Hunden gjorde ett bra arbete och hade ståndskall på älgarna sammanlagt mer än tre timmar. Till slut lade de sig ner helt oberörda av hunden som skällde. Jag kunde lyssna på skällandet i GPS-telefonen som jag skrev om förut. Då var det omöjligt att skjuta. Roland försökte göra ljud så att de skulle resa sig men inte. Till slut härmade han en älg med ljud och då reste sig kalven så han kunde skjuta den. Och sedan kon. Det gick snabbt.
Sammanlagt den här veckan så tror jag att man har skjutit 10 vuxna och 6 kalvar, men det är lite osäkert. Men man har sett ganska mycket älg faktiskt. Oväntat för man ser inte så mycket av dem bland bebyggelse.
I morgon är det bara kalvavskjutning som gäller. Man bör skjuta hälften kalv ungefär sammanlagt.
Detta var alltså älgarna nr 30 och 31 i hans jägarliv. Älgjakt är inte hans favoritjaktform, det är harjakt med hund. Men detta att jaga älg med hund är väldigt spännande tydligen.
Stockholmssonen i TV400 idag onsdag!
Jag har problem med att se mina barn i TV. Minns att jag tittade mig igenom ett helt program för ett tag sedan för att se honom sitta i publiken. Det var ju lite fånigt av mig, för jag kan ju se honom live ganska ofta och på dvd när jag vill från alla upptänkliga åldrar i hans liv, men mammor är så där fåniga. Nu ska han i alla fall delta på något sätt i ett program som heter TV om TV på TV400 kl 21.55. Vet inte ens om vi har den kanalen. Den finns i ett av Canal Digitals utbud men jag som aldrig tittar på TV annars har noll koll förstås.
Han noterade med tillfredställelse i alla fall att de hade ett bordtennisbord på redaktionen. Och det gillar han ju, bordtennis alltså, så om han ser svettig ut i bild så kan det bero på att de tagit en match före sändning. Och så gillar han TV och film, väldigt väldigt mycket och han har bra koll på det tror jag.
Minns för något år sedan att han fick som present att kolla in på TV-museum i New York (?) och se några valfria program. Det var uppskattat. Och han fick tror jag hela Vita Huset serien i 30-årspresent. Det kommer säkert att bli trevligt och jag ska försöka bänka mig om jag hittar kanalen.
Efteråt: TV-debut i en timmes direktsändning klarade han bra, jag är jättestolt förstås. Och hans tv-älskande farfar tittade säkert ner från sin himmel och var också jätteglad att det gick bra. Det sonen pratar om har jag ingen aning om eftersom jag inte tittar på tv nästan alls. Men jag är ju glad att han inte gick i fällan och mobbade den stackars bonden. Sen att det dracks dryck direkt ur flaskor och inte i glas är väl smällar jag får ta, det var ju inte sonens fel.
Han noterade med tillfredställelse i alla fall att de hade ett bordtennisbord på redaktionen. Och det gillar han ju, bordtennis alltså, så om han ser svettig ut i bild så kan det bero på att de tagit en match före sändning. Och så gillar han TV och film, väldigt väldigt mycket och han har bra koll på det tror jag.
Minns för något år sedan att han fick som present att kolla in på TV-museum i New York (?) och se några valfria program. Det var uppskattat. Och han fick tror jag hela Vita Huset serien i 30-årspresent. Det kommer säkert att bli trevligt och jag ska försöka bänka mig om jag hittar kanalen.
Efteråt: TV-debut i en timmes direktsändning klarade han bra, jag är jättestolt förstås. Och hans tv-älskande farfar tittade säkert ner från sin himmel och var också jätteglad att det gick bra. Det sonen pratar om har jag ingen aning om eftersom jag inte tittar på tv nästan alls. Men jag är ju glad att han inte gick i fällan och mobbade den stackars bonden. Sen att det dracks dryck direkt ur flaskor och inte i glas är väl smällar jag får ta, det var ju inte sonens fel.
Dålig lukt 2
Det luktar av något i källaren också; kanske någon golvbrunn som är tom i vattenlåset. Men detta tillsammans med det faktum att toaletten i källaren är låst inifrån sätter fart på min fantasi. Vad luktar och vad/vem döljer sig bakom den låsta toadörren?
Jag skulle kunna öppna men jag väntar tills gubben kommer hem.
Jag skulle kunna öppna men jag väntar tills gubben kommer hem.
Dålig lukt 1
Det stinker i hela huset uppe våningen av mina bullar. Jag köper en sorts halvfabrikatbullar som är glutenfria. De är förpackade 6 st i en hermetiskt tillsluten plastpåse och jag bakar dem färdiga i ugnen 10 minuter. Påsen verkar vara fylld med någon sorts gas som brukar lukta lite jäst men absolut inte så till den grad som idagens påse. Påsen var också ovanligt uppblåst. Men bäst före datum hade inte gått ut och det är i februari 08 så det är god marginal.
Undrar vad det är som luktar i bullpåsen? Önskar att jag kunde mer om kemi i såna här lägen.
Undrar vad det är som luktar i bullpåsen? Önskar att jag kunde mer om kemi i såna här lägen.
Just nu sköt gubben två älgar!
Just nu ringer Roland och meddelar att hanskjutit två älgar. Det var det ilskna älgkon med kalv som gått i Signebyn. Han sköt dem mellan Mellbyn och Signebymossen. Detta var älgarna nummer 30 och 31 som han har skjutit. Kanske får bild så småningom på dem. Detta innebär att han ska till slakthuset och jobba i kväll antar jag.
Björn dödade man och hund.
Jag måste väl skriva något om det också eftersom jag varit engagerad i rovdjursdebatten.
En helt obeväpnad man och hans hund dödades utanför huset häromdagen. Mannen var inte ute på jakt utan skulle förmodligen titta till sin hund som han hade ute. Mannen dödades av björn. Det var bland andra hus och björnen har tidigare uppträtt oskyggt.
Det är bara att återigen konstatera att de stora rovdjuren faktiskt kan döda människor även om det hittills inte varit så vanligt (vilket möjligtvis kan bero på att vi under många år inte haft särskilt många stora rovdjur !)
Denna händelse illustrerar på ett tragiskt sätt behovet av en ny rovdjurspolitik där de som är berörda och lever nära rovdjur måste få mer att säga till om och att det måste bli lättare att snabbt ta bort närgångna djur.
En helt obeväpnad man och hans hund dödades utanför huset häromdagen. Mannen var inte ute på jakt utan skulle förmodligen titta till sin hund som han hade ute. Mannen dödades av björn. Det var bland andra hus och björnen har tidigare uppträtt oskyggt.
Det är bara att återigen konstatera att de stora rovdjuren faktiskt kan döda människor även om det hittills inte varit så vanligt (vilket möjligtvis kan bero på att vi under många år inte haft särskilt många stora rovdjur !)
Denna händelse illustrerar på ett tragiskt sätt behovet av en ny rovdjurspolitik där de som är berörda och lever nära rovdjur måste få mer att säga till om och att det måste bli lättare att snabbt ta bort närgångna djur.
Bert Karlsson
Nu har jag läst Bert-boken färdigt. Boken är inte särskilt välskriven som litteratur betraktat. Det är väldigt rätt upp och ner beskrivningar av skeenden och lurendrejerier runt honom själv, skrivet ungefär som han pratar.
Den var inte superintressant för mig som inte är i någon av de branscher han varit i. Han beskriver rätt öppet både egna och andras misstag, mest andras förstås, men även om sånt som fungerat bra. Sommarland lär enligt honom ha varit en lysande affär rent ekonomiskt även om han lurades bort från ägandet via banken och Bo Dockered som är hans hatobjekt nr 1.
Han är förvånad att inte fler startat den här typen av anläggningar i Sverige och Bert är delägare i Sunne vattenland. Det visste jag inte förrän jag läste boken. Han är också väldigt kritisk till flyktingmottagandet då det begav sig och menar att han hade en billig och bra verksamhet men inte fick behålla den eftersom han var öppet kritisk mot invandrarverket.
Det seglar förbi väldigt många namn i olika sammanhang, både i politiken, musiken och Sommarlandsavdelningen med Skara och Skövde. Jag kan väl förmoda att det gör boken mycket intressant för dem som vill får "informell information" (läs skvaller!) om kollegor o musikkändisar.
Berts bok är snäppet roligare än Ranelid men jag får erkänna att läsandet blev väldigt kursivt på slutet även om jag lyckades hålla mig vaken. Pratigheten påminner annars vagt om Ranelid. Stackars Ranelid, han skulle bara veta att jag dristar mig att jämföra hans genialiska litterära alster med Bert Karlssons! Eftersom jag inte känner de personer som beskrivs i Bertboken så blir intrigerna rätt så ointressanta att följa.
Jag lägger nu ner den helt och nöjer mig med att sluka Liza Ms Livstid. Det blir väl sträckläsning nu under lovet antar jag.
Hundtelefon via GPS!
Idag ska jag få testa något fantastiskt! Hundtelefon via GPS. Det betyder att Roland har satt på en speciell GPS på hunden och när man ringer upp ett telefonnummer så kan man höra vad hunden gör. Det hörs hur han skäller, dricker vatten, springer etc.
Jag kan också ringa upp numret och just nu så gör jag det och kollar.
Ha ha jag hör husse prata också. Bra med lite extra koll på vad han har för sig också kanske. :-)) Just nu så är de vid älgjaktens morgonsamling vid slakthuset. Han beskriver GPS;en och de pratar om gårdagens älgjakt och berättar historier och skrattar.
