Besök hos våra arrendatorer på Guterud igår torsdag

De har så fin anläggning för mjölkkor, ljust luftigt, luktar inte illa alls, helt öppet. Korna går som de vill och äter och går till robot för att bli mjölkade. Det finns en roterande borste som de kan skrubba sig mot. 
 
Det är rent och fint
 
 
Solceller på taket var nytt sen sist vi var här
 
De stäörre kalvarna  går ute på bete i mindre fållor och de har små "hus" att gå in och lägga sig om de vill
 
Här är mjölktanken. Vet inte exakt hur många kor det är men några hundra här på Guterud och så ett antal på Säter, den andra gården. Man brukar i alla fall 780 hektar mark, varav kanske 50 - 60 hektar här hos oss. Det är ett företag med stor omsättning förstås och ett antal anställda. Vi är så nöjda att de brukar Liane och att vi får ha ett gäng kvigor och tjuren Boris här under sommare. Fint att se dem. Djurhållningen i Sverige är så god. Djuren håller sig friska när det är så här. 
 

Lunch på Wiksfors igår torsdag

Wiksfors är ett gammalt nedlagt bruk i Långserud som fått matserveringar, saluhall, Antikshop, träsnideri osv. De har många besökare.
 
Vi stannade till där för lunch på väg till David för tavelköpet. Vi anlände lite före kl 12.00 igår och då var det massor av bilar och fullsatt på uteserveringen vid våfflorna, men vi behövde inte stå i kö för att beställa. Fast när vi ätit färdigt så var det helt fullt och kö utanför huset.  Roligt att detta har blivit en sån succé, så mycket folk en vanlig torsdag till lunch. Den som vill slippa stå i kö bör alltså vara där i god tid. Igår var det servering 11.00 - 17.00
 
Här har vi inte varit än, Wedbränts pizzabageri. De har tyvärr inte glutenfria pizzor. Men det är populärt och pizzorna lär ska vara jättegoda (från vedeldad ugn tror jag!)  Många barnfamiljer besöker Wiksfors, det finns gott om plats för barnvagnar och utemiljön ger lekmöjligheter.  Och på matställena finns gott om sittplats med avstånd, man slipper trängas.
 
Jag tog räkvåffla den här gången, men orkade förstås inte allt, fick god hjälp med doggy bag!
Här är min doggybag som jag fick en folie att svepa in i!  Duktig personal, ungdomar som är glada och trevliga och proffsiga. 
 
Till dessert delade vi en våffla  med jordgubbar, glass och nötter med kaffe. Perfekt!

Idag hämtade vi den fina tavlan hos David Andersson!

David Andersson är son till två konstnärer; Thore Andersson och Marja i Myrom. Thore A. , väl etablerad i olika konstarter med offentliga utsmyckningar och bilder, var med och startade konsthallen Blå Ladugården  vid sjön Racken.  Marja har gjort fina bilder och  fantastiska väggmålningar, bl.a. en Sunne för några år sedan. Den fick oss att semestra i Sunne det året för att få se den i verkligheten. Davids syster Mariella Reid är också bildskapare, finns med bland mina f.b. vänner. David är en duktig konstnär. Han ställer förstås ut irl, men använder också nätet som galleri, visar sina bilder på fb och finns bland mina vänner där för den som vill gå in och kolla.
 
Jag tycker om hans tavlor och har spejat efter någon att få hem på egna väggar, men missade flera stycken som jag velat  ha. Till slut fick jag vara först på den här med vilda blommor och då slog jag till direkt. Idag kunde vi hämta den. David bor nära sin mamma Marja vid Skasåsbron i Klässbol, alltså på vägen till Arvika.
 
Jag tycker mycket om ljussättningen i bilden, bakgrundens dramatik och så de idylliska blommorna i kontrast. Mina foton här gör inte den verkliga bilden rättvisa förstås, men jag har lov att lägga ut.  Tavlan är målad i akryl och här hänger den nu på sin plats hos oss. Den ska få en ram också. En svart smal träram rekommenderar David. Så det blir ett uppdrag hos Irene framöver. 
 
 David är mångsidig. Han är inte bara konstnär utan också fiskare, jägare och slaktare med eget litet slakteri för vilt. :- ) Kombination som borgar för överlevnad på landsbygden.
 
På vägen till David så passade vi på att äta våfflor på Wiksfors och på hemvägen tittade vi in hos arrendatorerna på Guterud och  för att få med lite mer mat till vildsvinsåtel. Men mer om det senare. 

Äntligen!

Han har lurats länge, men i natt föll han efter ett par timmars vak. Roland är nöjd, lyckades äntligen fälla honom,  stöp direkt vid första skottet,  102 kg levande vikt, 60 kg slaktvikt. Och väl tajmat för vildsvinskorvarna är  slut, de har legat bra på grillen i sommar. 
 
När man ser ett vildsvin så här så är proportionerna märkliga. Huvudet är så stort i förhållande till kroppen, man undrar hur skapelsen planerade när det blev så här. ;-) Vilken nytta har grisen av det här jättehuvudet?? Ser ut som om det är tungt att bära omkring på med  de små smala benen. Men ändå är det ett djur som kan springa otroligt snabbt. Spännande med det här nya djuret i vår natur, fast det ställer till en hel del i trädgårdar och odlingar. Passar nog egentligen bäst på tallriken, mycket gott kött.

Sommarkantarellerna är fina nu!

Dom är fasta och fina med stora platta hattar, sommarkantrellerna, de första svamparna som kommer. Det finns inga mängder av dem, inte så mycket att det går att frysa, men lagom att äta direkt. 
 
Igår kom de här med hem. Jag gjorde som min mamma sa att man skulle göra med svamp:
Rensade förstås och sköljde, hackade, lät dem koka upp i lite vatten, rinna av och sen steka i smör. Min mamma sa alltid att det är svårt att få ut smaken ur svamp, man måste steka  så de kommer upp i hög temperatur, räcker inte att koka.  Sen fick det bli stuvning. Åter enligt mor så ska svampstuvning stå till sig, gärna småputtra lite i flera timmar. Hon ställde kastrullen med stuvning lite på kanten på vedspisen under dagen, det blev lagom.  Nu har jag ingen vedspis men den fick stå i alla fall några timmar i kastrullen. Och det gav mycket smak!
 
