Inga Magnusson

 Bilderna här är från Jörgen E som gått brandvakt i Tokil. Man bär vattenkannor och vatten i behållare på ryggen för att kunna släcka när eld tillfälligt flammar upp någonstans. Han hade gått drygt en mil under natten för att bevaka brandområdet. Vi andra får vara tacksamma att några orkar hålla på och kolla läget.

 

Jo men det är ju ett livslångt projekt att vara mamma. Vi strävar på och tror att vi ska släppa kollen när barnen är vuxna. Men så är det ju inte. All ömhet, omtanke och kärlek finns ju  kvar. Tack o lov! Lite mer komplicerat i Corona-tider man funkar hjälpligt ändå! Här är en bild på buketten snäll gubbe plockade i morse, som jag fick till frukost. Sen har vi förstås haft kontakt med kära ättlingar på olika sätt.

Vi har ätit Pulled Pork en gång tror jag och det var när Robin lagade det på Liane och bjöd på. Men vi har aldrig gjort själva. Igår var det i alla fall premiär. Inte så att vi gjorde köttet, för det var färdiglagat så här första gången. Man kan köpa vacuumpackat i kartong hos Rickard. Det är liksom en köttklump färdig i buljong. Den skulle in i ugnen en halvtimme på 200 grader för att bli varm 

 

Jag har lånat två fina bilder som Lena Åberg lagt ut på Jörgens E:s facebook. Den övre är från intensiv vattenbombning med helikopter i torsdags. De tog vatten från Järnsjön och Tokilstjärn. Den undre bilden är på vattenpumpen i Lomtjärn som förser brandvakten med vatten till vattenkannor som de har med. 

 

Roland drog upp nätet imorse. Det blev lagom mycket fisk 

 

Det var en fantastisk kväll igår, sommarvarmt och helt vindstilla! Vi hoppade i lilla Busterbåten och tog en tur vid 9- 10-tiden, strax innan solen gick ner. 

 

 

Detta är inte en bild på branden. Det är  en bild från för 7 dagar sedan när vi var uppe vid vändplanen och såg en fin solnedgång åt Tokil. Men det måste ha varit i närheten som dagens skogsbrand var. Det rök rejält idag på förmiddagen. Vi har inte varit på platsen men branden ska ha härjat  mellan Tokilstjärnet och Järnsjön mot Djupedalen. Det var ett rejält skogsområde, flera hundra meter som brann, flera brandbilar bekämpade elden. Enligt  rykte ska vägen ovanför Snarkil ha varit avstängd. Branden var ungefär 2- 3 kilometer från där vi bor, otäckt med röken innan vi visste. Än har vi inte hört något om brandorsak. Men vi gissar på åsknedslag i lördags. På kartan såg vi ett antal blixtnedslag i det som var brandområde idag. Glöd och små bränder kan ha pyrt sedan dess fast ingen har sett. Det är rätt ödsligt där uppe. 

Jag lade ut de risiga och fula spireorna på facebook och fick många goda råd. De flesta gick ut på att kapa ner dem efter blomningen och invänta nytt nästa år.  

 

Vi har ibland funderat på att glasa in vår stora altan, eller delar av den. Men vi trivs rätt bra med att ha öppet. Så vi tänkte att vi kan istället kalla på Glenn vid Årjängs glasmästeri och be honom sätta in ett glasparti  till mot västanvinden. Glasen till höger satte hans mor och Gert in för några år sedan och de funkar bra, men kunde gärna vara en skiva till.  Nu hade det nya glaspartiet kommit färdigt i aluminumramar. Så Roland tog bort räcket och förberedde.

 

 

 Roland tog bort uvbulvanen från garagets innertak för att sätta den på bryggan och slippa fågelbajs där.  Vips hade vi två svalor där som byggde bo i innertaket på garaget. Nu ser bilarna ut så här! Det här är inte roligt. 

 

 Vi har en grupp sportfiskare i en av våra stugor nu. Under några timmar idag på förmiddagen  drog de upp de här fiskarna. Fina öringar!