Fast jag kan inte säga något till hunden, det är ingen tvåvägskommunikation. Men medan jag ringer och hör hunden så kan nog ingen annan göra det. Det borde tuta upptaget. Fast jag vet inte säkert.
Det är ingen ände på vilka hjälpmedel som bjuds idag med nya kommunikationer.
Jag kan också ringa upp numret och just nu så gör jag det och kollar.
Ha ha jag hör husse prata också. Bra med lite extra koll på vad han har för sig också kanske. :-)) Just nu så är de vid älgjaktens morgonsamling vid slakthuset. Han beskriver GPS;en och de pratar om gårdagens älgjakt och berättar historier och skrattar.
Fast jag kan inte säga något till hunden, det är ingen tvåvägskommunikation. Men medan jag ringer och hör hunden så kan nog ingen annan göra det. Det borde tuta upptaget. Fast jag vet inte säkert.
Det är ingen ände på vilka hjälpmedel som bjuds idag med nya kommunikationer.
Norska lärares seniorprogram!
Glömde skriva om norska lärare i lördags. Vi var ju på födelesedagskalas i norska Askim i lördags kväll. Då hamnade jag bredvid en norsk lärare och mitt emot en norsk lärare. Det var intressant.
Man upplever i Norge samma frustration som vi gör i den svenska skolan över dokumentationshysterin fast man gör inte lika mycket i den vägen som vi gör här. Och det vill ju i och för sig till!
Men något annat var jag avundsjuk på: Seniorprogrammet för lärare i Norge.
Nu får jag reservera mig för att jag kan ha missförstått något pga språkförbistring och att jag kan ha glömt, men så tror jag att det var.
Från och med 55 års ålder så har man rätt till nedsättning med en lektion i veckan och gör andra arbetsuppgifter istället, typ rådgivning, handledning, blomvattning, trivselåtgärder, spec.
Från och med 60 år så har man rätt till 80% tjänstgöring med full lön
Från och med 62 år så kan man gå i pension med något sämre villkor än om man jobbar fram till 65 men det är inte så dåligt som i SVerige.
Inte fy skam. Jag undrar när man ska börja vårda sina lärare i Sverige. Före kommunaliseringen så trivdes lärare i Sverige oftast på sina arbetsplatser. Men enligt de undersökningar som görs nu ¨så är lärare väldigt slitna och framför allt sjuka i en helt annan omfattning än då (och då var man sjuk med full lön från första dagen plus fri läkarvård och medicin!). Så det kanske vore dags att börja med seniorprogram i Sverige också för att vårda den åldrande lärarkåren.
Kan tänka mig att det behövs i en del andra jobb också, exempelvis vård och omsorg.
Man upplever i Norge samma frustration som vi gör i den svenska skolan över dokumentationshysterin fast man gör inte lika mycket i den vägen som vi gör här. Och det vill ju i och för sig till!
Men något annat var jag avundsjuk på: Seniorprogrammet för lärare i Norge.
Nu får jag reservera mig för att jag kan ha missförstått något pga språkförbistring och att jag kan ha glömt, men så tror jag att det var.
Från och med 55 års ålder så har man rätt till nedsättning med en lektion i veckan och gör andra arbetsuppgifter istället, typ rådgivning, handledning, blomvattning, trivselåtgärder, spec.
Från och med 60 år så har man rätt till 80% tjänstgöring med full lön
Från och med 62 år så kan man gå i pension med något sämre villkor än om man jobbar fram till 65 men det är inte så dåligt som i SVerige.
Inte fy skam. Jag undrar när man ska börja vårda sina lärare i Sverige. Före kommunaliseringen så trivdes lärare i Sverige oftast på sina arbetsplatser. Men enligt de undersökningar som görs nu ¨så är lärare väldigt slitna och framför allt sjuka i en helt annan omfattning än då (och då var man sjuk med full lön från första dagen plus fri läkarvård och medicin!). Så det kanske vore dags att börja med seniorprogram i Sverige också för att vårda den åldrande lärarkåren.
Kan tänka mig att det behövs i en del andra jobb också, exempelvis vård och omsorg.
TISDAG 9:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Shopping i Karlstad!
Själv tillbringade jag dagen på shopping i Karlstad! Börjar vänja mig nu vid att handla kläder ibland och det är helt ok. Jag behövde verkligen en jacka, en lite tjockare än skinnjackorna från i somras men inte allra tjockaste. En lite nyare än den jag haft tre vintrar nu. Den börjar se ankommen ut och sliten, fast jag gillar den fortfarande
Provade verkligen runt överallt inne i stan och även ute på Bergvik. Det var jackor i alla prisklasser men lustigt nog så passade den billigaste bäst! Ändå hade jag nog tänkt kosta på mig lite nu när det var så länge sedan sist. Det blev bara 299 kr!
I gengäld hittade jag en prickig tröja på Kapp Ahl för lika mycket ungefär så det blev inte helt gratis ändå.
Får se om jag har lust att göra modeblogg sen! Men jag hinner väl inte för gubben tar kameran med sig på jakt om någon timme!
Och så blev det en del grejer till barnbarnet som har födelsedag snart. Upptäckte att det är inte helt lätt att handla leksaker åt ett "Waldorfbarn" i vanlig leksaksaffär. Det mesta går bort liksom. Och det är väl inte fel. Men i den fina bokhandeln i Mitticity fanns en del.
Så här var jackan. Fast kläder ser inte snygga ut när de hänger på galje så här. Den håriga huvan går bort förstås, den fixar jag inte. Annars var det en enkel jacka precis i min smak.
Tröjan ser inte heller tjusig ut på hängare, men var helt ok i verkligheten. Vet inte varför jag gillar prickigt. Den ser grå ut men det är den inte, fast jag vet att det är stora modefärgen nu. Den är svart och vit fast inte skrikigt.
Nästan allt är lila i år. Påminner mig osökt om när vi för många år sedan åkte till Dalia i Bengtsfors för att fira en födelsedag. Vi var ett gäng damer och alla var lilaklädda! Jag har kort kvar än. Det är ungefär 25 år sedan alltså.
Lila är ingen färg för mig så detta med en lila halsduk blir min enda eftergift. Den andra halsduken har jag räknat med ska funka till jeans och så.
När jag ändå var på den fina bokhandeln i Mitticity i Karlstad så kunde jag inte låta bli att köpa Liza Marklunds senaste bok Livstid. Hon skriver väldigt spännande böcker men som filmer blir de lite väl blodiga. I alla fall de senare. Jag började läsa redan i Karlstad på Freden över den obligatoriska lövbiffen med massor av kålsallad. Den är så smarrig. Det är skönt att kunna sitta så länge i lugn och ro och äta utan att någon trampar och vill i väg, ta en kopp kaffe till och bara koppla av.
Provade verkligen runt överallt inne i stan och även ute på Bergvik. Det var jackor i alla prisklasser men lustigt nog så passade den billigaste bäst! Ändå hade jag nog tänkt kosta på mig lite nu när det var så länge sedan sist. Det blev bara 299 kr!
I gengäld hittade jag en prickig tröja på Kapp Ahl för lika mycket ungefär så det blev inte helt gratis ändå.
Får se om jag har lust att göra modeblogg sen! Men jag hinner väl inte för gubben tar kameran med sig på jakt om någon timme!
Och så blev det en del grejer till barnbarnet som har födelsedag snart. Upptäckte att det är inte helt lätt att handla leksaker åt ett "Waldorfbarn" i vanlig leksaksaffär. Det mesta går bort liksom. Och det är väl inte fel. Men i den fina bokhandeln i Mitticity fanns en del.
Så här var jackan. Fast kläder ser inte snygga ut när de hänger på galje så här. Den håriga huvan går bort förstås, den fixar jag inte. Annars var det en enkel jacka precis i min smak.
Tröjan ser inte heller tjusig ut på hängare, men var helt ok i verkligheten. Vet inte varför jag gillar prickigt. Den ser grå ut men det är den inte, fast jag vet att det är stora modefärgen nu. Den är svart och vit fast inte skrikigt.
Nästan allt är lila i år. Påminner mig osökt om när vi för många år sedan åkte till Dalia i Bengtsfors för att fira en födelsedag. Vi var ett gäng damer och alla var lilaklädda! Jag har kort kvar än. Det är ungefär 25 år sedan alltså.
Lila är ingen färg för mig så detta med en lila halsduk blir min enda eftergift. Den andra halsduken har jag räknat med ska funka till jeans och så.
När jag ändå var på den fina bokhandeln i Mitticity i Karlstad så kunde jag inte låta bli att köpa Liza Marklunds senaste bok Livstid. Hon skriver väldigt spännande böcker men som filmer blir de lite väl blodiga. I alla fall de senare. Jag började läsa redan i Karlstad på Freden över den obligatoriska lövbiffen med massor av kålsallad. Den är så smarrig. Det är skönt att kunna sitta så länge i lugn och ro och äta utan att någon trampar och vill i väg, ta en kopp kaffe till och bara koppla av.
Älgjakt tisdag!
Bild från tisdagens jaktmorgon. Fantastiskt väder både måndag och tisdag! Frostigt och kallt på morgonen och strålande sol under dagarna.
En del av deltagarna är mycket traditionsbundna när det gäller klädsel. Här hos pi är det alltid Tutti Frutti-mössa när det är fint väder och en annan mössa om det är dåligt. Hittils har det alltså bara varit den här!