På kvällen igår fick svampstuvningen hamna ovanpå skinkan på varma smörgåsar. Det blev gott. 
 
 

Kön vid Systembolaget i Årjäng idag kl 10.00!

Så här lär det ha sett ut de två senaste dagarna också efter gränsöppningen.  Idag tyckte jag riktigt synd om alla norrmän som stod där i hällande regn. Man släppte bara in några åt gången så det dröjde en stund innan alla fått handla. 

Hjortron har vi plockat

Det är inte direkt ett hjortron -år, rätt långt emellan bären. Men om man är två och strävar på några timmar så blir det  i alla fall lite bär. Vi är nöjda att få några burkar sylt till vaniljglassen!
 
Plocka hjortron tar alltså mycket tid och sen kommer rensningen. Det finns inget sätt att rationalisera den med att rulla eller blåsa. Man måste ta ett och ett bär och kolla noga.  Det är tidsödande fast det kan vara lite meditativt också. 
 
Jag kokade sylt direkt. Borde kanske ha lösfryst istället och kokat lite vartefter det går åt.
 
Jag har gärna i både vanligt socker och brunt socker. Tycker det matchar smaken bra!
 

Två fältharar i trädgården idag måndag kl 06.30!

Hararna studsade runt, hoppade och lekte med varandra. Ibland noppade de lite att äta av perennerna, gullriset verkar vara favorit. Det var en större och en mindre fälthare, den mindre kan vara en unge från första kullen i år, de är rätt stora nu. Det kan också vara så att den mindre haren är en hane och den större en hona. Vid ett tillfälle så nosade den mindre haren på den större och fick  en smäll av tassen. Skulle kunna vara parningsbeteende. Hon annonserar i så fall att det inte är dags.
 
För någon vecka sedan gick ju en hare upp på verandan men det försökte ingen av de här två. ;-), åtminstone inte så länge jag såg dem.
 
Efter en stund skuttade hararna  över vägen bort till hundgården. Där var  det förstås lugnt  eftersom hundarna sover här inne i huset!! Men jag gissar att vittringen av hare blir stark  för två stövare när de ska ut dit senare idag!! ;-) 
 
Ett antal fältharar verkar ha bosatt sig runt huset här och på Liane, vi ser några varje dag. Roligt att se dem förstås och jaktsäsongen kan bli spännande när den drar igång. Men samtidigt är det bekymmersamt om skogshararna trängs ut och blir borta. 
 
 

Fixat på Liane i sommar! Vårdträden!

Alla barn som har anknytning till Liane har fått ett eget vårdträd, en kastanj.  Det har blivit allt fler barn de senaste åren, sammanlagt nio träd, de yngsta barnen är nu två år, äldst är 17 år. 
 
I sommar har det rensats upp runt vårdträden, de har fått bra sarg för att skonas från robotgräsklipparen, bark för att skydda från ogräs. Och varje träd har en skylt med barnets namn förstås. Ett par träd har flyttats för de stod fel förut. Så nu är det fint med dem på Liane. Vi är tacksamma för det.
 

Ett par dagars fiskmås-invasion!

Hur kunde det bli så??? Under ett par dagar hade vi massor av måsar här runt oss. De älskade att sitta i en lång rad på ladugårdstaket. Roland räknade dem en gång till 58 stycker. Jag kan inget om måsar så jag vet inte varför de plötsligt samlade sig i en stor flock och parkerade här. Sen var de plötsligt borta och sedan dess har vi inte sett dem, åtminstone inte i såna här mängder. 
 
 
 
 

Mycket hallon i år!

 När gästerna på Liane röjde runt huset så hittade de också ett rejält hallonsnår. Det har vi inte sett förut, låg på baksidan jordkällaren. Det är trädgårdshallon som förvildat sig där och bara överlevt utan omvårdnad i många år. Nu plockade vi i alla fall av dem. Bra att ha både till att äta på desserter och koka sylt på. Jag köper aldrig färdig hallonsylt, den är så smaklös. 
 
 
 
Jag lösfryser dem helst så det går att ta upp  några bär i taget, det som behövs, blir inte en en frusen klump bara.  Några såna här plåtar frysta i boxarna har det blivit senaste veckan. Vi har plockat en hel del vanliga söta vildhallon också. Fint att kunna ta vara på

Vilken festmåltid! Och så en del om fix på Liane!

Sista kvällen vi alla var med och åt så blev vi bjudna på en riktig festmåltid på Liane. Det var risotto med Västerbottenost och fläskkarré och gröna bönor och tomater och sallad. Minns inte när jag åt risotto senast, måste ha varit 30 år sedan! Det här var sååååå gott! 
 
 
Till det hela fanns speciellt dryck med, färsk öl. 
 
 
Det funkar för oss alla att sitta vid de två borden.
 
Lite kort om dagens fix på Liane. Våra gäster de senaste  veckorna har fixat mycket på Liane. Tidigare har jag berättat om målning och montering av vindskivor på ladugården, samt målning av sockel på huset. Ogräsrens på grusgångar och under stängsel. 
 
Både barn och vuxna hjälper till och staplar upp halvmetersved som vägg i grillhuset. Det här är en säcks ved. 
 
Här är två säckars ved, det lär bli en säck till. Men det finns gott om ved.
 
En fin låda gjordes igår kväll av stora och små, en låda att ha ved och sånt i i grillhuset.  Visst behövs den
 
Eken har blivit putsad efter rådgivning från arborist. Någon i gänget är bra på att klättra och såga, nu är den snygg.
 
En fågelholk med design ;-)  har också gjorts av stora och små.  Tacksamma är vi för att huset och trädgården fått ett lyft den här sommaren. Mer finns att berätta om det

Helikopter i Svensbyn idag fredag!

Idag fredag var det helikopteruppstigning i Svensbyn. Vi var där och kollade bara och åt lunch. Ingen av barnen var intresserade av att åka med i helikopter
 
 
Fantastisk mat hos Sinnikka är det. Hemlagad, vällagad, massor av fina grönsaker alltid och jag får ta med rester i doggybag utan sura miner.

En tur i raggarbil igår!

En av barnbarnens kusiner har verkligen önskat att få åka raggarbil och det i flera år! Nu blev det en chans. En god vän  har sedan många år en Impala 1960, en tjusig raggarbil med stora fenor och allt. Det blev en tur i Signebyn och runt Elgtån igår. Barnbarnen  och deras kusiner fick åka med. Det var rätt musik,  raggargodis och doftgranar, allt som hör till!
 
Nedan en del detaljer från bilen
 
 
 
 
 
 
Motorn en mullrande V8!
 
Så nöjda och glada barn var det efter den här rundturen!
 
Innan den gick av stapeln så bjöd Roland och jag alla på rökt rådjur och potatisgratäng på Liane vid uteborden. Det funkar för de flesta i alla fall. En del barn vill  förstås ha korv och inget annat. Så är det. Men mycket mat gick åt i alla fall. En fin kväll fick vi tillsammans, vindstilla, ljummet i luften och solsken. 
Barnfamiljerna hade tillbringat dagen i Sanda med bad. 
 
Kvällen avslutades med en tuff match på fotbollsplanen på Liane

Granen fälld på Liane

Den här granen på Liane skulle fällas! Det var vi alla överens om. Och igår blev det gjort. 
 
En gammal gran, 94 år, dubbelt så hög som huset.  Och när det blåst ordentligt från öster så har vi varit rädda att den ska ramla över Liane.
 
Den gamla tvåmanssågen testades av Roland o Robin. Den är minne från Rolands farbror Helge, som var en duktig skogsarbetare. Gamla sågar  är numera fint iordninggjord av Robin och hänger i trapphuset på Liane med beskrivningar av hur skogsarbete förr gick till. I våra bygder jobbade nästan alla män i skogen, antingen som huggare eller körare (den som körde virket med häst) 
Första momentet i fällningen, kallas fällhugg,  tror jag (Jag som är uppväxt på närkes-slätten har inte lärt mig såna här ord! Där fälldes inte så många träd) 
 
Från andra sidan 
 
Mödosamt var det men det funkade. Fast hur man förr kunde slita så här en hel arbetsdag och dessutom göra det dag efter dag, ofta i snö är obegripligt.
 
 Det mesta sågades  med Rolands farbrors tvåmanssåg. Men den gick sönder på slutet så projektet fick avslutas med vanlig motorsåg. Det mesta av trädet var friskt, lite röta på väg i mitten. 
 
Kämpigt men till slut lyckades det.  Sen blev det en dags arbete med att ta hand om resterna av trädet med traktor och timmerkärran. Stocken blir massaved och riset blev bortforslat.

Åktur med häst idag på Liane!

Barnen ser ju Rolands bror åka förbi varje dag med sina hästar och önskade att få åka med en tur. Idag blev det chans till det. Barnbarnfamiljen och deras kusinfamilj fick åka med en sväng.
 
Rolands bror Gunnar har flera fina hästar. Jag vet inte vad den här heter som drog vagnen idag.  En fin och uppskattad tur blev det i alla fall, tack för den! 
Den stora granen bakom Liane-huset fälldes senare under dagen med slit och möda. Mer om det imorgon

Kolbullar i grillen igår! Och glassbar!

 
Det blev kolbullar i Liane-grillen igår och glassbar till dessert / kaffe för barnbarnsfamilj och för barnbarnens kusinfamilj 
 
Först ska fläsk stekas ordentligt. Vi hade tärnat Hemgårdens i små små bitar. 
 
 
Sen på med kolbullesmet, dvs lika delar kornmjöl, vetemjöl och vatten.
 
Det får steka till en pannkaka. Den serveras med lingonsylt eller hallonsylt, man kan välja
 Kolbullar är en maträtt från den här delen av landet, det var skogshuggarmat. Man kunde ta med rökt salt kött till skogen en vecka, skära i små bitar och steka med pannkakssmet. Den senare kunde man göra av mjöl som var med och som höll sig länge. Annars svårt att hitta nåt som man kunde äta under en vecka i skogsarbete. 
Dessert / kaffetilltugg blev glassbar med alla möjligheter! Det är en tradition på Liane.
 
Idag blir det åka häst och vagn och kanske nertagning av granen bakom bostadhuset på Liane.

Ingen tryckande värme idag på morgonen, 22 juli!

 

Nya vindskivor på ladugården på Liane!

De gamla vindskivorna var ditsatta 1936, så det var dags att byta. Sonen har målat de nya
och idag blev de oppsatta, nya på bägge gavlarna.  Hermanssons Gräv Filip, Roland, sonen och hans svåger var med 
på jobbet. Så fint blev det.
Jag har plockat hallon idag. I  kväll blir det kolbullar i grillen på Liane. 
 
 
 Det blev snyggt. Det finns lite fågellort på taket till vedboden, men det gör inget för det är från tornfalkarna som bor uppe ovanför fönstret tidigt på sommaren när de får ungar. Nu är det tomt.
 

Utflykt med blåbär, korvgrillning och fyrhjuling

Det var igår en dag för bärplockning + fyrhjulingsåkning + korvgrillning i skogen med barnbarnsfamiljen och deras kusinfamilj. Här avfärd från Liane där de bor nu på semestern.
 
Det fanns en hel del blåbär och nu var de mogna också. Det plockades både med händer och plockare. Fast jag skulle ju vilja testa en sån där liten plockare, inte bara använda de här stora metallgrejerna.
Några bara plockade och åt, andra plockade för att kunna göra blåbärspaj sen eller ha till yughurten.
 
