Agenda

Idag har jag förberett lite mat till imorgon. Då äter vi en bit tillsammans  med några som hjälpt oss mycket under den benbrutna tiden. Det är roligt med mat! Både att planera och göra. Men bakà kan jag inte alls så det avstår jag från.  Det blir praliner till kaffet :-).
 
Sportlovsveckan närmar sig sitt slut. Det har varit fantastiskt. Och början på nästa vecka är hett efterlängtad. Då kommer lille Bill med kusin och deras föräldrar på besök. Oj, så roligt det ska bli. 
 
Jaktsäsongen är nu avslutad och för gubben börjar det han kallar den årliga transportsträckan fram till nästa hundsläpp, 21:à augusti.

Dimma över sjön onsdag!

 
 
Det är ingen ordning på bilderna, men det var en fantastisk upplevelse onsdag förmiddag. När jag kom ut till sjön med skidorna för att ta en runda så var dimman en vägg. Men medan jag tog på mig skidorna o startade turen så bröt solen igenom, det var ett riktigt skådespel. 
 

Rimfrost onsdag minus 7

Igår onsdag eftermiddag var det vacker rimfrost och rätt kallt, - 7 grader.  Jag åkte två rundor under dagen, en på förmiddagen och en på eftermiddagen, sammanlagt någon mil.

"Vi tolererar inga förlorare" ...

... är titeln på Britt -Marie Mattssons tegelsten om klanen Kennedy. 600 sidor är pocketversionen på
 Jag har läst halva och den är riktigt bra!
Jag varvar skidåkning och medborgerliga plikter med läsning. Återkommer till den senare.

Agenda

Idag onsdag blev det en halvmil plattskidor på förmiddagen och lika mycket på eftermiddagen. Bilder imorgon torsdag. Fantastisk dimma och så bryter solen igenom.

Spår på isen

 
 
Bild 1. Spår av vintermetare, borrade hål i isen, ofta gruppvis och så lite blod mellan varven där fisk har tagits upp.
Bild 2. Bävern har fällt träd efter strandkanten.
 
Bild 3. Benbrutet exemplar av arten Homo Sapiens
Bild 4. Hare
 
Bild 5. Nätfiskare som uppenbarligen har vittjat nätet ofta att döma av den väl upptrampade vägen
Bild 6. Rådjuren vid Dramstadholmen
 
Bild 7. Spår av flera rådjur bredvid varandra
Bild 8. Räv i galopp
 
Bild 9. Älg
Bild 10. 4 rådjur som sprungit efter varandra o haft bråttom
 
Bild 11. Hare som skuttat ovanpå snön, det är skogshare
Bild 12. Skidåkare
 
Bild 13. Mer skidåkare. När jag ser det här så tänker jag att det måste ha varit från skuggan som hällristarna avbildade människor. Inte så konstigt eftersom de inte hade speglar och kunde få rätt proportioner
Bild 14. Snöskoter. Man kör med bilar också på sjön nu när isen är så tjock.
 
 
Bilderna är från gårdagens, tisdagens lilla skid- tur, en slinga hann jag, alltså 4 km. Sen måste vi åka till Karlstad. Mitt på sjön var snön lite vattnig nu. Jag fick hjärtsnörp förstås o var tacksam för isdubbarna. Men gubben säger att det är ingen fara. Och jag kan fattà att det måste bli sprickor i ett så stort isflak, men jag vänder nog ändå vid Pers udde i fortsättningen.
 
.

Gles o trossbotten

Gles kallas det som lagts i taket. Och plattorna i golvet kallas trossbotten. Det här gjordes igår måndag för att sen  kommer en bil och sprutar in isolermateriel. Detta är Håkan o Peter som jobbar med förrådet
 

Rådjur måndag

4 rådjur håller till mellan Dramstadholmen och Gyltenäs Pers Udde verkar det som. På eftermiddagsturen, en runda på 4 kilometer, så var de uppe på holmen. Inte särskilt skygga. Oskar strävar på i långkopplet. Idag var inte ett moln på himlen. Sammanlagt så blev det alltså 12 km plattskidor idag, 8 förmiddag o 4 eftermiddag.

Fegis

Jag vet inte om det är fegt eller klokt att envisas med att åka skidor med isdubbarna redo. Isen ska ju vara 30 cm nu så det borde vara riskfritt, men det känns ändå som en billig livförsäkring att ha dem där. 
 
Igår blev det sammanlagt 13 km. Hade tänkt göra färdigt den sista rundan på 4 kilometer. I så fall hade det blivit 16 km men  då var lille taxen Oskar trött. Han la sig ner och började bita under tassarna på snön! Så jag vände hem igen och han var lite tacksam för det tror jag. 
 
Idag måndag har jag åkt två varv, sammanlagt 8 km alltså i strålande solsken. Det är gudomligt fint. Jag jäktar inte men tog tiden och nu går 8 km på 50minuter.  Då har jag en liten vilopaus efter halva. 4 rådjur såg jag idag en bit ifrån mig, tur att inte Oskar fick se dem.

Sekreterare på ett årsmöte ...

...blev jag helt oförhappandes ikväll. Det var länge sedan sist, men jag hoppas jag får ihop korrekt protokoll. Mötet var bra i alla fall, positiv anda och god  sammanhållning. Ordförande höll disciplin så vi var färdiga i rimlig tid också.

Suverän skärbräda!

 
Den här skärbrädan från Ikea är himla bra. Den ligger över ena diskhon och man kan skära massor på en gång. Sen är det bara att köra runt  med diskmedel o borste och spola av så är den ren igen. Jag har den på plats nästan jämt. Just här så har jag skurit upp ingredienser till Kasslerpytt. Det är tärnat kassler, äpple, lök, skållade tomater. Kasslern och löken bryner man, sen i med resten och på med grädde eller sojagrädde, salt och vitpeppar. Kan behövaredas av. Serveras med kokt ris. Inte helt fel, vi äter den här rätten ibland. 

8 km plattskidåkning...

... blev det idag söndag! Och i en följd på förmiddagen. Det blev alltså 4 km-slingan två varv och det tog nästan exakt en timme med en del stopp för att ta bilder och snyta näsan. Märkligt nog var jag inte särskilt trött efteråt, det kändes som om jag skulle ha kunnat fortsätta hur länge som helst. Men man blir inte så matt av plattskidåkning på sjö, det liksom bara flyter på. Nu har jag fått pli på taxen också. Igår ville han tvärnita vid alla spår som vi korsade, men idag räcker det med ett skarpt NEJ, så springer han vidare i fyrhjulingsspåret bredvid skidspåret. Nyttigt för honom att få röra på sig så pass, nu ligger han stilla på golvet i en solstrimma.
 
Om inte solskenet värmt upp snön för mycket så blir det nog en tur i eftermiddag också. 

Antika skidor!

Nästan i alla fall. Det är sanningen att säga äldste sonens skidor från 1980-talet. Pjäxorna är från samma tid, plösen vittrar och klibbar.Försökte för ett år sedan att köpa nya pjäxor som passar till de här skidorna, alltså med en sån där metallhank längst fram som ska häktas fast på skidbindningen. 
- Såna pjäxor får du nog leta efter i en antikaffär eller på loppis, sa försäljaren  medlidsamt
 
Och jag fick en bestämd känsla av att den unge mannen  tyckte att  gamla kärringar också passade bättre på loppis än kavandes runt i skidspår.
 
Skidorna o pjäxorna fungerar för övrigt bra trots aktningsvärd ålder. Sonen slet inte värst på dem, intresset för längdskidåkning var minimalt där. Den sporten utövade han nog bara när han var deporterad ut på skolutflykter eller liknande tvångsarrangemang. Det var fotboll och tennis som gillades och möjligen skidor nerför. 

Lämnar eremitlivet ...

... gör vi nu lite långsamt. Några goda  vänner här i kväll på kaffe efter maten. Och det funkade med brutet ben.  Nästa helg hoppas vi att det ska gå att sitta en hel kväll,utan allt för mycket ont.

Spårläggning på Östra Silen

 
Igår lånade gubben alltså spårläggare att hänga efter fyrhjulingen. Så här fint blev det och Oskar gillar att åka med. Nu har jag åkt 4 gånger 2 kilometer skidor varje dag sedan itorsdags, i tre dagar. Ett pass förmiddag o ett eftermiddag. När jag måste spåra själv så tog det nästan en timme, men nu går det på drygt en halv timmer. Och med fjäderbelastat långkoppel som Roland köpte på Lantmännen så kan Oskar också hänga med. Helt suveränt skönt!

Snopptoa - vad är det????

Ögonen råkade bara hamna på en annons i tidningen ATL, den som kom idag fredag. Så här lyder den:
 
" Ombud sökes, gärna kvinnliga, lättsåld snopptoa för män. Tel 070 - 281 89 56"
 
Den finns där alltså, på riktigt! Fast jag fattar inget! Vad är en snopptoa för män???
Gubben gissar på urionoar, men då borde det väl ha stått urinoar och inte det kryptiska snopptoa??
 
Ni som har tidningen ATL kankolla själva, sidan 45.

Förråd

Här är byggebilder från förrådet.

Förråd igen

 
 
Bild nr 1 uppifrån är det som ska bli utsikten från bastun. Det blir härdat glas och en sorts film som ger insynsskydd fast man kan se ut. Nu är det bara byggplast för hålet i väggen.
 
Bild 2 o 5 är samma. Det är gästrummet i förrådet. Till höger är väggen som blir bakomsängen. Där ska alltså regnskogstapeten sitta och sen blir det typ indiskt med lila, låtsassiden, låtsasguld, låtsaskristall osv. Sängen blir  höj- och sänkbar förstås. Och sittplatser, omkläd för bastun. Till vänster syns lite av glaspartiet som blir helt öppningsbart. Väggbeklädnad kan man fundera på. Om målarfärg kanske utfärg som tål temperaturväxlingar? Eller väv o målning? Golvet trä antagligen, svartmålat, kanske också någon utefärg eftersom det ska tåla frost? Ja och så kan man fundera på Solarventi solpanel för att hålla luften frisk? Någon som har erfarenhet?
 
Bild 3 är ingången till det lilla låsbara förrådet bakom bastun
 
Bild 4 är utsikten som man kommer att ha från gästsängen när man lyfter huvudänden. Byggplasten ska ersättas med ett helt öppningsbart glaspartiet och en glasdörr som ocksåär entredörr. Man ska kunna kliva ut på någon sorts trädäck. Runt hörnet, lite diskret på baksidan blir uteduschen till bastun, på trädäcket som kommer att gå lite runt. 
 