Jag tror att det sköts 3 älgar idag.
Om Alex Schulmans bloggeri
Jag har skrivit om det förut. Många har skrivit om detta och det finns insiktsfulla inlägg om detta hos Alltiallon och En liten tant. De hittas på min länklista.
MÅNDAG 8:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Lovdag 1
Låååång sovmorgon gjorde jag lovdag 1. Fick sporadiska rapporter per telefon hur älgjakten gick under dagen. körde tvättmaskinen hela dagen ( mycket var försummat), småstädning med plock här och där, frostade av boxen i källaren, läste mycket tidning på nätet. Kort sagt ett lojt och behagligt tempo.
Första dagens älgjakt!
Här på Harnäs sköts 6 älgar idag, 5 vuxna och en kalv. Detta var den stora tjuren. Den sköts av en annan Kylén men inte Roland. Denne sköt också en annan mindre tjur. Roland hade en fin dag och hunder gjorde ett bra arbete men älgarna gick ut på ett annat jaktvårdsområde. Det blev mycket gående upp och ner i Trollugnsdalen.
Om utvärderingshysterin; Sven-Gunnar Johansson!
Som vanligt läser jag tidningen Dagens samhälle bakifrån. Det brukar bli så då man vill läsa krönikören först. Och det gör jag i den här tidningen för krönikören heter Sven-Gunnar Johansson och han skriver ofta insiktsfullt och träffande i samhällsfrågor. Tidningen Dagens samhälle är kommunernas och landstingens tidning och den kommer hit till vårt hus pga av gubbens politiska engagemang.
I det senast numret av tidningen oktober 2007 så skriver S G om utvärderingar i kommunerna och jag känner mig genast träffad. Det är ju mig han beskriver där.
"När de första trevande försöken att mäta kvalitet gjordes i kommunerna för halvtannat decennium sedan hämtade man mallarna från det privata näringslivet. Några andra stod inte till buds. Uppifrån och ner prackades modellerna på medarbetare som inte sällan fann påfundet tämligen obegripligt.
Det var som en sorts obergriplig soduko där vissa siffror promt skulle hamna i vissa rutor, trots att varken siffrorna eller rutorna motsvarades av den kommunala verkligheten.
Åtskilliga som drabbades av den första vågen blev brända för livet och tål fortfarande inte höra ordet kvalitetsarbete utan att kallsvetten bryter fram"
Sedan jämför han näringsliv och kommun och konstaterar att i det förra fallet handlar det om en relation mellan producent och konsument, medan det i kommunerna handlar om fyra parter; skattebetalare-brukare-personal-politiker.
Han skriver också om det som är populärt just nu i detta arbete, bl.a. behovet av att mäta allt som går att mäta. Och det som inte går att mäta existerar inte. SG påpekar att det finns en risk i detta sätt att mäta kvalitet. Det kan leda till en likriktning som inte ser kreativiteten och utan den blir det inget bra utvecklingsarbete. Jag vill inbilla mig att han vill se fler trädgårdsmästarledare och färre bagarledare för att använda mina ledarskapsbilder.
Så här långt kan jag bara hålla med och glädjas åt att han uttrycker det så rakt på sak inför så många berörda. men sedan påstår han att kvalitetsarbetet blivit bättre än det var tidigare och då vill jag bara säga en sak; välkommen in i skolans värld och kolla upp det hysteriskt påbjudna arbetet med målsättning, planlägggning och utvärdering på alla nivåre som just lärare ska göra! Vi ska därvidlag genomföra en mycket tidsödande process för inte bara oss själva och för var och en elev utan också för klassen, för arbetslaget, för skolan och för kommunen. Ibland känns det som att det inte finns tid kvar för att genomföra själva arbetet med undervisning och att planera för den. Hyllvärmarproduktionen tar för mycket tid och upplevs inte sällan som ett spel för gallerierna, ett uttryck för politisk klåfingrighet långt uppifrån i skolhierarkin.
All utvärdering är inte fel och man måste ha målen klara för sig, alltså vart man vill nå och också kunna ta reda på om man har nått dit. Och de utvärderingar vi gör tillsammans i arbetslaget varje vecka och de vi gör tillsammans med föräldrar i utvecklingssamtal är meningsfulla, liksom de tester vi gör på olika sätt för att kolla kunskapsnivån hos barnen. De utvärderingarna skulle vi säkert kunna utveckla och förbättra. Men en hel del av det andra pappersarbetet i den här vägen är mest för att tillfredsställa någon annans behov. Vems vet jag inte egentligen.
I det senast numret av tidningen oktober 2007 så skriver S G om utvärderingar i kommunerna och jag känner mig genast träffad. Det är ju mig han beskriver där.
"När de första trevande försöken att mäta kvalitet gjordes i kommunerna för halvtannat decennium sedan hämtade man mallarna från det privata näringslivet. Några andra stod inte till buds. Uppifrån och ner prackades modellerna på medarbetare som inte sällan fann påfundet tämligen obegripligt.
Det var som en sorts obergriplig soduko där vissa siffror promt skulle hamna i vissa rutor, trots att varken siffrorna eller rutorna motsvarades av den kommunala verkligheten.
Åtskilliga som drabbades av den första vågen blev brända för livet och tål fortfarande inte höra ordet kvalitetsarbete utan att kallsvetten bryter fram"
Sedan jämför han näringsliv och kommun och konstaterar att i det förra fallet handlar det om en relation mellan producent och konsument, medan det i kommunerna handlar om fyra parter; skattebetalare-brukare-personal-politiker.
Han skriver också om det som är populärt just nu i detta arbete, bl.a. behovet av att mäta allt som går att mäta. Och det som inte går att mäta existerar inte. SG påpekar att det finns en risk i detta sätt att mäta kvalitet. Det kan leda till en likriktning som inte ser kreativiteten och utan den blir det inget bra utvecklingsarbete. Jag vill inbilla mig att han vill se fler trädgårdsmästarledare och färre bagarledare för att använda mina ledarskapsbilder.
Så här långt kan jag bara hålla med och glädjas åt att han uttrycker det så rakt på sak inför så många berörda. men sedan påstår han att kvalitetsarbetet blivit bättre än det var tidigare och då vill jag bara säga en sak; välkommen in i skolans värld och kolla upp det hysteriskt påbjudna arbetet med målsättning, planlägggning och utvärdering på alla nivåre som just lärare ska göra! Vi ska därvidlag genomföra en mycket tidsödande process för inte bara oss själva och för var och en elev utan också för klassen, för arbetslaget, för skolan och för kommunen. Ibland känns det som att det inte finns tid kvar för att genomföra själva arbetet med undervisning och att planera för den. Hyllvärmarproduktionen tar för mycket tid och upplevs inte sällan som ett spel för gallerierna, ett uttryck för politisk klåfingrighet långt uppifrån i skolhierarkin.
All utvärdering är inte fel och man måste ha målen klara för sig, alltså vart man vill nå och också kunna ta reda på om man har nått dit. Och de utvärderingar vi gör tillsammans i arbetslaget varje vecka och de vi gör tillsammans med föräldrar i utvecklingssamtal är meningsfulla, liksom de tester vi gör på olika sätt för att kolla kunskapsnivån hos barnen. De utvärderingarna skulle vi säkert kunna utveckla och förbättra. Men en hel del av det andra pappersarbetet i den här vägen är mest för att tillfredsställa någon annans behov. Vems vet jag inte egentligen.
Älglovet!
Förr var jag med på älgjakten men inte nu längre. Nu ska jag för en gångs skull vara hemma och inte jobba. Det är rätt skönt att ha en hel vecka ograverad för att komma i fatt. Jag har tänkt att pyssla i trädgården en del om det blir fint väder och det ser det ut att bli.
Sedan kan det bli fönsterputs. Brukar vara lagom att göra det nu i oktober före vintern. Då får det klara sig till framåt påsklovet sedan. Typiskt lärarliv att dela upp året efter loven så här.
Det måste nog också till en avfrostning av frysboxen i källaren. Inte för att det blir några stora mängder älgkött men ändå.
En dag är vikt för att åka till Karlstad och göra lite shopping.
Dessutom har jag tänkt att försöka röra på mig och gå ut med hundarna om än inte så mycket i skogen. Med tre älgjaktlag i gång så är det dumt att riskera att störa någon pågående jakt genom att klampa omkring där. Det får bli på vägar istället. Men det gör inte så mycket. Skogen får vänta tills jakten är över. Vi brukar ju försöka jaga rådjur också medan våra tyska gäster är kvar och de kan lösa gästjaktkort.
Dagen före älgjaktstart!
Kanske någon trodde att jägaren kvällen före älgjaktstart sysslar med att putsa på sitt gevär, men icke så. Det är ett evigt plockande med batterier och pejl och komradioar och dylikt för att få utrustningen i ordning. Här på Harnäs v v o så blir de 84 deltagarna uppdelade på två hundjaktlag, varav Roland ingår i ett, och ett lag med folkdrev. Roland har den hund vars husse, Kurt, så tragiskt dog för en vecka sedan i sin båt i samband med en fisketur. Det är en mycket duktig älghund som kunde ha varit med på SM förra gången det begav sig. Roland köpte nya komradioar av den typ som man använder här. Det är något som kallas 31:or tror jag. Jag får en gammal modell att ha här hemma så jag kan höra jakten via den. Det var ett trixande igår kväll att samordna kanalerna mellan gamla och nya modellen. Tvåan på den gamla motsvarar fyran på de nya eller så tror jag. Pejl på hunden är ett måste så att man slipper åka runt och leta efter en hund som drar iväg på ett gångstånd långt bort. Man vill ju också kunna hitta hunden om den fallti offer för varg eller förolyckats på annat sätt.
