SD har ett

... partiprogram som jag alltså läst i. Inte allt men en hel del. Och jag har ju lite svårt att hålla mig för skratt, drabbas av återkommande fnissanfall när jag läser, exempelvis  om att den ska betraktas som svensk, som känner sig svensk och av andra uppfattas som svensk, om hotet mot svenskheten, vådan av att vissa invandrargrupper har stora barnkullar  osv. Jag associerar någonstans i bakhuvudet till Birgitta Anderssons "Jag är så glad att jag är svensk" ;-) Det blir svårt att ta det här på allvar för en del av det som står där är  absurt för mig.

Jag tillåter mig att vara stolt över Sverige som land med vår kultur, vår natur, vår flit, vår gamla demokrati, vårt välfärdssystem. Människor från andra länder måste också få vara stolta över företeelser i sitt land och jag känner inget hot när jag möter dem. Det är helt ok med människor med annat språk och annat ursprung än svenskt. Vårt umgänge är rätt så internationellt och vi har väldigt trevligt med tyskar, norskar, japaner, amerikaner, danskar exempelvis, men även  med svenskar. Grundläggande i värde och basbehov så är vi alla lika, sen finns det kulturella skillnader, skillnader i levnadssätt och synsätt, skillnader i matvanor och dresscod osv och det är ju himla stimulerande. Visst behöver vi blandas upp lite. Olika är bäst.

Avsnittet om invandring hos SD har jag läst flera gånger och jag märker att det är svårt att veta vad man egentligen vill, för man svänger sig med begrepp som är dåligt definierade. Ibland klumpar man ihop invandrare alla kategorier och ibland är det bara flyktingar.

Man skriver så självklart ord som massinvandring, men har vi verkligen det och vad är det?  Sen kommer svepande formuleringar som "destruktiv massinvandring".

Man förordar Safe havens ( inte heavens minsann!), alltså något område utanför (?) EU där flyktingar till EU ska samlas medan de väntar på att få sitt ärende om uppehållstillstånd behandlat. Märklig konstruktion, låter som ett getto av något slag. Och var ska de placeras om de ska vara utanför EU tro?

Invandring av "personer från kulturellt avlägsna länder" ska begränsas till minimum och jag undrar förstås vilka länder som man ska sätta upp på den listan. Ska min snälla och flitiga sonhustru med japanskt ursprung i så fall skickas ut? Vet inte ens om den yngste sonen hade fått komma tillbaka till ett SD-Sverige igen förresten eftersom han faktiskt enligt de regler som gäller nu, räknades som invandrare vid återkomsten (o som utvandrare vid utresan!). Nej sonhustrun hade inte kunnat komma med som anhöriginvandrare heller, för i så fall hade de varit tvungna att vara gifta i minst 2 år innan och det var de ju inte. 

Man påstår en massa saker i partiprogrammet som jag står frågande inför; exempelvis att vi "svenskar" riskerar att bli en minoritet i vårt eget land, jag har inte själv suttit och försökt göra kalkyler men det låter konstigt. Och man säger också att landet därmed riskerar att förvandlas till "oigenkännlighet" ;-))   Jag är övertygad om att Sverige periodvis under sin historia har haft starka influenser utifrån, tyskar under Hansatiden, Valloner under den tiden osv, men jag kan inte se att vi har farit illa som land av det. Tvärtom har deras medflyttade speciella kunskaper varit av godo för landet. Svensk husmanskost är gott, men visst har vi fått mycket god mat med invandrarna och deras matställen / butiker.

SD:s kritik av den svenska invandringspolitiken kan jag inte bedöma på  något bra sätt, för jag vet inte hur många vi släpper in av varje kategori, eller hur reglerna är. De kan ha rätt och de kan ha fel. Men jag blir fundersam eftersom den här "brödtexten" känns mindre trovärdig, man gör beskrivningar som jag inte kan känna igen eller tro på.

















Kommentarer
Postat av: Mia

Intressanta reflektioner, som så ofta hos dig. Jag har också läst litet på sd:s hemsida, men orkar inte vara kvar där så länge.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback