Traditionell kollektiv rådjursjakt på Liane idag!
Jo, Roland brukar kalla ihop till gemensam rådjursjakt på Liane på nyårsafton. Så blev det i år också. Så där 10 jägare och tre hundar blev det allt som allt med samling kl halv 9 i grillen på Liane. Seffrin fick opp efter 5 minuter och drev sedan tappert i fyra timmar!! Det är rekord i drevtid.
Vi gjorde ett försök att haffa honom på drev vid Lintjärn efter tre timmar, men lyckades inte
Vackert är det där i alla fall, solsken och någon minusgrad.
Litet is-skimmer på vattnet
Vi åkte runt till Lisslerud och Steckhyvvel. Där orkade Roland springa in i skogen ett par hundra meter och ta Seffrin på fullt drev. Fick honom med sig under protest. Vi undrar fortfarande hur länge han kan jaga utan att bli trött och tappa lusten. Fyra timmar i skogsterräng är lång jakt för en liten tax, men det har han inte förstått. Sammanlagt var det nog 7- 8 djur inne i jakten, ett skott blev det, men inget djur träffades.
Steckhyvvel är förresten en plats långt in i skogen där det förr fanns en hyvel som gjorde stickor till att täcka tak med. Där fanns ett litet vattenfall. Mycket av bygdens historia finns i skogen.
Efter jakten så samlades alla vid Lianegrillen för att grilla på korv och prata en stund.
En fin dag blev det! Här ordnar Olle J. från Guterud sin grillkorv.
Efter en powernap ska vi fixa maten till i kväll. Det blir en trerätters på tu man hand i sällskap med husets fyrbenta medlemmar och vi hoppas att det inte blir allt för mycket smällande runt oss. Brukar vara lugnt och vi har aldrig haft hundar som varit rädda för smällande men vet inte med valpen förstås.
Hästar är obegripliga!
Jag passerar ofta svåger Gunnars fem hästar när jag går med Seffrin. För mig är det obegripliga djur, farliga i bägge ändar och obekväma på mitten eller hur det nu var han sa som delade min skepsis. ;-)) Helst ser jag att det finns ett stängel mellan mig och dom, men då kan jag också tycka att det är fascinerande djur och kollar gärna på dem. Moe Braga är speciell på något vis.
Igår när jag gick förbi stannade jag och filmade deras äting. Det finns nästan inget gräs förstås för det är vinter och de får i huvudsak annan mat, men de lyckades ändå med millimeterprecision beta strå för strå!! Några millimeter varje tugga! Helt ofattbart att det kan lyckas. Tänderna är ju ändå rätt stora. Jag kan inte lägga ut filmen på deras äting här men det har jag gjort på min facebooksida.
SOL!!
Jag gick med Seffrin vid 12-tiden idag och då kom solen!! Helt magiskt och vackert. Här ovan lyser den genom träden vid gamla kyrkplatsen i Signebyn. Med molnen där blev det som en explosion av ljus på himlen.
Fint var det vid bryggan också med solspegel i vattnet. Det har varit lite is-skimmer på vattnet men nu är det + 8 grader. Tänkte gå till grillplatsen uppe bland träden men där var redan några grillare och en hund, så vi vände.
På hemvägen stannade vi lite hos Gunnars hästar. Filmade ett lustigt beteende. Mer om det imorgon
Rökt och gratäng passar bra ihop!
Rökt kött passar bra ihop med potatisgratäng eller rotfruktgratäng. Smakerna matchar. Vi röker ofta lår och bogar av rådjur, medan sadel hamnar i ugnen. Just den här måltiden hade vi smarrigt hemrökt kotlett som vi fått av snälla goda vänner som röker själva.
Kål passar bra till. Våra nya grönsaksfavoriter är kål som är lätt kokt först och sedan stekt, såsom grönkål, brysselkål, broccoli, blomkålsris. Men man får steka sakta och på svag värme, bränns lätt. Roligt med mat nu när vi är pensionärer och har gott om tid. Vi äter i stort sett bara kött från vilt; vildsvin, rådjur, älg och någon hare.
Agendan i dag är annars att fundera på morgondagens mat ( nyårsafton!). Ska jag ta opp en bit älgfilé eller inte? Det blir en del tvätt och promenad med lille Seffrin. Igår gick det inte med hundpromenad p.g.a. vädret, hård vind o regn så vi behöver komma ut idag, både han och jag. Imorgon hoppas vi på solsken, ser ut så i prognosen i alla fall. Roland ska använda dagen till att hämta hem mer asp.