Till slut blev vi hungriga, gjorde upp eld och tog fram våra korvar för grillning. Ett gäng bullar från gårdagens regnvädersdag gick också åt. Man kan grilla bullar! ;- ) 
 
Roland plockade en hel del. De var blöta så de ska få ligga och torka så vi kan rensa dem. Bra att ha i frysen och plocka fram när det behövs. 
 
Idag tisdag ska vindskivor monteras på ladugården, de som sonen har målat vita på logen. 

Klätterdag på Liane!

Det finns en klättervägg på magasinet på Liane. Den består av två banor och är konstruerad av sonens svåger som är proffsklättrare och Roland som har fixat väggen på plats och klättergreppen. Banan  till vänster är svårast tror jag, den röda till höger är lättast. Barnbarnen klättrar gärna och deras kusiner. Äldsta barnen i den här gruppen, 8 år,  klättrar upp den lättaste  på 19 sekunder, tävlade idag.  De är säkrade förstås med selar och linor fast det syns inte på bilden. 
 
 Sen på eftermiddagen idag blev det utflykt med fyrhjulingen, blåbärsplockning och korvgrillning i skogen över öppen eld. Mer om det  imorgon.

Wiksfors bruk i Långserud!

Vi var där igår. Oj vilken anläggning vid E18 i Långserud. Det var för länge sedan ett bruk som tillverkade sängar. Men under många år var det bara nedlagd och förföll. Då tog ägaren till Naturbyn alldeles intill tag i det hela. Tror han heter Thomas. Nu finns ett antal företagare på plats. Lokalerna är fina. Våfflor och vedugnsbakad pizza har blivit succé.
 
Vi åt smarrig lunch med våfflor, så otroligt gott! Fanns glutenfri och med olika pålägg.
 
Och delade efterrättsvariant till kaffet.  9 stycken jobbar bara med att göra våfflor! Många ville ha.
 
Vi kunde sitta rymligt med avstånd. Lika stort serveringsutrymme på övervåningen och många platser utomhus. Vi var många som åt samtidigt fast det ser inte så ut på bilden här.
 
 
 
Sen är vedugnsbakad pizza populärt. Det var lång kö när vi kom, ända bort till parkeringen, och innan vi åkte hem så kom det upp en skylt att degen var slut. Vänner som vi talade med innan vi åkte hem hade väntat 50 minuter på pizza att ta med hem. Pizza får vi testa nästa gång.
 
Det fanns mycket fint av trä från den här verkstaden.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Där nere är en stor butik med olika småprylar, tror det var second hand. Nej, blev rättad av Louise, det är hantverk från bygden som säljs här. Det var trångt så jag studerade inte så ingående men det var bra sa de som var inne. Fanns också klädförsäljning vid våfflorna.
 
Balders antik är kvar förstås och lika fint som vanligt, hög kvalitet som nisch.
 
 
 
 Det blir nog fler besök på Wiksfors den här sommaren, är inte så långt från oss. 
 

Man ska rycka upp rabarber, inte skära av!

Det finns ett stånd med rabarber på Liane. Jag har tagit en skörd på det men sen har de bara pirat och inte blivit så mycket mer. Jag skar av dem som jag brukar. Nu har jag fått lära mig att man ska inte skära av rabarber utan rycka upp  så de ser ut så här. Då kommer nya framöver. Så nästa gång ska jag också rycka, kanske blir bättre
 
Idag har vi varit på Wiksfors bruk i Långserud, nära Naturbyn. Det var en höjdare både för oss vuxna och för medföljande barn. Mycket bilder därifrån i morgon när jag hunnit fixa dem. 

Mätt och nöjd kopparödla!

Ok, jag vet att det inte är en orm, det är en sorts ödla. Men för mig med ormfobi så spelar det ingen roll. Den sedan urtider nedärvda skräcken är den samma när något långt och smalt utan ben kommer slingrande. Jag har alltid höga gummistövlar i skog och mark och stampar mig fram, har ju hört att ormar ser och hör dåligt men blir rädda när de känner vibrationer i marken.  I år har jag inte träffat på någon huggorm. 
 
Den här kopparödlan fick  jag se  i alla fall. Väntade en stund för att kunna filma den när den ringlade iväg. Men den låg alldeles stilla. Ser ut att just ha mumsat i sig något, ligger säkert och smälter maten. Svårt att förstå hur det genom en så liten mun kan slinka ner något så stort som den här måste ha svalt. Vill minnas att såna här djur inte har käkar som är fixerade i "ett gångjärn", utan som hänger ihop i senor eller nåt så de går att töja. 
 
Den var uppenbarligen rörlig och vid god vigör, några minuter senare var den inte kvar på platsen.

Lars Weiss och de svenska byggarna i Chicago

"Till minne av de breda nordiska skuldror som byggde staden på prärien" skrev Lars Weiss boken "Iskarlen och trasdockan" fiction som utspelar sig i miljön där svenskarna var med och byggde i Chicago. Det blev en bok till i ämnet sen
 
Vi vill gärna se de amerikanska utvandrarna som Karl-Oskar och Kristina, bönder som flyttade för att få mark att bruka. Men många hamnade också i städerna. 1837 var Chicago en liten handelsstad med några tusen invånare. 1871 var det en kåkstad med 300.00 invånare. Då brann staden, i stort sett allt brann opp, men det som var industri klarade sig. 1893, alltså drygt 20 år senare var Chicago amerikas fjärde stad med drygt en miljon invånare. Branden 1871 blev startskottet för gigantiska byggprojekt med ny teknik och ny arkitektur. Istället för tjockväggade låga stenhus gjordes nu stålskelett som kunde bli höga, de första skyskraporna  med hiss kom till. 
 