Bild 6 är alltså förrådet utifrån. Till vänster blir glaspartiet in till gästrummet och till höger glaspartiet in till bastun. Fast nu är det som sagt bara byggplast.

Skidspårläggare ...

... fixade gubben omgående, tack för det och , tack Karl-Erik o Per-Ove! 
Så nu har han med hjälp av den och fyrhjulingen lagt skidspår från Signebybryggan ända ut till Dramstadholmen, heter visst Högbergsholmen på kartan, förbi Önnebyn i alla fall. Sista biten så gjorde han ett par spår runt holmen på 4 respektive 2 kilometer. Där är spåret så hårt att man kan staka sig fram. 
 
Jag åkte en timme på förmiddagen och en dryg timme på eftermiddagen. Himla skönt är det och så vackert.
 
Spåret är förstås tillgängligt för alla åksugna. Hoppas det får vara ett tag så ingen går i det. 

Bilder på förrådet ...

... som är  under byggnation kommer nog imorgon? Funderar just nu mycket på vilka väggbeklädnader invändigt som tål frost. Gubben säger att det inte ska värmas upp på vinterhalvåret o det ändrar en del förutsättningar. Men jag håller nog ändå fast vid grundkonceptet med regnskog, falska växter, guld o sånt. Kitsch alltså.
Fast själva skogen kanske får bli tyg eller något som går att ta bort efter säsongen, istället för den tänkta fototapeten. Jag misstänker att tapet krullar sig i frost.

Agnars

Igår torsdag var vi ute vid Agnarshuset. Så här blir det sett från  sjön med det nya förrådet. Utvändigt blir det samma som huset, järnvitriol och rött. 
Sen kommer bilder inifrån och byggebilder. 
Gustav i den nordiska natten statyn är fin där han övervakar gubbens snöröjning, litenklädsam vit mössa har han fått o halsduk. ;-)

Skidor ledig torsdag!

Det var fantastiskt väder idag. Jag passade på att åka skidor på sjön. Först en timme på förmiddagen, sen en timme till på eftermiddagen. Kondisen är urusel, en månad som "personlig assistent" har inte förbättrat den. Men nu är det fint väder framöver och kanonföre. Det finns inga spår så jag får spåra själv. Undrar om inte gubben kunde skaffa en spårläggare att hänga på fyrhjulingen? Tror att det finns. Fast nu gick det hyfsat bra, bara några centimeter snö. Tredje rundan så var spåret riktigt bra.

Såld ...

... är sonens lägenhet. Tack o lov, det är en ansträngande process för föräldrar  varje gång. Vi springer där med mobiltelefonerna i högsta hugg för att få sms om nästa bud. Den såldes alltså ganska snabbt och säljarna var nöjda med både  priset och köparna. Nu kan vi pusta ut och se fram mot Bill o Bobo - besök med vidhängande föräldrar! Himla mysigt att få träffa alla!  Bobos leende där på senaste lilla filmen som vi fick, det kan smälta en glaciär! Vi måste få se det i verkligheten! 
 
Nu tar jag redan sportlov faktiskt och håller tummarna för fint väder framöver.Imorgon blir det nog bilder från den nya byggnaden vid Agnars

Är matte onödigt?

Nja så drastiskt uttrycker han sig inte, professor Stellan Welin, men menar att man behöver inte särskilt mycket matte för att klara av vardagslivet och det har eleverna genomskådat. Så därför är svenska elever dåliga på matte och vi borde inte plåga dem med ännu mer är hans åsikt. Tja, detta kan man säkert diskutera länge.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/modernt-liv-kraver-inte-sa-mycket-matte_7926804.svd

Kvinnor babblar mest ....

... och vi kan inte rå för det! Nu är det bevisat, inte bara en fördom. Det handlar om genetik och att vi har mer av ett visst protein som gör oss mer benägna att hålla på med språket.  Vi kan alltså bara inte låta bli.Är det inte så att det är fler kvinnor än män som bloggar till exempel? Eller är det en synvilla? Fast å andra sidan finns en hel del män som också pratar mycket och de kan vara väldigt manliga. Säkert genomsnittliga skillnader som grupp men skillnader mellan individer är större.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/protein-ger-sprakligt-overtag_7929090.svd

Strumpforskning ...

... blir det nu, på hög nivå utifrån strikt empiriska jämförande  studier med kvalitativ ansats. ;-) Det första forskningsobjektet inhandlades idag i Karlstad i någon sorts sportbutik. Jag får alltid panik i såna och skyndade mig in och ut igen, hann aldrig se namnet. Min blygsamhet förbjuder mig att tala om vad strumporna kostade.  Sen ska jag skicka efter några par på nätet. Efter grundlig analys kommer sen ett större antal att inhandlas av de strumpor som verkar bäst, som inte hasar ner och som inte klämmer. Hittills kan jag bara konstatera att utbudet av de strumpor jag vill ha;  bomull, tunna och inte hasar ner, är störst på nätet. Och priserna där är rimliga.

Himla bra om varg ...

... på Värmlands Museum i Karlstad; gå dit! Fotograf Mia Petzälls bilder är otroligt vackra! Och lyssna gärna på intervjun som gjordes med henne.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/museet-oppnar-for-vargdebatt
Sen kan det ibland vara svårt att förstå logiken i att exempelvis Junselevargen får kosta 4 miljoner att bevara, medan vi har djurarter i Sverige som är globalt utrotningshotade och på dem offras inte särskilt stora resurser. Vargen är ju trots allt ett av jordens vanligaste däggdjur, med en enastående förmåga att överleva under olika betingelser.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/junselevargen-har-kostat-fyra-miljoner 
Att de som berörs negativt i vardagen av varg är avigt inställda till det här djuret är inte så konstigt men att människor som inte alls berörs i praktiken kan visa en så enorm entusiasm för just denna djurart är lite märkligt. Det är skillnad på djur och djur. Kan det vara naturorganisationernas gigantiska reklamkampanjer som ligger bakom detta? Riktad varg-pr i stort uppslagna annonser ger ju inte bara en oerhörd sympati för vargen som djurart utan också klirr i kassan för organisationerna som ligger bakom. Pengarna strömmar in och ännu så länge har ingen vågat granska hur de används. När man kollade de "humana" hjälporganisationerna så avslöjades en hel del girighet, risken finns alltid att några inte orkar hålla fingrarna ur syltburken när tillfälle bjuds.
 

Råttor och RÅTTOR finns det!

Vi har aldrig haft råttor huset förut. Jo, en liten mus för länge sedan, som tog sig in genom en öppen källardörr och letade sig upp i våningen. Men hon avlivades snabbt av katten vi hade då.
 
Igår så stelnade jag till vid ljudet av ett högljutt knaprande bakom ryggen när jag åt i köket. Efter lite forskning så kom vi fram till att det måste komma från utrymmet mellan ytterväggen och skafferiet. Jag tog genast ut allt innehåll i skafferiet och undersökte det, men där fanns inga spår av råtta eller mus.
 
Men ljudet av knaprandet fortsatte under dagen och det var inte på enkelt vis. Det var extremt högljutt, hördes i hela huset inklusive ner till källaren! Det var inga snabba små snabba knapringar utan långsamma och ljudliga. Man såg framför sig en råtta av ordentlig storlek för att åstadkomma något sånt. Även om man slog hårt i väggen så kom ljudet strax tillbaka igen. Ingen liten blyg typ alltså!
 
Vi konfererade och insåg att Anticimex som vi har avtal med för våra hus, inte skulle kunna komma på studs, så nu var goda råd dyra. Roland tänker bra fast han bryter ben ibland. Och kom på att man kunde spruta in något illaluktande i hålen i skafferiet, de som finns för att fästa hyllorna. Och så snabbt  sätta på silvertejp över dem.
 
Så fick det bli. Idag har jag gjort rent allt och städat ur skafferiinnehållet, slängt allt gammalt och ställt tillbaka. Ingen råtta har hörts under hela dagen! På kuppen fick vi skafferiet städat o konstaterat att ingen mus eller råtta varit där inne.
 
 

Vedkorgar o hundvalpar igen då!

En statsvetare tror som jag; C har slarvat bort sina kärnväljare på landsbygden, tappat sina möjligheter att profilera sig som ett parti som värnar om miljön och inte lyckats attrahera nya väljargrupper. Man har bildlikt uttryckt  försökt sälja vedkorgar och hundvalpar samtidigt och lyckas inte med någondera särskilt väl. Ett alltför brett fokus blir inte trovärdigt, frågorna hänger inte ihop i ett ídeologiskt mönster så som den gamla partiprofilen gjorde. Och som jag tror att en partiprofil måste göra för att gå hem.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/statsvetare-darfor-tappar-c-valjare_7923646.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-blir-riktningen-for-c-mindre-tydlig_7924140.svd
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/darskap-eller-genialitet
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ett-hogt-pris-for-det-mest-oppna-partiet_7925976.svd
 
Enda chansen för partiet är att ta tillbaka sin landsbygdsprofil och sätta in Eskil Erlandsson som partiledare. Han har stort förtroende ute i landet bland C-kommunpolitiker och de traditionella väljarna. Om man till sin gamla lantbruks- och skogsbruksprofil, lägger bra mat (rätt märkt!),  rent vatten och fungerande kollektivtrafik,  så har man säkert 10 % av väljarna. Det finns rätt många borgerliga väljare som skulle vilja ha ett verklighetsförankrat borgligt miljöparti, ett parti som inte hela tiden ropar på gamla kommunistiska lösningar  av miljöproblemen.

Vingar ....

... ska jag inte köpa för pengarna.
MEN NYA STRUMPOR MED ORDENTLIG RESÅR!
Nu får det vara slut med att vara dumsnål och gå omkring med strumpor som har blivit slappa i resåren. Alla gamla åker i soporna och så blir det nya. Efter långpromenader ska det inte vara  så här i fortsättningen, det känns så obehagligt att gå med strumporna nedhasade längst ner i  skorna.

14 minuter ...

... fattades det till en etta igår för Jazz på elitprovet i norska Mysen. Men tvåan gör att det är meningsfullt att starta idag igen, så de är iväg, han och gubben och Bosse. Jag antar att det är Bosse som får gå, för Roland tar sig fortfarande inte fram så snabbt. Det är helst med en käpp. Benet är svagt än, men bättrar sig snabbt nu.
 