Jaktgäster här!
Vi har alltså tyska älgjaktgäster här den här veckan. De bor i ett våra fiskehus och kom promenerande i går kväll för att få middag med oss helt enligt traditionen. Vi brukar bjuda på middag efter provskjutningen och så även i år. I går söndag så kom de alltså promenerande vid 5-tiden och Roland mötte dem med jakthornsblåsning. Provskjutningen som gjordes innan klarades med den äran och det är jaktvana människor det här.
Här kommer de och har med sig olika gåvor. Det var en trevlig bok om det vackra Schwerin från Ws fru A som vi känner. Det var en vildsvinsskinka, lite öl och så och chokladtryffel och en speciell jakt-t-shirt.
Den var särskilt gjord för drivare på vildsvinsjakt!
Jag bjöd alltså på grytan som jag berättat om förut, den med blandning av älg och vildsvin.
Under kvällen pratade vi en del om skogsbruk eftersom W arbetar med att sköta skog (avverkning, plantering, planering) åt privata skogsägare som inte är självverksamma. Han vet berätta att priserna i Tyskland ligger högre än i Sverige. Man har byggt nya stora sågverk i landet och dessutom pappersmassefabriker. Och man betalar bra för råvaran. Vi jämförde och kunde konstatera att en rotpost som här betingar ett pris på 450 kr per kubikmeter får man ge bortåt 600 kr för där. Ändå håller industrin medvetet nere priserna och låter inte efterfrågan slå igenom utan köper då hellre i andra länder, exempelvis från södra SVerige. Och gemensamt för både svenskt och tyskt skogsbruk är att man säljer massor till Kina just nu och det driver upp priset. Från Tyskland är särskilt poppel intressant för dem men allt går. Det är ett enormt sug från detta enorma land och man kan ju undra vad som händer med råvarutillgångarna i världen när det här får utvecklas riktigt.
60-årskalas i norska Askim!
I lördags lyckades vi med konststycket att gå på två 60-årskalas. Det senare var i norska Askim och vi firade en god vän som har sommarhus på andra sidan sjön i Egenäs. Det var U som fyllde i måndags och nu var vi bjudna hit att fira med. Vi tyckte det skulle bli spännande att se om man firar ungefär som vi gör här i Sverige och det gör man.
Vi hade en trevlig kväll med mingel bland många obekanta men också ett antal bekanta. Det var många tal förstås och sprirituella sådana. U har varit yrkesmilitär i många år och efter att fått pension därifrån ägnat sig åt annan verksamhet.
Det blev alltså många berättelser med anekdoter från militärlivets strapatser och från åren uppe i nordnorge. I familjen har man också utmanat varandra att klättra på trollväggen. Jag har förstått att det är rätt ovanligt med höjdskräck bland norrmän. Och jag förstår varför. Det har varit ett naturligt urval under århundraden så bara de utan höjdskräck har blivit kvar. Det finns alltså hus i Norge där barnen måste bindas i långa rep när de leker ute i trädgården eftersom de kan riskera att falla utanför tomten några hundra meter rätt ner!
Vi fick också glädjen att träffa och höra en en man från nordnorge som kunder försörja sig på att ha 20 mjölkkor. Det är också en skillnad mot Sverige. I Norge subventionerar man jordbruket så att de små gårdarna finns kvar och även fåren på skogen. Det är inskrivet i norsk grundlag att fårägare har rätt att ha sin får betande fritt i skogen utan stängsel.
Men 60-årskalasen är som hemma och vi hade en underhållande kväll med god mat, en lättsam toastmaster (svärsonen) som höll i det hela. Det var som sagt sång och musik med hemsnickrade visor för kvällen och talen var i många fall historieberättande. 
60-årskalas på Tjolitta
Rolands bror hade ju undanbett sig uppvaktning på 60-årsdagen så det blev en mindre tillställning för de närmaste. Och då kan det bli så här många om man har en stor släkt. Vi firade på Tjolitta alltså i lördags eftermiddag.
Vi fick jättegod mat, planka från Rickard på ICA Sillerud och en del annat. Det ser vackert ur också med alla frukter.
Vi åt med god aptit och pratade en stund. Vid halv fem åkte vi vidare till nästa 60årskalas i Askim i Norge.
Gryta med älg och vildsvin!
Det är himla kul att laga mat när man har gott om tid! Idag var det hysat rymligt i tidsplaneringen. Jag har gjort en gryta på vildsvin och älg blandat. Det brukar bli smakrikt. Så här gör jag
Idag tog jag upp en större del av en vildsvinsbog så det tog en god stund att skära rent och få fram små fina köttbitar av det hela. Jag tar aldrig med senor eller annat.
Älgbitarna hade jag redan klara, skurna i små bitar.
Bryner bitarna väl i två rätt stora väl instekta gjutjärnspannor samtidigt på spisen och häver vart efter i modrens gamla fina stekgryta. Den som aldrig får diskas med diskmedel. Det går fort och jag steker i rapsolja. Under tiden breder jag ut hushållspapper framför spisen så att det inte ska stänka på golvet. Olja sprätter ju en del.
Skär lök och bryner på samma sätt.
Massor av kantareller som jag tinar upp och silar av spadet, bryner för att dra ur alla smakämnen vid hög temperatur. Häver i stekgrytan.
Sen i med mycket finskuren vitlök, enbär (Wachholdebeeren?) och älgbuljong. Idag räckte inte den egna hemkokade så då är jag generös med buljongtärningar och enkelt rött vin i.
Dessutom kryddas med viltkrydda, kryddsalt, svartpeppar, vitpeppar, rosmarin, mycket vitlök skuren i små små bitar och i med en rejäl klick svart vinbärsgelé.
Detta får koka i kort spad så länge som möjligt, gärna någon timma eller så för att "bilda familj".´
Sen i med finskurna grönsaker; vitkål, kålrot, selleri, morötter, purjolök och borde ha varit äpple också men det hade jag inget. Detta kokar med så länge det behövs för att de ska mjukna.
Därefter kan spadet spädas något med grädde eller som jag har sojagrädde och soja. Och det är färdigt!
Inte helt fel med en god sallad till och ris eller potatis och kunde också vara rödkål men det har vi ätit i flera dagar nu. Kunde också vara ett hysat syrligt äppelmos, men det har jag inget idag. Det är också gott med dijonsenap och pepparrot bredvid, men det hade jag inte heller. Däremot så fick det bli rårivna morötter blandade med råriven kålrot.
Idag tog jag upp en större del av en vildsvinsbog så det tog en god stund att skära rent och få fram små fina köttbitar av det hela. Jag tar aldrig med senor eller annat.
Älgbitarna hade jag redan klara, skurna i små bitar.
Bryner bitarna väl i två rätt stora väl instekta gjutjärnspannor samtidigt på spisen och häver vart efter i modrens gamla fina stekgryta. Den som aldrig får diskas med diskmedel. Det går fort och jag steker i rapsolja. Under tiden breder jag ut hushållspapper framför spisen så att det inte ska stänka på golvet. Olja sprätter ju en del.
Skär lök och bryner på samma sätt.
Massor av kantareller som jag tinar upp och silar av spadet, bryner för att dra ur alla smakämnen vid hög temperatur. Häver i stekgrytan.
Sen i med mycket finskuren vitlök, enbär (Wachholdebeeren?) och älgbuljong. Idag räckte inte den egna hemkokade så då är jag generös med buljongtärningar och enkelt rött vin i.
Dessutom kryddas med viltkrydda, kryddsalt, svartpeppar, vitpeppar, rosmarin, mycket vitlök skuren i små små bitar och i med en rejäl klick svart vinbärsgelé.
Detta får koka i kort spad så länge som möjligt, gärna någon timma eller så för att "bilda familj".´
Sen i med finskurna grönsaker; vitkål, kålrot, selleri, morötter, purjolök och borde ha varit äpple också men det hade jag inget. Detta kokar med så länge det behövs för att de ska mjukna.
Därefter kan spadet spädas något med grädde eller som jag har sojagrädde och soja. Och det är färdigt!
Inte helt fel med en god sallad till och ris eller potatis och kunde också vara rödkål men det har vi ätit i flera dagar nu. Kunde också vara ett hysat syrligt äppelmos, men det har jag inget idag. Det är också gott med dijonsenap och pepparrot bredvid, men det hade jag inte heller. Däremot så fick det bli rårivna morötter blandade med råriven kålrot.
LÖRDAG 6:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Mer om ledarskap!
Ledarskapsreflektionerna fortsatte hos Lena (se min länklista!) Gå gärna in dit och läs!
Jag kommenterade som följer nedan. Det kan ses som en kommentar på Lenas blogginlägg men också som en uppföljning på mitt tidigare inlägg om ledarskap så jag klistrar in det här nere med några modifieringar:
Jag kommenterade som följer nedan. Det kan ses som en kommentar på Lenas blogginlägg men också som en uppföljning på mitt tidigare inlägg om ledarskap så jag klistrar in det här nere med några modifieringar:
Jag läser med intresse Din text om ledarskap om ledarskapets villkor och om det inre ledarskapet.