Jaha och varför är jag intresserad av det här ämnet?? Jo Rolands morfar hade en farbror vid namn Edwin Carlson som utvandrade till Amerika och blev byggmästare i Chicago! När han hälsade på hemma i Sverige var hans släktingar så vördnadsfulla gentemot honom att de inte sa du, utan ni  eller titel!  Vi har inte bemödat oss stort för att släktforska men visst vore det intressant att göra ett försök att hitta eventuella ättlingar till Edwin.
 
Jag startar i alla fall med att läsa Lars Weiss bok. Lars är ju en mediaprofil, journalist och författare. Han råkade under en period vara god vän med våra goda vänner L och E i Mölntegen, så där fanns en av böckerna att låna. Jag tror ju inte att Edwin kommer att vara nämnd i boken, det fanns så där 100.000 svenskar i  Chicago och många var byggnadsarbetare vid den här tiden, men intressant att försöka förstå miljön och omständigheterna runt omkring. Boken är ju fiction.

Blommar som mest nu!

Det blommar som mest nu runt huset. Penséer är snälla blommor som håller på länge om man plockar bort visset varefter.  De tål frost också så jag köpte plantorna tidigt i våras på Moas Garden i Årjäng och de har hållit sig  jättefina, blir bara större och större. 
 
Pelargonerna under fönstren och de hängande på verandan är också från Moas, bra köp.  Mitt på väggen börjar nu klematisen ta fart. Bakom thujan längst till vänster är hararnas favvoplats förresten, apropå bilderna från igår där en av dem hoppade upp på verandan.
Närmast i bilden är den växt jag glömde namnet på, färg-ginsten. Den är frodig nu och fetblanden längst ner till höger håller fortfarande på. Där finns ännu några pollinerande insekter men inte så många som det brukar vara.  Taket på huset lät vi måla i våras och det är vi fortfarande nöjda med. Det blir ingen betong-sand i takrännorna längre och det ser snyggt ut.

Haren satt på trappan i morse kl halv 6!!

Han gjorde sin morgontoalett helt lugnt på trappan, putsade pälsen och öronen ett i taget. Han sträckte på hela kroppen. Inte alls rädd trots att han var vid huset. Sen blev jag ordentligt häpen för han kom fram till trätrappen upp till verandan och klev upp för den, kom nästan fram till ytterdörren innan han lugnt vände och klev ner igen. Jag har ingen stillbild på det men video på facebook! Detta får jag aldrig mer se i livet. Att en hare traskar oblygt upp på verandan mot ytterdörren till ett hus där det ligger en harjägare och två hamiltonstövare!
 
Det här är ju en fälthare. Vi är ännu inte så vana vid dem, förr fanns bara skogshare här, de som blir vita på vintern och håller till i skogen. Fältharen är liksom orädd för människor och bosätter sig tydligen nära boningshus. Den här måste ha sovit i någon rabatt eller under verandan i natt. Det finns ett antal här hos oss och på Liane, vi ser dem i stort sett varje dag.
 
 

Andraskörd av vallarna på Liane i förrgår och igår!

I förrgår skars gräset och krossades. Det  gick fort med en rejäl  rotorslåtter.
 
Igår kom hela armadan av maskiner och traktorer hit för att avsluta, alltså vända, stränglägga och samla ihop i containrar som lyftes upp på lastbil. De körde  sen i skytteltrafik med lastbilar hem till Långserud för att lägga gräset i förvaring
Här är gräsvändaren, 14 meter bred.
 
14 meter bred strängläggare nedan.  Minns när vi köpte en som var 4,5 meter på den tiden vi hade mjölkkor och tyckte den var stor,
 
 
3 containrar var  tar lastbilarna varje gång när de kör i skytteltrafik till Guterud. Det var två lastbilar igång.
 
Ska bli intressant att höra hur mycket gräs det blev och vilka värden det  har. Skörden här i Sillerud totalt gjordes på 65 hektar, varav här hos oss på Liane- Prästgården 40 hektar. Det tog bara  bortåt två dygn sammantaget med allt. Rätt fantastiskt. Det var våra arrendatorers, Bröderna Jacobsson Guterud Långserud, sista arealer för andra-skörd av vallar i år. Totalt har de nu gjort så där 300 hektar andraskörd. Deras sammanlagda brukningsareal är drygt 700 hektar och de har mer än 300 mjölkkor + rekrytering så bortåt 600 djur kanske. Reservation för de siffrona, vet inte exakt.  De har också tagit hand om djur som överlevde branden i Sälboda, bl.a. ett 40-tal mjölkkor. 

Jag valde fel sockelfärg!!

Sonen på besök tyckte att sockeln på Liane var ful och sliten. Och visst var den det. Förra rödfärgen har liksom runnit ner på den så det var fullt av röda ränder.  Han ville måla den.
 
Jag valde färg trodde att jag valde en grå som gick åt brunt men det gjorde jag inte alls. Tänk så svårt det är att välja färg utifrån ett litet prov!!  Den var helt fel, en metallisk ton som drog åt grått. Tack o lov så köpte vi bara en liten burk för att testa och det blev det stopp i målandet. Idag hade vi ärende till Årjäng och köpte en mer passande färg, tror den heter Beckers Berg. 
 
 Den blev så här snygg, så nu målas det för fullt.
Den harmonierar med den naturliga sockelfärgen!
 
Sonen har på eget initiativ också målat trappräcket svart. Det behövdes.
 
Och nu målar han också vindskivor som ska sättas upp på ladugården, har Roland  länge planerat
 
Mer senare om allt annat  som händer på Liane nu. Våra gäster har  idéer och vill förbättra.
Sen blir det mer bilder, video och text om den smått fantastiska vallskörden här på Liane idag!

Nyrökt egenfångad sik serverades på Liane igår!

Sik är en fisk som finns i vår sjö, tror att det är en sorts lax men jag vet inte säkert. Den röktes igår och åts med god aptit på Liane. Fint med mat som är närproducerad.  
 
På Liane är det f.ö. förändringar på gång. Son och hans svåger har goda idéer, mer om det framöver.

Objuden gäst!