Uppdaterat: Nej det gick inte, Jazz fick inte opp hare på jaktprovet idag söndag i norska Mysen.

"Lill-Tarzan å jag" av Johan Hedenberg

"En berättelse från världens bästa land".
 
Detta var en bok jag nappade åt mig i förbifarten när jag senast var i Åmål  och slank in på den fantastiska bokhandeln där. Jo, lilla Åmål har en helt suverän och välsorterad bokhandel fortfarande. Jag är där varje besök i staden och något är alltid med hem. Åmål är egentligen värt ett besök enbart för sin fina bokhandel, såna är bristvara idag.
 
När jag stod och vände och vred på Hedenbergs bok,  så tänkte jag att författaren är bara lite yngre än mig, född 1955 tror jag, och han skriver om sin uppväxt i Vällinby, förorten till Stockholm som han är jämngammal med. Jag vet ju en del om hur det var att växa upp på landet men har ingen aning om hur det var i en förort,  en annan värld, skulle vara intressant att ta del av. Så boken fick följa med hem.
 
Och det är en himla bra bok, en strimma av ärlig verklighetsskildring! Jag nästan sträckläste den nu över helgen och det är ovanligt. Boken handlar förstås om Johan och hans uppväxtfamilj, den tar också upp hans intresse för trav och hästar samt  operationen av en stor tumör i hjärtat för ett år sedan. Men den handlar mest  om pojk-barndom, Vällingby, förorts-nybyggar-miljön och den tiden  på ett sätt som är djupt gripande och oerhört välskrivet. Berättelsen rör sig på flera tidsplan och den följer parallellt  flera av hans barndomsvänner. Sånt  brukar göra glömska mig vimsig, men icke. Här är inga problem att hänga med i tidsväxlingarna / personväxlingarna och jag vet inte hur han bär sig åt för att fixa det! Skulle gissa att Johan har skrivit manus också, det här är så välkomponerat. Dramatik och röda trådar finns överallt, det hänger ihop.
 
"Skådespelaren Johan Hedberg är 50 år och han har precis fått veta att 28 av hans barndomsvänner från uppväxtens Grimsta och Vällingby är döda. Många av dem dog vid unga år.
Är det ett krig som dragit fram?" Så lyder texten på baksidan.
 
Visst finns det sorg och tragedi i den här boken, men också glimten i ögat och humor. Det är långt ifrån den jolmiga snyftpornografin som presenteras i boken "Svinalängorna" som är mitt hatobjekt. "Svinalängorna" var boken som fick mig att sky den här typen av litteratur i flera år.  Men nu vågade jag mig alltså tillbaka och testa igen och det var kanonbra. Har precis avslutat läsningen.
 
"Lill-Tarzan å jag" kom ut förra året som bok och nu 2013 som pocket, alldeles nyss alltså.

Lurats ...

... har ett antal av de humana hjälporganisationerna gjort; det var Rädda Barnen, Röda Korset och nu senast Reumatikerförbundet som använt insamlade medel till annat än det som var syftet inför bidragsgivarna.
 
Och ännu har man inte ens vågat börja granska alla de här organisationerna som säger sig värna om djur och natur!  De som vi ibland kallar de Gröna organisationerna! Det vore minst lika spännade som att få se vad för kött vi har i färdigmat egentligen. Ett globalt lurendrejeri!  Nu skojas det vildsint om hästköttsfynden.  Typ:
 
" Dagens dubbel" (på hamburgerförpackning)
"Täby kalops" (på köttgryta)
"Alla gillar lasagne,utom Conny  
för det var hans ponny"
 
Påminner mig osökt om när jag var barn och slutade äta kaninkött för det kunde faktiskt vara min älskade Muffungen, favvokaninen som slaktades och hamnade i frysen.

Bill leker o busar!

Här är grötskålen på huvudet!

Kobajs ...

... i kött från Holland vilket  hamnat  i färdigmat;  hamburgare och kebabkött. Två barn sjuka av ehec. Detta var värre än hästköttskandalen. Men understryker att det finns behov av bättre kontroller nu när vi får in kött från många olika länder, kött som transporterats både levande och slaktat kors och tvärs. Undrar om det är så genomtänkt att göra det man gör nu:; långsamt ta död på det svenska jordbruket som har hårda kontroller på djuruppfödningen och göra oss beroende av import. Både ur klimatsynpunkt och ur kollsynpunkt borde det vara bättre att satsa på närodlat och näruppfött.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/spar-av-kobajs-i-hamburgare 
http://www.dn.se/debatt/livsmedelsbranschen-utokar-kottkontrollen

Lägenheten på Holländargatan...

 ...säljer sonen, Carin och lille Bill. Den är väldigt fin och har ett kanonläge några minuters promenad från Hötorget, ändå tyst och lugnt bredvid park. Synd att den blev för liten efter Bills ankomst, en större bostad är redan inköpt.
Proffs tar numera kort på lägenheter som ska säljas och det ser väldigt snyggt ut, inte en leksak så långt ögat når.
;-)
http://www2.skandiamaklarna.se/beskrivning.aspx?guid=44BRPELGFI3533RG&typ=CMBoLgh&hemnet=1

Vedkorgar och hundvalpar

Så stod det på ett kvitto på ett hundköp som vi gjorde för länge sedan. Vi köpte en valp av blandras på 80-talet och kvittot som vi fick hade en logga med en vedkorg längst upp till vänster och en med en hundvalp längst upp till höger.  Han som sålde hundvalpen hade alltså en professionell tillverkning av vedkorgar och dessutom en kennel med försäljning av hundvalpar. Allt var trycket på gulnat gammaldags papper, utskrivet med manuell skrivmaskin.
 
Vi skrattade hjärtligt åt detta med kombon vedkorgar och hundvalpar!
 
Det blev  inte förtroendeingivande att marknadsföra två så vitt skilda områden samtidigt. Mest komiskt! Fast svårt att förklara varför.
 
Ungefär detta är väl Centerns dilemma just nu, man försöker liksom sälja både vedkorgar och hundvalpar samtidigt!  C  försöker vinna nya liberala väljare och samtidigt också få tillbaka de gamla landsbygdsväljarna. Det är på många sätt en omöjlig kombo om man vill vinna förtroende, det är två oförenliga storheter.
 
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/c-stryker-forslag-om-manggifte_7918626.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/c-stryker-forslag-om-manggifte_7918626.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20130216
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/oppenheten-stod-centern-dyrt_7915336.svd
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/plattare-skatter-eller-platt-fall_7919466.svd
http://www.dn.se/nyheter/politik/c-enigt-om-nytt-ideprogram
http://www.dn.se/nyheter/politik/loof-presenterar-forslag-till-ideprogram-pa-mandag 
http://www.expressen.se/nyheter/c-tar-bort-manggifte-ur-sitt-ideprogram/
 
Det räcker nog inte att stryka de mest kontroversiella förslagen, de om månggifte, fri invandring,  slopad skolplikt och slopad arvsrätt.
 
 

Vargpar med fräscha gener ...

... ska flyttas från Norrland till mellansverige. Gissa om det kommer att uppfattas som provocerande; att flytta ett  vargpar  till ett område som redan har massor av varg och som inte blivit kompenserat för varginplantering i form av jakt! Markägare och jakträttsinnehavare kommer att slå bakut! Rejält!
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2013/02/Vargpar-ska-flyttas-till-Mellansverige-1.43117/
 
Säga vad man vill, men fingertoppskänslan i varghanteringen är noll för närvarande! Ingen tycks ha noterat  att det stora hotet mot den svenska vargstammen  inte är att den ska falla ner och dö av inavel utan bristen på acceptans bland  de berörda!!!! I Finland har vargstammen minskat ytterligare nu, från c:a 700 när det var som mest till c:a 120 nu! Och det är inte inavel de dör av, det är illegal avlivning, genomförd av de berörda som fått nog.
 

Varg sågs idag ...

... vid Bosses sommarstuga, vid Järnsjön, i Leverhögen. L som alltid gått mycket med husets hundar, vågar inte  längre efter alla rapporter om vargförekomst i närheten. Många får betala ett högt pris med sin livskvalitet för frilevande varg i Sverige, medan andra inte påverkas alls. Man skulle önska att de som slipper,  åtminstone hade empati och inlevelseförmåga att kunna sätta sig in  i hur det är, försöka förstå vad vi måste stå ut med i praktiken.
 
I morgon och på söndag ska Roland o Bosse till Norge på jaktprov med Jazz, men det blir inte övernattning, de kommer hem emellan. Provet är inte så långt från gränsen. Jazz är i toppform nu, svårt att hålla hull på honom när han jagar så mycket som han har gjort de senaste veckorna. I Norge håller man i alla fall efter vargen, man är inte med i EU och nöjer sig med ett par flockar. Synd att inte Värmland kan gå ur Sverige och gå in i Norge istället.
 
 

Typ Tutti-frutti ...

... blev dukningen häromdagen. Fast så värst mycket festligheter är det inte. Det går inte att sitta länge med ett brutet ben. Vi har haft gäster en gång på 6 veckor,  levt som eremiter i vår egen lilla värld!  Men efter allt är över ska det bli en liten fest med dem som hjälp till som mest under den här tiden.

Skavlan inte så helylle ...

... småbarnsförälder och präktig programledare som man kan tro. I senaste numret av tidningen Café så finns en lång intervju med honom, där han bl.a. berättar att han dricker varje dag, tar sömntabletter kvällen före sändning för han är nervös och har svårt att sova. Intervjun kan man läsa i papperstidningen men också i premiär för iPad. Det är möjligt att läsa tidningen Café på iPad också, inte bara som papperstidning. Sonen som är redaktionschef på tidningen och övriga  redaktionen firar iPadpremiären ikväll. Det vet vi för att vi läste Jens Stenbergs Facebook och så försökte vi skypa med lille Bill men det gick inte eftersom fadren alltså var på firning.
http://cafe.se/en-helt-ny-lasupplevelse/  
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article16246348.ab
 
Runt i huvudet surrar ett blogginlägg om vitaminer och mineraler som tillskott. Men det har inte hamnat nedhamrat än.
 

Rätt i stort sett om betyg ...