Visst finns det ett yttre ledarskap, där vi alla medvetet eller omedvetet leder andra människor. När man är lärare eller chef så är ledarskapet tydligt. När man umgås mer privat så finns också ett ledarskap där, antagligen växelvis mellan oss människor, men mer otydligt och omedvetet.
Sedan finns det inre ledarskapet, det som leder oss rätt (eller fel), det vi kallar samvete, inre rättesnöre, i grunden den egna människosynen.
Det jag diskuterade i mitt blogginlägg var det yttre och tydliga ledarskapet som ofta utövas yrkesmässigt. Du vidgar begreppet till de andra ledarskapen och pekar ut en växelverkan mellan de olika ledarskapen.
Och visst har Du rätt. Tyvärr är vi ofta omedvetna om både ledarskapet privat mellan oss människor i vardagslivet och det inre ledarskapet (människosynen, värderingar) och hur de har med varandra att göra.
Det är omöjligt att genomföra ett bra formellt ledarskap både som lärare och chef om det inre ledarskapet (människosyn, värderingar) inte är redo eller stämmer överens med de krav som ledaren ställer på de han / hon är satt att leda. Om man egentligen tycker att det blir bäst om alla människor är så lika varandra som möjligt då går det inte att bli en trädgårdsmästarledare. Då blir man en som hela tiden lägger ner en massa möda på att ta bort ogräset, det som växer annorlunda, eller de vackra men udda blommorna som inte passar in, man blir en räddhågad bagarledare som vill ha en homogen smet, tunt utkavlad och som använder ledarskapet till att stansa ut exakt likadana peppparkakor. Frapperande är också hur nöjd man brukar vara när man lyckats med konststycket att göra alla lika utifrån en given mall. För att inte tala om det beröm som brukar ösas på uppifrån. Det ser alltid snyggt ut uppifrån med likadana pepparkakor på rad. Det vittnar ju om ett "starkt ledarskap" från chefshierakin.
Hos många människor (Alex Schulman exempelvis) så saknas medvetenheten om det ledarskap han / hon utövar. Det är farligt med sådana människor. De leder många andra till vidriga beteenden utan att någonsin förstå sitt eget ansvar i sammanhanget, precis som mobbaren vid skolgårdsmobbning. Här behövdes nog en utbildningsinsats för mediafolk om kopplingarna mellan människosyn / värderingar och ledarskap!
ÄLGLOV!
I den här lite ovanliga kommunen, Årjäng, har inte skolan höstlov vid allhelgonahelgen, som brukligt är i övriga landet, utan älglov under första älgjaktsveckan. Så nu är det en veckas ledighet och det känns lite märkligt att vara ledig ett lov. Men man vänjer sig.
I många familjer så är detta en vecka av återvändande. Barnen eller andra släktingar kommer hem för att delta i jakten. Det blir återseenden och spring i stugorna och ätande och kaffedrickande.
Vi får jaktgäster förstås som vanligt. Det är tre män från norra Tyskland, en av dem en god vän sedan några år tillbaka, från den familj i Badow som vi tillbringade gubbens femtioårsdag hos.
De anländer vid halvetttiden och ska installeras i stugorna.
Vid tre ska vi gratta Rolands bror som fyller jämt och firar på Tjolitta.
Vid 6-tiden ska vi infinna oss i norska Askim och fira en god vän som fyllde jämt i måndags.
I morgon söndag åker gästerna och gubben iväg på provskjutning vid middagstid. Sen bjuder jag på middag här på kvällen och då är det traditionell information om årets jakt till alla tyska gäster och några till.
Under resten av veckan kommer jag att ägna mig åt friskluftaktiviteter, matlagning, fönsterputs, bokläsning, trädgårdspyssel och åt att vara lat. En dag blir det Karlstadsbesök. På tisdag ska vi grilla nere vid sjön och fira en av jaktgästerna som fyller år. Det mesta är traditioner sedan flera år tillbaka.
En hel vecka verkar så oändligt lång när man har den framför sig. Man ska hinna allt. Men det brukar inte bli så mycket av ändå och tiden bara flyger iväg.
I många familjer så är detta en vecka av återvändande. Barnen eller andra släktingar kommer hem för att delta i jakten. Det blir återseenden och spring i stugorna och ätande och kaffedrickande.
Vi får jaktgäster förstås som vanligt. Det är tre män från norra Tyskland, en av dem en god vän sedan några år tillbaka, från den familj i Badow som vi tillbringade gubbens femtioårsdag hos.
De anländer vid halvetttiden och ska installeras i stugorna.
Vid tre ska vi gratta Rolands bror som fyller jämt och firar på Tjolitta.
Vid 6-tiden ska vi infinna oss i norska Askim och fira en god vän som fyllde jämt i måndags.
I morgon söndag åker gästerna och gubben iväg på provskjutning vid middagstid. Sen bjuder jag på middag här på kvällen och då är det traditionell information om årets jakt till alla tyska gäster och några till.
Under resten av veckan kommer jag att ägna mig åt friskluftaktiviteter, matlagning, fönsterputs, bokläsning, trädgårdspyssel och åt att vara lat. En dag blir det Karlstadsbesök. På tisdag ska vi grilla nere vid sjön och fira en av jaktgästerna som fyller år. Det mesta är traditioner sedan flera år tillbaka.
En hel vecka verkar så oändligt lång när man har den framför sig. Man ska hinna allt. Men det brukar inte bli så mycket av ändå och tiden bara flyger iväg.
FREDAG 5:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Bildreflektioner över igår fredag!
Alltså spänstig som bara den igår fredag! Först hade vi skoljoggen med eleverna och valsade runt i Årjängs samhälle; Kyrkåsen, Kobroa, Tingevi, tillbaka,sammanlagt så där en tre kilometer. Sedan var vi bjudna ut till Harnäs till D och G på kvällen och då passade jag på att gå nästan hela vägen ut i förväg. Sen kom gubben och plockade upp mig efter vägen. Det var en trekvarts rask promenad så där en fem kilometer. Brukar inte bli svettig av gående men det blev jag nu och jag borde förstås ha haft handduk o ombyte med. Men icke! Så värdfolket och medgästerna fick stå ut med eventuell stank. Men de klagade inte. Så här vackert var det på en punkt, Vibäcksbacken, på vägen ut. Gillar såna där siluetter som det blir ibland.
Maten var en läcker repris; vildsvinsskinka ( som kom härifrån!), rödkål, sockrade färska lingon, svampsky. Det är urläckert. Jag är som vanligt svag för fina lövdekorationer.
Det blev intressant fotoprat och bildprat eftersom D är fotografmästare och reklamfotograf under många år i Tyskland, G fotar och målar och en av övriga gäster, M, fotar mycket och ibland professionellt samt är utställningsansvarig på vårt bibliotek.
Och jag kan inte låta bli att ta med den här gamla favoriten. Den hänger på väggen i D och G s kök.
TORSDAG 4:e oktober 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Utrotningshotade djur! (Dagens ironi!)
Jag fick en kommentar från Björn , angående silverfisken på väggen i klassrummet, att det var tur att inte alla djurarter var utrotningshotade och då flög tangenterna iväg:
Björn: Exakt! Men jag börjar bli bekymrad över den vanliga kackerlackan och svartråttan. De kanske behöver ett fridlysningsskydd trots allt. De är ju utsatta för flitiga utrotningsförsök. För att inte nämna alla fördomar om deras existens. Lokalt är deras överlevnad hotad åtminstone och det är ju inte acceptabelt. Målsättningen måste ju ändå vara att de ska finnas över hela landet jämt fördelade i alla kvarter och i alla hus, så att alla människor kan avnjuta deras närvaro.
Gamla fördomar om kackerlackor och svartråttor är dags att slänga överbord. Vi äldre har växt upp med illasinnade berättelser om de här djuren och våra barn riskerar att få överfört en helt felaktig bild. Sagorna har fått styra i de här frågorna allt för länge. Båda djurarterna har alltid funnits i Sverige och har självklart hemortsrätt här också i framtiden. Det vore förödande för den ekologiska balansen om vi började att hänsynslöst ta bort vissa djurarter bara för att vi upplever dem som lite obekväma.
Kanske Naturvårdsverket kan inrätta en forskningsstation för de här två djurarterna och utse särskilda poliser, åklagare och tillsynsmän som kan kolla att de här djuren inte far illa. (Man kan väl ta av våldtäktspoliser och hustrumisshandelspoliser för de har väl inget att göra ändå!) De här två djurarterna har plågats länge nog av människor och förtjänar en upprättelse, gärna med EU-beskydd. Och jag vill se straffsatser i närheten av de för barnadråp, för de människor som brutalt väljer att avliva de här djuren. De som kan vara så samvetslösa och laglösa förtjänar ingen pardon. SÄPO bör involveras eftersom frågan säkert har en politisk dimension.
Undersökningar ger vid handen att säkerligen 34 djur har avlivats illegalt under de senaste 10 åren. Mörkertalet är mycket stort pga att förövarna beskyddas av de omkringboende i områden med särskilt mycket svartråtta och kackerlackor. Det är enligt juridisk expertis ett tecken på att vi närmar oss maffiafasoner i landets tättbebyggda områden. För det är ett typiskt storstadsfenomen med svartråtta och kackerlackor.