 

 

 

Älgfilé blev det igår kväll, med kantarellstuvning och egenodlad sallad och sista coleslowen. Allt tillsammans med bästa utsikten! Det blir inte älgfilé så ofta under ett år, så tillfällena får väljas noga. Filén är ingen stor bit på älgen. Men det är nog det smakligaste kött man kan äta. Jag stekte snabbt på rätt hög värme, kryddade inte alls före eller under stekningen, vill behålla viltsmaken. Sen kan man krydda på tallriken men jag gjorde inte det heller och det var så gott! Kantarellstuvningen hade jag förstås gett lite salt och vitpeppar. Den gjorde jag ett par timmar före ätingen så den fick stå och göra "familj" av smakerna svamp + grädde. Mamma gjorde alltid så, gjorde  den gärna redan på morgonen, sen fick den stå lite på sidan på vedspisen under dagen, inte så den kokade, bara var varm. Viktigt att steka ordentligt på svampen först, den måste upp i temperatur för att smakerna ska komma fram. 

 

Den blommar ivrigt nu och breder ut sig. Jag måste rycka bort en del efter blomningstiden, plantor dyker upp överallt, även långt från ursprungsplatsen. Kanske egentligen är ett ogräs som jag borde utrota, inte hysa i rabatten.  Har dålig koll. Borde ju egentligen också döda en massa lupiner, men fixar det inte.Tror att den här heter get-rams, inte get-trams som jag trodde som barn. Minns när jag såg den första gången, jag o min bror gick från morfar o mormors stuga i Sörmland  ner till sjön Båven för att meta. Och på vägen fanns massor av såna här vita klockor. Jag hade aldrig sett såna förut och blev imponerad, både av blomprakten och det udda namnet. ;- ) 

Förr var det mycket svalor nere på Liane. De byggde under takfoten på ladugården, ladugårdssvalor var det passande namnet.  Det flög lågt när det var dåligt väder och högt när det var fint väder under sommaren. Och ungarna pep högljutt över kanten på bona som var lerkonstruktioner. Numera ser vi dem inte så ofta. Men ett par har tydligen parkerat sig i garaget. Bilden här är från den gamla tv-antennen på hustaket. Roland tog bort uv-bulvanen och satte den på bryggan för att slippa fågelbajs i stora högar där. Men de här konstgjorda fåglarna skrämde bort småfåglar i garanget förut. Nu är fältet fritt fram för svalorna. Gissar att vi kommer att få sanera bilarnas tak och kylare framöver ! :- ((

Stugan

Stugan ligger i  Värmland, i ensamläge vid sjön Östra Silen och har blivit ledig tre veckor i sommar, veckorna 30, 31, 32, alltså de två sista i juli och första i augusti. Den har 4 + 2 sängplatser. Vi hyr ut den med båt, Linder alu med 30 hp - motor. Stugan är välutrustad i kök + vardagsrum, har snabb fiberuppkoppling för internet, tv med stort utbud. Det finns  förråd + gästrum + bastu i anslutning.  Tar inte emot husdjur. För  info o bokningar  [email protected]   eller  tel 076-1304127

 

 

Roland har en sån där åsksida i sin telefon så vi kunde se var det hade slagit ner. Det var massor av nedslag här i Värmland och i Dalsland. Varje röd prick är ett nedslag. Ser ut som om åska vill komma i rader. ;- ) Otäckt var det i alla fall, blev liksom inte tyst mellan slagen, det höll på hela tiden med blixtar och dunder. Skönt att vi har jordkabel numera till elen så vi slapp bli strömlösa.  Mer senare idag om hur vi numera i Coronatider umgås på vägkanten istället för att sitta runt köksbord. ;- ) 

 Jag fick se de första blommorna idag fredag! Bara några klockor på varje stängel är i blom. Så vackra är de och växer i små mattor så här generöst. 

 

Caféer och restauranger kämpar för att överleva Corona-krisen. Vi försöker komma ihåg att gynna de vi har i närheten. Här på Stationscafét kunde vi sitta ute i trädgården  och äta idag. Vi  ringde in beställningen för att slippa gå in och vi fick vara ensamma här ute i trädgården när vi åt.  Samtidigt ringde vi in veckans beställning på matvaror för hämtning utanför butiken. Så när vi hade ätit färdigt så kom Stina med vår matkasse. Det går att betala med swish så det blir ingen kontakt med betalmaskiner. Bra koncept för oss som vill hålla oss så isolerade som det går. 

 

Vi hade premiär igår kväll på grillad självfångad öring och ugnspotatis. Till det inledande  bubblet blev det bitar av hemgjord rådjurskorv och vildsvins-bratvurst, gåvor från tyska goda vänner, samt egna köttbitar rester från gårdagens älg-porterstek, enkelt bara som dopp i bbq-sås med tandpetare. Det passade bra när varmrätten skulle bli fisk. 

 

Söta lilla Lovis fyllde häromdagen men hade ett litet kalas idag också. Hon har det så bra!

 

 

 

Inte gubben, men fisken!! ;- )) Det blir premiär för vår del, eller rättare sagt för Rolands del. Jag brukar hålla mig till spisen och köket i matlagning. Men Roland ska grilla öring på gasolgrill! Ny och fungerande grilltermometer är inhandlad så det ska gå att kontrollera temperaturen. Vi funderar på att med god hjälp av K. i Signebyn filea den och grilla filéerna, inte hela fisken. Kanske i folie med kryddor och grönt och lök. Sen kommer några goda vänner och placerar sig på Corona-avstånd i det väntat vackra vädret ute på vår altan  för att tillsammans med oss smörja kråset. Det är vi som brukar fördriva tid tillsammans i virusisoleringen. Vi begränsar verkligen vårt umgänge till minimum. Tips på hur man grillar fisk  bäst och vad man ska tänka på mottages tacksamt förstås.

Och bilden  är helt naturlig, inte fotoshoppad! Det var verkligen så här pampigt när solen gick ner. Jag vet inte vad platsen heter. Vi åkte förbi Linnekleva och fortsatte så långt den nygjorda vägen gick, upp till en vändplan. Det ska ha varit Tokil.  Den låg rätt högt upp och just då fångade jag den här utsikten när vi vände bilen för att åka tillbaka igen. Ser ut som det regnade där borta. 

Roligt att kunna sitta ute en stund och prata med några goda vänner som vi inte träffar så ofta. Det blev Coronaavstånd ute vid stort bord. Jag gjorde porterstek på älg, det är smakrikt och passar att laga av vilt. Funkar också med vildsvin. Såsen blir bra.Sen hade vi Boelz äppelkaka till dessert med vaniljsås. Lite prickskytte blev det mellan varven.

 

Sparrisen räckte till lunch idag tisdag! ;- ) Lyxigt gott!  Och vi kunde sitta ute på altanen i det vackra sommarvädret, temp på + 15 grader i skuggan och varmare i solen, nästan ingen vind. Fast det lilla som var var nordlig vind. 

Äntligen lite skönt utesittarväder i alla fall.

Sugröret i mitt glas är där för jag har lite tunn emalj och ska inte dricka drycker med lågt ph-värde utan sugrör, de löser upp emaljen på framtänderna. Och jag vill gärna behålla dem ett tag till. 

 

I kväll ska vi ha gäster ute och på Corona-avstånd. 

Älgarna  är  inte alls snygga nu. De ser riktigt malätna ut i skiftet mellan vinterpäls och sommarpäls, inte så där prydliga som älgarna på TVs älgvandring. Igår fastnade dom här två på bild. Det är en ko till vänster, verkar dräktig, och en tjur till höger med horn på gång.

 

Vi ser 5 - 10 stycken nästan varje kväll och enstaka på dagarna mellan Liane och landsvägen. Det betyder inte att älgstammen plötsligt har blivit stor. De dras till de gröna vallarna här, mycket är annars plöjt runt oss. 

Så här kan den ju inte se ut. Nu borde brudspirean  blomma för fullt och se vacker ut, vara översållad med vita blommor. Men det är bara torra  risiga grenar!  Den behöver nog klippas  ner. Försöker komma ihåg när spireor ska beskäras. Kanske är efter blomningstiden? Vet att vi kapade ner en häck och den blommade fint året efter, men minns som sagt inte när vi kapade. 

 

För övrigt så funkar vår hemtelefon igen. Roland tillbringade två timmar i telefon med Telia, sen var problemet löst.

 

Vi har goda vänner som bor i sparris-område! Och nu kom de med en laddning färsk, hemodlad, vit sparris! Det är  lycka det! :- )  I går kväll blev det sparris med skinka och hollandaise. Vi njöt och frossade! 

 Vår stuga är ledig för uthyrning i år 2020 veckorna 22, 23, 24, 25, 39. Stugan ligger i ensamläge och passar den som vill ha lugn hemma-semester. Den är hundtillåten, har 5 sängplatser i två sovrum,  är fullt modernt utrustad, har snabbaste  wifi, ligger 150 m från vatten och båtplats.

 

Det går att hyra också att hyra stugan tillsammans med båt för fiske 10 / 15 hp eller 30 hp med ekolod. 

Vet inte om det bli gullviveår. I så fall är det ett sånt nu. De har brett ut sig på två områden i trädgården och jag har förstås inte begränsat dem. Det lyser så vackert!

 

 Älgko med fjolårskalv gick mellan oss och Liane idag och betade på vallen, på "Laggårsjâle". De vräker fortfarande vinterpälsen och ser malätna ut.  Om den här kon är dräktig, och så ser det ut,  så ska hon snart börja jaga kalven ifrån sig.

 

Vi har ofta älg här,  på "Vänna"  och så  nedanför Liane på "Gropejâle", "Bröte" och "Smörhölera". Det beror inte på att älgstammen har ökat jättemycket utan  på att de älgar som finns här väljer gröna vallar hellre än plöjda fält. Nu är Signebyn plöjt och Elgtån är plöjt alltså drar sig älgarna hit till Liane som ligger mitt emellan. Någon hade räknat till 10 älgar samtidigt en kväll mellan landsvägen och Litorpet.  Roligt att se dem! Trevliga djur.

 

Vi åt tillsammans vid ett stort bord med Corona-avstånd. ;- )) Det här var min tallrik till att börja med ; grön sparris, ugnstekt potatis (225 grader i nästan halvtimme), grillad korv, coleslaw, creme fraiche och revbensspjäll. Gott var det!

 

Det där att göra potatis i ugn måste jag träna på. Det är väldigt gott och egentligen enkelt. Jag har bara inte kommit mig för att börja med det, blir oftast kokt potatis istället. Och här var det jordnötter och salladslök till och nåt på P ur burk som jag inte minns vad det hette. 

 

En himla trevlig kväll hade vi! Mycket prat om nytt och gammalt. Gubbarna skötte grillen förstås och sköt prick. 

Vi har rätt mycket grusgångar som helst inte ska växa igen med ogräs. Det är samma bestyr varje år. Jag gillar att använda ogräsättika och den är snabbt effektiv, funkar på några timmar. Sen är ju en del ogräs bångstyrigt och vill inte ge upp direkt, men det blir att gå på igen. Och det måste man, det blir flera gånger under säsongen. Jag har en rätt bra spruta till hjälp. Jag fyller på, pumpar upp tryck och sprutar.

 

 

Nu har uven fått bevaka bryggan ett par veckor. Och det funkar. Det är ingen fågelspillning där. Tidigare var det stora högar. En gång när jag gick hit så satt fem skarvar på bryggan. De lämnar spår efter sig. Nu vågar sig inga fåglar till bryggan för uv-bulvanen vaktar den.

 

Bara som parentes, vi har ingen hemtelefon. Efter ett antal samtal med Telia så kom dom på att det är fel på den nyinstallerade apparaten på väggen. Det har enligt dem varit problem med just den här modellen. Många har alltså varit utan fast telefon.  Så det ska komma en ny.  

