Hånler åt vår skräck ...

... för att plötsligt finna oss boende i ett vargrevir, finns det de som gör.
 
Men för oss som drabbas finns ingen humor, inget roligt i detta. Att betala med lejonparten av sin livskvalitet för att Sverige ska hysa en bråkdel av världens vargar är bara sorgligt och tragiskt. För några av oss handlar det om att ge upp den del av markägandet som ger jakträtt. För några handlar det om att plötsligt  befinna sig i en situation där familjens 900 får, som behöver 700 - 800 hektar mark för att beta, plötsligt börjar dödas av  varg. Det går inte att hägna in eller bevaka så stora arealer. Man får bara våndas och lida och kanske ge upp ett livsprojekt.
 
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16210850.ab
 
Och någon skrattar och ler i bakgrunden.
 
Meningsmotståndare har jag inga problem med, några av mina närmaste och käraste kollegor tycker inte alls  som jag.
Okunskap har jag lärt mig att hantera tålmodigt o pedagogiskt.
Men alltså hånet, skadeglädjen, bristen på inlevelse och empati fixar jag inte. Där går en gräns.
 
Här är i alla fall bilden på vargen i Knoll, den togs av Toralf Tranaas igår förmiddag om jag fattat rätt. Det är fågelvägen mellan en halv o en mil från mig.  . Per-Inge o Toralf skickade den idag söndag em. Tack för den! Vargen kom alltså från andra sidan E18 vid Sanda, genom bebyggelsen, mot cafét,  gick på älven, sen på sjöisen och in i skogen. Fortsatte förmodligen åt Snarkilshållet. Den var ensam.
 
Bilden är tagen bakifrån och vargen springer i  riktning från fotografen
 
Så här ser bilden ut i org. före förstoring

Kommentarer
Postat av: Inger Maryissa

Jo, det finns många som oroas över vargen som finns i våra skogar
de med boskap, och inte vågar släppa lös sina hundar osv.
och det måste vara obehagligt när de vilda djuren kommer alltför nära bostäderna
och sedan det verkar vara EU som bestämmer mycket över hur mycket varg det ska få finnas

Svar: Ja, det är EU som bestämmer och Sverige tycks vara det enda land som inte får bedriva jakt på sina vargar och hålla stammen vid en rimlig nivå. I miljökommissionärens hemland jagas varg trots att man ha färre djur än här.
Inga Magnusson

Postat av: Gunnel

Jag kan lite förstå den oro djurägarna känner p.g.a. vargen. Jag tyckte själv det var väldigt obehagligt när vildsvinen började komma in i villaträdgårdarna i kvarteret. De som inte var drabbade hade så väldigt många åsikter, men jag undrar om de hållit fast vid dem ifall de själva drabbats.

Svar: I vargfrågan, och säkert också när det gäller vildsvin, så går skiljelinjen i perspektiv mellan att vara berörd och att vara betraktare. Det innebär, enligt de undersökningar som gjorts att de som tvingas leva nära de här djuren är betydligt mindre entusiastiska än de som bor långt ifrån. NIMBY gäller =Not in my backyard.
Inga Magnusson

2013-02-10 @ 17:23:02
URL: http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com/
Postat av: Suss

Jobbigt och i synnerhet när okunniga människor går till trakasserier emot dem som inte tycker likadant. Jag vet inte om jag vågar mig ut i skogen här pga alla vildsvin. Det sägs att stammen ökat till runt 500 nu och en man har blivit ganska rejält skadad av en stor galt som sprang rakt på honom och rev upp låret på honom. De lär ska vara skygga, men alla har tydligen inte hört det (av grisarna alltså). De jagas för fullt, men när jag fick höra att nu hade de fått 3 stycken, så det kändes så bra, tänkte jag bara 497 kvar! Vi får se om de river upp hela trädgården för oss i sommar och välter odlingshägnet. Då kanske jag tar jägarexamen och gör som Runar.

Svar: Det är det vildsvinsgaltar gör, de sprätter uppåt med rakbladsvassa betar. I somras hade vi en fiskegäst från Tyskland som mist sin bror 18 år gammal, på det sättet. Han förblödde eftersom galten skar av pulsådrorna i bägge låren på det sättet och han hann inte till sjukhuset i tid.
Inga Magnusson

2013-02-10 @ 19:50:33
URL: http://leontina.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback