60-årskalas i norska Askim!
I lördags lyckades vi med konststycket att gå på två 60-årskalas. Det senare var i norska Askim och vi firade en god vän som har sommarhus på andra sidan sjön i Egenäs. Det var U som fyllde i måndags och nu var vi bjudna hit att fira med. Vi tyckte det skulle bli spännande att se om man firar ungefär som vi gör här i Sverige och det gör man.
Vi hade en trevlig kväll med mingel bland många obekanta men också ett antal bekanta. Det var många tal förstås och sprirituella sådana. U har varit yrkesmilitär i många år och efter att fått pension därifrån ägnat sig åt annan verksamhet.
Det blev alltså många berättelser med anekdoter från militärlivets strapatser och från åren uppe i nordnorge. I familjen har man också utmanat varandra att klättra på trollväggen. Jag har förstått att det är rätt ovanligt med höjdskräck bland norrmän. Och jag förstår varför. Det har varit ett naturligt urval under århundraden så bara de utan höjdskräck har blivit kvar. Det finns alltså hus i Norge där barnen måste bindas i långa rep när de leker ute i trädgården eftersom de kan riskera att falla utanför tomten några hundra meter rätt ner!
Vi fick också glädjen att träffa och höra en en man från nordnorge som kunder försörja sig på att ha 20 mjölkkor. Det är också en skillnad mot Sverige. I Norge subventionerar man jordbruket så att de små gårdarna finns kvar och även fåren på skogen. Det är inskrivet i norsk grundlag att fårägare har rätt att ha sin får betande fritt i skogen utan stängsel.
Men 60-årskalasen är som hemma och vi hade en underhållande kväll med god mat, en lättsam toastmaster (svärsonen) som höll i det hela. Det var som sagt sång och musik med hemsnickrade visor för kvällen och talen var i många fall historieberättande. 