Den har funkat bra den här våren / försommaren med minusgrader varje natt. Jag har kunnat dra den in under altantaket eftersom den går på hjul och lägga över täcke. Kryddor och sallad och dill o tomater o gräslök förstås. Ruccolan är lite trög men kommer så sakta.

 

Tinade upp och stekte det sista som fanns i boxen. Det blev biffar förstås och färsfräs. Köttfärsfräs är superbra att ha nerfryst. Det är köttfärs som är stekt som i smulor, så små som möjligt och rejält brynta. De syns i glasburken överst.  Det är bara att ta opp när det behövs och ha till köttfärssås, varma smörgåsar eller köttfärssoppa. Sen får jag planera för att mala mer färs.  Mer om hur det går till och vad jag använder i nästa inlägg.

 Ett par månader minst, har jag haft jätteont av hälsporre och inte kunnat gå ordentligt eller långt. Nu har jag varit tejpad ett tag och testat att gå kortare sträckor. Det värsta gett med sig och jag kan gå längre sträckor även  utan tejp på foten. Jag klarade att gå ända ner till sjön med tax Seffrin och vara otejpad! Känns som lyx nu när naturen är så vacker där nere! Det här trädet är stort och  mäktigt, säkert gammalt. Man skulle vilja se det som det har sett på den här platsen! ;-) 

Igår när vi gick hem från sjön så liftade vi med Roland. Seffrin älskar verkligen att åka fyrhjuling, han kommer  först,  sitter högt upp och ser allt runt sig.  Han är ju chef i hundflocken, vill ha koll på dofter och synintryck i omgivningen. Men han är lydig mot oss, accepterar oss som överordnade och vill vara till lags. En mycket trevlig hund, men som alla taxar så är han speciell. ;- )  

 

 

Tax Seffrin och jag gick förbi vad som rimligen var en kopparödla, namnet har djuret fått av färgen antar jag, som koppar, lite skimrande. Och det ska vara ödla fast den saknar yttre ben, lär finnas nåt slags ben inne i kroppen.  Fast min ormfobi gör ingen skillnad på ormar och benlösa ödlor, lika fasansfulla. Så vi gick en bit ifrån runt den, bilden är tagen med förstoring,  tro inget annat!!! Den låg helt stilla en god stund innan vi kom fram till den, jag såg den på håll. Den låg stilla när vi passerade och den låg kvar när vi gick förbi. Vet inte om den försöker spela död för att rädda sitt liv från fiender. När vi efter ett bra tag vänt och gick tillbaka var den i alla fall borta. Antingen slingrade den iväg eller också blev den lunch till någon hungrig fågel. Borta var den i alla fall och jag får erkänna att jag inte sörjde.

 

Det skulle bli sten i botten på grillen. Roland skar till skiffer hemma först, det har legat i en hög bakom magasinet och kommer nog från Glava skifferbrott. Fanns i gräsmattan på Liane som en gångeväg, men den är borta sedan länge. Så det blev återanvändning av skiffret.

 

Det var sagolikt vackert väder igår, en dag full med plikter. Så vi valde att avsluta med lite smarrig äting vid sommarhuset. 

 

Jag orkade till slut få bilder på den stora fina fullmånen! Inte så himla bra  men i alla fall bilder och man kan skönja skogskanten där nere. Då ser man hur stor månen är.

 

 

 Vi var sex stycken som firade en god väns födelsedag i sommarhuset igår kväll.

 

Försökte passa på supermånen igår kväll. Om den var super vet jag inte, men stor i alla fall. Dock ville den inte visa sig för mig mer än i en skärva så jag bara kunde ana resten. 

 

 

Det gäller att passa på i virustider och fixa sånt som stått på kö ett tag. Upprustningen av den här grillplatsen var en sån. Roland lät fylla ut området med singel och plana av så det är i våg ( ha ha... typiskt snickare att ha såna krav på en grillplats!) . Nu är bord och bänkar rengjorda, ska oljas.  Och det går fint att sätta marshaller eller nåt på rören till vänster.  

