Finanskrisen igen då...
Alla experter låter såååååå trygga i sina uttalanden om svensk ekonomi. Bankerna är sååååå solida, för att inte tala om hur kunniga och kloka de är. Och staten har såååååååå goda finanser. Fast jag undrar om ekonomerna själva egentligen på lunchen pinnade iväg till banken för att flytta sina kapital så att det inte skulle finnas mer än 250.000 SEK på varje bank (den statliga bankgarantin). Och tar ut en slant att ha i madrassen ifall.......
Jag funderar också förstås på om någon verkligen kan fatta vad som händer i stora globala ekonomiska system när förtroendet börjar svikta, dvs det läge som uppstår då gamla tanter som minns 30-talet tar ut sina pengar för att förvara dem i madrassen tills det blåst över.
För oss som inte har några stora kapital att oroa oss över så är det lite kittlande spänning åtminstone, men betydligt oroligare för många andra förstås. Den lilla pension som skulle kommit mig till del har väl spekulerats bort i dagarna, men den har jag ju aldrig räknat med ändå.
Jag fångar dagen i alla fall med att passa på att glädja mig över det faktum att jag inte har jättepengar på banken, detta faktum är ju sällan en källa till glädje annars menar jag. :-)
Sjön - igår söndag...
Det blev en tur på sjön igår igen efter att vi varit i skogen, fantastiska färger och solsken var det.
Mörkret föll snabbt när vi var på väg hem.
Skogen söndag!
Det blev skogen igår söndag. Vi var ute ett par timmar på eftermiddagen i det vackra solvädret och det var taxen Oskar som gick med.
Myrorna är fortfarande i full aktivitet
Vi var i Brunnshaget. Här och där finns spår av gamla diken. När Roland var liten så var detta en plats där korna betade, dikena är sedan dess.
Vi tittade den del av området som avverkats i år. Riset här ska tas tillvara senare och utnyttjas till bränsle. Om några år kommer det att vara planterat och fint igen.
Oskar och en rotvälta
Kärleksörten blommar inte!
I ett stort bestånd är detta allt som blommar. Resten ser gråsvart och konstigt ut. Trist är det för inte så mycket annat blommar just nu och det hade varit vacker färg. Trolda vet Du?
Räkor - porterstek - stekta fikon - äppelkaka...
Vi ordnade lite äting och U i Hol (A är på fisketävling i Västervik!). Först åt vi färska räkor, sedan blev det porterstek med morötter och gröna bönor och en god sallad, sedan fikon stekta i mycket smör och grovmalen svartpeppar + honung + konjak (kokar lite alltsammans i pannan) + en skvätt Grand Marnie (hade vi inte så det fick bli Amaretto) serveras med vaniljglass / vispgrädde. Och avslutning var U äppelkaka enligt nytt recept varje gång. Nu smakade den lite som pepparkak med kanel. Menyn var kanske i kraftigaste laget och vi hade kunnat hoppa fikonen, men gubben ville absolut ha dem. Det var länge sedan vi åt dem påstod han och det fanns ju hemma.
Det blev stenar och löv på bordet. Löven är nog som vackrast nu ett tag.
U hade med en god äppelkaka som jag också kunde äta.
Det blev stenar och löv på bordet. Löven är nog som vackrast nu ett tag.
U hade med en god äppelkaka som jag också kunde äta.
Mercenaries 2...
pratar de kanske om. Hon kom igår kväll lördag till Stockholm, Risako, yngste sonens flickvän, flygandes från Los Angeles. De åker några dagar till Florens för lite semester, annars är de i Stockholm och vi vill gärna ordna någon sammakomst förstås. En vännina till henne bor i Paris och hon är nu i Sverige på besök. Risako har varit här på Liane för några år sedan på besök men det blir ju långt emellan. Välkommen till Sverige Risa! Hoppas vi kan ses! Bilden är från förra Sverigebesöket.
Om bankkrisen...
har jag velat skriva ett par dagar. Det har kliat i fingrarna men inte blivit något. Fast så här skulle man kunna skriva:
"Det finns tillfällen när jag får lust att ta ut hela lönen ograverad i kontanter, växla in i hundralappar och tjugor och bara sätta mig på golvet kasta dem i luften runt mig. För att liksom känna det där, som Joakim von Anka måste ha känt när han pussade sina älskade pluringar. Numera umgås man ju aldrig med pengar. Lönen blir ju väldigt fiktiv, bara en siffra bredvid ett kontonummer. Tacka vet jag den tiden när lön kom i ett lönekuvert, personligen utdelat en gång i veckan och senare var 14:e dag! Och det utan avgifter på vägen för insättning, uttag och förvaring. Asch, va långt det här blev "
Ovanstående är egentligen en kommentar som jag skrev så oartigt lång hos Frk Tjatlund apropå bankkrisen. Pengar är ju numera overkliga, bara sifferexercis. Kanske inte konstigt om ungdomar har problem att hantera sin ekonomi. Just nu när det är bankkris (åtminstone i media!) känns det skönt att inte ha några stora kapital som skramlar omkring på bankkonton.
Bankerna är för mig en del av "marknaden", dvs den där stora oformliga amöban som styra allas våra liv. Den finns egentligen inte utan skapas hela tiden på nytt genom tro och hopp. Och den vårdas ömt av de styrande i världen och behandlas med vetenskapligt allvar och respekt. Jag tror att kommande generationer kommer att raljera över vår blinda tro på marknaden. Ungefär som vi raljerar över den medeltida befolkningens blinda tro på religionen och dess uttolkare med helgon, reliker och häxor i släptåg. De fanns ju inte heller utan skapades hela tiden genom blind tro. Och när de allvarsamma välutbildade ekonomerna idag gör sig till uttolkare av marknadens vilja så blir de väldigt lika den medeltide prästen, uttolkaren av Guds vilja.