... har forskaren Martin  Ingvar. Fokuset på betyg känns överdrivet. Betyg i sig spelar inte så stor roll.  Han har rätt i att barn måste lära sig läsa och det tidigt. Jag är glad över att vi på min skola länge har med hjälp av tester och observationer i god tid  fångat upp de barn som kan hamna i läs- och skrivbekymmer. Vi gjorde det till och med under den tid då det var jättefult att testa och sätta in åtgärder tidigt. Det hette då att man skulle låta gå och  vänta in. Det kan man också göra men då behövs en annan sorts skolan än den vi har. Då måste det finnas lärare som kan lära barn läsa även längre upp i åldrarna.  Och då krävs en undervisning som inte bygger på läsande utan mer på praktiska moment i de lägsta åldrarna. Men som sagt nu har vi inte en sån skola och då måste barnen lära sig läsa tidigt under sin skoltid. Det  krävs intensivträning och extra resurser för en del av barnen  för att bli framgångsrika där.  Och ofta extra reurser på ett sätt som får våra skolmyndigheter att rysa av förfäran och ilsket ta fram rödpennan vid sina inspektioner, dvs enskild träning med en lärare en kort stund flera gånger i veckan  samt en rejäl repetitionsinsats hemma tillsammans med  föräldrarna. Sånt får vi nästan inte göra, åtminstone inte hävda att det fungerar,  men vi framhärdar eftersom vi vet att det ger goda resultat. Och vi skulle förstås önska att den centrala nivåns administratörer inte petade i detaljer i vårt jobb. I framgångsrika Finland har man respekt för de enskilda lärarnas och skolornas professionalitet.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/hjranforskare-for-stort-fokus-pa-betyg-i-skolan
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-ar-dags-att-sluta-reformera-skolan_7916130.svd
http://www.dn.se/nyheter/sverige/knapp-planeringstid-for-lararna
Sen kan man också hålla med  SVDs skribent att skolan behöver arbetsro från reformer, men vi välkomnar förstås reformer som ger tillbaka planeringstid för lektioner och samtidigt tar borten del av  dokumentationshysterin. En kvart kvar för att för- och efterarbeta varje lektion är för lite. Sen är vi många som efterlyser ett förstatligande av skolan igen.  Den nivån som beslutar om kraven bör också vara den nivå som betalar och tar ansvar hela vägen.
 
 

Gips bort!

Idag torsdag togs alltså gipsen bort på gubben! Det sker med en liten maskin som väsnas alldeles otroligt, så vi måste alla ha hörselskydd på oss.
 
 
Under gipsen var såret fint läkt, men visst gjorde det ont här och där, leden har ju varit orörlig i flera veckor. Stor tacksamhet känner vi till Ortopeden vid sjukhuset i Karlstad som hela tiden har gjort sitt allra bästa och som har mött oss med vänlighet o omtanke. Det går inte att klaga på den vården.
 
De närmaste dagarna behövs nog kryckorna ändå som stöd, men inomhus funkar det utan. Sjukgymnastinsats blir det också nu för att träna upp benet igen. Svullet och lite ömt är det än vid fotleden.

Två harar ...

... lyckades gubben avliva under tiden han hoppade omkring på kryckor. Det här är nr två! Till helgen är det jaktprov i Norge för Jazz. Så det gick inte att fuska med jakten.

Märkning av vargtikar ...

.... för att kunna plantera ut djurparksvalpar med nya gener i deras valpkullar har varit besvärlig. Hittills i år har en tik märkts, men ingen i Värmland. För att lyckas måste man kunna spåra vargarna, för det krävs bra med snö och  helikopter förstås. Vecka nio sker de flesta parningarna bland vilda vargar och då gör man uppehåll i märkningsförsöken för att inte störa. Sen fortsätter man ytterligare ett par veckor innan det hela avslutas för säsongen. Som jag skrivit förut så är tiken i Glaskogsreviret aktuell för märkning. SVT har gjort ett reportage om försöken att märka varg.
http://www.jaktojagare.se/aktuellt/vargar-slipper-markning-under-parningsveckan
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/vargutplacering-osaker?&_suid=136077656632208506010288512726
 
I Vitsand har man problem med närgången varg; vid dagiset och på kyrkogården. Det upplevs som obehagligt.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/vargutplacering-osaker?&_suid=136077656632208506010288512726#./vi-har-haft-en-varg-vid-dagiset?&_suid=136081487113603476824848675846
 

Agenda!

Imorgon gäller det! Ska gipsen få gå eller bestå???
Återbesök på sjukhuset är det i alla fall och vi håller tummarna så de vitnar för att det nu ska vara slut på gipstiden. Inte för att vi vet riktigt vad som döljer sig under den, men även om det är ett smalt spaghetti-ben så ska det väl gå att träna upp.

Kostölden var försäkringsbedrägeri ...

.... misstänker man nu och bonden själv sitter anhållen misstänkt för att ha försökt lura till sig 700.000 från försäkringsbolaget. Leif GW lär ju ha skrivit på en lapp och lagt i ett kuvert vad han trodde om den här anmälda kostölden. Kuvertet ska öppnas o lappen läsas när allt är uppklarat. Han är en begåvad dramatiker och förmodligen en skicklig brottsutredare, en kombo som har sålt mängder av hans böcker och gjort honom rejält förmögen.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/anhallen-misstankt-for-kobedrageri_7912296.svd

Bill !

Jamen, det är klart att han redan läser!

Vargjakten i år är avblåst.

Det var nog spiken i kistan för försöken att få till en legal vargförvaltning! Men jag hoppas att jag har fel.

Från det ena till det andra när det gäller varg, så ska tiken i Glaskogsreviret märkas så fort det går. Märkningen kräver spårsnö och helikopterinsats. Undrar om det är hon som drar runt, eller om hon är kvar hemma?
http://www.expressen.se/nyheter/beslutet-blir-ingen-mer-vargjakt-i-ar/
http://www.expressen.se/kvp/varglarmen-fortsatter-att-sprida-skrack/

Bankerna älskar vår höga skuldsättning!

De är naturligtvis generösa med amorteringsfria lån, de har inget intresse av att vi betalar tillbaka ett enda öre av det vi lånar. Så fort vi amorterar så minskar ju bankens ränteinkomster. Om jag vore Ingves, skulle jag också vara bekymrad över att bankerna lyckats med konststycket att få oss att låna så mycket och betala tillbaka så lite på lånen. Hushållens skuldberg bara växer och det gör i princip bankernas också. Fast de tjänar storkovan på kuppen.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/ingves-hog-skuldsattning-kan-inte-ignoreras_7905672.svd
http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/11/svenska-bankers-skulder-11-900-miljarder/
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/cervenka-darfor-borde-banker-inte-fa-dela-ut-pengar_7899514.svd#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]-[]

Många kryckor blir det!

Många kryckor blir det bland. Fast här till vänster var det mer planerat. Länge dröjer det i alla fall, jag o Anders strävar på med personlig assistans! ;-)

Mer kött ska dna-testas!

Undrar vilka köttsorter man kommer att hitta i diverse färdiglagad mat? Det ska bli spännande att läsa om. Åsna? Känguru? Mer häst? Man får hoppas att det i alla fall är kött som vi är vana vid att äta här i Sverige, så det inte är mer exotiska köttsorter som man normalt äter i exempelvis  Kina.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/efter-larmet-fler-kottkontroller-i-butiker
http://www.dn.se/ekonomi/kott-dna-testas-i-jakt-pa-felaktig-markning
 
Och Marit Paulsson fortsätter i sann populistisk anda med krav på ett matens FBI ;-)http://www.svt.se/nyheter/sverige/vi-maste-ha-ett-matens-fbi
 
Inte bara lasagne, köttfärssås också.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hastkott-kan-ha-blivit-skolmat_7904680.svd
 
 

Ängebäcksvargen idag måndag

Idag måndag kom telefonsamtal från Sara, Gunnar i Gyltenäs dotter, att man sett varg idag i Ängebäck. Den sågs samtidigt som vargen i Tobyn så det kan inte ha varit samma varg. Detta är ju på andra sidan Årjäng, ner mot Lennartsfors, västsidan av sjön Västra Silen. Ett par mil härifrån fågelvägen kanske.
 
Jag har ingen uppgift vid vilket hus vargen är fotograferad, men den som tog bilderna är Maria Carlsson och jag räknar med att det är ok att publicera bilderna som jag fått via Sara. Tack! Kanske behöver vi hjälpas åt för att punktera myterna om vargens skygghet. De svenska vargarna är inte skygga, de jagas inte, har ingen anledning att frukta människan.
Vi vill inte ha det så här, leva med stora rovdjur i våra trädgårdar, runt våra husdjur.  Vem ska hjälpa oss ur eländet?
 

Sandavargen i Tobyn måndag

Jag tar mig friheten att kalla den Sandavargen så att vi kan hålla isär vargarna som nu springer runt våra hus.
I dag på morgonen visade den sig alltså först på Elgtån, sedan vandrade den mot Prästgården, sedan mot Tobyn och strök runt Ulrikas hästar och i Leif o Lailas trädgård. Därefter har den setts ute på isen på Östersil, vid Strutsholmen, vid Gyltenäs och vidare över Persbyn och fortsatte mot Dalslandsgränsen. Det finns spår av liggplats vid ett par ställen på isen, spår av urinering vid ett par ställen och en hög med avföring. Länsstyrelsens rovdjursspårare Lasse L är kontaktad och han får spårprov för eventuell dna-test.
 
Bilderna tagna av Leif A och jag publicerar dem med hans tillstånd. Tackar för lånet. Man vill inte se varg i sin trädgård som här vid gungorna eller också som här med hästhagarna i bakgrunden.

Varg idag ...

... måndag morgon i Tobyn runt Ulrikas hästar. Fågelvägen några kilometer hemifrån oss. Bild tagen och spår konstaterade. Gick därifrån mot Intakan och ner mot sjön. En av hästarna rädd, vågade inte gå fram o äta. Bild på spår lägger jag ut senare idag.
 
Nu ligger isarna vilket möjliggör snabba o långa förflyttningar för vargar här i Värmland, annars är ju vårà grenade sjösystem broms. Fjolårsvalparna börjar också röra på sig en del, längre från familjen.
 
Den  täta vargförekomsten i Värmland är ett stort problem för oss som drabbas och nu är vi många.  Det är obegripligt att vi måste stå ut med detta. Sveriges befolkning och Sveriges natur har bevisligen mått alldeles utmärkt under de hundra år vi inte hade någon varg alls. Varken vårt psyke eller vårt ekosystem tycks behöva varg egentligen.
 
Uppdaterat: Den här vargen bör ha varit samma som sågs på Elgtån idag måndag morgon kl halv nio, den gick då mot Prästgården, genom Prästeparken, dvs Kent o Gunillas trädgård. Det är en kilometer från oss. 
   Säkert samma varg som sågs i Sanda igår, riktning mot Snarkil.
 
Ikväll lägger jag ut bilder på vargen.

Litorpets gamla ladugård ...

... försvinner nu, lite i taget. Den ska rivas ner och fraktas bort. En del av den var flyttad hit från ett annat ställe, minns inte varifrån. Jo, den delen var det som var gamla Lihaget. Det låg i skogen vid ett stenröse, rakt söderut räknat från vårt hus. Där fanns ett litet torpställe med litet uthus och något halvt hektar åker  till, som ägdes av socknen. Det var sista utposten före fattigstugan för de allra fattigaste.

Skräckupplevelse med tre närgångna vargar ...

... nu under helgen  hade en ung mamma som gick på vägen med sina två små barn mellan Tjärn och Åsebyn.  Det är fågelvägen någon dryg mil från oss. Vargarna är inte särskilt  skygga för människor.Bryr sig inte om att människor pratar och stimmar, utan kommer nära och viker inte direkt undan när de får kontakt med folk.  Vad ska vi göra??? Vanmakten breder ut sig hos boende i  vargrevir!
 
Uppdaterat i inlägget nedan är bild på, antar jag, den fjärde vargen i det reviret, den som sågs i Sanda igår, på väg mot Snarkil. Man tror i alla fall att det är / har varit fyra vargar där, kanske någon är fjolårsvalp som är på väg att söka nytt revir. Eller Är det som man säger så att  alfahanen i det här reviret är benägen att göra långa utflykter från flocken på egen hand.  I Östervallskog är det c:a 10 vargar i gränsrevir.

Hånler åt vår skräck ...

... för att plötsligt finna oss boende i ett vargrevir, finns det de som gör.
 
Men för oss som drabbas finns ingen humor, inget roligt i detta. Att betala med lejonparten av sin livskvalitet för att Sverige ska hysa en bråkdel av världens vargar är bara sorgligt och tragiskt. För några av oss handlar det om att ge upp den del av markägandet som ger jakträtt. För några handlar det om att plötsligt  befinna sig i en situation där familjens 900 får, som behöver 700 - 800 hektar mark för att beta, plötsligt börjar dödas av  varg. Det går inte att hägna in eller bevaka så stora arealer. Man får bara våndas och lida och kanske ge upp ett livsprojekt.
 
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16210850.ab
 
Och någon skrattar och ler i bakgrunden.
 
Meningsmotståndare har jag inga problem med, några av mina närmaste och käraste kollegor tycker inte alls  som jag.
Okunskap har jag lärt mig att hantera tålmodigt o pedagogiskt.
Men alltså hånet, skadeglädjen, bristen på inlevelse och empati fixar jag inte. Där går en gräns.
 
Här är i alla fall bilden på vargen i Knoll, den togs av Toralf Tranaas igår förmiddag om jag fattat rätt. Det är fågelvägen mellan en halv o en mil från mig.  . Per-Inge o Toralf skickade den idag söndag em. Tack för den! Vargen kom alltså från andra sidan E18 vid Sanda, genom bebyggelsen, mot cafét,  gick på älven, sen på sjöisen och in i skogen. Fortsatte förmodligen åt Snarkilshållet. Den var ensam.
 
Bilden är tagen bakifrån och vargen springer i  riktning från fotografen
 
Så här ser bilden ut i org. före förstoring

Melodifestivalen ...

... var i alla fall bättre den här gången. Vi orkade se hela. Men humöret är lågt ändå av förklarliga skäl.

Varg ...

...sedd i Sanda  lördag morgon, bredvid där PI bor. Bilder tagna. Kan ha gått över E 18 vid Kjestad och fortsatte mot Snarkil.

Snöborg ...

... bygger Moses o Isak i Umeå. Det är rejäl vinter förstås.
 

Näthat

Näthatet som främst riktas mot kvinnor från män är ju just nu ute och luftas i media. Ingen av oss har förstått att det kan finnas unket gammalt kvinnoförakt bakom nättrakasserier. Ingen har heller förstått hur vanligt det är och att det är svårt att komma åt, även om man vet vem som skrivit. Det stannar liksom upp utan polisutredning. Och de som upplåter sina websidor till detta slår ifrån sig med att de är inte ansvariga för vad andra skriver. Ur strikt juridisk aspekt så är det så, men rimligen måste det finnas någon sorts mellanmänsklig moral också. Jag kan som lärare inte säga till eleverna på skolan att de ska strunta i vad andra skriver på deras FB-sidor / bloggar och öppna dörrarna för näthatet. Självklart uppmanar jag alla att bekämpa näthatet där det dyker upp och ta bort elakheter. Och de som trycker gillningar på sånt är att likna vid mobben som står tysta och ger sitt godkännande till mobbning på skolgården.
 
Det finns likheter mellan skolgårdsmobbning och näthat tydligen. Erik som nätmobbat uppger att det var maktlystnad som låg bakom, känslan av att kunna påverka.
http://www.expressen.se/nyheter/erik-darfor-var-jag-nathatare/
Precis så är det med vanlig mobbning också, det är känslan av att utöva makt. Maktlystnad är en stark drivkraft, det räcker ju att se sig om i samhället för att konstatera det. Många är beredda att offra mycket för att kunna utöva just makt. Sen är ju inte all makt negativ, det finns mycket makt som utövas positivt också, med respekt och hänsyn. Men när den får negativt och enbart  egoistiskt  syfte så är den otäck.
 
Jag är bara så nöjd med  att de som utsatts för nätmobbning nu verkar få en motvikt i kärleksbombning, många som skickar uppmuntringar och uppskattningar till dem  som utsatts för trakasserier i mail, på FB och i bloggar.  
 

Glömmer aldrig ...

... den här måltiden på restaurang Riche, ändå var det flera år sedan nu. Minns exakt var jag satt när jag åt och hur den smakade.  Den var så otroligt läcker;  Riches klassiker ångkokt torskrygg med riven pepparrot o skirat smör. Det finns några mattillfällen i mitt liv som fastnat i minnet; Sjötunga Valevska i Gbg hos Leif o Stina för väldigt många år sedan är ett annat sånt.
 
Jag kan ju inte få tag på sån där bladig färsk torskrygg men fryst ha jag inhandlat. Om jag bara får tag på färsk pepparrot så ska det funka att göra ett försök nu under helgen med ett plagiat.
 

Blank dag!

Idag har jag inga förpliktelser alls. Ibland är det skönt att ha en helt oplanerad dag, en dag som bara är min! Det blir nog en långpromenad med Oskar, som inte får jaga längre. Det kan bli lite tvätt och så matlagning förstås, en tur till Agnars, ringa och kolla hur det går med den nyopererade släktingen, ja nåt sånt blir det nog.   Roland och Thomas försvann på jakt med Jazz, med ryggsäckar och ved. De vet om en hare. Vädret ser ut att bli bra, lagom kallt, några minus, ingen blåst. Bättre än så här blir det inte.

F.d. politiker ...

... kan drabbas av abstinens när de lämnat sina politiska uppdrag. Det är begripligt. Från att ha suttit vid makten, kunnat påverka vardagen i samhället för många människor, mött respekt och kanske till och med fjäsk, så ska man inrätta sig i en lite mer anonym tillvaro. För många kan det bli en svår omställning. Makt är skönt. Makt är behagligt. Möjligheten att påverka är ett starkt behov hos oss alla. Och för den som verkligen har haft en maktposition så kan omställningen till ett vanligt Svensson-liv bli svår. Maktabstinensen kan bli kännbar.
 
Maktabstinens  kan en x-politiker välja att hantera på två sätt.
 
- Ett sätt är att fortsätta lägga sig i dagspolitiken, trots  brist på den inside - info som en regerande politiker har,  trots att ansvaret för beslut inte längre finns med,  fortsätta att ivrigt och offentligt  förfäkta sina åsikter och utnyttja en gammal maktposition. Om och om igen kräva att gårdagens lösningar ska appliceras på dagens problem.  Ja, kanske till och med underblåsa  mobbning och trakasserier  av olika slag, både mot idéer och person,  om de egna åsikterna inte anammas av de efterträdande förtroendevalda. Det förefaller vara ett billigt sätt att försöka överleva som politiker utan att ha ansvar, utan att lägga ner det arbete, det kunskapsinhämtande och det engagemang  som normalt följer med ett förtroendeuppdrag.  
 
- Ett annat sätt att hantera maktabstinensen kan vara att göra som Kåre Willoch i Norge.  Han framträdde i kvällens Skavlan och berättade att han fortfarande var aktiv i den politiska debatten, men inte i dagens sakfrågor utan mer på ett allmängiltigt och långsiktigt plan. Och han var noga med att visa respekt, både för sina meningsmotståndare och sina efterträdare. Kåre blev för några år sedan vald till den mest beundrade mannen i Norge. Och jag tror bestämt att hans strategi för att hantera maktabstinensen har ett samband med hans popularitet.  
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hatarna-triggas-av-nya-samhallsnormer_7898956.svd
 
 

Firar gör Bill...

... mammas födelsedag på nåt som heter Stallmästargården, för en tid sedan. Trots namnet inte så många hästar här. Papper är fortfarande populärt ser vi.

Bakad potatis i ugn / mícro?

Vankelmodig om jag ska baka potatisar i micron eller i ugnen. Det var så länge sedan jag gjorde den här maträtten så jag har glömt. Sen blir det lite röra till med räkor, dill och kokt ägg.  En liten Freixnet kan det bli till det och för gubben en Staropramen från vårt eminenta Systembolag. Där gick jag omkring idag och försökte se ut som om jag visste vad jag gjorde när jag köpte öl. Noll koll på öl  har jag, tog med ett par burkar som såg snygga ut. Försökte ringa gubben om råd men han hade jakt och stängt av ljudet på telefonen. Till sist köpte jag lite slisk på Broms som kan bli dessert: Greve Spence och ett par LCHF- bakelser.  Det ser ut som om vårt näringsbehov kommer att bli tillgodosett  idag också. ;-).

Bisonbloggen ...