 

Vi hade ju anmält intrång i natt  i våra uthus. Det hade också drabbat Rolands bror Gunnar, PG i Signebyn och Ica Sillerud. Det är de vi vet nu, kan ju vara fler som inte har upptäckt vad som hänt, många sommarhus finns det. Först trodde Roland att inget saknades men upptäckte sen att en sladdlös slagborrmaskin var borta, en nästan ny maskin. Hos PG försvann en cykel, hos Gunnar är inget saknat upptäckt ännu.  Och på Ica Sillerud tog de sig inte in. Polisen tog fingeravtryck här och informerade sig om händelserna. Bra att de kom! Hoppas det går att lösa. 

 

Nu har vi satt upp kameror i uthusen så nästa gång ska vi åtminstone ha bilder på tjuvarna. 

Älgar har vi sett runt Liane hela dagen igår. De gillar det nya gröna gräset. På vår viltsafari på kvällen såg vi 10 stycken, men vi var inte ute så länge, kanske tre kvart.

 

Desto mer rådjur, 21 stycken,  och nu för första gången bockar som fejat bort basthuden.

Idag tisdag mitt på dagen stod fyra älgar bakom garaget och betade lugnt. De brydde sig inte om att vi grillade och åt lunch på altanen och inte om att både våra hundar och grannens Ajax skällde på dem. De lyfte inte ens huvudet och kollade! Trygga och coola och glupska kanske när de hittar nytt grönt gräs.  Annars har vi inte sett älg på hela vintern i stort sett. Och de är inte så många nu heller men syns i alla fall 

 

Men inte  korv. Grisen var 30 kg ungefär,  alltså ett kött som är perfekt att laga till som det är och äta. Vi lämnade den till Magnus som är bra på styckning och fick många fina bitar tillbaka, stekar, grytbitar, kotletter,karré och spjäll.   Ska bli spännande att testa revbensspjällen, det blir nåt nytt. 

 

Vi försöker lära oss att göra god mat av vildsvin. Det är ju ett nytt vilt för oss, ett vilt med ny smak och nya förutsättningar.  Så här blev det av den stora grisen som Roland sköt:

 

Vi behöll de finare delarna, filén och kotletterna med ben. Resten lämnade vi till en duktig vilt-charkuterist. Och fick igår tillbaka en massa bra mat.

 

Korvarna ovan är alltså typ påläggskorv, den kan man  steka som falukorv eller  skära direkt och lägga på smörgåsen. Längst upp till vänster är ostkorv (smaksatt med cheddar tror jag), sen paprika - eller chilikorv och lökkorv. Det blev rätt mycket av varje så vi fryser ner en del.

 

 

Den var färgstark och vacker, gick ner över Tobyn i den här änden! I andra änden var det i stort sett inget. Enligt sägnen ska det finnas en skatt där regnbågen går ner. ;- ) Men den varade inte så länge och det blev inte mycket regn heller. 

 

Mycket mat blev det fixat  igår söndag! Mer om det senare idag.

 

 

Det har varit problem med fåglar och fågelbajs på bryggan. En dag när jag kom dit så satt fem skarvar där och förorenade. De gillar den här delen av sjön nu för braxen leker. 

Uv-bulvanen suttit där ett par dagar nu och det verkar som om den fungerar avskräckande på fåglar.  ;- )

 

Vi har ingen gräsklipparrobot här hemma men på Liane. Där är mycket klippning med bl.a. en fotbollsplan och den behövs verkligen. Det var mycket mossa på den här gräsmattan före robotens inträde. Men efter ett par år med robot så var det helt mossfritt. Vi klurade men förstod inget. Alltså frågade vi god vän agronomen. Han berättade att mossa inte tål tryck. Det räcker alltså med robotens  körningar så dör mossan. En oväntad bonus!

 

Jag gick runt och kollade idag. I bakgrunden syns vårdträden som barnen med anknytning till Liane har. Vi har flyttat på två som inte växt så bra, dålig jord. De ser ut att ta sig fint nu. Och jag sprayade på lite  rådjursavskräckning igen på alla träden för rådjuren  vill äta kastanjeknopparna. Ser ut att funka bra, hittills har vi inga rådjursbetningar.