"Det finns tillfällen när jag får lust att ta ut hela lönen ograverad i kontanter, växla in i hundralappar och tjugor och bara sätta mig på golvet kasta dem i luften runt mig. För att liksom känna det där, som Joakim von Anka måste ha känt när han pussade sina älskade pluringar. Numera umgås man ju aldrig med pengar. Lönen blir ju väldigt fiktiv, bara en siffra bredvid ett kontonummer. Tacka vet jag den tiden när lön kom i ett lönekuvert, personligen utdelat en gång i veckan och senare var 14:e dag! Och det utan avgifter på vägen för insättning, uttag och förvaring. Asch, va långt det här blev "
Ovanstående är egentligen en kommentar som jag skrev så oartigt lång hos Frk Tjatlund apropå bankkrisen. Pengar är ju numera overkliga, bara sifferexercis. Kanske inte konstigt om ungdomar har problem att hantera sin ekonomi. Just nu när det är bankkris (åtminstone i media!) känns det skönt att inte ha några stora kapital som skramlar omkring på bankkonton.
Bankerna är för mig en del av "marknaden", dvs den där stora oformliga amöban som styra allas våra liv. Den finns egentligen inte utan skapas hela tiden på nytt genom tro och hopp. Och den vårdas ömt av de styrande i världen och behandlas med vetenskapligt allvar och respekt. Jag tror att kommande generationer kommer att raljera över vår blinda tro på marknaden. Ungefär som vi raljerar över den medeltida befolkningens blinda tro på religionen och dess uttolkare med helgon, reliker och häxor i släptåg. De fanns ju inte heller utan skapades hela tiden genom blind tro. Och när de allvarsamma välutbildade ekonomerna idag gör sig till uttolkare av marknadens vilja så blir de väldigt lika den medeltide prästen, uttolkaren av Guds vilja.
Fest fredag kväll i Snarkil...
Det är alltid roligt med vackra dukningar. Så här fint var det i kväll i Snarkil hos R och I. Vi fick först en god löksoppa, sedan lax med olika tillbehör och till sist maränger, frukt och glass till dessert. En suveränt mysig kväll med goda vänner. R och Å-B var också med förstås.
En del av bordsdekorationen var ett ägg från Swarowsky (stavningen?). Mycket tjusigt!
Innan var vi uppe på den högsta tomten i Snarkil, uppe vid det nybyggda huset till höger om vägen upp till golfbanan i Sillerud. Jag vågar egentligen inte upp hit, jag som är höjdrädd och pjoskig. Men jag bet ihop en stund och kollade på ett väldigt fint hus.
Solnedgång Östra Silen...
Egentligen ska väl båtsäsongen vara över, men det gick inte att låta bli i går kväll. Sjön låg alldeles spegelblank när solen var på väg ner. Helt fantastiskt med höstfärgerna på gång också.
Björn sköts i Värmland idag onsdag!
Det var i Stackerud utanför Ekshärad; en hane 4 år gammal, märkt i Noppikoski i Dalarna. Vi gratulerar skytten förstås!
Det får skjutas två björnar i Värmland i år. Detta var den första.
Det får skjutas två björnar i Värmland i år. Detta var den första.
Äldre släktingar...
Hittade bara en bild från när LA-sonen var hemma senast, precis vid hemkomsten till Sverige. Han cyklade då till sin mormor och träffade farfars bror här efter vägen. Han är 90 år och går ofta ett par kilometer med stavar. Han bor här på Liane i Rolands föräldrahem, det finns två lägenheter i huset. I det andra bor Rolands mamma, 81 år gammal. Varje dag tar hon cykeln en kilometer enkel väg och gör rent hos sonens hästar, inte för att hon måste utan för att hon tycker det är roligt. Igår hade hon dessutom bakat kaka åt Roland och när jag hämtade den jag fick också med en påse hemgjort äppelmos. (!)
Jag kommer aldrig upp i hennes arbetskapacitet. :-)
Vi är glada att de kan bo kvar här nära oss och att de är så pigga fast de börjar bli till åren.
Jag kommer aldrig upp i hennes arbetskapacitet. :-)
Vi är glada att de kan bo kvar här nära oss och att de är så pigga fast de börjar bli till åren.
USA eller Sverige???
Ok, han har en bit av Ericsson i sin hand (och hans del av koncernen går bra!), men det är nog inte främst därför som jag lyssnar extra när han pratar om hur det är att vara "hemkommare" till Sverige. (Han har kommit hem efter ett antal år i Rom nu, Martin !). Vi känner honom sedan många år tillbaka. Han var här och fiskade med Stockholmssonen under studietiden när de delade lägenhet på Kungsstensgatan. Vi sågs i Stockholm också ibland. Han var här när sonen fyllde 30 år.
Det handlar om hans roll som världsmedborgare: pappa inom skogindustrin, alltså hade M. en uppväxt i Sydamerika delvis spansktalande om jag minns rätt nu, delvis i Hallstavik, sedan med jobb åt Ericsson i Italien exempelvis, gift med Rowena med asiatiskt ursprung också världsmedborgare med uppväxt i olika länder och ett litet barn har de tillsammans, jobbar nu i Stockholm hos Ericsson.
-Nej, jag tror inte att han stannar i Sverige för all framtid, säger han om LA-sonen när vi sågs i somras tillsammans med Stockholmssonen på Plaza.
Hans yttrande har stannat kvar hos mig och jag har försökt att inte ta det ad notam. Men det är svårt att låta bli. För den här personen har ovanligt mycket erfarenhet av olika länder och han känner sig hemma överallt. Hans åsikt kan vara välgrundad på nåt sätt eftersom han har gott om erfarenhet av hur det är att flytta från Sverige och komma tillbaka.
Vad säger då LA -sonen om hur det är att leva i Sverige respektive USA efter några veckor här hemma.
- Jag har glömt hur det är att ha ont i halsen. Nu har jag ont i halsen och det har jag inte haft på 6 år! I LA kunde man hosta lite och snuva lite men inte ha ordentligt ont i halsen.
- Det är bra mat här i Stockholm. Jag kan gå ut och äta svensk husmanskost för 75 kronor och få dryck, sallad och kaffe till maten.
- I LA så var det alltid kallt på jobbet. De drog på ACn hela tiden så det var svinkallt.
- Tullverket i Sverige är totalt kaos. De har nollkoll på vad som är invandrare och vad som är återvändare. Ingen vet! Jag väntar fortfarande på att få mina grejer från LA. De borde vara i Värtahamnen nu.
- I USA så är det ingen tvekan om vem som bestämmer vad på en arbetsplats. Folk som misskötte jobbet fick gå på dagen, fast efter några varningar förstås. För- och nackdelar finns det med det.
Det handlar om hans roll som världsmedborgare: pappa inom skogindustrin, alltså hade M. en uppväxt i Sydamerika delvis spansktalande om jag minns rätt nu, delvis i Hallstavik, sedan med jobb åt Ericsson i Italien exempelvis, gift med Rowena med asiatiskt ursprung också världsmedborgare med uppväxt i olika länder och ett litet barn har de tillsammans, jobbar nu i Stockholm hos Ericsson.
-Nej, jag tror inte att han stannar i Sverige för all framtid, säger han om LA-sonen när vi sågs i somras tillsammans med Stockholmssonen på Plaza.
Hans yttrande har stannat kvar hos mig och jag har försökt att inte ta det ad notam. Men det är svårt att låta bli. För den här personen har ovanligt mycket erfarenhet av olika länder och han känner sig hemma överallt. Hans åsikt kan vara välgrundad på nåt sätt eftersom han har gott om erfarenhet av hur det är att flytta från Sverige och komma tillbaka.
Vad säger då LA -sonen om hur det är att leva i Sverige respektive USA efter några veckor här hemma.
- Jag har glömt hur det är att ha ont i halsen. Nu har jag ont i halsen och det har jag inte haft på 6 år! I LA kunde man hosta lite och snuva lite men inte ha ordentligt ont i halsen.
- Det är bra mat här i Stockholm. Jag kan gå ut och äta svensk husmanskost för 75 kronor och få dryck, sallad och kaffe till maten.
- I LA så var det alltid kallt på jobbet. De drog på ACn hela tiden så det var svinkallt.
- Tullverket i Sverige är totalt kaos. De har nollkoll på vad som är invandrare och vad som är återvändare. Ingen vet! Jag väntar fortfarande på att få mina grejer från LA. De borde vara i Värtahamnen nu.
- I USA så är det ingen tvekan om vem som bestämmer vad på en arbetsplats. Folk som misskötte jobbet fick gå på dagen, fast efter några varningar förstås. För- och nackdelar finns det med det.
Häpnar fortfarande över att mögelsporer är så ogiftiga just i Årjäng på Silbodalsskolan!
När jag läser det här så fortsätter jag att undra över att mögelsporer påstås vara giftiga överallt utom just i här Årjäng. Här får en del människor bara som "lite bomull i huvudet" av mögel. De flesta märker inget alls. (???)
I morgon måndag börjar den stora mögelsaneringen på vår skola, Silbodalsskolan. Två klassrum bredvid mig ska saneras. Så om blogginläggen framöver verkar mer förvirrade än vanligt, så kan det bero på att vi som jobbar bredvid mögelvirvlarna har fått lite mer "bomull i huvudet" än vanligt :-)
I morgon måndag börjar den stora mögelsaneringen på vår skola, Silbodalsskolan. Två klassrum bredvid mig ska saneras. Så om blogginläggen framöver verkar mer förvirrade än vanligt, så kan det bero på att vi som jobbar bredvid mögelvirvlarna har fått lite mer "bomull i huvudet" än vanligt :-)
Mercenaries 2 - bäst sålda spel den gångna veckan!
Det är det bäst sålda spelet i världen den gångna veckan, Mercenaries 2 som LA- sonen har varit med och gjort som grafikansvarig (leadartist). Det har sålt i en halv miljon exemplar redan efter ett par veckor på marknaden. Antagligen kommer det att dra in sina kostnader och lite till om det håller i sig. (Fast sonen själv är mest irriterad över att han sitter i Stockholm på Dice och kämpar med delvis nya verktyg och att allt enligt hans uppfattning därför går för långsamt.)
Just nu till Årjängs marknad är han hemma i Årjäng tillsammans med storebror och två vänner till honom, men mer om det i kommande inlägg.
Just nu till Årjängs marknad är han hemma i Årjäng tillsammans med storebror och två vänner till honom, men mer om det i kommande inlägg.
Tja, tiderna förändras...! Och vi med dem, eller....?
Texten på kortet lyder:
"1928 inträffade en materiellt svår bilolycka på riksvägen mellan Örkelljunga och Åsljunga.
Det var en Örkelljungabo som körde på en köpman från Skånes Fagerhult.
Vid den efterföljande rättegången i Klippan sades det att Örkelljungabon som var orsak till olyckan fick en
förmildrande dom därför han hade druckit brännvin och därför hade svårt med att styra."
Citat ur körkortsbok år 1920:
"De som vållar bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen att signalen icke blir av betydelse. Där man väntar sig lekande barn såsom vid skolor, lekplaner etc, bör man endast köra fram med yttersta varsamhet, ty man kan sällan hjälpa sig med annan manöver än att stoppa vagnen. Damer är ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappar de ej helt sällan koncepterna. Att de efter att ha passerat trefjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte med spårvagnar" (??)
Den här har jag fått från Grisnils alias Stellan Olofsson, en känd värmlandskomiker i ståuppbranschen. Jag ska försöka länka till honom på något sätt. Men jag hinner inte just nu.
Företagsstrategier inom privat respektive offentlig sektor...!
Denna jämförelse mellan företagsstrategier inom privat, respektive offentlig sektor är så grymt bra att jag måste länka. Den kommer från Alltiallon
Inte tvätta så ofta...
Läste på Evis stilblogg om att vi tvättar alldeles för ofta. Fast nu hittar jag inte inlägget utan länkar till själva bloggen bara. Hon menade att det ofta räcker med att vädra plagg istället. Jag, som är en typisk engångsanvändare av alla plagg, sedan åker de i tvättkorgen, tyckte förstås att det lät snuskigt. (¨Jag har flera ex av samma plagg så det ser ibland ut som om jag har dem länge :-) om nu någon som känner mig live tvivlar på min tvättiver. De svarta bomullsbyxorna har jag tre ex av och favvojeansen 2 ex och den kortärmade svarta piketröjan 2 ex )
Men jag har tänkt på detta några dagar och måste ge henne rätt. Så är det förstås, vi tvättar alldeles för ofta, det kunde ibland räcka med vädring istället. Det vore mer ekonomiskt och bättre miljötänk också. Jag får fundera på det. Fast gränsen går vi underkläder, där ska det vara en dags användning, ej förhandlingsbart! Det tjafsar vi ofta med gubbar om i bekantskapskretsen, de har en annan syn på detta tror jag. Fast det brukar inte vara miljöargument de kommer med precis!! :-)
Men jag har tänkt på detta några dagar och måste ge henne rätt. Så är det förstås, vi tvättar alldeles för ofta, det kunde ibland räcka med vädring istället. Det vore mer ekonomiskt och bättre miljötänk också. Jag får fundera på det. Fast gränsen går vi underkläder, där ska det vara en dags användning, ej förhandlingsbart! Det tjafsar vi ofta med gubbar om i bekantskapskretsen, de har en annan syn på detta tror jag. Fast det brukar inte vara miljöargument de kommer med precis!! :-)
Tröskning på Liane
Det tröskas på Liane nu. Arrendatorerna kommer hit med sina stora maskiner och alla hjälper till, de tre bröderna O, K och G och söner. Det är tröskor och vagnar som hämtar spannmål och någon som kommer och drar upp när det fastnas i någon blöthåla. För blött är det fortfarande i marken. Men vattenhalten i säden är inte så grym, 20 % hörde vi något om.
Arrendatorerna har söner som vill fortsätta i företaget. Det måste vara roligt när de nu satsar så mycket och det går bra. Här instruerar Arrendator K sonen hur han ska köra. Det är ett familjeföretag, eller släktföretag kanske man ska säga. De har dessutom folk anställda förstås. Och de jobbar jämt, nästan. Roligt att se dem här på Liane ibland, det blir lite fest då och de stora maskinerna väcker uppmärksamhet.
(En trevlig utmärkelse har jag fått, tackar för den Mia)
Två älgkalvar diar kon!!!
Det här är en ovanlig syn! Tror inte att någon av oss har sett det förut. Två älgkalvar som diar kon samtidigt. Vi fick se det igår kväll i en havreåker här. Det var en fin syn. Vi stannade med bilen för att titta men det varade inte så länge. Förmodligen har kon inte så mycket mjölk så här sent på säsongen, men tillräckligt verkar det som för att det ska vara mödan värd.
Till slut masade de sig sakta över vägen in i skogen. Det var stora och fina kalvar. Annars är det ett problem att kalvarna föds för sent på året och är för små när vintern kommer. Det kan bero på att det finns bara små tjurar i området och då brunstar inte korna riktigt utan blir dräktiga sent under säsongen. Enligt den s.k. Kalmarmodellen ska man spara ett antal större tjurar under en följd av år för att få fart på reproduktionen.
Till slut masade de sig sakta över vägen in i skogen. Det var stora och fina kalvar. Annars är det ett problem att kalvarna föds för sent på året och är för små när vintern kommer. Det kan bero på att det finns bara små tjurar i området och då brunstar inte korna riktigt utan blir dräktiga sent under säsongen. Enligt den s.k. Kalmarmodellen ska man spara ett antal större tjurar under en följd av år för att få fart på reproduktionen.
Plaza i Karlstad! God mat!
Vi brukade förr alltid äta på Freden; lövbiff för att vara exakt. Det har vi gjort i många år. Men nu har stället bytt ägare och vi har inte varit nöjda de senaste gångerna så vi har letat efter en ny favorit att äta på, så där under dagtid eller eftermiddagstid när vi åker till "stan". Vi kanske har hittat en nu igår. Vi var inne på hotell Plaza mitt emot järnvägsspåren och åt lunchbuffé. Den var helt ok med ett stort urval av maträtter. Och gubben fick knaperstekt bacon. Salig alltså!
Personalen verkade vara på gott humör och vi blev vänligt hjälpta till rätta. Mannen här var mycket hjälpsam och trevlig! Miljön är lite rolig, det är som en inbyggd atriumgård med höga hus runt. Det ger ett speciellt ljus åt det hela, och man kan gå upp för trappan och sitta en våning upp, på liksom en balkong.