... är värd en titt! Det är vår driftige företagare Lennart Bryntesson, som skriver en blogg med spontana klokskaper. Han har gjort ett inlägg om demokrati o politik i Årjäng och där står en del tänkvärt, en del som jag inte tänkt på, om hur det kan bli så mycket elakt på nätet mot just kvinnliga politiker, bl.a vårt kommunalråd. . Lennart antyder att hon möjligen har rört om i gubbväldet i vår kommun. Och visst kan han ha rätt i att det här med genusperspektivet kan vara tillämpligt på de förtäckta hotelser som figurerat i den senaste tidens politiska debatt i Årjäng. Jag skulle önska att det här var de enda trakasserierna, men det är det inte.  Och jag önskar att det nu har fått ett slut i och med polisanmälan mot kommentar på Runar Patrikssons facebooksida..   

http://bison.se/bisonbloggen/


En krona av guld ...

... har jag inte fått idag men dock en krona och kilopriset var nog faktiskt ännu högre!

Vintersjö

Ibland finns det en grafisk skönhet i vinterlandskapet. Bilden är från förra helgens promenad ut till Egenäs.Vår sjö Östra Silen är som en gaffel med två spetsar i formen. Det här är den västra spetsen, den som är vår del av sjön. Den tar slut här och blir en älv   norrut. Jag stod  vid Brobacken och tog bilden, på bron över älven. Det var fantastisk is på sjön, många passade på att åka långfärdsskridskor, köra olika fordon, spela hockey, åka spark, pimpla eller bara gå. Fåglarna som syns där borta är änder.
 
Det ser ut att bli fint nu till helgen också, fast lite kallare.

Vargjakten stoppad av kammarrätten.

Tja, vad ska man säga? Möjligheten att avliva de här 16 (14)  vargarna betyder i praktiken  ingenting, det gör ingen skillnad för de drabbade. 25 konstaterade revir har vi i enbart Värmland, vilket borde innebära 150 - 200 individer.  Jakten  har knappast mottagits med stående ovationer i vargområdena och den  verkar ha bedrivits utan stor entusiasm. Efter flera dagars jakt har bara enstaka djur skjutits, inget i Värmland, och i något revir har man vägrat jakt på sina "skötsamma" vargar.  Möjligen kan årets vargjakt ha haft ett symbolvärde för någon eller ett genetiskt värde för att motverka inaveln.   Men för de flesta så kvittar det har jag en känsla av. Det finns tecken på att den verkliga vargförvaltningen  tas över allt mer av  illegala krafter,  i all tysthet, i Sverige såväl som i Finland.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/vargjakten-stoppas-tillfalligt
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vargjakten-stoppas-tillfalligt_7893866.svd
Förstår inte Naturdiktaturorganisationernas ställningstagande; det stora hotet mot vargens existens i Sverige är inte jakt på 16 individer eller inavel, det är bristen på acceptans bland de berörda, det är alla i stort sett överens om. Men detta faktum ignoreras totalt. Vargjakten hade  varit ett steg i rätt riktning, åtminstone visat en vilja att öka acceptansen i bygderna. Dessutom ingick den selektiva jakten i ett åtgärdsprogram för att förbättra avelsbasen, minska inaveln, tillsammans med utsättning av valpar med genvariation. För att få både jakten och utsättningen att fungera måste man ha markägarna på sin sida och det får man inte med den här cirkusen.
 
Slutsatsen måste bli att naturdiktaturorganisationerna har noll intresse av att förbättra vargstammens genetiska status. Man vill hellre ha många genetiskt dåliga vargar än färre med god genetik. Hur man inrymmer detta i ett natur-etiskt hållbart resonemang begriper jag inte. Eller ockå är syftet simplare än så:
 
Man vill till varje pris få stora rubriker på sin sida och därmed mer klirr i kassan!
 
 

Kryper snart!

Lille Bill strävar och tränar!

Oskars favvoplats ...

... på gubbens "permobil". Öronen står rätt ut i vinddraget under färd! Kolla gubben som tar kort där i backspegeln!

Dagens plogning!

Det kom en del snö i natt. Snäll granne var här och plogade på förmiddagen.

Skogens egen konst!

Skogen gör egna skulpturala former. Här en gammal rotvälta från två olika håll.

Ärva eventuella bortskrämda centerpartister ...

... vill alla partier göra nu. Först ut var (V) och Jonas Sjöstedt som utmanade Annie Lööf i TV-debatten efter idéprogrammets presentation.  Igår var det (MP) som gjorde tydliga inviter mot landsbygden och Fridolin nämnde inte alls om sina gamla förslag till höjd diesleskatt. Idag var det Marit Paulsson som presenterade Folkpartiet som det nya landsbygdspartiet.http://www.expressen.se/nyheter/paulsen-utmanar-annie-loof-och-c/ 
 
De flesta har anat att det finns röster att hämta på landsbygden för den som kan marknadsföra sig rätt, man tror säkert att många gamla landsbygdsbor har lämnat ett Centerparti som de inte känner igen sig i längre. Och för min del får gärna landsbygdsfrågorna hamna högt på agendan i alla partier.  

Upp med tuppen ...

... ska jag imorgon på min lediga tisdag och köra gubben till nåt möte kl 8. Men det är helt ok. Han behöver komma ut bland folk trots det paketerade benet. Sen ska vi nog ha en lunchgäst  -  trevligt! Och så ska jag förbereda  ett möte här hemma för så där 8 -9 pers på onsdag. Det blir enkel förtäring.

Betygssystemet ...

... kan man fundera över. Jag är inte så säker på att vi ska tillbaka till de gamla relativa betygen, å andra sidan så är målhysterin vi lever med nu, den som kommer från central nivå, inte helt optimal heller.  Som gammal lärare och som speciallärare så har jag haft anledning att grubbla över varför drygt 25 % av eleverna missar mål i grundskolan. Först tänkte jag att nivåerna måste vara för höga när så många missar. Ibland har jag tänkt att elever är ointresserade av skolan numera när det erbjuds så mycket annat som är stimulerande på fritiden.
 
Om några år kanske jag tänker annorlunda men  just nu har jag  landat i tankar om att betygssystemet går inte att skilja ut från undervisningens utformning. Om jag ska uttrycka mig enkelt så här ungefär:
 
Av tradition är vi lärare angelägna om att variera så mycket som möjligt, att exempelvis presentera ett so / no-område så brett som möjligt med text, berättande, film, grupparbeten, drama osv. Och det är bra, för då får många barn en chans att få sin egen bästa ingång till ämnet, vi lär oss på olika sätt.
 
Men sen får man inte glömma att ett antal elever har svårt att sortera i den här mängden av information. De har svårt att sortera ut vad som är viktigast, allt blir som en enda stor höstack där man förgäves  letar nålar. Till slut ger man upp och struntar i det hela.
 
 De eleverna  behöver  i förväg få info om vad det måste kunna av det här ämnesområdet  för att bli godkända, alltså avskalat vad de måste kunna för att nå godkändnivån. Om det är känt så kan eleven välja sin nivå, satsa på mer än godkänt eller bara godkänt. Om detta är klart för eleverna innan ett ämnesområde dras igång så kan eleven själv välja sin ambitionsnivå och därmed sin betygsnivå. De eleverna kan också få hjälp med instuderingstakten, dvs att läsa in kortare avsnitt av det här begränsade materielet varje / varannan dag, parallellt med att de följer klassundervisningen som är mer varierad.  För väldigt många av de här 25% eleverna har egentligen inte bekymmer med att lära sig, de har bekymmer med att sortera i stora faktamängder och att dela upp inläsningen i lagom stora portioner. Under en lång period så har det varit modernt att elever själva ska söka sig till kunskap, sortera och bestämma takten och det passar många elever.  Men  då faller de här eleverna igenom,  de som har svårt att nå godkänt, de behöver mer handledning och lärarstöd för att nå målen och godkändnivån.Framför allt måste godkändnivån bli tydlig och valbar, det ger motivation.
 
Det här sättet att jobba kan passa  elever som  inte har så höga studieambitioner men som ändå vill bli godkända, elever som har svårt att läsa stora mängder svensk text på grund av att de har ett annat hemspråk och föräldrar som kanske inte kan hjälpa dem att sortera ut det viktigaste, elever med dyslexi som behöver begränsa textmassorna och sen kan lägga på mer med att lyssna in kunskap från digitala läromedel exempelvis.
 
Om själva godkändnivån blir tydlig så blir det större möjligheter att rationalisera in inläsningen av den och så lägga på lite mer än så  om lusten infinner sig. Nu finns det inga universallösningar som löser alla problem, men det här sättet att jobba passar rätt många elever.
 
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/betygssystemet-slar-ut-elever_7886502.svd

Centralt rum ...

... numera i mitt liv. Elda o kolla måste man varje dag när gubben inte tar sig ner för trappen. Hjälp får jag också, tackar!

Helgsysselsättningar för benbrutna.

Utbudet av aktiviteter för benbrutna är ju begränsat! Kan bli lite trist, men det går att komma ut i friska luften också och gubben är väldigt uppfinningsrik när det gäller att ta sig ut på olika aktiviteter, bara han slipper vara inomhus hela dagarna.
 
Korvgrillning vid Agnars funkar, liksom jakt i olika former om det har byltats på mer kläder än vanligt så det går att sitta still och följa jakten istället för att trava omkring.  Rådjursjakten med Oskar är nu avslutad för säsongen och han gjorde några timmars drev  sista dagen, i och på snön. Om benet varit helt så hade vi säkert ägnat helgen åt att åka spark på den fina isen på sjön och kanske pimpla. Men nu fick det räcka att njuta av det soliga vackra vädret. Solen värmer faktiskt lite redan.
 
Vi intalar varandra att resten av den benbrutna tiden också ska gå att ta sig igenom, nu är det i alla fall halvtid. Tre veckor har gått.
 
 
 

"Mädchen für alles" ...

... är ett tyskt uttryck som jag tror saknar svensk motsvarighet; "En flicka / piga  för allt". Om jag har förstått rätt så handlade det om att när man inte hade råd att anställa en kokerska, en barnflicka, en städerska osv så anställde man en "Mädchen für alles" och det har nog i ursprunget i alla fall ingen ekivok anspelning.
 
När jag går in på Stefan Fölsters = Reforminstitutets hemsida så får jag känslan av det är just vad Stefan är; "En mädchen für alles". Det institut han så allvarsamt hänvisar till är enbart han själv. Han är chef och  har ingen mer anställd, ja inte ens några lokaler tror jag. Det är Stefan och hans dator, hemma hos honom verkar det som.
 