Idag åkte vi till Töcksfors Shoppingcenter!
Roland jagade allt på förmiddagen med gamle Jazz men fick inte opp nåt. Vädret inspirerade inte till mer jakt, det blåste ordentligt och regnade, så vi tog en tur till Töcksfors shoppingcenter på eftermiddagen. Det händer inte ofta. Ha ha...!
Det är verkligen jättestort. Förr sa man att det var en kilometer att gå runt inne men sen dess är det tillbyggt med mer ytor. Butikerna är inriktade mot Norge-handel eftersom det ligger bara någon kilometer från gränsen. Coca cola är en favorit i Norge, det finns massor här och de norska kundvagnarna är fulla av dem.
Tobak är annat som norskarna handlar. Här är det snus.
Inte att förglömma godis. I centret finns 3 - 4 gigantiska godisbutiker, som bara har sötsaker. Norge har sockerskatt så det blir dyrt där. Man handlar så mycket i Sverige så det ser ut som om sockerkonsumtionen i Norge har minskat rejält. Hmmm...!
Gränshandeln verkar vara lönsam, dels har detta shoppingcenter byggts ut, dels har det byggts ytterligare ett på andra sidan Töcksfors och fler efter gränsen längre norröver
Igår var det fint, minus och lite snö!!
Det var en fin dag och vi var ute med hundarna av och till hela dagen. Till slut blev det ett litet snötäcke på några centimeter. Det räcker för att göra de här mörkaste vinterdagarna ljusare. Får njuta av gårdags-bilderna, för idag är det några plusgrader och blåsväder och mulet igen förstås. Trist!
Bevakar oss o ytterdörren fortfarande efter 3 timmars jakt!
Vi såg ett rådjur och släppte Seffrin på det. Han fick opp och jagade sammanlagt i stort sett taptfritt i tre timmar i skogen. Under tiden bytte han drevdjur minst en gång så djuren behövde inte överanstränga sig. Buktade mycket och trångt. Ett par av dem såg vi men inget inom skotthåll.
Efter avslutad jakt var det äting, dricking och putsning av mustascher. Det är mycket vatten i terrängen men Seffrin ger sig inte tid att dricka när han jagar. Äter och dricker mycket när han kommer hem.
Vid hemkomsten så bevakar han alltid oss och ytterdörren länge för att kolla om vi ska gå ut och jaga igen, för då vill han med. ;- ) Vet fortfarande inte hur länge han skulle behöva jaga för att bli ordentligt trött. Det är alltid protester när han kopplas, ofta på fullt drev. Men han är lydig och stannar när man säger till honom.
S nya kärnväljare?
Så här fördelade sig rösterna i senaste valet i ett invandrartätt område i Örebro. Invandrare väljer tydligen ofta S!
Arbetarna har ju tidigare varit Socialdemokraternas kärnväljare, men de väljer i allt högre utsträckning Sverigedemokraterna enligt opinionsundersökningar över hur LO-medlemmars röster fördelar sig.
Vi har ett nytt politiskt landskap på väg i Sverige. Intressant att se vart det tar vägen. Ska invandrarna bli de nya kärnväljarna i S? Är det de som ska vinna nästa val åt S? Och hur förändrar det i så fall partiets politik? Hur förändras SDs politik om partiet utvecklas till att bli ett arbetarparti? Än så länge är det mest tendenser men ändå rätt tydliga.
Sen kan man väl tycka att det är synd att partierna ska ägna så mycket möda åt att bekämpa varandra. Vi står i Sverige inför nya och svåra problem som behöver lösas med klokt samförstånd över partigränserna i sakfrågor.
Skulle bli sol idag. Men den lyste bara med sin frånvaro!
Visst var det en skuffelse att solen i prognosen aldrig visade sig här hos oss! Det var kompakt mulet hela dagen.
Bilden tagen från vår veranda. Anordningen till höger i bild är f.ö. rätt fyndig. Det går en vajer från ovanför verandan till en tall på andra sidan parkeringen. I den hänger ett expanderande långkoppel som glider på vajern. När hund vill ut på snabb rastningen så kopplas den och kan springa på ett rejält område. Lättvindigt för oss också eftersom vi häktar upp kopplet på verandan när det inte används.