Priset var rimligt tyckte vi, 135 tror jag och då ingick dessert, frukt, ost och kaffe.
Bredvid oss satt en man i yngre medelåldern med en dyrbar solbränna! Kanske var han ägare eller nåt sånt. Eller bara stamgäst. Han verkade bekant med alla och rörde sig med en viss självklarhet i lokalen. Har aldrig tänkt så förut, att vissa solbrännor ser väldigt dyrbara ut, speciellt när de ackompanjeras av välfrissat lite längre hår och rätt färg på slingorna, samt välsittande men enkla kläder. Han var dessutom norrman.
Så här ser det ut utifrån!
Leverhögens Snoa - nästan vargmat idag!!
Fina lilla Snoa var någon sekund från att bli vargmat idag!! Snoa är en av de hundar gubben har tillsammans med B i Leverhögen. B har tikarna och gubben har hanarna men de är liksom ägare tillsammans.
Snoa är en hamiltontik, nu ett och ett halvt år gammal ungefär. Hon jagade hare vid Tjärnssätra oppom Åsebyn mot Glaskogen. Hade drivit hare ungefär en halvtimma. Plötsligt fick hon en tappt och började skalla grovt och konstigt. B. lämnade sitt pass för att komma närmare och undersöka vad det var. Han fick också höra att hon skrek så konstigt och återigen grova skall. Till slut kom tiken i full fart och passerade bredvid B. på c:a 20 meters håll, i riktning mot den plats där B. suttit förut. I stort sett uppe på ryggen på henne var en stor varg. B. hann se dem i ungefär 10 meter och skrek högt ungefär; "Va tar Du Dig till"?? Då tvärvände vargen och sprang därifrån. Lilla Snoa var alltså bara någon sekund från att bli vargmat idag på morgonen. Vi ryser av fasa vid blotta tanken. Det får bara inte hända. Alltsammans var över på någon minut bara, det gick så fort. Platsen där Snoa blev angripen är inget vargrevir, B. skulle inte släppa sina hundar där vi känner till att det finns risk för varggrepp, men det finns strödjur här och där mellan reviren. Och nu har vi ringt och varnat andra jägare för att släppa just där. Området ligger inte heller nära E18.
Nu efteråt har vi fått veta att man hittat älgkadaver i området, kadaver som troligtvis kommer av vargattacker och att U i Barlingshults hund drabbades av en vargattack också för inte så länge sedan och att den också klarade sig.
Sedan kommer alla vargkramares uttalanden på skam om jägare som skjuter varg hej vilt i skogen. Bosse gjorde precis som man ska i det här läget: Höll inne skottet i första läget och försökte avvärja attacken på hunden. Om det inte hade hjälpt hade han skjutit och det hade varit helt lagligt enligt nödvärnsparagrafen. Inte många vargar har skjutits enligt den lagen, också tvärs emot profetiorna från militanta vargvänner.
Vi har precis kommit hem från Karlstad och Roland tog motorcykeln för att åka och se så att det inte finns några skador på Snoa. Hon kan emellertid var slut som jakthund. Hon var väldigt rädd efter attacken, B fick leta efter henne god stund och hon ville inte lämna honom, gick ett par meter bara ifrån honom.
Det här agerandet från Bs sida stämmer inte särskilt väl med jakthatarartikeln i Aftonblade idag! Jägare är verkligen ansvarsfulla viltvårdare. Vi har inte sett till särskilt många rovdjursvänner eller stadsbor alls när det är svåra snövintrar och det behövs stödutfordring av viltet. Vi ser heller inte till dem när djur skadats i trafikolyckor och måste spåras upp och avlivas för att slippa lida i många dagar. Inte heller är de särskilt engagerade i inventeringar av viltstammarna eller förvaltningen, som författarinnan ändå säger sig vilja ha. Hon vill ju kunna ringa på en jägare när det behövs ????!!!
Så här såg Snoa ut några timmar efter vargattacken när Roland åkte dit för att träffa henne. Fysiskt oskadd men lite stukad och hängig. En fin tik är det i alla fall och väldigt snäll. Händelsen är anmäld till Länsstyrelsens vargspårare i området. Enligt honom finns det iakttagelser av varg i området men inget revir, inga revirmarkeringar.
Shoppingtripp!
Nu får det bli lite dagbok här i bloggen:
Idag lördag ska vi kasta loss för första gången på flera veckor och göra något annat än arbete en hel dag. Det blir en tur till Karlstad, till IKEA för lite inköp. Men först ska vi träffa de fiskegäster som lämnar en av stugorna vid 11-tiden. Och jag ska göra en risgrynskaka till kvällens äting. Vi har goda vänner, en tysk familj i det andra huset. De och A och U i Hol kommer hit. Det blir höstmat, mustig viltsoppa med gott bröd som vi köper i Karlstad idag, bra rödvin (kanske något italienskt eller spanskt ? ) samt risgrynskaka med nykokt hallonsylt (kokade igår på frysta hallon) och grädde. Inte helt fel tror jag. (Bäst att jag skriver också att jag inte äter det eftersom jag inte tål mjölk, jag äter vattenkokt snabbrisgrynsgröt med sojagrädde och hallon och eventuellt glass till) Det ska bli trevligt att ses. Vi behöver lite avslappnat umgänge nu efter att bara ha jobbat och gått i skogen i flera veckor.
Köpte jag diskmedel eller luft?
Har skrivit om det här förut men jag återkommer nu igen:
Köpte ett nytt paket diskmedel häromdagen. Så här såg det ut när jag öppnade det. Det mesta i paketet är alltså luft. Och jag kommer inte att köpa förklaringar om att "innehållet kan sjunka ihop under transporten"!! Den förklaringen funkar inte på sånt här.