 

Idag kan det bli en kanonfin dag med lite värme och solsken. Vi ska ringa och sjunga för ett födelsedagsbarn. Det blir också hämting av vildsvinskorv, Bratwurst,  och senaste vildsvinet ska flås, ev styckas också. Vi kommer inte att svälta ihjäl framöver. ;- ) 

Nu finns en TV-film om honom på play: "Längtan är en plats". Absolut sevärd!

Båtklubben håller  fint vid småbåtshamnen.  Idag lades en sektion till i en av bryggorna, det blir väl ett par båtplatser till.  Roland, Evert o Mikael snickrade ihop den här delen på Liane för ett tag sedan och idag lördag blev den satt på plats. 

 

Jag är här varje dag, nyper och plockar något till maten. Jag köpte tidigt sallad  med rot i butiken. Den har jag skördat länge nu och det kommer nya blad, det är den närmast i bild. Årets första sådda sallad i pallkragen är snart dags att börja plocka av. Jag har lagt mossa under den så bladen inte ska bli jordiga.  Ruccolan bredvid den är tyvärr sen, väntar på den,  men den kommer. Och till höger kommer dillen fint. Den mörka randen i jorden är nysådd sallad. Jag sår sallad i omgångar så det alltid ska finnas plockfärdig under hela sommaren. Gräslök, dill,  timjan och persilja är sånt som är tacksamt att ha vid köksdörren,  nära till hands, bara att klippa. Ibland funderar jag på att göra en varmbänk, men det här får duga så länge. Måste förstås än så länge dra in den under taket på nätterna, täcka med locket och filt, för på nätterna blir det någon minusgrad.

 

 

Vi håller ju på och testar matlagning av vildsvinskött. Det vi åt igår är det godaste hittills.

 

Detta är kotletter med ben från en större gris som Roland sköt förra gången. Jag brynte dem ordentligt i stekgrytan och tillsatte mycket hackad lök, buljongtärningar,  samt vitlök och kryddor från pallkragen. Sen fick det stå och puttra i kort spad i två timmar! Jag tog upp kotletterna, lät lök och kryddor vara kvar i spadet, redde av det och hällde i vispgrädde. Man kan förstås sila ifrån löken eller mixa men funkar också att ha den kvar som den är. Såsen blir oerhört smakrik.  Det hela serverades med kokt potatis, gröna bönor och sallad.  Så himla gott kött blev det! Med långkok så här  kommer smaken ur benen också, det är den som ger stuns åt köttet och såsen!

 

I fortsättningen blir det nog så här med kött av vildsvin;  grillning av hela filéerna, långkok av kotletterna med ben kvar, stekar av låren och grytbitar av resten. Tillagning av revben ska vi testa närmaste dagarna. 

 

Efter några kvällars koll så föll då äntligen den här för Roland igår torsdag, Valborgsmässafton. Det gällde att hitta på något alternativ  när nu det traditionella Valborgsfirandet blev borta pga Corona. ;- )  Smyga på vildsvin kickar igång adrenalinet! Funkar bättre för Roland än att sitta i timmar och vänta på något som kanske inte ens kommer. 

 

Det är en gris lagom för grillning, stekar och grytbitar, slaktvikt (alltså bara urtagen)  50 kg. De allra största grisarna passar bäst till korv, vi har en del sånt kött inlämnat för  korvtillverkning nu.  Den här grisen är bara lite brun uppe på manen, men hör kanske ändå till det som brukar kallas brungris. På tyska skulle den nog ha kallats Überläufer, så där ungefär ett år gammal Bra att decimera antalet vildsvin, de är för många just nu hos oss och på många andra platser, förökar sig med en väldig fart.

 

Strax innan den här grisen föll hade vi  ätit just vildsvin till kvällsmat. ;- )  Och det var nog godaste varianten hittills. Jag skriver mer om det senare idag och lite om hur vi gjorde. Roligt att vi lär oss tillaga ett nytt vilt nu när det inte blir så mycket älgkött.