Jag gick i alla fall några kilometer med lille Seffrin, det behövde vi båda två.
Roland jagade först med Jazz o valpen. Sen blev det skogsarbete
Jag gissar att det är mer asp.
Nu ska vi se "På spåret"
Om stenen för rågtröskning och om doningsvägen
Vi åkte en väg genom skogen hem häromdagen, knappt bilväg, från Snarkil till Guttarebol. På höger sida i Bergmansbrôten mitt i skogen finns den här stenen. Syns från vägen. Den användes enligt Rolands pappa förr till att tröska råg på. Den är helt flat på översidan och lutar lite. Rågen odlade man på andra sidan vägen i myre-styckena. Istället för att släpa hem rågen skuren med halm och allt, så tröskade man på plats och behövde bara forsla hem kornen. Det var ju en bit. Smart tänk!
På vänster sida från Buddalen ner till Döverud / Murstenstjärnen löper en gammal körväg, kallades doningsväg på dialekt. Den syns här mellan björkarna. Man fraktade timmer och massaved med häst och doning (två kälkar; get och bock). De som kom med fullt lass uppifrån hade skåkebjällra på hästen. Den skulle varna ev. mötande som kom med tom kälke, de måste gå av vägen och släppa förbi fullastade ekipage som kom uppifrån och som inte kunde väja.
Sen fraktades virket från Döverud / Murstenstjärn till Holstorpet och ner till De Borgere (vid sjön) för vidare flottning. Där strö-lades, mättes och mosades (buntades) det och drogs iväg på Östersil ner mot bruken (sågverk, papper) . Många slussar var det, först Krokfors ner till Västra Silen. Mödosamt var det, många som jobbade med virkestransport!
Förr i tiden, under första halvan av 1900-talet, så arbetade de flesta män här i Sillerud med skogsarbete och de var i stort sett bara pojkar när de fick börja med det direkt efter skolans slut. Rolands pappa och hans bror Nils körde mest liksom morbror Oskar, medan bröderna Helge och Evert högg. Helge brukade säga att huggare var guld och körare silver. ;-) Huggning och transport genom skogen skedde på vintern när det var tjäle, släpeföre som gynnade hästarna. Ibland lunnade man ut virket från fällningsplats till doningsvägen som var en basväg. På våren hävdes virket i sjön så fort som möjligt för att utnyttja vårflodens krafter.
SOL!! Första solen på ett par månader!
Och den mötte oss här på Liane när vi kom hem efter ett par dagars jul-utflykt till annan ort. Genast blev det en långpromenad med alla hundarna, de var glada att se oss igen. Imorgon ska det bli sol också enligt prognosen. Då blir det utevistelse hela dagen, vi behöver ta igen mycket förlorat solljus.
Eldkorg klar, alla skruvar på plats!
Det blev bra med den ihopskruvade eldkorgen. Korvar grillades och gillades!
Många skruvar och SMÅ!
Så många små delar, många skruvar och små skurvar var det till julklapps-eldkorgen!
Det blev ett tålamodsprövande projekt på ett par timmar minst!
Men skam den som ger sig. Någon av oss har ju tränat på Ikeamöbler o är proffs i konstruktionsbranschen! Till slut blev den klar, bara att elda och grilla!
Ingen jul utan Kalle!
Kalle Ankas jul är fortfarande en höjdpunkt under julhelgen. Kan inte låta bli att fascineras av att ett barnprogram som skapades minst 50 år sedan fortfarande är gångbart både hos barn och vuxna. Disney var ett snille! Hos oss vuxna är det förstås en nostalgitripp, vi kan varenda gest, varenda ord som sägs men vill se det ändå. Men dagens barn uppskattar det också fast de har många andra barnprogram att välja.
Åldringar i trädens värld!
Jag tycker om skog och träd. Det är rörande och vackert på något sätt att se träd som är på väg att avsluta sina liv.
Näh ingen snö, inga minusgrader men det regnar inte i alla fall. Skypade med dotter i Umeå som har 5 cm snö och några minusgrader! Lyllos!
Kalle har vi sett och julmat har vi mumsat och tomten kommer nog snart.
Julafton i Umeå hos dotter och barnbarn
De har ordnat en fin gran! Vi är inte i Umeå men njuter av att se bilder på jul och granar, vi har inte någon inne i år, bara ute.
