Valet ...
För jag tar klart avstånd från rasism och främlingsfientlighet, men jag tycker det är helt ok att granska svensk flyktingpolitik satt in i sitt sammanhang. Den granskningen drabbar ju oss själva, vi svenskar som har varit med och röstat fram den, inte flyktingarna som individer eller grupp.
Jag har jobbat ett par år med förberedelseklass för flyktingförläggning och jag har träffat många, både barn och vuxna i en flyktingsituation, främst från det forna Jugoslavien. Och i stort sett alla ville inget hellre än att komma tillbaka hem igen och de var alldeles vanliga människor, inte mer kriminella eller mer arbetsskygga än vi andra. Nu fick de inte jobba men de hade gärna velat, det är jag övertygad om. De frågade ofta mig som lärare om jag visste något sätt för dem att kunna få jobba, men de var då omöjligt. De var oändligt tacksamma att få skydd här i landet under kriget i Jugoslavien, men samtidigt fixar vi väl inte att ta emot alla världens flyktingar. Det är ju viktigt att de får ett bra mottagande, de som kommer också, ett värdigt mottagande. Jag har ingen aning om hur många som vill hit och hur många vi eventuellt avvisar? Eller om vi tar emot alla som trovärdigt kan hävda att de är flyktingar?
Det finns ett par situationer under den här infekterade debatten i samband med valet som har fått mig att tänka till en gång till:
1. När Lars Ohly vägrar att gå in en sminkloge samtidigt som Jimmie Å. pga att Jimmie leder ett parti med rötter i rasism. Just det argumentet blir lite konstigt när det kommer från någon vars parti har rötter i företeelser som vi kanske helst alla vill glömma. Är det rötterna vi ska bedöma eller partiprogrammet hos partier som V och SD och de andra?
2. När Jimmie Å får stå mitt i en debattstudio och ensam försvara sig mot hatiska angrepp från alla håll och kanter. Han klarar alla påhopp, både de sakliga och de osakliga, svarar mycket lugnt och vänligt men bestämt. (Han är ett medialt geni, säger mediasonen, som f.ö. inte är SD-anhängare). Jag som har svårt att åse mobbning drabbas genast av en sympati för Jimmie Å, en sympati som inte har med fakta att göra, inget med vad han egentligen säger att göra. Det är en känslomässig reaktion som kanske drabbar fler än mig. Och det blir ju inte bra, jag menar att gång på gång arrangera situationer som sätter SD i en offer-roll, ett mobbningsoffer. Det är svårt att bedöma de sakliga argumenten när man drabbas av insinktivt medlidande med offret och lika instinktiv ilska över de mobbande. Eller också är det bara en typisk kvinnlig reaktion från min sida? Eller bara nåt som drabbar mig som inte tål att åse mobbning i någon form? Och som är van från jobbet att genast ingripa när jag ser det.
Det är bra att släppa ut sina käpphästar på grönbete, man vet aldrig hur de ser ut när de kommer tillbaka. ;-). Jag kan alldeles för lite om detta för att ha en välgrundad synpunkt, men nu är det nog dags att fylla på kunskapsluckorna, om det ska blir begripligt varför det här partiet plötsligt har fått så många röster.
Om valet i Årjäng så kan man säga att SD fick ett mandat, ett lokalt missnöjesparti, Nordmarksdemokraterna två mandat. Socialdemokraterna fick de två mandat som V förlorade och tre från C som det ser ut. Övriga ligger ungefär på samma nivå. Trist för centerns del, som har förlorat mycket. De flesta menar att partiet fått klä skott för de tomma affärslokalerna i centrum, (trots att alla var överens om bygget). Det är dessutom ett resultat som är märkligt på olika sätt. Jag tror att partiet i kommunen tar kontakt med centern riks för att få hjälp att analysera det ur flera olika aspekter. Till slut blev det ändå en klar majoritet för Alliansen och man har nu att genomföra det man fått väljarnas mandat till att göra. Alla sluter upp runt ledningen och vill hjälpas åt.
Ja, du... Jag tror att vi måste just klara ut vissa begrepp. Ordet rasist används väldigt lättvindigt just nu, vilket nog inte underlättar situationen. Någon skrev på Facebook att snart räcker det att säga att man är svensk, så är man rasist.
Att vilja ställa frågor kring integrationspolitiken är inte rasism, ej heller att t o m ifrågasätta den.
I skolvalen har sd fått många röster. Såg att det var närmare 50 % på sina håll... Det går inte att blunda längre och ingen tjänar på att man mobbar dessa ungdomar... de kommer inte att köpa det. Ej heller att de "undervisas". Kanalerna är andra idag. På något sätt måste vi öka tryggheten hos de unga, mycket beror nog på rädsla o dyl känslor. Framför allt måste de tidigare etablerade partierna börja att diskutera frågan seriöst; inte genom att bemästra. Jag tror att vi måste "tillåta" den svenska grunden och inte vika undan för allt det nya. Först i den tryggheten klarar man av att ta emot något nytt?
Jag kände nog lite som du, tycke att Åkesson såg lite ensam ut... och sånt gillar inte jag heller.
När det gäller Ohly, så är han just den första som skulle gå fram och säga: Det går att ta ett reningsbad, för det har jag gjort... :D (men jag misstror honom fortfarande).
Det var ett intressant program på P1 idag om just frågeställningen "kan man diskutera invandring/invandrarpolitik utan att rikera bli kallad rasist"
För mig är svaret enkelt - så klart man kan!
Ailas: Det var alltså någon mer än jag som reagerade känslomässigt på den här tevedebatten. Om jag hade varit han och omgivits av ett så starkt hat i 360 grader runt sig och stått ensam på det sättet, så hade jag bara mentalt eroderat. Han måste vara gjord av teflon. Eller också har han bara vant sig. Och som sagt, jag skulle vilja bedöma hans budskap utan att samtidigt bekämpa min egen känslomässiga reaktion av inkännande med honom och ilska över situationen.
Ser skolvalen verkligen ut så här? Det visste jag inte. Jag måste gå in o kolla hur det varit i min egen kommun.
Jag tror att jag behöver uppdatera mig när det gäller en del annat också för att kunna tolka det som händer på ett vettigt sätt. Det förefaller vid första anblicken obegripligt när man läser tidningarna. De ger en väldigt vinklad bild och ger mycket utrymme åt hatet mot SD istället för att bemöta deras argument sakligt.
Gubben: Min första reaktion på valresultatet var klockrent den som media och Mona Sahlin gav uttryck för; det finns inga vinnare i det här valet med SD som vågmästare. Nu tror jag fortfarande inte att det är bra med ett litet vågmästarparti, det är bättre både för landets ekonomi och politiska stabilitet om man har en överenskommen majoritet i de stora frågorna.
Men vinsten kan ändå ha varit att detta resultat har öppnat ögonen på oss, så att vi kan se bortom den enda godtagna mainstream som flyter genom media före och efter valet; hata SD! Alltså man har fångat upp hatet och till och med gjort framsidor av det, istället för att försöka spegla en saklig debatt, där argument får mötas.
Naiv och mindre bra insatt så var det med stor förvåning jag förstått att integrering av invandrare är ett tabu ämne bland politiker. Hur kan det vara så? Och varför? Låt vara att det bara är finnar jag sett på nära håll men även där har jag förvånats och irriterats över att folk har levt i Sverige i 40-50 år och sen inte klarar av att kommunicera vid sina egna läkarbesök för att den lilla svenska man lärt sig inte räcker till. Och man söker stöd hos den som då kan litet bättre...
I vår lilla valkrets på landet utanför, men inom, Göteborg röstade 9 % av våra grannar på SD. Vilka är de och varför? Jag kollade vilka valkretsar i Gbg som hade störst andel SD-väljare. Mest, med ca 12 %, låg tre valkretsar mitt i invandrartäta områden. Det tycks som om det i dessa områden bor invandrare som kom hit på 1950 och 60-talet. De fick jobb men fick ingen svenskundervisning eller bidrag under de tuffa första åren. En annan grupp som röstar SD är kristna armenier, irakier och andra som flytt undan muslimska övergrepp. Nu ser de SD som ett parti som vill stoppa främst muslimsk invandring. Det finns säkert många fler aspekter på SD´s röstunderlag.
Anne: Jag borde ju ha känt igen det här fenomenet för det finns en parallell på nära håll. Under en lång följd av år behandlades all kritik mot Sveriges rovdjurspolitik som ett uttryck för varghat, trots att den egentligen inte alls handlade om det. På samma sätt har det blivit med flyktingfrågorna, all kritik mot flyktingmottagning behandlas som rasism eller främlingsfientlighet.
Lena: Det Du säger är himla intressant! Tänk om en stor del av rösterna på SD i själva verket är avgivna av invandrare som inte vill ha hit fler invandrare??? Hoppas att man gör en förutsättningslös analys av vilka som verkligen röstat på SD. Vi vill ju gärna tro att det är unga arga män i arbetarklassen, så som TV brukar uttrycka det, men det kanske är bara en fördom.
Du har alldeles rätt i att all denna mobbing genast sätter igång känslor av sympati. Det är en mkt farlig situation och det känns som det är få som förstår att detta fakstiskt bara ökar på SD's popularitet.
Viktiga frågor du tar upp i det här inlägget. Jag tycker att Ohlys agerande är att likställa med Westerbergs när Ny Demokrati kom in i riksdagen - och jag gillar det inte! Med sitt agerande så tycker jag inte att de visar respekt för svenska folkets val!
Jag tycker det är självklart att det är partiernas politik och inte deras rötter från lång tid tillbaka som ska ska granskas och bedömas. Precis samma sak som man inte kan döma ett barnbarn ifall deras farfar t.ex begått ett våldsbrott.
Det du beskriver under punkt två, ja, det är en risk att svenska folket reagerar så om inte sd:s representanter behandlas med respekt på samma sätt som övriga ledamöter i riksdagen gör. Att frysa ut någon eller något parti väcker förstås ilska hos många, så gör man inte i vårt land-känsla! Jag håller med sonen din att Åkesson är mycket skicklig i media. Det är lätt att tro att de är ett ganska oskyldigt parti, om man endast lyssnar på Åkesson. Men när vissa andra sd-ledamöter öppnar munnen, ja, då får jag en helt annan bild av vad partiet vill och det får mig att bli rädd för vad som kommer att hända i Sverige om sd får fler o fler mandat i riksdagen.
Vidsynt av dig med observationen att flyktingarna från forna jugoslavien var vanliga människor, varken kriminella eller "arbetsskygga"
Medial mobbning av J Åkesson. På vilket sätt är det synd om honom? J Åkesson respekterar inte alla människors lika värde. Bortsett från de strax över 6 % är vi i Sverige överrens om detta mycket grundläggande faktum. Är hans åsikter värda respekt?
Har du läst SD:s partiprogram och jämfört med V på tal om ohly i sminket. Det handlar inte om rötter det handlar om hur det förhåller sig här och nu.
Diskutera flyktingpolitik och invandring kan man absolut göra, med utgångspunkten alla människors lika värde. SD känns knappast berättigade att delta i den diskussionen
Frikadellen: Jag vill åtminstone kunna bedöma ett parti utan att sikten ska skymmas av känslor.
Mia: Det bästa sättet att minska SDs betydelse måste vara att ta en del av deras frågor på allvar och våga diskutera flyktingmottagandet. Sen kan man nog inte komma ifrån att en del människor faktiskt är främlingsfientliga och lite rädda för invandringen. Den representerar något främmande.
fd Ågy-elev: Jag är inte förtjust i anonyma kommentarer men jag ska nu publicera Din i alla fall.
Jag ville påpeka att flyktingarna i Årjäng från forna Jugoslavien inte var mer arbetsskygga eller kriminella än andra i vårt lilla samhälle, eftersom jag vet att de ryktena gick. Men de fick ju inte arbeta innan de fått uppehållstillstånd och personnummer om jag minns rätt.
Jo, synd om Åkesson kan jag tycka i en sån situation,när man utsätter honom offentligt för så mycket hat. Så ska man inte göra mot någon. Märkliga åsikter ska inte mötas med trakasserier utan med goda motargument. Allt annat blir fel. Hans åsikter och andras åsikter är värda den respekt det innebär att lyssna på dem och bemöta dem. Vi kan inte utrota idéer genom att tvinga människor till tystnad.
Att döma ut SD med just hänvisning till partiets rötter är fel för då måste vi döma ut fler partier. Och det var det mitt inlägg tog upp, inget annat.
Återigen, det är bättre att möta argument än att mörka dem. Trollen måste ut i ljuset för att spricka.