Frågan har givits regionalpolitiska förtecken och fått symbolisera striden mellan stad och landsbygd. Stadsbefolkningen tycker sig inte få något stöd för sina klagomål. Så länge regeringen har sitt säte på Mossberget i Lingonskogen så får man ingen som helst förståelse för de problem som djuren ställer till. Tvärtom så hänvisar man från Mossbergets sida till att om man tar de kackerlackor och svartråttor som finns i våra storstäder och dividerar med antalet kvadratmil i landet så rör det sig om ett så litet problem att det inte är värt att nämna. Det blir flera mil mellan varje djur och det kan inte var något att gnälla över. Och om det får bli jättemycket av de här djuren centralt så kommer maten för dem att tryta i vanliga hem och restaurangkök och de måste då sprida sig ut på landsbygden. Man måste se långsiktigt i djurskyddsfrågor.
Eftersom hatet mot de här djuren inte har någon förnuftsgrund så måste folket utbildas till att hantera djurens närvaro sakligt. Utbildningspaket utgivna av länsstyrelser och föreningen Kackerlackans vänner får miljonstöd och man bör se till att ge ut barnböcker med kackerlackvänligt innehåll.
Restaurangägare som säger sig vara besvärade av kackerlackor måste först vidta alla förebyggande åtgärder som kan tänkas och det med hjälp av särskild utbildad personal från länsstyrelserna, innan det kan bli tal om avlivning. Man måste ordna alternativa matplatser för kackerlackor och svartråttor. Man måste förvara all mat och allt avfall hermetiskt tillslutet. Gärna ha någon anställd som bevakar hela dygnet om. Den typen av åtgärder har visat sig framgångsrika i bl.a. Thailand. Bidrag till detta finns att söka.
Man måste ha särskilda pinglor på all personal och alla gäster eftersom man tror att djuren skräms av vissa ljud. Dessa utdelas gratis av länsstyrelsen. Alla som uppehåller sig i restaurangen bör hela tiden stampa i golvet eftersom man tror att det avskräcker. Restauranggästerna bör också kontinuerligt ropa högt och vifta med armarna så att djuren håller sig på avstånd.
Om nu inte någon åtgärd hjälper och man vid ett flertal tillfällen fått sin restaurang förstörd så kan man få rätt att ansöka om avlivning hos Naturvårdsverket på Mossberget. Och då kanske man får rätt att avliva någon av de råttor / kackerlackor som uppehåller sig i lokalen. De övriga kommer enligt nuvarande forskningsteorier att bli rädda då och därmed är problemet är ur världen.
Avlivningen ombesörjs av särskilt utvalda, utsedda av länsstyrelsen och proceduren sker i största hemlighet. Namnen på utförarna är hemliga, liksom tidpunkten. Allt för att förhindra eventuella trakasserier från de aktiva föreningarna Kackerlackans vänner och Svartråttans väl.
Och restaurangägare får absolut inte visa någon som helst glädje över att några djur avlivats utan man bör anta en klädsamt sorgsen min vilket påpekats särskilt av föreningen Kackerlackans vänner. Om detta kan vi läsa i Nya Lokaltidningen. Om inte, kan det tolkas som att man glädjer sig åt själva avlivningen och det ger helt fel signaler utåt . Allmänheten kan tro att restaurangägare som yrkesgrupp vill utrota de här två förföljda djurarterna. Glädjeyttringar över en avlivning skulle också kunna provocera fram våld från dem som upplever sig som beskyddare av de här stackars hatade djuren.
Om det ändå visar sig svårt att hålla de här djuren borta från just restauranger så måste man nog ta en debatt om huruvida just den delen av stadskulturen ska få finnas kvar. Det är ju faktiskt inga som helst problem för de människor som bor i städerna att äta hemma istället. Och det är ju ändå en liten minoritet som sysslar med att gå på krogen ofta. Ingen svälter ihjäl utan en kvarterskrog och man måste kunna umgås hemma runt köksbordet med sina vänner istället. I kampen för att bevara en djurart så kan inte gamla förlegade traditioner få styra. Och förresten så är det i alla fall för mycket alkohol, våld och annat elände förknippat med just restaurangmiljöer. Se bara på Stureplansprofilernas beteende! Inte är det en kultur att värna!
De som tycker annorlunda är välkomna att flytta ut på landet och skaffa sig nya hobbies, kanske börja jaga istället? Då får man frisk luft och motion samt gör en insats för de vilda djuren genom viltvårdsarbete!
Nej, mångfald måste få råda i naturen och bland djuren och Gud nåde den som stavar det ordet e-n-f-a-l-d.!
Björn: Exakt! Men jag börjar bli bekymrad över den vanliga kackerlackan och svartråttan. De kanske behöver ett fridlysningsskydd trots allt. De är ju utsatta för flitiga utrotningsförsök. För att inte nämna alla fördomar om deras existens. Lokalt är deras överlevnad hotad åtminstone och det är ju inte acceptabelt. Målsättningen måste ju ändå vara att de ska finnas över hela landet jämt fördelade i alla kvarter och i alla hus, så att alla människor kan avnjuta deras närvaro.
Gamla fördomar om kackerlackor och svartråttor är dags att slänga överbord. Vi äldre har växt upp med illasinnade berättelser om de här djuren och våra barn riskerar att få överfört en helt felaktig bild. Sagorna har fått styra i de här frågorna allt för länge. Båda djurarterna har alltid funnits i Sverige och har självklart hemortsrätt här också i framtiden. Det vore förödande för den ekologiska balansen om vi började att hänsynslöst ta bort vissa djurarter bara för att vi upplever dem som lite obekväma.
Kanske Naturvårdsverket kan inrätta en forskningsstation för de här två djurarterna och utse särskilda poliser, åklagare och tillsynsmän som kan kolla att de här djuren inte far illa. (Man kan väl ta av våldtäktspoliser och hustrumisshandelspoliser för de har väl inget att göra ändå!) De här två djurarterna har plågats länge nog av människor och förtjänar en upprättelse, gärna med EU-beskydd. Och jag vill se straffsatser i närheten av de för barnadråp, för de människor som brutalt väljer att avliva de här djuren. De som kan vara så samvetslösa och laglösa förtjänar ingen pardon. SÄPO bör involveras eftersom frågan säkert har en politisk dimension.
Undersökningar ger vid handen att säkerligen 34 djur har avlivats illegalt under de senaste 10 åren. Mörkertalet är mycket stort pga att förövarna beskyddas av de omkringboende i områden med särskilt mycket svartråtta och kackerlackor. Det är enligt juridisk expertis ett tecken på att vi närmar oss maffiafasoner i landets tättbebyggda områden. För det är ett typiskt storstadsfenomen med svartråtta och kackerlackor.
Frågan har givits regionalpolitiska förtecken och fått symbolisera striden mellan stad och landsbygd. Stadsbefolkningen tycker sig inte få något stöd för sina klagomål. Så länge regeringen har sitt säte på Mossberget i Lingonskogen så får man ingen som helst förståelse för de problem som djuren ställer till. Tvärtom så hänvisar man från Mossbergets sida till att om man tar de kackerlackor och svartråttor som finns i våra storstäder och dividerar med antalet kvadratmil i landet så rör det sig om ett så litet problem att det inte är värt att nämna. Det blir flera mil mellan varje djur och det kan inte var något att gnälla över. Och om det får bli jättemycket av de här djuren centralt så kommer maten för dem att tryta i vanliga hem och restaurangkök och de måste då sprida sig ut på landsbygden. Man måste se långsiktigt i djurskyddsfrågor.
Eftersom hatet mot de här djuren inte har någon förnuftsgrund så måste folket utbildas till att hantera djurens närvaro sakligt. Utbildningspaket utgivna av länsstyrelser och föreningen Kackerlackans vänner får miljonstöd och man bör se till att ge ut barnböcker med kackerlackvänligt innehåll.
Restaurangägare som säger sig vara besvärade av kackerlackor måste först vidta alla förebyggande åtgärder som kan tänkas och det med hjälp av särskild utbildad personal från länsstyrelserna, innan det kan bli tal om avlivning. Man måste ordna alternativa matplatser för kackerlackor och svartråttor. Man måste förvara all mat och allt avfall hermetiskt tillslutet. Gärna ha någon anställd som bevakar hela dygnet om. Den typen av åtgärder har visat sig framgångsrika i bl.a. Thailand. Bidrag till detta finns att söka.
Man måste ha särskilda pinglor på all personal och alla gäster eftersom man tror att djuren skräms av vissa ljud. Dessa utdelas gratis av länsstyrelsen. Alla som uppehåller sig i restaurangen bör hela tiden stampa i golvet eftersom man tror att det avskräcker. Restauranggästerna bör också kontinuerligt ropa högt och vifta med armarna så att djuren håller sig på avstånd.
Om nu inte någon åtgärd hjälper och man vid ett flertal tillfällen fått sin restaurang förstörd så kan man få rätt att ansöka om avlivning hos Naturvårdsverket på Mossberget. Och då kanske man får rätt att avliva någon av de råttor / kackerlackor som uppehåller sig i lokalen. De övriga kommer enligt nuvarande forskningsteorier att bli rädda då och därmed är problemet är ur världen.
Avlivningen ombesörjs av särskilt utvalda, utsedda av länsstyrelsen och proceduren sker i största hemlighet. Namnen på utförarna är hemliga, liksom tidpunkten. Allt för att förhindra eventuella trakasserier från de aktiva föreningarna Kackerlackans vänner och Svartråttans väl.