Barnbarn Lovis fick testa och öppna ett par paket igår! Det var populärt! Julen ska man njuta av länge!
Asp blir tändstickor!
Nu börjar långsamt Rolands vintersäsongssysslor, jobb i skogen. Där finns förstås hur mycket som helst att göra. Än så länge är det ingen tjäle i marken så det får bli skogsarbete vid väg. Grov asp har han tagit ner och kört hem till Liane. Om det blir tillräckligt mycket så ska det säljas till tändstickstillverkning neråt Småland
Riktiga bamsar är det!
Nysäters Hem o Antik!
Det är en riktig favvoaffär för min del, ett helt hus med gamla grejer. Dessutom är det fräscht, inte dammigt och illaluktande som såna butiker kan vara. De vackra arrangemangen är gjorda med omsorg. Det är ett estetiskt varmbad att gå runt och kolla. Den lilla byn ovan var ny för mig, det är ofta nytt här. Vi var där häromdagen
Och den här spegeln med många facetter är helt underbar. Det finns en massa fina guldspeglar också. Jag gillar ju sånt kitsch och skulle gärna köpa fler men jag har redan inhandlat tre stycken, väggarna räcker inte till fler.
Butiken har tydligen öppet idag måndag före julafton från kl 11.00 så det går att julhandla än ;-)
Nästan solsken en liten stund igår!!
Molnen skingrades lite tidig eftermiddag igår när vi åkte hem från Snarkil genom skogen. Vi spejade ivrigt för att få en skymt av själva solskivan. Men den trängde inte igenom de tunna molnen. En bit av himlen var i alla fall blå, det har vi inte heller sett på länge. Det hela varade inte mer än en knapp halvtimme, sen var det lika mulet och jämngrått igen.
Vi kollade om det kunde vara en solspegel i Nolare Murstenstjärn kanske, men nej det var det inte! Tänk att man kan bli så soltörstig!
På spåret är kul!
Vi brukar kolla på "På spåret". Det är rätt kul och man kan ta hem en app och spela med. Nu senast blev det 45 poäng och "Frasig Optimist" som omdöme ser jag. Asch fel, "Frasig Optimist" var inte ett omdöme, det var tävlingstiteln på Roland. Lite hjälp hade vi förstås av att ett resmål var Åmål som ligger nära oss, frågorna var rätt lätta att besvara. Sen hade det blivit lite mer poäng om Roland hade litat på mig när det gällde stjärnbilderna. Visst var det Orion och inte Skytten! Antar att det är uppehåll nu över helgerna men hoppas det kommer tillbaka sen.
Lustigt julkort fick vi!
Det kom ett speciellt julkort, det var en liten bil i papper som vek ut sig när vi öppnade julkortet! Det kom från släkting i USA . Hon har ursprung på Prästgården och Boberg-släkten, från huset som stod i Mineträdgården som församlingshem och bostad för barnmorska och den som var vaktmästare på kyrkogården, tillika hamnansvarig. Det var två kvinnor. Huset i Mineträdgården finns inte kvar, men vi har ibland kontakt med en ättling till dem som bodde där, Karen, och hon har varit här på besök.
Fint att få julkort i papper också, fast vi skickar inte så många själva längre. Vi försöker förmedla julhälsningar på nätet istället.
Idag blir det lite mer julförberedelser. Vi ska slå in fler julklappar och det blir väl nån promenad med Seffrin. Roland går nog till skogen en sväng med valpen först. Igår avslutade vi julstädningen. Den är är numera rätt blygsam, torkar av det värsta i köket, dammsuger och våttorkar golv ;-) Tänker ibland på min mor som gjorde det ordentligt: Torkade hyllor i skåpen, tvättade fönster och målning inne. Fast som någon skrev i ett facebookinlägg, det är tomten som kommer, inte hälsovårdsnämnden. Julkortsskickandet är numera blygsamt, mest på nätet och någon gran inne blir det inte i år.