Annars är det ett suveränt diskmedel. Vi kör den nya Boschmaskinen (bland de bästa i test!) på enklaste programmet, bara en halvtimme långt ungefär och disken blir i stort sett alltid helt ren.
LA-sonen i lokalpressen!
Mest för anhöriga på annan ort! Alla andra kan sluta läsa här.
Idag i NWT publicerades artikeln om yngste sonen i familjen, han som jobbat i LA i 6 år med dataspelstillverkning. Det skrivna var bra och stämde ungefär. Fast jag tror inte att han började med Amiga precis, det var först en Commodore 20 (?), sedan C 64 sedan en C 128 eller nåt och sedan en Amiga. (Det var jag som betalade maskinerna!) Och det var först internetutbyte med andra spelare / grafiker via bandspelarband, vanliga magnetband och telefonlur i en hållare, man ringde upp manuellt liksom (herregud, det låter som stenåldern!) . Det var dataspelsträffar i Danmark, Herning, med några tusen amatörspeltillverkare / spelare och jag skickade honom dit med hjärtat i halsgropen varje gång. Han var ju bara ett barn om än i i tidiga tonår. De sov visst aldrig utan bara spelade och drack coca cola (förhoppningsvis!) , bara domnade bort en stund då och då vid den egna datorn. De som somnade riskerade att förlora sin utrustning till långfingrade typer. Kallas dreamhack eller så¨tror jag numera och förekommer både här och där.
Utbildningen som han sökte men inte kom in på hittade jag till slut i Skövde, det var utbildning i datorkonst. Man antog 15 per år och det var 600 sökande tror jag. De antagna var i stort sett bara etablerade konstnärer sa man när jag ringde och frågade. Det fanns helt enkelt inga utbildningar för datorgrafik då efter gymnasiet. Det blev alltså konstvetenskap i Stockholm på universitet ett år knappt. Konst har alltid varit ett intresse i familjen, gubben ritar och målar lite akvarell som hobby ibland och jag tittar gärna på bilder här och där. Jag matade barnen med konstböcker sedan de var mycket små och höll tummarna att det skulle slå rot. Och två av dem är konstintresserade så lite påverkan hade det nog.
Sedan var det anställning i Norrköping på UDS och resten finns i artikeln.
Bilden i artikeln var ju ingen höjdare precis. Den är tagen med någon vidvinkel i det ostädade vardagsrummet och dito hall. Jag tänkte inte på det på morgonen när jag åkte till jobbet och lämnde huset till son och reporter för en halv dag (9.00 - 14.00!). Ansikten blir knepiga i vidvinkel. Han måste dessutom ha lagt in snus precis innan säger fadren, det ser lite konstigt ut och han ser allmänt förskräckt ut också. Han är snyggare i verkligheten och faktiskt rätt storväxt, lika axelbred som fadren, fast inte så rund om mitten förstås. Fadren hade hellre sett att man hade publicerat bilden som togs mot bakgrund av den allmogeinspirerade brevhållaren här ute. Stolta föräldrar är vi förstås, lika bra att erkänna!
Kräftskivehattkavalkad!
För en tid sedan var vi på kräftäting ute i Egenäs hos T och A-M. Det visade sig att de hade en samling gamla kräfthattar från så där 60-70-tal. Jag kunde inte låta bli att fota dem och här kommer en kavalkad! Synd att Ni inte får se alla glad miner och grimaser som hattbärarna gjorde! Fast vi var inte speciellt mycket "i hatten" eller hur man ska säga för att försöka vara vitsig. 
Den här är så festlig, som en liten båt, Nasserinspirerad kanske.
Absolut ovanlig.
En rejäl skärm för att inte bländas av fullmånen kanske!
Himla kul kväll hade vi i alla fall, det har man ofta i det här sällskapet!
Kompetensutveckling till förskolan = utarmning?
Läser att förskolan ska få rejält tillskott av regeringen för kompetenslyft. Hoppas att de resurserna får komma förskolan till del så det inte blir så att det mesta går åt till att vidareutbilda förskollärare till grundskollärare och därmed utarma förskolan på personal. Bristen på förskollärare är skriande i en del kommuner.
Älskade hundar...
Jag gillar verkligen hösten med mycket skogstid och mycket hundtid...
Så här snossigt satt Jazz länge i kväll när jag hackade gårdagens stora kantarellskörd. Han är en söt och trogen hund, med de vackraste bruna ögon och silkelen päls, som en stor nallebjörn. Nu börjar han bli så där lugn och fin som en vuxen hamiltonstövare ska vara. Trygg men cool. Om man tittar riktigt noga så ser man att han har kvar den där lilla tuppkammen i hårremmen uppe på huvudet.
För inte så länge sedan var det taxen som hade kommandot här hemma, men jag tror att Jazz har intagit sin rättmätiga position som hundhärskare nu till slut när han är en i alla bemärkelser vuxen hund, även mentalt mogen liksom. Taxen vågar sig i alla fall inte fram och ta tuggbenet. Men han skulle skrupellöst stjäla det om Jazz går därifrån :-) Han väntar på chansen. Taxen vill alltså ha ben som redan är lite tuggade på. Han tycker de smakar bättre än helt otuggade.
Så här snossigt satt Jazz länge i kväll när jag hackade gårdagens stora kantarellskörd. Han är en söt och trogen hund, med de vackraste bruna ögon och silkelen päls, som en stor nallebjörn. Nu börjar han bli så där lugn och fin som en vuxen hamiltonstövare ska vara. Trygg men cool. Om man tittar riktigt noga så ser man att han har kvar den där lilla tuppkammen i hårremmen uppe på huvudet.
För inte så länge sedan var det taxen som hade kommandot här hemma, men jag tror att Jazz har intagit sin rättmätiga position som hundhärskare nu till slut när han är en i alla bemärkelser vuxen hund, även mentalt mogen liksom. Taxen vågar sig i alla fall inte fram och ta tuggbenet. Men han skulle skrupellöst stjäla det om Jazz går därifrån :-) Han väntar på chansen. Taxen vill alltså ha ben som redan är lite tuggade på. Han tycker de smakar bättre än helt otuggade.
Suverän vädersajt!
Måste bara tipsa om en suverän vädersida. Den bästa vi hittat hittills. http://www.yr.no Man får information om vädret i detalj över hela världen, på lång tid och kort tid, på timme för timme om man vill. OCH FRAMFÖR ALLT, DET GÅR SNABBT ATT MANÖVRERA SIG FRAM!
Bestyr med kissande pojkar och flickor och spyende skulpturer!
På Annaas blogg har vi diskuterat skulpturestetik eller vad man ska kalla det. Hon har en ful figur där ute i Hagsätra, föreställande en spyende flicka. Förr fanns där en fiolspelare istället. Vet inte om han var ful eller inte, vet inte ens om han föreställde Näcken men det borde han ha gjort eftersom han satt vid vatten.
Sen kom vi in på skulpturer av kissande pojkar och flickor, istället för spyende figurer, om man nu vill lite plask och vatten med.
Jag hävdade att kissande pojkar funkar men inte kissande flickor. Fel, fel, fel!
I Belgien finns både kissande pojke Manneke Pis och kissande flicka Janneke Pis. Hon sitter förstås ner och kissar hukande, helt korrekt. Och estetiskt! Fast pojken ser mycket gladare ut. Hon verkar lite ängsligt kolla runt sig, orolig för att någon ska se. Platsen hon kissar på är lite i skymundan, medan Manneke står högt uppe på en nisch i en vägg och flinande kissar ut över hela världen på något sätt.
Känns det igen? :-))
Alltså skulle man i Hagsätra kunna göra något revolutionärt, en stolt kissande flicka istället för den motbjudande spyende.
Sen kom vi in på skulpturer av kissande pojkar och flickor, istället för spyende figurer, om man nu vill lite plask och vatten med.
Jag hävdade att kissande pojkar funkar men inte kissande flickor. Fel, fel, fel!
I Belgien finns både kissande pojke Manneke Pis och kissande flicka Janneke Pis. Hon sitter förstås ner och kissar hukande, helt korrekt. Och estetiskt! Fast pojken ser mycket gladare ut. Hon verkar lite ängsligt kolla runt sig, orolig för att någon ska se. Platsen hon kissar på är lite i skymundan, medan Manneke står högt uppe på en nisch i en vägg och flinande kissar ut över hela världen på något sätt.
Känns det igen? :-))
Alltså skulle man i Hagsätra kunna göra något revolutionärt, en stolt kissande flicka istället för den motbjudande spyende.
Här bor våra Göteborgsvänner...
Vi har haft besök idag av våra kära göteborgsvänner. När de inte är här hos oss i Värmland och plockar svamp, så bor de här på Olivedalsgatan balkongen högst upp, en bit ut ("upp" enligt Annaa!) från Linnévägen (nej "Linnegatan" heter det enligt Annaa!) (Och parken där längre upp i backen heter Slottsskogen, också enligt Annaa) Vi har varit vänner länge, sedan de hyrde Litorpet bredvid oss som fritidshus. Vi var i somras på mannens i familjen födelsedag / pensioneringsdag och firade på Västkusten vid Brofjorden. De var här i skogarna och plockade svamp i regnet idag. Vi hade gett upp hoppet om att de skulle komma eftersom det var dåligt väder, men de kom och hade hittat massor av svamp förstås. Vi hade en trevlig kväll tillsammans med lite improviserat löksoppa och risgrynskaka. Mannen kommer hit och går med på älgdrev i oktober och bor här hos oss. Jobbet har han ersatt med arkeologistudier, det låter spännande.
Sönerna från Stockholm kommer nog hit till marknadshelgen. De kommer med några vänner för en helg i de stora skogarna med bastubad, tunnbad, jaktäventyr, marknad och annat vildmarksaktigt. Det vore verkligen roligt. De hyr måhända en större bil och tar med LA-sonens kvarlämnade saker här nere i källaren.
FRA igen då....!
Jag tror att beslutsfattarna tänkte sig att invändningarna mot FRA skulle avta och sjunka undan från människors medvetande och den mediala agendan. Det ser ut att bli en felbedömning. Motståndet lever i högsta grad fortfarande och eldas hela tiden på. Många riksdagsledamöter har röstat för lagen, kanske i god tro, förda bakom ljuset av lagens förespråkare. Eller vet de något som vi inte vet? Nedanstående är ett citat av en del av en artikel i DN undertecknad av ett stort antal personer på nyckelposter i samhället:
"...Genom denna form av analys av sociala nätverk kommer FRA ofta ha bättre kunskap om en viss människas liv än vad denna själv har, till exempel omedvetna vanor. Det stora problemet är att data måste samlas in under väldigt lång tid och vi kan inte i förväg veta vem som uppfyller kriterierna för en "avvikande" person kopplad till ett yttre hot. Därför måste FRA spara på sociogram över en stor mängd människor, med andra ord en omfattande kartläggning av helt oskyldiga människor.
Det finns bestämmelser om gallring, men samtidigt finns det i 6 kap. 1 § lagen (2007:259) ett undantag som säger att "uppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål".
På vanlig svenska: FRA:s avlyssning av civil kommunikation medför kartläggning av väldigt många helt oskyldiga medborgare på individnivå.
