Julaftons-äting
Om vi nu fuskade med julpyntet så satsade vi mer på maten. Det blev allt som vi brukar ha
Och på guldkantade finporslinet som min mamma fick när hon gifte sig 1945, gåva av fru Wallentin. Jag har hela servisen, massor av byttor och tallrikar i olika storlekar, förr hade man sånt. Den går att diska i maskin utan diskmedel.
Det kalla; sill, sylta, skinka, sallad och ägg. Jag gjorde ju Ernsts skinka men kände ingen skillnad mot annars. Apotekets julsenap är god.
Älg-köttbullar, Hemgårdens prinskorv, delikatesspotatis
Jansson dels ansjovis, dels kaviar. Och så bruna bönor och dopp i vildsvinsbuljong
Vi satt ju ensamma vid matbordet men utanför fönstret hade vi vid maten sällskap av två älgtjurar. De åt lite gräs men gick strax in i skogskanten för att äta bark och buskar som är vintermaten
Desserten åt vi också ensamma förstås men med fint sällskap på teven, av Lars Lerin som julvärd. Han är så bra, kan berätta så det berör. En perfekt julvärd ett sånt här år när många är ensamma. Och hans gäst Birgitta är en succé i sig själv genom att vara sig själv, bjuda på sig utan krav på att vara perfekt. Hon är en god förebild för oss alla.
Kommentarer
Trackback