Rådjursjakt idag med tax Seffrin
Rådjursjakt idag. På med pejlutrustning så vi vet var Seffrin driver. Två släpp blev det. Det första gick ut ur området. Det gick nästan i pass men vinklade för tidigt, gick sen via Brogärdet mot Elgtån. Där kunde vi haffa honom vid vägen. Men nästa släpp var det en spännande jakt som gick i cirklar mellan skyttarna. Nyttigt för mig att vara hundförare och kliva i terrräng någon timme mitt emellan. Bra träning för kondition och balans, märker att det senare blir lite sämre med åren med balans, antingen beror det på långsammare reaktionsförmåga eller också bara på starkare glasögon som det är svårare att göra bra avståndsbedömningar. Jag hittade en utsiktspunkt i alla fall där jag såg drevdjuret när det försvann in i skogsområde. Taxen en halv minut efter, innan dess så såg han det.. Ett stort rådjur, oklart bock eller get, bockarn har tappat hornen nu.
Den här "kanonen" är Roland väldigt nöjd med.
Det första rådjuret spejade vi på en god stund medan passkyttar kom på plats. Strax efter jag släppt honom så hördes ett par rejäla skott från andra sidan sjön. Tror det var Morgan som fällde en älgkalv för sin hund! Älglaget Bäcken halkade in på vår radiokanal!
Fäller ut sin vita skärm bak när någon fara hotar.
Lite senare efter första släpp hördes skott från längre bort än Brôtande där taxen jagade. Det var ingen som sköt för taxen, tror det var Kalle K som nedlade en hare för Turi. Inget fällt för Seffrin idag, men spännande jakt och en fin dag i skogen. Och Seffrin är nu nöjd med ett par timmars jakt!
God Jul o Gott Nytt År!
Det önskar vi alla! Vi gör det med bilden av min mammas väggbonad som hon broderade för många år sedan. Jag tycker mycket om den.
"The Irishman"
Nu har vi sett den "The Irishman". En magiskt bra film, drygt tre timmar lång, men man vill inte att den ska ta slut - någon gång! Joe Pesci, Robert DeNiro och Al Pacino spelar de tunga huvudrollerna.
Det hela är en rätt rak gansterstory om maffiafamiljers konkurrens, om deras lojaliteter, familjeliv och deras kriminalitet i nära samröre med fackföreningarna. Och den rör sig över lång tid med också dokumentära inslag från den tidens makthavare, bl.a. Kennedy( som också beskrivs som inblandade på lite avstånd, kanske är sant!) En viktig person i filmen är den som spelar The Irishmans dotter Peg. Hon finns med som en tyst kuliss / en referens genom hela filmen. Hon säger bara sju ord sammanlagt men hennes person är den enda normala jämförelsen i hela storyn. Och utan henne vore filmen något helt annat. Sen kan man tycka att berättelsen är en otäck påminnelse om vad vi nu, enligt polis och andra proffs, håller på att få i Sverige, gangstergrupper ihopknutna i familjer och släkter.
En bunt duktiga skådespelare som presterar på maxnivå. Bättre kan det inte bli, man är tagen! Det måste bli prisbelöningar till den här filmen. Om den nu får det när den går på Netflix där vi såg den
En kungsörnbild till från grannen Martin!
Anna A har visat de förra bilderna för sina vänner ornitologerna. De säger att kungsörnarna är max 2 år gamla. De lever i så fall nu sin första eller andra vinter, fast svårt att se helt säkert. Bedöming blir bättre när man ser dem flyga.
Kungsörn betraktas som nära hotad, det finns så där 500 - 700 revir i landet, det betyder väl ungefär dubbelt så många fåglar. Tycker inte det låter så väldigt få. Enligt uppgift så dör en del av dem i rena olyckor, dvs typ krockar med fordon.
Sen får man väl räkna med att några dör av ålder, men sånt brukar naturskyddsintressen inte låtsas om. I deras statistik så dör skyddsvärda djur mest p.g.a. ondskefulla människor eller eller moderna människors levnadssätt ( som ofta också beskrivs som medvetet eller omedvetet ondskefullt!). Vargar till exempel brukar aldrig beskrivas dö naturlig död pga ålder eller i kamp med andra djur eller genom drunkning, utan i stort sett alltid för människohand, lagligt eller olagligt.
Jörgens fina bilder översvämningarna år 2000!
Jag har ju klagat över regnet och höga vattenflöden som råder just nu runt oss. Jörgen Einarsson påminde mig om hur det var år 2000. Och skickade fina bilder som jag får använda. Det var värre, mycket värre än nu. Minns att åkrarna runt oss var som sjöar, vägarna skars av så vi tog oss ingenstans. I Arvika gick vattnet upp i restaurang Olssons brygga och stadsparken var en sjö.
"År 2000 vid samma tid var det faktiskt betydligt mera vatten.Kan nog vara på det viset att de inte tappat lika mycket i år som de gjorde då.Minns att militären apterade sprängladdningar på slussporten i Billingsfors för att i nödsituation få snabbare avrinning.Vattnet stod så högt så det var vatten på fabriksgolvet på bruket.Skickar med några kort från då.Stenbron i Bengtsfors tyngdes ner med container fulla med sand för att stabilisera sig mot strömmarna.Sedan något från dammen vid 18 slussen samt fabriksområdet i Dals långed som stod helt under vatten.Även något kort på Brukskontoret i Billingsfors där vattnet står upp på gräsmattan." citat ovan är Jörgen Einarssons text om bilderna i det här inlägget.
Så mycket vatten överallt!!
Det här är fasta bryggor som brukar ha 1 - 2 meter ner till vattenytan, men nu är de i jämnhöjd. Och det regnar igen. Vatten kommer i bäckar och mindre vattendrag uppifrån skogen och fyller på här där sjön börjar. Och det lär fortsätta ett tag till även om regnet skulle upphöra nu. Jag kan inte minnas att vi haft så här höga vattenflöden på höst / vinter förr. Nu är våra grundvattennivåer över det normala enligt uppgift från mätningar.
Vi packar och skickar paket!
Vi har verkligen gjort allt från grunden! Det finns ju inga färdiga kartonger att skicka i som är så här stora. Vi har klippt, skurit, tejpat, vikt och hållit på. Sen skickat. Vi har ju barn en bra bit ifrån oss.
Tappat en skinnhandske!
Jag tog egentligen den här bilden för att göra ett inlägg om att såna här värmedynor, engångs, är bra att använda i handskar om man är frusen som jag och att det räcker med en som man växlar mellan händerna, för den ger bra värme.
Men nu får bilden fylla en annan funktion: Efterlysning av handske. Jag tappade alltså den här vänsterhandsken igår tisdag på Egenäs, någonstans på vägen mellan Hästöna och Kvarnebräcka. Tacksam om någon ser den så jag kan få den tillbaka. Det är skinnhandske märke HESTRA.
Rådjursjakt igår tisdag med Seffrin.
Jo, vi släppte lycklig tax Seffrin på rådjur igår. Första området vi letade igenom fanns inget i. Men i det andra fick han slag efter någon kvart och sen strax drev. Det gick någon timme kanske. Jag såg bakdelen på ett djur, oklart vilken sort. Och det gick nära skyttarna men inget fällt. De lurade oss igen. ;-)
Letar ivrigt och i cirklar runt oss på ett par hundra meter. Rätt bra sök har han
Revirbocken har i alla fall varit här! Fast inte just nu förstås utan i fejningstider.
Vi gick i fina marker, delvis egenägda. Det var vindstilla och någon plusgrad. Inte soligt men tunna moln som nästan släppte igenom solen. Vi är inte så kräsna nu efter ett par månaders konstant molnighet.
Vi kom också till en del som är en urskog, helt magiskt område.
Här finns också ett övergivet hus som är rätt förfallet och som står öppet, men med ett fint läge
En gammal eldstad och mur fanns delvis kvar.
För länge sedan har det varit åkerlappar här, någon har dikat ut dem för att kunna få bättre skördar. Men det var många år sedan. Rörande att se tidigare generationers mödor för att klara livet och få mat för dagen här mitt ute i vildmarken. Men det var i och för sig fler hus här då.
Så gick vi till annat område genom urskogen.En jaktdag kan bjuda mycket mer än fällt byte.
Nej, led-ljus går inte!
Nu skulle jag vara redig och byta ut alla ljus i adventsstakarna mot led. Det borde vara säkrare ur brandsynpunkt eftersom de inte blir varma. Så jag köpte ledljus för ett par hundra (!) kronor , jo dom är dyra.
Och så skruvade och skruvade jag. Helt ok i två stakar. De lyste fint med nya ledljus som lyser nästan så fint som de gamla vanliga. Men i två stakar var det omöjligt. Jag trodde att kanske någon enstaka lampa var trasig så jag bytte ljus, skruvade i och ur, i och ur. Men till slut fick jag ge upp. I de här två gamla adventsstakarna från 70-talet så går det inte att ha ledljus. Kunde också känna när jag försökte skruva i dem att de liksom inte passade riktigt. Nu får de gamla ljusen bli kvar, de lyser fint. Vi får släcka ner dem när vi inte är hemma eftersom de är gamla och blir rätt varma.
Om dagens rådjursjakt blir det mer imorgon här på blogg och fb
Monument över en svunnen tid!
Jo många av dem står kvar, de gamla uthusen och husen som ingen behöver längre. De faller samman och äts långsamt av tidens tand, bokstavligen rasar bit för bit. En gång i tiden, jag minns den än, var de fyllda av kor, hästar, grisar, höns, hö, halm, spannmål, redskap, maskiner osv. Men sedan några decennier så har vi ett annat samhälle utan småbruk / jordbruk i var och varannan gård.
Ingen skugga ska falla över dagens ägare till de här byggnaderna för att de får förfalla. Det kostar massor av pengar att underhålla stora hus med tak, reparationer, målning. Och när byggnaden inte fyller någon funktion så går det inte att kosta på hundratusentals kronor bara för utseende. Det kostar till o med skjortan av riva dem. Ofta finns materiel som kräver speciell och dyr hantering också, typ asbestplattor.
Men visst finns det en sorg över alla minnen från en gången tid, en helt annan tid.
Det här har varit en smedja säger Roland
BLUFF!
Roland har fått flera stycken såna här och jag ett par. Jag ville först tro att det var ok, man vill ju ha paket före jul! Så jag frågade till o med barnen om de skickat nåt. Men Roland var skeptisk och raderade sina påminnelser om betalning. Idag ringde jag butiken här i Sillerud som förmedlar våra paket och de sa att det var bluff. De hade också fått som privat personer. Va lurigt! Just till jul! Och så liten summa att man inte bråkar om man blir lurad. Det var bara 29 kr tror jag. Och vem vill bråka över en så liten summa. Men på Rolands hade de begärt bankid också för att säkert identifiera paketet! Och det är ju inte bra att lämna ut. Skönt att vi inte gick på det här.
Här bor vi!
Vi bor i huset närmast på bilden.
Det var bara en skogsdunge när vi spanade in platsen 1977, köpte tomten av dåvarande ägaren, tog bort träden och byggde huset. Vi var drygt 20 år gamla bara men bra att vi fixade huset så tidigt. Det var strax efter det blev möjligt att bygga utanför stadplanerat område. Tre barn hade vi då, den yngste föddes i april 77 när vi började gräva grunden. Till älgjakten i oktober 77 flyttade vi in. Det är alltså 42 år sedan nu, som ett helt liv!
Sen är det förstås alltid så att det finns sånt vi kunde ha gjort bättre. Placering på andra sidan vägen hade varit smartare med tanke på väderstrecken (fått uteplatsen söderut och bort från vägen). Det hade också varit bättre att bygga utan hel källare och istället låta huset bli större i markplan. På ålderns höst är det inte så bra att ha trappor inne i huset tänker vi. På landet kan man bre ut sig med husbygge, tomterna är stora, så det hade gått bra.
Men bra isolering var det redan då (Hjältevadshus) och den öppna planlösningen är vi fortfarande nöjda med. (Vi slopade två stora väggar och tre spaljéer. Det var massor av spaljéer på den tiden, hus såg ut som fängelser invändigt!) Att ha vinkelhus har också varit trivsamt, speciellt på senare år när vi fick till en rejäl uteplats.
Huset i bakgrunden, Liane, är Rolands föräldrahem. Barnen fick alltså växa upp med farföräldrar inom räckhåll och det var så bra. Det är ett stort hus med två lägenheter så där bodde också Rolands farbror och ingift faster. Det var också väldigt uppskattat att ha dem i närheten, snälla och hjälpsamma människor. Under några år så tog Roland över jordbruket och vi hade mjölkkor.
Liane använder våra barn med familjer när de hälsar på oss. Bra att ha för de bor alla långt bort. Det brukar bli rätt många veckor varje år. Sen hyr vi ut det dagar eller veckor till sportfiskare och jägare dessemellan.
Nej! Detta är inte ok!!
Det är verkligen sällan vi ser sånt här i skogen, men vid senaste jaktturen dök vi på den här skräphögen. Kanske någon gång per år händer det och då är vi ute ofta. Den här låg på väg till Nolare Murstenstjärn, för ett år sedan vid Sönnare Murstenstjärn. En övergiven eldstad är inga problem. Men att lämna en hög med plast, förpackningar och kapsyler är inte godtagbart. Hoppas den som har gjort det här ser mitt inlägg och skäms ordentligt. Det hade inte tagit stor plats att stoppa ner skräpet i fickan eller ryggsäcken för att ta med hem igen.
