Lärcenter på Kyrkerud ...
Lärcenter blir ramen för ett antal utbildningsmöjligheter; exempelvis SFI, vuxenutbildning, yrkesutbildningar, gymnasiesär, särvux, yrkeshögskoleutbildningar, företagsutbildningar. Det planeras i samarbete med kommuner i närheten, bl.a. Bengtsfors. Mediautbildningen kan flyttas till Lärcenter, Friluftstekniska är på väg tillbaka till Årjäng. På Lärcenter kan även erbjudas teoretiska utbildningar inom ramen för folkhögskolans kurs.
Utbildningsgraden hos befolkningen brukar mätas med hur många som har läst på universitet och högskolor. Och det sägs att Årjäng ligger lågt när det gäller antalet högskoleutbildade. Jag vill påstå att det säger väldigt lite om skickligheten och den verkliga kunskapen hos människorna som bor här. Och jag kan inte förstå varför en socialistisk majoriet en gång i tiden inrättade gymnasieskolan så att de som läser en yrkeslinje måste läsa in högskolebehörighet också i sin utbildning! Vilket slöseri med tid och resurser och vilket förakt för de ungas eget yrkesval! Det behövs inte universitetsutbildning för att köra lastbil, det behövs utbildning men en annan utbildning.
Högskolebehörighetskravet på gymnasieskolans yrkeslinjer, var lika korkat som att säga till den som vill bli lärare och därför väljer samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, att Du måste bli rörmokare också, för Du kanske ångrar Dig och inte vill jobba som lärare hela livet.
I mitt drömgymnasium så läser alla som vill ha en yrkesutbildning, på yrkeslinjerna först 2 år bra yrkesutbildning och får sedan välja till ett tredje år med antingen högskolebehörighet eller entreprenörsutbildning (företagsekonomi, lagstiftning för egen företagare, osv). Många av dem som går en yrkeslinje på gymnasiet, exempelvis frisör, fordon, el, rörmok, handel, bygg kommer ganska snart att vara egna företagare och då behöver de såna kunskaper.
Många gånger har jag suttit med elever i grundskolan som tidigt varit på det klara med vad de vill bli, exempelvis gå in i familjeföretaget med lastbilar, grävmaskiner, skogsmaskiner, djurhållning eller annat. De är beredda att ubilda sig för sitt yrke med allt vad det innebär av yrkeskunskap, språkkunskap, it-kunskap osv. De behöver antagligen också entreprenörskunskaper med ekonomi eftersom många blir egna företagare så småningom. Men de har fasat för att fortsätta traggla in högskolebehörighet, som de upplever det, till ingen nytta.
Friskolegymnasiet med ett tiotal yrkeslinjer i Årjäng kompletterat med Lärcenter på Kyrkerud skulle kunna ge många av dem vad de behöver av utbildning för att stanna kvar hemma i Årjäng och bli en av de duktiga, framgångsrika småföretagare som vi har. Årjäng är ett riktigt litet Gnosjö med ett stort antal små företag som bedriver god verksamhet. De är grunden för decennier med låg arbetslöshet i Årjäng. Ett Lärcenter skulle även kunna erbjuda teoretisk utbildning till dem som vill ha det. Det skulle bli ett lyft för Årjäng och ge både vuxna och ungdomar många alternativa möjligheter att välja en utbildning som de behöver och som de önskar.
Vi har en massa lärcentra här i regionen och de har verkligen varit en drivkraft för fortbildning, inte minst för kommunalanställda.
Ang. behörighetskravet så tycker jag nog att det vore bra om även yrkesprogrammen gav den grundläggande behörigheten. Det är verkligen pyttelite som saknas (minns inte om det var i engelska eller svenska?) och man skulle enkelt kunna ta de få poängen från den fritt valda delen. Nu finns det inte ens som valbara kurser på en del program! Det handlar inte om att ta bort en massa praktiska kurser.
Jag tycker det är tokigt att någon som läser vårdprogrammet på gymnasiet inte kan läsa vidare till sjuksköterska utan att ta sig via Komvux. Då ska man läsa N-linjen istället, och det är inte säkert man blir en bättre sköterska då. Snarare tvärtom tror jag. Ett annat exempel är de som läser barn- och ungdomsprogrammet idag. Många av dem går såsmåningom vidare till lärarutbildningen.
Det valbara tredje året som du pratar om skulle definitivt inte vara någon nackdel.