Tidsmaskin ...
här dagen, i början på nittonhundratalet. Det var där och då min mamma föddes.
Så här ser den ut idag tydligen om man letar på nätet. Vasastan är det. Med digital teknik kan man till och med promenera där.
Här finns en länk till hur huset såg ut ungefär när min mamma föddes. Det ligger på sidan 22 av 28. Det byggdes 1905 o ritades av arkitekterna Dorph och Höög. Där fanns lägenheter 3-4 rum och kök med jungfrukammare.
Det har idag varit en dag med mycket sorg och tillbakablickar och många tankar på vad vi brukade göra för att fira henne. Nu är det första gången i mitt liv då jag inte firar den 20:e september.
Nästa gång jag åker till Stockholm måste jag kolla om den fastigheten finns kvar där mamma föddes, eller om man har rivit och byggt nytt. Kanske kan man gå in på nätet och söka efter den, både i nutid och på historiska bilder. (Uppdaterat; se ovan)
Om jag kollar på nätet på mammas födelsedag så kan jag se att det var mitt under brinnande världskrig, sen fick hon själv sitt första barn samma år som nästa världskrig tog slut. Just den dagen min mamma föddes så var det riksdagsval, det var en torsdag. Om man sände några andra nyheter på radio, än om kriget, så kan det ha varit att observatorn Manne Hofling försvann under en provianteringstur i Sarek och han återfanns aldrig. Endast något som kan ha varit hans ryggsäck. Man har även i senare tid letat efter lämningar efter honom, men inte funnit något.
(Sonen ringde. Han var välbehållen hemma från jobbet i NY. Kom till Sthlm i morse, hade jobbat några timmar under dagen, men varit i lätt dvala för resten, lång tid vaken i samband med resan)
Kramar
kan tänka mig det kommer många tankar idag...
och att det varit en dag med sorg och tillbakablickar och saknad.
Samma händer för mig när det är min mammas födelsedag,
och första gången efter min mammas död kändes särskilt jobbigt,
speciellt som hennes födelsedag var bara tre dagar efteråt.
Kramar
Just idag kl 14.34 föddes en liten flicka i Uddevalla. Hon har samma födelsedag som din mamma och är dotter till min kära kusins son. En går och en annan kommer.
Man har en massa datum och ögonblick i huvudet, en del vemodiga... andra fyllda med glädje. Jag kan också tänka på sådana där saker, trots att min mamma gick bort så tidigt. Jag var bara 15... så du har ändå haft tur. Glömmer gör man aldrig.
Ingrid: Tack snälla! Det värmer.
Ingermaryissa: Jag kände väldigt tydligt att jag hade velat vara vid graven idag och tända ett ljus, men det går inte, det är för långt.
Lena: Det är rörande att tänka så, samma datum och en liten flicka. Vad ska hon heta?
Ailas: För mig är det ofattbart sorgligt när en mamma går bort från sina nära och kära så tidigt. Men jag förstår om Du har alla minnen klara ändå av henne. De måste betyda mycket.