Lagen är en styggelse i ett demokratiskt samhälle och måste rivas upp. Vi har ingen invändning mot signalspaning i etern mot rena militärkommunikationssystem, dvs kommunikation mellan örlogsfartyg, stridsflygplan, stridsvagnar och infanteri. Vi har heller ingen invändning mot teleavlyssning mot terrorister och brottslingar enligt rättegångsbalkens ordinarie regelverk som grundas på brottsmisstanke och domstolsbeslut.
Massiv kartläggning av oskyldiga är däremot oacceptabelt. "
"...Genom denna form av analys av sociala nätverk kommer FRA ofta ha bättre kunskap om en viss människas liv än vad denna själv har, till exempel omedvetna vanor. Det stora problemet är att data måste samlas in under väldigt lång tid och vi kan inte i förväg veta vem som uppfyller kriterierna för en "avvikande" person kopplad till ett yttre hot. Därför måste FRA spara på sociogram över en stor mängd människor, med andra ord en omfattande kartläggning av helt oskyldiga människor.
Det finns bestämmelser om gallring, men samtidigt finns det i 6 kap. 1 § lagen (2007:259) ett undantag som säger att "uppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål".
På vanlig svenska: FRA:s avlyssning av civil kommunikation medför kartläggning av väldigt många helt oskyldiga medborgare på individnivå.
Lagen är en styggelse i ett demokratiskt samhälle och måste rivas upp. Vi har ingen invändning mot signalspaning i etern mot rena militärkommunikationssystem, dvs kommunikation mellan örlogsfartyg, stridsflygplan, stridsvagnar och infanteri. Vi har heller ingen invändning mot teleavlyssning mot terrorister och brottslingar enligt rättegångsbalkens ordinarie regelverk som grundas på brottsmisstanke och domstolsbeslut.
Massiv kartläggning av oskyldiga är däremot oacceptabelt. "
Anbefallda utvärderingar - läser någon dem?
Jag kan inte låta bli att publicera (med tillstånd fast anonymiserat!) delar ur ett mail som jag fick med anledning av utvärderingsartikeln som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Vill bara påpeka att detta inte var i min kommun.
"Jag och min kollega Berit är de som har de skarpaste hjärnorna i vårt arbetslag, vad gäller sån där skit som ska levereras. Vi får lätt ihop det och "Fru Papper" som troget skickar ut alla uppgifter vi ska göra regelbundet, blir nöjd. För förra utvärderingen for en liten djävul i oss, vi hade en fantastisk tjej på 28 år, terminsvikarie som assistent och älskad av hela arbetslaget. Hon satt och jamsade med oss när vi skrev, att det var för hög medelålder på herrarna i laget. Då la vi till i vår utvärdering att vi önskade en föryngring på herrsidan, en ung man med briljantinohår och fast stjärt. Det är sant! Vi lämnade in den och har än idag inte fått minsta kommentar, varken att vi skulle skämmas, att vi var roliga eller någon föryngring på manssidan. LÄSER DE INTE DET VI KRÄKS UT OSS FÖR DERAS SKULL? Vi fattar inte varför vi måste göra detta varje år, för vems skull? Arbetar vi bättre med eleverna för att vi gör det? Eller sämre om vi inte gör det? Dessutom tillkommer kvalitetsredovisningen."
"Jag och min kollega Berit är de som har de skarpaste hjärnorna i vårt arbetslag, vad gäller sån där skit som ska levereras. Vi får lätt ihop det och "Fru Papper" som troget skickar ut alla uppgifter vi ska göra regelbundet, blir nöjd. För förra utvärderingen for en liten djävul i oss, vi hade en fantastisk tjej på 28 år, terminsvikarie som assistent och älskad av hela arbetslaget. Hon satt och jamsade med oss när vi skrev, att det var för hög medelålder på herrarna i laget. Då la vi till i vår utvärdering att vi önskade en föryngring på herrsidan, en ung man med briljantinohår och fast stjärt. Det är sant! Vi lämnade in den och har än idag inte fått minsta kommentar, varken att vi skulle skämmas, att vi var roliga eller någon föryngring på manssidan. LÄSER DE INTE DET VI KRÄKS UT OSS FÖR DERAS SKULL? Vi fattar inte varför vi måste göra detta varje år, för vems skull? Arbetar vi bättre med eleverna för att vi gör det? Eller sämre om vi inte gör det? Dessutom tillkommer kvalitetsredovisningen."
Mercenaries2 - ute nu!
Idag släpps det i Sverige om jag fattat rätt, spelet som LA sonen jobbat med i drygt tre år, som lead artist på Electronic Arts-ägda Pandemic Studios i Los Angeles. Så här såg det i alla fall ut i spelbutiken i Töcksfors köpcenter. Och sonen själv har nu jobbat 4 dagar på DI i Stockholm, sover fortfarande på soffan hos storebror och väntar på container med grejerna från LA.
Han växte ju upp här på landet med inte så mycket att syssla med utöver sport förstås. Och det blev en hel del fotboll och tennis. Dessemellan var det inget stort utbud av aktiviteter. Numera kan han säga att det inte var helt fel ändå eftersom det betydde att han ägnade många, många timmar åt att göra bilder på datorn här nere i källaren. Om det inte hade varit lite tråkigt att bo här så hade han inte blivit proffs på dataspel. Han lever sin dröm, tror jag man kan säga och tycker fortfarande att det är roligt.
Spelet har tre hjältar, den ene ska föreställa en svensk. Han heter Mattias Nilsson. Mattias efter LA-sonen och Nilsson efter en av de andra svenskarna på Pandemic. Hans röst i spelet görs alltså av Peter Stormare.