Och restaurangägare får absolut inte visa någon som helst glädje över att några djur avlivats utan man bör anta en klädsamt sorgsen min vilket påpekats särskilt av föreningen Kackerlackans vänner. Om detta kan vi läsa i Nya Lokaltidningen. Om inte, kan det tolkas som att man glädjer sig åt själva avlivningen och det ger helt fel signaler utåt . Allmänheten kan tro att restaurangägare som yrkesgrupp vill utrota de här två förföljda djurarterna. Glädjeyttringar över en avlivning skulle också kunna provocera fram våld från dem som upplever sig som beskyddare av de här stackars hatade djuren.
Om det ändå visar sig svårt att hålla de här djuren borta från just restauranger så måste man nog ta en debatt om huruvida just den delen av stadskulturen ska få finnas kvar. Det är ju faktiskt inga som helst problem för de människor som bor i städerna att äta hemma istället. Och det är ju ändå en liten minoritet som sysslar med att gå på krogen ofta. Ingen svälter ihjäl utan en kvarterskrog och man måste kunna umgås hemma runt köksbordet med sina vänner istället. I kampen för att bevara en djurart så kan inte gamla förlegade traditioner få styra. Och förresten så är det i alla fall för mycket alkohol, våld och annat elände förknippat med just restaurangmiljöer. Se bara på Stureplansprofilernas beteende! Inte är det en kultur att värna!
De som tycker annorlunda är välkomna att flytta ut på landet och skaffa sig nya hobbies, kanske börja jaga istället? Då får man frisk luft och motion samt gör en insats för de vilda djuren genom viltvårdsarbete!
Nej, mångfald måste få råda i naturen och bland djuren och Gud nåde den som stavar det ordet e-n-f-a-l-d.!
Fantasifruktmålningar!
Årskurs 2 i skolan är i hela Sverige inbjudna till fruktprovning av en stor livsmedelskedja (säger inte vilken eftersom jag inte vill göra reklam på bloggen) . Eleverna får smaka på ett stort antal exotiska frukter med konstiga namn och former och färger; drakfrukt exempelvis. Vi var uppe i samhället på detta evenemang igår onsdag och passade på att göra ett biblioteksbesök samtidigt. Här lajar vi runt i välbekant mönster; äter och roar oss. :-)
Här ingår förstås en massa nyttighetspredikningar också. Det handlar om vådan av att äta godis, chips och läsk samt nyttan med att äta frukt istället. Det blir ett resonemang som kryllar av vitaminer och mineraler och goda föresatser.
Eleverna fick med sig en fruktpåse var också och vi fick med frukter till skolan. Idag så gjorde vi en diktering (en gemensam text) om besöket. Sedan fick eleverna se på ett fruktfat och rita en fantasifrukt.
Det blev en jätterolig övning och den gemonfördes med skratt och stor energi.
vi använde fetkritor = oljepastell. Och uppgiften var att göra en fantasifrukt och göra en enhetlig bakgrund till den.
Här finns alla upptänkliga fantasifrukter. Det är monsterfrukter, ishockeypuckfrukter......
Vi kikade innan också på de gamla målningarna av han som gjorde gubbar med ansikten av frukter och det inspirerade några.
Längst ner till höger här är en gubbe som är uppbyggd av olika frukter.
Vi hade roligt som lärare och eleverna hade också roligt med sina bilder. Det här är väldigt kul att hålla på med och en stor del av förtjänsten ska min kompanjonlärare ha. Hon är väldigt konstintresserad och duktig på att inspirera barnen till bildskapande.
Onsdag 3:e september 2007
'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Far och flyger utan änglavingar!
Så har han då varit ute och farit och flygit idag gubben. Jag har fått rapporter under dagen hur färden har framskridit. Han älskar att flyga och tycker att det är behagligt. Färden gick den här gången till Falun via Stockholm förstås. Men nu är han på väg hem igen från Karlstad.
Ledarskapsbilder!
Ledarskap kan man läsa om och studera som fenomen. Jag har stött på det som ämne när jag läst sociologi, statvetenskap och pedagogik.
Att pendla mellan utförar- och betraktarperspektiv är intressant. Hur ser ledarskapet ut? Vad syftar det till? Vems behov ska det tillfredsställa och varför?
Jag märker att jag ofta med automatik tänker mig abstrakta fenomen i bilder och för mig har på något sätt två olika bilder av ledarskap vuxit fram. Ledarskap kan utföras som en bagare eller som en trädgårdsmästare.
Bagaren är en pepparkaksbagare. Han plockar ihop de ingredienser han anser nödvändiga enligt ett recept han läst i en bok eller fått av någon annan. Sedan knövar han ihop det hela till en seg deg. Noga med att det inte ska finnas några avvikande klumpar någonstans. Därefter plattas det hela till ordentligt och kavlas ut. Till slut stansas det ut ett stort antal exakt likadana figurer. Och det som blir kvar emellan dem slängs. Eller alternativt plattas till en gång till och kavlas på nytt för att passa in och bli den önskade figuren. Pepparkakorna har endast en kortsiktig funktion och ska ju bara slängas ner i samma burk och ätas. Därefter är de borta för alltid.
Trädgårdsmästarbilden har jag fått från Sten Rydh som var min fantastiska matteguru under den tiden jag pysslade med praktisk matte utan mattebok. När jag skickade en fråga till honom på mail så kunde jag få flera A4 ark i svar och en hel del var just bildspråk.
Trädgårdsmästaren försöker åstadkomma en fin trädgård. Han börjar med att se till att det finns bra jord för blommorna att växa i. Sedan väljer han ut vad som ska växa där. Med hjälp av många olika blommor så ska det bli en bra helhet. Han försöker sätta ihop de blommor nära varandra som passar tillsammans. Han gödslar och vattnar alla utifrån sina behov och sina förutsättningar, uppmuntrar dem att växa. Han går omkring i sin trädgård och pratar med sina blommor, ansar dem varligt där det behövs. Han ser till att de får solsken och värme så att de kan fortsätta att utvecklas. Trädgården ska finnas kvar år efter år och därför planerar trädgårdsmästaren långsiktigt.
Behöver jag påpeka att jag gillar Sten Ryds trädgårdsmästarledarskapsbild bäst?
Att pendla mellan utförar- och betraktarperspektiv är intressant. Hur ser ledarskapet ut? Vad syftar det till? Vems behov ska det tillfredsställa och varför?
Jag märker att jag ofta med automatik tänker mig abstrakta fenomen i bilder och för mig har på något sätt två olika bilder av ledarskap vuxit fram. Ledarskap kan utföras som en bagare eller som en trädgårdsmästare.
Bagaren är en pepparkaksbagare. Han plockar ihop de ingredienser han anser nödvändiga enligt ett recept han läst i en bok eller fått av någon annan. Sedan knövar han ihop det hela till en seg deg. Noga med att det inte ska finnas några avvikande klumpar någonstans. Därefter plattas det hela till ordentligt och kavlas ut. Till slut stansas det ut ett stort antal exakt likadana figurer. Och det som blir kvar emellan dem slängs. Eller alternativt plattas till en gång till och kavlas på nytt för att passa in och bli den önskade figuren. Pepparkakorna har endast en kortsiktig funktion och ska ju bara slängas ner i samma burk och ätas. Därefter är de borta för alltid.
Trädgårdsmästarbilden har jag fått från Sten Rydh som var min fantastiska matteguru under den tiden jag pysslade med praktisk matte utan mattebok. När jag skickade en fråga till honom på mail så kunde jag få flera A4 ark i svar och en hel del var just bildspråk.
Trädgårdsmästaren försöker åstadkomma en fin trädgård. Han börjar med att se till att det finns bra jord för blommorna att växa i. Sedan väljer han ut vad som ska växa där. Med hjälp av många olika blommor så ska det bli en bra helhet. Han försöker sätta ihop de blommor nära varandra som passar tillsammans. Han gödslar och vattnar alla utifrån sina behov och sina förutsättningar, uppmuntrar dem att växa. Han går omkring i sin trädgård och pratar med sina blommor, ansar dem varligt där det behövs. Han ser till att de får solsken och värme så att de kan fortsätta att utvecklas. Trädgården ska finnas kvar år efter år och därför planerar trädgårdsmästaren långsiktigt.
Behöver jag påpeka att jag gillar Sten Ryds trädgårdsmästarledarskapsbild bäst?
TISDAG 2:a oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Storleken har betydelse! Åtminstone när älgar har sex!
Storleken ska ju inte ha någon betydelse, men det har den. Åtminstone när älgar har sex! Eller de kanske inte har sex, men de parar sig i alla fall.
Gubben var i Kil igår och lyssnade på föredragning om Kalmarmodellen och kom hem lyrisk.
Det handlar om att man har problem i Sverige med att älgarna har för små kalvar när vintern börjar, alltså ungefär nu vid älgjaktstid. Och man har inte vetat varför det är så. Men nu vet man och det har med storleken att göra. Storleken på älgtjurarna och deras horn.
Älgkon brunstar i flera omgångar och de som får para sig först med en älgko är de stora tjurarna. De tjurar som är storväxta och som har rejäla horn. De har också det mest aktiva brunstbeteendet, dvs sparkar upp gropar som de sedan urinerar i osv. Det är tilldragande för korna som flockas runt en sådan tjur. Man kunde visa att en stor och aktiv tjur kunde ha 5-6 kor runt sig i rättan tid. Under den här tiden är de mindre och inte så välutrustade tjurarna inte välkomna i gänget. De får gå och vänta på sin tid. För när de första brunstperioderna har gått förbi så kan de också få para sig.
Det som har hänt är att det finns för få stora tjurar. Det betyder att korna kommer i brunst för sent och blir dräktiga för sent på säsongen. Då föder de kalvarna sent och de hinner inte bli så stora före vintern. Nu ska man vända den här trenden genom att spara kapitala stora tjurar som kan får korna i brunst på ett mer effektivt sätt och som ser till att de blir dräktiga tidigare.
Nu har jag varit hjälpsam mot gubben och skrivit om detta på bloggen. Jag fnissar ju lite medan jag skriver och undrar vilken nytta man kan ha av detta i Hagsätra, Solna, Sollentuna och Nacka eller på Kungsholmen, eller var nu mina bloggläsare bor.
Gubben var i Kil igår och lyssnade på föredragning om Kalmarmodellen och kom hem lyrisk.
Det handlar om att man har problem i Sverige med att älgarna har för små kalvar när vintern börjar, alltså ungefär nu vid älgjaktstid. Och man har inte vetat varför det är så. Men nu vet man och det har med storleken att göra. Storleken på älgtjurarna och deras horn.
Älgkon brunstar i flera omgångar och de som får para sig först med en älgko är de stora tjurarna. De tjurar som är storväxta och som har rejäla horn. De har också det mest aktiva brunstbeteendet, dvs sparkar upp gropar som de sedan urinerar i osv. Det är tilldragande för korna som flockas runt en sådan tjur. Man kunde visa att en stor och aktiv tjur kunde ha 5-6 kor runt sig i rättan tid. Under den här tiden är de mindre och inte så välutrustade tjurarna inte välkomna i gänget. De får gå och vänta på sin tid. För när de första brunstperioderna har gått förbi så kan de också få para sig.
Det som har hänt är att det finns för få stora tjurar. Det betyder att korna kommer i brunst för sent och blir dräktiga för sent på säsongen. Då föder de kalvarna sent och de hinner inte bli så stora före vintern. Nu ska man vända den här trenden genom att spara kapitala stora tjurar som kan får korna i brunst på ett mer effektivt sätt och som ser till att de blir dräktiga tidigare.
Nu har jag varit hjälpsam mot gubben och skrivit om detta på bloggen. Jag fnissar ju lite medan jag skriver och undrar vilken nytta man kan ha av detta i Hagsätra, Solna, Sollentuna och Nacka eller på Kungsholmen, eller var nu mina bloggläsare bor.
Man tar sig för pannan!
Man tar sig för pannan när man läser i NWT i lördags 26:e september angående beslutet att ta bort två vargar genom skyddsjakt i Värmland. Det är ett historiskt beslut och fattat i enlighet med konventioner och överenskommelser, tillstyrkt av forskarna på Grimsö viltforskningsstation. Man anser inte att denna skyddsjakt hotar vargstammen.
Men Mikael Karlsson Naturskyddsföreningen tycker att det är fel. Att han tycker det är inte överraskande och allt annat vore väl konstigt med tanke på föreningens policy.
De som har ansökt om skyddsjakt är lantbruksorganisationen, jägarorganisationer och kennelklubben. Man har ansökt om skyddjakt för att göra vargarna mer skygga och ta bort ett par av de individer som anställt stor skada på hundar och andra tamdjur.
Det Mikael Karlsson förfasar sig över är att jägare visat glädje över beslutet. Hur puckad får man bli. Det är klart att jägare, lantbrukare och hundägare i vargområden är jätteglada att man äntligen fått möjlighet att åtminstone litet förbättra situationen. Och att man äntligen fått gehör för krav på skyddsjakt efter jag vet inte hur många ansökningar! Det är magstarkt att begära att man inte ska vara glad över varje litet steg i rätt riktning.
Men Mikael Karlsson Naturskyddsföreningen tycker att det är fel. Att han tycker det är inte överraskande och allt annat vore väl konstigt med tanke på föreningens policy.
De som har ansökt om skyddsjakt är lantbruksorganisationen, jägarorganisationer och kennelklubben. Man har ansökt om skyddjakt för att göra vargarna mer skygga och ta bort ett par av de individer som anställt stor skada på hundar och andra tamdjur.
Det Mikael Karlsson förfasar sig över är att jägare visat glädje över beslutet. Hur puckad får man bli. Det är klart att jägare, lantbrukare och hundägare i vargområden är jätteglada att man äntligen fått möjlighet att åtminstone litet förbättra situationen. Och att man äntligen fått gehör för krav på skyddsjakt efter jag vet inte hur många ansökningar! Det är magstarkt att begära att man inte ska vara glad över varje litet steg i rätt riktning.
Friskvårdstimme
Jag har schemalagt en timme friskvård per vecka. För det mesta sker den timmen lite mer inbokat men just idag blev det i stället en lång mycket rask promenad bort emot Tobyn på andra sidan sjön. Det var vackert i solnedgången.
Oskar!
Oskar är så söt. Han var med på min friskvårdstimme idag. Idag är sista dagen han är så här raggig. Imorgon blir det trimning och stora delar av honom hamnar i en plastkasse! :-)
I morse!
Ville se hur en sån här bild kunde bli. Men det är helt ok. Så här såg det ut i morse när jag åkte till jobbet. Högst upp från mâtensbacken är det här vyn över Årjäng. Det var jättefint med solsken och dimmors dans över hustaken.
Barns behov av kojor!
Barns behov av kojor är omättligt. När jag flyttade in i nuvarande lokaler så gjorde jag en koja av ett bord genom att häfta fast ett stadigt tyg runt kanten. Men det räcker aldrig med en koja. Barnen hittar nya kojor hela tiden. Det går bra att ha koja under arbetsbord också. Fotstöden kan fungera som bord i kojan och där kan man ha boken. Ibland lägger vi en filt över om någon vill ha det lite mer ombonat.
Under ett bord, bakom ett skåp.....
I den riktiga kojan när jag lyfter upp tyget för att ta kort. Två får bra ´plats här.
Bakom dörren på saccosäcken kan också bli en koja......
Jag tror egentligen inte att barn är skapade att sitta på stolar vid bord särskilt länge. Det här funkar bra och ger ett lugn i arbetet. Men några vill ha borden förstås.
MÅNDAG 1:a oktober 2007
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Om Schulmania!
Om Alex Schulmans bloggavslut finns många inlägg på bloggen och jag hade inte tänkt göra något eget. Men nu är jag lite bekväm och publicerar istället ett par kommentarer som jag gjort i andra bloggar.
Hos Annaa skrev jag så här:
"Schulmania är ju ingenting annat än gammal skolgårdsmobbning fast i nya kläder. Mobbaren gör sig lustig över någon (som inte tycker det är lustigt!) och runt om står de som skrattar. Och mobbarens ursäkter är de gamla vanliga; "alla gör ju", "det var bara på skoj".
Dessutom att höra ursäkten om att samhällsklimatet har blivit hårdare är som att höra Kurt Olsson. Samhällsklimatet blir inte hårdare av sig självt, det görs hårdare av människor som Alex Schulman och det vore klädsamt om han tog ansvar för det istället för att skylla på dem som kommenterar och på sin arbetsgivares önskemål"
Hos En liten tant skrev jag så här:
"För mig har han (Alex Schulman) gett den öppna, av överheten godkända, mobbningen ett ansikte. För mig kommer Schulmania alltid att vara ett begrepp synonymt med att hänga ut någon till offentlig smutskastning med något slags putslustigt gränsöverskridande som enda motiv. Precis som du påpekar så handlar det om en modern variant av mobbning, varken vackrare eller mer originellt än så. Och precis som vid vilken skolgårdsmobbning som helst så betraktar mobbaren sig själv som i stort sett oskyldig. Alla andra ville det och hejade på. Han ville det egentligen inte själv, han gjorde det för att tillfredsställa kommantatorerna och sin arbetsgivare och allmänhetens blodtörst. Alltsammans ursäktas här och där med att det blivit en hårdare samhällsklimat. Ett hårdare samhällsklimat skapar sig inte självt, sånt händer enbart i Kurt Olssons värld. Det skapas medvetet av människor som Alex Schulman. Man bara vill spy över det här spelet för gallerierna."
Så här svarar En liten tant (som finns med i min länklista):
Inga: Du sätter fingret på den ömmande punkten, varför det är så allvarligt att den här typen av personer haussas - att det skapar ett hårdare samhällsklimat.Undrar vad hans morfar Sven Stolpe skulle ha tänkt och tyckt. Stolpe som på sin tid sa bl.a. detta:
"Det skrivs böcker om vår kulturs stormän, dess profeter och nyskapare, dess stora diktare och konstnärer.
Mera sällan skriver man om kulturens destruktörer, de många ? ofta högt begåvade ? personer som väsentligen river ned och förlamar, som föröder och förgiftar. Min avsikt är att fästa uppmärksamheten på sådana destruktörer och skadegörare i svensk kultur."
Slut citat från En liten tant.
Sven Stolpe är ju morfar till Alex Schulman och var en kulturpersonlighet av rang på sin tid. Hans yttrande ställer Alex Schulman i det ljus han förtjänar. Visst känns det som läge att jubla över att Alex Schulman stänger sin blogg men ännu mer som läge att gråta över att den någonsin kunde öppnas.
Rekommenderar dagstidningar.nu
Jag läser många tidningar och ofta på nätet. Det har varit en vana i nu rätt många år och jag använder en bra sida att utgå ifrån. Den heter http://www.dagstidningar.nu . Här finns alla upptänkliga tidningar på samma sida och dessutom en lista över de senaste nyheterna från olika tidningar. Den rekommenderas!