Det fanns inte där för två dagar sedan och låg nära förra fyndet.  Illavarslande!  På bilden ovan syns exempelvis brungrå päls, benbitar och ett par små klövar. Vi lyckades inte utröna om det var från rådjur eller vildsvin.
 
 

Reserestriktionerna i Tyskland för Sverige tas bort!!

Äntligen tas reserestriktioner bort mellan Sverige och Tyskland. Det behövs inte längre 14 dagars karantän för resenärer från Sverige. Det betyder mycket för oss resten av sommaren.

Nytt abborre-recept!

Det är Roland som steker abborre hos oss. Igår gjorde han på ett nytt sätt; dubbelpanerade filéerna och hade mycket citronpeppar med.  La  fisken  i pannan först när  smöret hade  slutat "prata",  stekte sen på rätt svag värme, tre minuter på varje sida ( avhängigt av storlek förstås)
 
Stekt rödlök var gott på fisken. Till den egen förskpotatis direkt från potatislandet med egen dill. Sen egen sallad + ruccola och hollandaise till. Det blev väldigt gott! Resterna av fisken blir pålägg de närmaste dagarna! Kanske bäst på knäckebröd.

Sork o gräsklippar-robot är ingen bra kombo!

Roboten stoppade igår och Roland har kämpat idag måndag för att hitta felet. Man kan tydligen spåra avbrottet med en apparat på något sätt (transistorradio modell äldre!)  och här var det. Sen går det att laga själv, tack o lov!  Vi har en stor gräsmatta på Liane, med fotbollsplan. Vore kämpigt att klippa för hand. Nu är det i alla fall lagat och roboten kommer att ticka igång när den är programmerad för klippning.

En fin dag igår!

Planen var en grillning vid sommarhuset, samt lite fiske och båttur. Vid middagstid blev det samling på altanen här hos oss för att prova ut flytvästar. Alla fick någon som passade med kilona. Sonfamilj och hans svägerska-familj bor på Liane i varsin lägenhet och vi umgås utomhus med Corona-avstånd. 
 
Sen blev det  en båttur till sommarhuset med lilla Busterbåten
 
 Det blev en eftermiddag med korvgrillning och bad. Vi hade med vanliga korvar förstås och så vildsvinskorv och rådjurskorv
 
Det går att bada även om vattenståndet är högt.
 
 Fin tur med båten, gillades av alla barnen även den yngste, lille V. 2 år,   som var i båt första gången! ;- ) 
 
På hemvägen i Busterbåten blev det lite trolling. Barnbarn B fick en fin abborre, likaså hans kusin B. Det var rättvis fiskelycka!
 
En fin dag blev det! Så roligt att dom är här och hälsar på oss!

Plötsligt stod han där igår!

Det är inte så ofta vi får se en så här fin älgtjur. Och nu stod han där igår eftermiddag nära vårt hus, inom synhåll från Liane. Tror inte det är en skoveltjur, utan en cervin,  men han har rejäla horn, åtminstone åtta-taggare, kanske  fler om hornen delar sig i spetsarna. Så roligt att det fortfarande finns stora älgar i våra skogar. Vi skulle allt sakna dem om de blev helt borta.

Stora hagel i flera rejäla skurar!

Det drabbade oss och det drabbade framför allt Årjängs-travets stortrav-dag med Årjängs stora sprinterlopp. Vi såg på tv hur haglet dundrade ner över hästar och kuskar. Men det hela kördes ändå på bra tider, gissar att man har duktig ban-personal som vet hur man ska återställa banan när det kommit mycket regn. Ledsamt med den här stora travfesten utan publik. Vi brukar vara på plats och se loppen, men nu blev det bara via tv hemifrån
Och vi har fått kärt besök nu på Liane från Stockholm.  

Idag räknade jag till 52 insekter på fetbladen.

Det är inte mycket vid den här tidpunkten när blomningen är på max. Då brukar det vara bortåt 100 humlor och bin på blommorna. Det verkar som om det blir 20 - 50 stycken i år, mot vanligen 50 -100. Nu kan man inte dra några växlar på få insekter på ett enda ställe. Men det känns i alla fall bekymmersamt om det är en trend.

Grillade vildsvins-revbensspjäll åt vi igår kväll!

Nu har vi tränat lite på det här med vildsvinsmat. Första gångerna vi grillade spjäll av vildsvin så marinerade och kryddade vi och lade direkt på grillen. Det blev inte bra, hårt och segt. Numera så kokar jag på spjällen först, gärna i kraftig vildsvinsbuljong. Sen blir det marinad ett tag. Till slut grillolja och på grillen. Då blir de möra och med fin smak!
 
Potatisen var Amadine. Den hade jag borstat först, sen delat och kokat 5 minuter. När de svalnat fick de ligga i plastpåse med olivolja, örtsalt  och kryddor, bl.a. timjan från pallkragen.  Sen blev de lagda på plåt med bakplåtspapper, lite riven ost ovanpå.   Därefter i ugnen 225 grader i 20 minuter, rätt högt upp i ugnen.  Kanongott! Det äter vi igen!
 
Broccoli passar bra till vildsvin, egentligen alla sorts kål passar till vilt. Det matchar smaken. Till det bea förstås och en sallad med äpple, tomat och plocksallad.
 
Den här maten kräver nästan ett gott rödvin. Det vi valde var enkelt "Falling feather" som man slipper få huvudvärk av. 

Glömt vad den heter!

Minnet blir ju lite sämre med åren, börjar märkas. Jag tränar flitigt på växtnamnen,  vill i alla fall komma ihåg dem, både på de som är vilda och på dem jag har runt huset. Nu har jag gått och klurat i flera dagar på vad i all världen den här busken heter, lyckas inte skaka fram det ur minnesresterna. Någon som vet?
 
Närbild busken!
Uppdaterat; Bläddrade igenom två års blogg i juli månad för att leta efter namn på växten och det lyckades. Den heter färg-ginst! Jag försökte länge få till vårginst men lyckades inte. Så då planterade jag färg-ginst!

Fiskmåsar i träd!