På hemsidan finns ganska luftigt beskrivet att han vill komma med idéer för utveckling av Sverige. Han lär ha slutat som chefsekonom på Svenskt Näringsliv för att kunna ta ut svängarna i debatten, kanske inte tokliberal men nåt åt det hållet och samarbetar delvis med Kristina Jonäng, en av de centerpartistiska nyliberalerna med ideéer om fri invandring osv.  Och tar ut svängarna gör S.F.  Han hyllar troféjakten som lösning på både ekonomiska och andra problem i Afrika (fast parallellen till Sverige ser jag inte, vilka svenska djurs  troféer kan dra oss ur ekonomisk kris???)  han gillar avregleringar av näringslivet, han tycker om att brukarna ska få makt i åldringsvården, han sprider idéer om hur man fick  duktiga studenter att bli lärare i England,  som föredöme framhålls att någon skola i USA har blivit bättre med prestationsbaserd lön för lärarna osv, osv.
 
Det är ganska spritt alltså i grunden.
 
Jag var inne på hemsidan för att studera hans forskning om hur invandrare påverkar sitt lokalsamhälle, men det fanns inget om den. Alltså är man hänvisad till de rätt knapphändiga uppgifterna i media. Och de gör mig fundersam:
 
Skiljer han på begreppen invandring och flyktingmottagning? För mig är det i dagens debatt två helt olika saker. Sverige har absolut tjänat på  invandring som skett sedan 1960-talet i landet. En stor del av den har varit  / fungerat som en arbetskraftsinvandring till de stora industriorter som Västerås, Södertälje, Göteborg osv. Den var nödvändig för landets snabba utveckling under den tiden. De invandrarna drogs till orter som behövde arbetskraft. De mer etablerade invandrarna / flyktingarna har också sökt sig till orter med låg arbetslöshet för att få jobb. Så det kanske inte är en slump att det finns ett samband mellan låg arbetslöshet och lite fler invandrare. Frågan är vad som kom först, jobben eller invandrarna? Hönan eller ägget?
 
Men med den stora flyktingmottagningen idag har kommunerna problem, problem att få fram bostäder och jobb och skola och försörjning. Den innebär bekymmer som måste kunna debatteras utan att genast locket ska läggas på med rasistsstämpel.  Och kommunerna behöver slippa höra att invandringen under alla omständigheter är positiv när man ska brottas med de praktiska problemen av en stor flyktingström.
 
Tvärtomsamband upplever jag att han vill få fram. De gamla bruksorterna har stora problem med ungdomsarbetslöshet, det har man i en del norrländska kommuner också. En del invandrartäta orter har också ungdomsarbetslöshet, men något lägre. SF vill på något sätt få det att framstå som om det finns samband mellan många invandrare och låg arbetslöshet  och tvärtom oavsett kontext.  Dvs man kan förledas att tro att om man nu skulle skicka iväg ett antal invandrare / flyktingar  till Forshaga så skulle med automatik ungdomsarbetslösheten där bli lägre.
 
Forshagas ungdomsarbetslöshet har orsaker i ortens historia. Jag kan förstå om kommunalrådet i Forshaga blir arg över att bli ett verktyg i Fölsters egen reklamkampanj, en reklamkampanj som har samma dilemma som en del av SD.s dvs man försöker slå blå dunster i ögonen på folk genom att presentera  alldeles för enkla samband, smala utdrag ur forskningsresultat som inte ens går att hitta, statistik som är sammansatt väldigt vinklat.
 
Han blandar procent och antal i sina slutsatser. x antal procent arbetslösa ungdomar i de gamla bruksorterna är summa summarum inte så många individer. men x minus 1 procent  arbetslösa ungdomar  i de stora städerna är väldigt många som numerär.
 
Detta är funderingar som jag får när jag hör om Stefan Fölsters tankar i ämnet invandringens betydelse, men som sagt, eftersom jag inte har hittat hans forskning så kan jag bara spekulerar utifrån den info som getts i media.
 http://www.dn.se/debatt/sociala-problem-vanligast-i-orter-med-fa-invandrare
http://www.expressen.se/nyheter/storre-problem-i-orter-med-liten-invandring/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fler-invandrare-farre-problem_7883638.svd
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5430817
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/forshaga-pekas-ut-i-rapport
 http://www.svt.se/agenda/billstrom-valjarna-vill-ha-forandringar-i-invandringen
http://bojkottaaftonbladet.wordpress.com/category/personer/stefan-folster/
 

Smarrig fisk ...

... fick vi häromdagen, drygt ett kilo. Vi tackar!

Polisanmäld är texten på Runar Patrikssons FB-sida!

Årjängs kommun  har polisanmält texten som jag skrev om í det förra blogginlägget och det på inrådan av SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) jurist. Det känns verkligen som det är dags att dra streck i vägen för den här typen av debatt.  När det gäller skolans organisation i Årjängs kommun i framtiden, så kan det bli svallande känslor, för det är sorgligt att tvingas lägga ner skolor när befolkningen på landsbygden minskar.  Många blir ledsna, det är fullt förståeligt, för det är ledsamt att bygderna blir allt glesare befolkade. Vi skulle ju  alla av hjärtat önska att det var på ett annat sätt, att folk flyttade ut hit, inte in till storstäderna. Ingen av mina tre barn bor kvar här, utan har flyttat till  stora städer och det ödet delar jag med många Årjängsföräldrar. Sen flyttar det in norska pensionärer i de tomma husen. Så är det i vår gränskommun,  antingen vi vill eller inte.
 
 Antalet elever i Årjängs kommun har minskat under lång tid. Runt mig finns ett antal gamla skolhus  som har varit fyllda med elever. Skolor  har lagts ned av Runar Patriksson och hans meningsfränder inom Alliansen.   Nu har vi en minskning med ungefär 200 elever de senaste 10 åren och det innebär att man måste organisera  om  skolverksamheten framöver för att matcha kvalitetskrav och ekonomi på ett ansvarsfullt sätt, så  som Alliansmajoriteten har gjort de senaste decennierna i vår kommun. Det är inga nyheter, vare sig för Runar Patriksson eller för någon annan: Det gäller  skolor som Strand, Hämnäs, Lennartsfors, Myrås, Ängebäck,  Åsebyn osv. De har alla lagts ner av Alliansen, med Centern i ledningen. Det handlar inte om att svika, det handlar om att anpassa verksamheten till verkligheten, istället för att leva i illusioner och blunda för förändringar. Det handlar om att ta ansvar för ekonomin och inte ta upp nya  lån som barn och barnbarn ska betala.
 
Barn som bor glest  behöver få   kompisar, åtminstone på skolan och inte vara ensamma i sin klass, nya lagstadgade kvalitetskrav från staten ska uppfyllas och till sist så måste kommunen få förutsättningar att få ihop sin ekonomi. Kraven ska rymmas inom de vallöften inom alliansen i Centern som säger att man ska behålla bygdeskolorna så länge det finns tillräckligt med elever. För så är vallöftena  utformade, allt annat är lögn,( men tenderar att "bli sanning" när feltolkningen upprepas tillräckligt många gånger). Bygdeskolorna ska behållas så länge det finns elevunderlag, och för några skolor så finns det inte det elevunderlaget längre. Barnen blir alldeles för ensamma, de vanligaste lagsporterna kan inte utövas, grupparbeten blir omöjliga, det blir svårt att uppfylla lagens krav på innehållet i skolan och behörigheten hos lärarna.
 
 Helt ok att debattera sakligt och det är naturligtvis välkommet av alla parter. Men den nivå som Runar har släppt fram på sin FB-sida är alldeles för låg och han måste själv börja ta ansvar för vad  kommentatorerna skriver efter hans salvelsefulla inlägg.  
 
En polisanmälan nu i ett tidigt skede kanske kan bidra till att hyfsa debatten framöver och hålla den över lågvattenmärke.

Runar Patriksson ...

... har gjort det igen! Låtit en kommunpolitisk debatt spåra ur till hotelser  på sin Facebook-sida.
 
Björn Nygårds Kers skriver en kommentar till Runars inlägg om en oberoende utredares förslag ang skolorganisation i Årjängs kommun. (Jo, det var visst hans pappa som tog sista bilden på Marilyn Monroe!)
 
Han menar att det är dags att förlänga vargjakten in i kommunhuset på dÅrjänget som sitter där och använder sig av uttryck som "Angry Villagers = danger, danger"
 
Jag undrar hur det känns att jobba i kommunhuset i Årjäng efter den här typen av hot? Hoppas det blir polisanmält.
 
Jag kan förstå om unga människor utan lång livserfarenhet låter sånt här ta plats på den egna Facebook-sidan. Men att Runar (pensionär!) återigen låter det här hända är helt obegripligt med tanke på den image av präktighet  han upprätthåller i vår kommun. Det handlar om ;  riksdagsman,  kommunpolitiker, kristen med kristna värderingar (?),   lärare,  kantor, kyrkopolitiker osv osv. Med andra ord en en moralens väktare! Eller?  
 
Förra gången han upplät sin FB-sida till kommentarer med hotelser och personförföljelser, var i samband med nedläggningen av badhuset i Töcksfors. Det fick passera, men det här är bara såååå lågt! Den som har en blogg eller en FB-sida måste också självklart ta ett ansvar för vad som sprids där och rensa bort dynga innan den offentliggörs. Även Runar måste börja träna på det.  

Melodifestivalen ...

... kollar vi på och det är himla tråkigt och dåligt. Vi är inte vana att vara så sysslolösa på helgerna men det går inte att planera nåt annat än tv-tittande med benbrott. Med obrutet ben hade vi säkert varit på räkfrossa på Tjolitta.Tja eller nåt annat mer socialt! Säkert hade vi åkt spark på sjön och pimplat under dagen. Kan inte begripa hur vi ska stå ut i tre veckor till så här stillsamt passiva, vi är inte vana vid det???   Samtidigt är det  fult att klaga, detta går ju över, även om det så här i halvtid känns oändligt.
 
Inte för att låten var särskilt bra men han som är  som en tjej och heter Yohio eller nåt sånt, han som ser ut som nåt man klippt ur en Mangatidning, han ska nog gå vidare.Nu orkar vi inte mer och slår över på kunskapskanalen istället. Det är ett program med frågeställningen om Västvärlden kommer att överleva. Det är ju inte sprudlande roligt men åtminstone intressant.
 
 

Helgkäk

Saltrullen på älg blir väldigt god när man gör i ordning den som tjälknöl istället för att koka den i saltvatten som pålägg. Jag hade sparat tjälknölslag sedan i december i frysen, så jag tinade upp den och använde till den här lilla älgsaltrullen. Först fryst in i ugnen över natten förstås på 75 grader och så tre timmar i den mättade saltlagen (med en del annat i såsom vin, kryddor). Blir otroligt god att skiva tunt. Första dagen blev den kött till potatisgratängen, nästa dag blev det som var kvar, pålägg på Empas hembakade bröd, det som gossarna lämnade kvar förra helgen. Passade bra till löksoppan. Den gjorde jag på buljongen från skink-koket som jag fryste i julas och sen  kokade pepparrotskött på älg i och som nu alltså blev basen i löksoppan, utdrygad med kycklingfond och en vinskvätt. Kul att joxa och spara och blanda! Sen beströdd med riven ost vid serveringen. Brödet äter vi alltså hellre bredvid, än i löksoppa.

Göra genier av sina barn?

Kan man det???
 
Jag såg på Skavlan fredag kväll och kom plötsligt ihåg nåt som jag aktivt förträngt eller bara passivt glömt bort.
 
Judit Polgár framträdde i Skavlan och berättade att hennes pappa, Láslo Polgar, var psykolog och han hade redan innan hon föddes bestämt sig för att Judit skulle bli schack-geni. Han ville bevisa att det inte hängde på gener utan på påverkan under uppväxten. Skolan ansåg pappan vara fördärvlig, mest en social institution, något som tråkade ut barn. Han såg till att hon tränade schack, uppmuntrade henne.  Och Judit blev verkligen schackkonstens drottning. Hon var framgångsrik redan som barn och har vunnit allt som går att vinna.
 
När jag såg det här programmet så kom jag ihåg nåt som jag egentligen glömt, nåt som hände när mina barn var mycket små,  strax över spädbarnsåldern. De är tre till antalet och födda 1974, 1975 och 1977, i praktiken med mindre än ett och ett halvt år mellan varje barn. Då hörde jag talas om en italiensk kvinna, såg kanske ett program på teve om henne. Hon var mamma till flera barn. Hon var hemmafru och hade bestämt sig för att hennes barn skulle bli framgångsrika konstnärer. Så hon skötte hemmet på nätterna (enligt egen utsago!) och stimulerade sina barns konstnärliga utveckling på dagarna. Och alla blev framgångsrika konstnärer!!
 
För mig lät det mycket märkligt, för på den tiden i Gesells anda så skulle man bara avvakta utvecklingen hos barn  ganska passivt och kolla vad som hände, inte försöka påverka aktivt. Det som grodde i mig efter detta var inte att försöka göra alla tre barnen till konstnärer. Men att försöka stimulera alla barnen så mycket jag kunde på olika områden, som en motvikt mot den kommersiella påverkan media hade, motvikt mot den kamratpåverkan som kompisar kunde ha, motvikt mot skolans undervisning osv. Jag insåg att jag kunde påverka deras utveckling på något sätt och framför allt,  att jag hade rätt att göra det aktivt, inte bara lämna fältet fritt för andra att styra hur de formades som människor.
 
Jag tog mig helt enkelt rätten att försöka  ge mina barn kvalitets-stimulans  när det gällde skapande, måleri, skulptur, musik, rörelse,  språk, text, bild, religion, politik, filosofi osv, redan från det de var små. 
 
Det blev många timmar med klassisk musik,  folkmusik, rockmusik och annan musik som jag bedömde  som ok. Egna musikmaskiner tidigt förstås.  Det blev många böcker med konstbilder, vilka två av barnen nappade på och fördjupade sig i. Det blev en uppsättning av olika färger; fingerfärg, tjockfärger, akvareller, kritor, olika papper, många resonemang om perspektiv och färger, besök på konstmuseer.  Det blev timmar av högläsning ur bra barnböcker men också ur vuxenböcker med klassiska teman av drama,  och andra. Teknik-uppsättningar att bygga med, datorer så fort de fanns på marknaden.
 
Det blev text och bild tillsammans och ord fanns överallt i huset. Tillsammans skapade vi texter / bilder som kunde läsas / ses av andra och vid andra tillfällen, användbara över tid och rum.
 
Möjlighet att utveckla rörelseglädje inomhus och utomhus, idrott av olika slag, tåla tävlande både att vinna och att förlora. Uppleva detta att kämpa tillsammans med andra för att nå ett mål.
 
På sommaren hade vi lera utomhus för att bygga skulpturer och små figurer och miljöer. Trä att bygga koja med. Det fanns alltid utklädningskläder för att leka göra drama av. Det fanns levande djur i olika former att ägna sina omsorger åt, bygga bostäder åt, ta hand om; hundar, katter, hästar, kor, vandrande pinnar, sniglar, myror, osv.
 
Social träning med mål att både  kunna leda och att ledas. En gång i vecka fick ett av barnen i tur och ordning bestämma menyn. Tillsammans skrev vi inköpslista och handlade det som önskades. Det barnet var chefskock den söndagen och skulle fördela matlagningsarbetet i syskonskaran. Jag skulle ligga passiv på soffan och bara finnas, inte ingripa annat än i nödfall (och det tror jag aldrig inträffade). På samma sätt var det med städningen som också hade sociala ambitioner. Varje barn skulle städa sitt rum men innan dess blev det gemensam städning av gemensamma utrymmen (kök, hall, vardagsrum och toa) . Tror att barnen fick turas om att leda städarbetet i de gemensamma utrymmena, men jag minns inte riktigt, borde i alla fall ha varit så. Jag  var även här passiv och barnen fick turas om att leda arbetet.
 
Jag minns att jag själv tyckte det var svårt att leda andras arbete första gången jag sattes i den situationen och tänkte att om barnen växte upp med att både kunna leda och ledas i arbete så skulle det bli lättare sedan i vuxenlivet.
 
Ungarna har klarat sig bra i livet, men det hade de säkert gjort utan detta också. Och jag strävade inte efter att göra dem till genier precis, bara försöka göra dem vana vid sånt som de skulle möta som vuxna sen, ja eller nåt sånt. Men jag tror att man skulle kunna göra barn till genier / experter på ett speciellt område om man ägnar massor av tid till det. Frågan är om de blir lyckliga och vad de får försaka.
 
Asch, jag har skrivit om det här förut och det är himla tråkigt att läsa förstås, ska inte göra det igen, jag lovar! Det är bara en sån upplevelse att plötsligt komma ihåg nåt som man glömt bort.
 
 

Jägare vägrar skjuta vargar ...

... i Våmhus i Dalarna! De vargar som man har i det reviret har aldrig gett sig på hundar eller fäbodar och man vill gärna ha dem kvar. Då slipper man få in varg som skadar tamdjur. Lite festligt är det när man förstår hur döva myndigheter egentligen är för synpunkter och erfarenheter av varg ute i bygderna. Det blir så absurt i det här fallet. För oss som har haft många hundar genom livet så är det inte konstigt att vargar är olika mycket aggressiva mot andra hunddjur. Det är väldigt tydligt hos tamhundar också. Vi har haft en stövare, Pass, som var fullständigt rabiat arg mot andra hanhundar och en väldig tuffing i andra sammanhang också. Medan Jazz, som vi har nu är en riktig mes, han skulle aldrig bråka med någon, vare sig folk eller fä. Han viftar på svansen åt alla.  Däremot så är det lille taxen Oskar som är försvararen nu, han har kommandot.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/jagare-vi-vagrar-skjuta-vargarna
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tre-vargar-skjutna_7882314.svd
Det blir i alla fall tydligt att det finns inget varghat med automatik, hatet riktar sig mot rovdjurspolitiken som inte låter lokalbefolkningen bestämma vilka vargar man vill ha och hur många.

Annie Lööf ...

... har gett uttrycket "göra en pudel" ett nytt ansikte. Hon har lagt sig platt på rygg och viftat med tassarna  inför kritiken från partiets kärnväljare. Det blev  ett inlevelsefullt tal om landsbygdens stora betydelse för Sverige och Centern. Hon har markerat avstånd till tokliberalerna i partiet. Det var första steget. Får se om hon lyckas på stämman i mars att fortsätta på den inslagna nya, krokiga grusvägen, (bilden som fanns i bakgrunden när hon framförde detta nya budskap). Av Stureplanssvampen syntes tydligen  inget under Centerns kommundagar i Örebro! Och åhörarna verkar entusiastiska enligt de rapporter som droppar in.  Hon är en gudabenådad talare, en fantastiskt retoriker! Äras den som äras bör. Alla gillar en fighter, Annie har inte kastat in handduken, hon  har stärkt sin ställning, åtminstone bland landets centerpartistiska kommunpolitiker  från landsbygden. Återstår att se om hon klarar att hålla en rak linje nu,  få ihop partiet också och behålla förtroendet hos de egna efter den senaste tidens ideologiska kullerbyttor.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/goran-eriksson-loof-holl-avstandet-till-stureplan_7879618.svd
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/hittills-har-annie-loof-bestatt-sitt-elddop_7882078.svd
http://www.expressen.se/nyheter/nyliberalerna-har-fatt-ge-vika/
http://www.expressen.se/nyheter/annie-loof-vaga-inte-kalla-mig-hard/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/loof-behover-utmana-m_7882054.svd
 

Första vargen skjuten ...

... på årets vargjakt. Idag lördag morgon i Örebro län i nåt som heter Hedbyreviret tror jag.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsta-vargen-skjuten

Nä... inte obligatoriskt gymnasium för alla!

Det är sossarnas förslag! Nä, jag håller inte med. Nästan alla ungdomar väljer ambitiöst att gå gymnasiet, men om några nu faktiskt inte vill, så låt dem slippa! Erbjud istället andra alternativ till gymnasieutbildning; praktik, lärlingsplatser, prova-på av olika slag! Men tvinga dem inte att fortsätta en skola som de inte vill ha! De är ju ändå ganska få och några kanske till och med har fixat ett jobb efter nio år i grundskolan!
http://www.dn.se/debatt/socialdemokraterna-vill-ha-obligatorisk-gymnasieskola

Vargjakten 2013...

.. är igång i Värnäsreviret. Man har idag fredag lunchtid ringat in vargarna. Det är Ronny Styffe som är jaktledare.  I det andra reviret avvaktar man pga dålig snötillgång.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5429401
Här kan man följa vargjakten:
http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2013/01/Folj-vargjakten-pa-Svensk-Jakts-hemsida-1.42154/?fb_action_ids=532083216825883&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582