Inga Magnusson

Det här att välja gran är en konst.  Roland bemödar sig verkligen att leta ut en som passar. 

 

Så är då årets julafton över. Visst var det lite av oro innan hur det skulle bli utan barn och barnbarn. Men det gick bättre än förväntat för vi kunde ha en hel del kontakt på olika sätt ändå med Umeå, Stockholm och Seattle. Kan inte låta bli att tänka på 1800-talets utvandrare till Amerika som nästan helt tappade kontakten med sina släktingar. Det var inte någon skype eller sms, kanske ett brev som kom fram månader senare. Vi är priviligierade i vår tid, även om Coronan ställt till det för oss. 

 

Julaftonens tv-program blev ju viktiga när vi inte kunde spela och leka med barnbarn. Så roligt att det gick bra för Lars Lerin som julvärd, han hyllas idag i media. Han var orolig innan. Det vet vi eftersom son Markus var involverad i programmets förberedelser via det tv-produktionsbolag som han jobbar på.  Lars har inte gjort sån här direktsänding förut, men det blev  en fin insats. Han talade lugnt och trösterikt till alla oss som saknade nära och kära. Berättelserna om tanterna han lärde känna som barn är fina. Och gästen Birgitta bjöd på sig själv med värme utan krav på att vara perfekt, där har vi mycket att lära.