Det är en ovanlig syn med fiskmåsar som placerat sig i ett träd! Kanske har de satt sig här för att trädet inte har några löv. 
 
 

Vi ser harar varje dag på Liane!

Det är fältharar i olika storlekar och de är inte särskilt skygga, väntar tills vi är nära innan de sticker. Det är gott om dem runt oss, de verkar vara mer  aktiva under dagarna än skogsharen. Och det ser ut som om de söker boplats nära husen, så som under en badtunna eller under vedtravarna, medan skogsharen mest söker skydd tillfälligt  under en tät gran eller så.  Undrar om skogshararna kommer att finnas kvar eller om de blir undanträngda av fälthare? Vore ju lite ledsamt i så fall. 
 
 

Ekenäs restaurang igår!

Vi var i Säffle igår, längst ut på Värmlands näs, den där stora halvön i Vänern. Egentligen hamnar man mitt i Vänern.  Härifrån är det inte långt över till Läckö slott, fast då får man åka båt förstås. ;- ) På Ekenäs har byggts en fin restaurang precis vid vattnet, hamnen och campingen. Det är framsynta Säffle kommun som har byggt tror jag och Royne som arrenderar, han som också har restaurang i Gustavsfors. Bilden här tagen när vi lämnade restaurangen därför nästan tomt. Det var fler gäster när vi kom, men gott om plats förstås. 
 
 
Vi beställde innan och fick fina platser vid långbord i den nya stora glasverandan. Det var fin utsikt och vi fick sitta rymligt, dukat med  varannan sittplats. Perfekt för oss som vill hålla Corona-avstånd. Sen träffade vi goda vänner från Årjäng också. Ingegerd och Morgan var på tur med en Saab och stannade för fika inom pratavstånd, vid bordet bredvid oss. ;-) 
 
Maten var en dröm. Jag åt fisksoppa med Väner-gös i hummerfond. 
 
Ner hit åkte vi den krokiga västra vägen. Men det gör vi nog inte igen. Hem blev det östra vägen över Värmlands Bro. Den var fin och rimligt rak. Vi stannade till på vägen och kollade ut över Vänern som är stor,  faktiskt ett innanhav.
 
Vi funderar på att göra ett nytt besök här framåt hösten, när man har skördefest på näset med massor av gårdsförsäljningar. Helgmenyn på Ekenäs ser fin ut. 

Matolja tar effektivt bort kåda!

 
Roland hade fått kåda på en luddig jacka, i massor! Jag försökte skrapa bort med borste och kniv men det såg fortfarande ut så här och det satt fast stenhårt 
 
Sen läste jag förstås på nätet hur man skulle få bort kåda och där var alla överens om att matolja var knepet. Så jag tog fram vanlig olivolja, lade på och gnuggade bort med hushållspapper. Det funkade direkt! Nästan magiskt. Nu efter en maskintvätt syns inget längre och jackan är räddad! Ett präktigt husmorstips!
 

Bär i skogen kan det bli i år!

Häromdagen var vi ute och spejade i skogen för att kolla inför bärsäsongen. Och det fanns en del, ser lite  hoppfullt ut. Förra året fanns här i våra skogar inte några bär. Verkligen inte ett enda lingon, vi kollade överallt där det brukar finnas. Jag tror att blommorna hade frusit eller också hade det med torkan att göra.  Nu i år såg vi i alla fall kart av blåbär och några få mogna, men inte dags att plocka än på ett tag.  Lingon var nog för tidigt, de är inte på gång än. 
 
Det är ju sommar men rätt kalla nätter ibland. I natt såg det ut så här! Kanske blev ännu kallare fram mot morgonen så som det brukar bli, men då var jag inte vaken. Och jag har ingen mätare som efteråt visar lägsta under natten.
 

Bänk för växter på altanen fixade Roland idag!

Roland har gjort en bänk för växter på altanen! Vi kom ju hem från sommarhuset med ett antal växter i burkar och pytsar eftersom jag inte flyttade med hela pallkragen dit utan grävde upp mindre växtdelar. Den här hyllan blir bra. Den är under takfoten och kommer inte att drabbas av störtregn.
Det är några lite försummade växter, sallad på väg i ett par byttor, ruccola lagom just nu,  stor gräslök, tomater,  jätte-persilja och tanig dill längst bort. Ja och så en pelargon också
 
 
 
För första gången någonsin för min del så har jag tomater. Jag har ju köpt färdiga tomatväxter förut och skördat, men de här två plantorna är de första som jag drivit upp själv från små. De små var gåvor från goda vänner. Tackar! Nu ska jag lära mig det här och fortsätta med tomater nästa sommar, det är så gott att skörda egna!
.

SKA kunna namnen på blommorna i vägkanten!

Det har i många år varit ett sommarprojekt att kunna namnen på alla blommorna i vägkanten. Tänker att det kan vara bra för gamla kärringar att träna minnet. Så jag repeterar när jag passerar. Bilden ovan är rallarros. Den blommar verkligen för fullt nu, färgstark.
 
Flockfibbla. Den har blommorna liksom på en kvast. På andra fibblor sitter blommorna ensamma på stjälken
 
Dålig bild, men måste rimligen vara fyrkantig johannisört. Någon sorts medicinalväxt men minns inte för vad
 
Jungfru Marie Nycklar, vår vanligast orkidé. En blygsam liten blomma som finns i vägkanter i skog, gillar mager jord.
 
Kärringtänder (en kränkande beteckning, vi kärringar har inte gula tänder!!) 
 
Prästkrage
 
Vitmåra. Rötterna kan man växtfärga med innan blomman slår ut, så där i början på juni. Det blir en rödbrun färg
 
Tror att den stora här är björnloka, den som är giftig och man kan få blåsor av
De mindre är förstås skogsklöver

Kråk-terror har vi haft!

"Enom till straff, androm till varnagel!"
  En flock kråkor med  ungar  har terroriserat Liane-huset en period! De har flugit på fönstren  och hackat ( mot spegelbilden kanske?), de har skränat och väckt de sovande, de har skräpat ner. Och allra värst kanske, de har gett sig på gummilisten runt fönstret och hackat i den, dragit ut den. Spåren efter kråkattackerna syns på fönstret. Försök att skrämma bort dem har inte funkat. Nu fick det bli allvar. 
 
Idag blev i alla fall en av dem avlivad och upphängd som varning till övriga; detta händer om ni fortsätter! Minns att min pappa sköt snöskator vid jordgubbslandet och hängde upp här och där. Det hjälpte. Annars lade de beslag på det mesta av de fina jordgubbarna. Och det gick ju inte, jordgubbslandet var stort, vi hade odling till avsalu (Freja, Ydun, Senga Sengana hette sorterna. Varför kommer jag ihåg det???) 
 
 

De risiga brudspireorna klippte vi ner!

De risiga brudspireorna klippte vi ner ordentligt direkt efter blomningen efter råd här på facebook. Nu kommer de snabbt och frodigt med nya grenar. Ser bra ut. Undrar om man ska glesa ut eller om det ska få komma så många som helst?  
 
 
Rosenspirean kommer fint nu och blommar vackert ett tag. 
 
Kamtjatkafetbladen är på upphällningen och börjar skifta i brunt. Men idag var det lite fler humlor och bin där i alla fall: 32 stycken. En bra bit kvar till så många som det brukar vara dvs 50 - 100. Men åtminstone bättre än 15 stycken.

Kärrhöken jagar byte

 
Kärrhöken såg vi igår vid middagstid medan vi pratade med arrendator Olle på altanen och drack kaffe. 
 
Fantastiska fåglar! De flyger lågt och snabbt över marken efter byte.
 
 
 
Vi ser kärrhökar  ibland efter älvkanten med den här flygstilen.

Vår stuga är ledig pga sena återbud

Vi stuga är ledig pga sena återbud veckorna 33,34, 35,36, 37, 38,39 och 40. 
Den ligger nära sjön Östra Silen. Mot tillägg kan båt 10- 15 hp alu Linder disponeras, liksom cykel, kanot eller kajak. Ett annat båtalternativ är Linder 30 ps alu med ekolod. Stugan har fem sängplatser fördelade på tre sovrum. Den är modernt utrustad med diskmaskin, och har stor altan med utsikt mot sjön. Tv med olika kanaler och snabb datoruppkoppling via fiber ingår. Grillplats finns förstås.
 
 Det här är det stora båtalternativet, Linder 30 hp. Östra Silen är en trevlig fiskesjö med abborre, gädda, öring, röding och gullspångslax
 
 
Öring fångad i Östra Silen
Markerna runt stugan är viltrika, goda möjligheter att se både älg och rådjur. Det finns många skogsvägar för den som  vill uppleva naturen, gott om svamp och bär.
 
 
 

Inte många humlor o bin!

Jag trodde att humlor och bin skulle komma till fetbladens blomning. Det brukar vara massor av dem, 50 -100 stycken samtidigt soliga dagar, hela tiden ett ivrigt surr. Men i år finns bara 15 - 20 stycken! Det behöver ju inte betyda att det är färre insekter generellt. Men det är oroande med alla tecken på att vi inte har så många pollinerare. De behövs för livet på jorden och för mänsklighetens överlevnad. Hoppas det är en tillfällighet att de inte hittar hit till oss i år, hoppas att de fortfarande finns men hittat blommor någon annanstans
 
 

Såg tyvärr detta häromdagen!

 
 
Såg det här på vägen för ett par dagar sedan. Det är avföring efter ett vilt djur, innehållande bruna hår efter älgkalv och små benbitar, nästan naturlig storlek på bilden.  Inte första gången  tråkigt nog, samma syn var det ganska nära den här fyndplatsen för ett år sedan. 

Sabina de luxe!

Känner hur mingiporna går oppåt när jag ser Sabina de Luxe. Det är  ett städredskap som kom någon gång sent 50-tal eller tidigt 60-tal. Minns att min mamma skaffade en och var mäkta stolt över den. Den var modern, kunde liksom sopa golv o mattor istället för sopborste. ;-))
 
Så här såg den ut inuti. Det var en sinnrik konstruktion som tog upp lorten med rullen och lade den inne i maskinen. 
 
Den är arvegods från mitt föräldrahem. Jag minns inte att jag någonsin använt den i eget hus, men det fanns smuts i den i alla fall. Har behållit den av nostalgiskäl i många år, den har stått på toan i källaren. Men nu ville jag slänga den när jag fått hjälp att göra tvättstugan så fin. Men Roland hade också haft en sån i sitt föräldrahem så han kunde inte med att slänga den. Så nu finns den kvar nere på lon tror jag. Kanske någon mer som minns en sån?

Abborre 239 kr kilot!

239 kr kilot för alldeles vanlig abborre! Om man tänker sig att de ätliga delarna,  filéerna blir utskurna så är det ett svindlande pris för dem till slut innan de hamnar på tallriken! ;- ))  Klart lönsamt att meta alltså!
 
Hörde rykte om att färska abborrfiléer kostar nåt på 900 kr i saluhall i Stockholm

Barnbarn som skjuter bra!

 
Dom skjuter bra i år och det gjorde dom förra året också, ändå tränar dom bara här  hos oss vid sommarbesöken. Skytte verkar vara till del en medfödd talang, inte bara träning. I år blev det bara luftgevär mot målsnurran. Det blev träff både på stilla snurra och när den sattes i rörelse.  Barnbarnen från Umeå har varit här några dagar och bott på Liane med föräldrar, vi  vågar inte dela bostad med dem pga Corona. Här ovan är det Moses som träffar de vita flärparna på snurran. 
 
Här är det Isak som skjuter. 
 
Så roligt att få besök av barnbarn!!  Och vi har fått bra hjälp med en del sommar-arbeten. Idag går bilresan tillbaka hem till Umeå  igen.