Julmat på Stationscafét Svensbyn idag!
S
Så god julmat åt vi på Stationscafét i Svensbyn idag söndag. Det var först en tallrik med kallt och så en tallrik med varmt och till slut klassisk juldessert med kaffe till. Fantastiskt att köket kommer ihåg att jag inte tål gluten och inte äter ansjovis. Så jag fick en Jansson utan fisk! ;-) Så gott var det! Vi hade trevligt sällskap också, från Lunkerud! Tror jag stavade rätt.
Rådjurssadel favvorecept
Det här är mitt bästa recept på rådjurssadel. Gjorde det igår kväll. Tinade upp en liten sadel, framdel upp mot nacken. Det är lagom för oss två. Den var rätt fet så det blev mycket skäring för att få bort hinnor, blod, fett och senor. Ett par hagel hittade jag också.
Sen kryddar jag undersidan rejält med peppar och salt och lägger den i ugnsfast form med lite lök under. Kryddar ovanpå ordentligt. Sen skårar jag översidan och lägger i skårorna skivad lök och vitlök, mycket. Strör ovanpå det kantareller och strimlade morötter. Över alltsammans brukar jag lägga bacon men nu hade jag det som var ett strå vassare; hemrökt fläsk, gåva från grannen, skuret i tunna skivor. Lite vin i botten.
Sen in i ugnen i en och en halv timme på 170 grader. Det får gärna stå en stund efteråt. Sen tar jag bort fläsket, skär det i tärningar för att servera med köttet. Resten av det som ligger ovanpå mixar jag och blandar med skyn i botten till en god sås. Det blev kanongott, som alltid. Vi avnjöt det till tre avsnitt av The Crown! TV annars var värdelöst som alltid lördagkvällar.
Rådjursjakt idag
Mitt på dagen släppte vi Seffrin på rådjur. Det blev två omgångar men inget fällt.
Första släpp så fick han strax syn på två rådjur som han föste på ivrigt någon timme. Roland satt i pass. Vi såg på pejlen att han på något sätt tog sig över en bred, stritt strömmande bäck. Vet inte hur han bär sig åt men vi ser ofta att han fixar det fast han som är en liten tax inte borde klara av det. Sen bar det av till fel område. Det är fortfarande väldigt blött i markerna, har inte runnit undan än.
Nästa släpp gick inte så snabbt till drev. Vi gick och letade någon halvtimme i rätt grym terräng jag och Seffrin. Roland i pass. Men sen blev det upptag direkt, han kom på något. Men vi såg inte vad det var, av hans drev att döma var det rådjur. Det kom vid ett tillfälle nära oss, men vek av upp mot skogiga berg. Till slut hade Roland turen att kunna haffa honom innan mörkret föll.
Sammanlagt har han drivit ungefär två timmar idag och är inte det minsta trött. På pejlen ser det ut som om han haft effektivt drev sammanlagt en mil ungefär. Han bevakar envist ytterdörren för att ha koll på om vi har tänkt gå ut på jakt igen. ;-)) Vore roligt att veta hur länge han skulle kunna jaga innan han blir så trött att han vill gå hem. Det har inte hänt än.
Ett av de djur Seffrin jagade på idag var en liten bock som tappade ett horn i farten. Det är säsong för horntapp nu, varken älg eller rådjur har hornen kvar under vintern, de får nya till våren. Detta är alltså från en ung bock, syns på att det är ett litet horn och en liten rosenkrans längst ner.
Två kungsörnar har grannen fått bild på!
Det är helt otroligt! Grannen Martin i Haget fångade två kungsörnar på bild. Jag har lov av honom att visa bilderna, tacksam är jag för det! Martin är bra på såna här fåglar. Han skiljer kungsörn från havsörn på benen. Kungsörnen har fjäderdräkt ända ner till foten. Havsörnen har inte det, den slutar längre upp så den får som gula kala ben. Annars kunde man tro att det skulle vara havsörn för det finns en fast population i närheten, vid sjön. Det har funnits kungsörn också länge men en bit norr om oss, norr om E18. Roligt att få se bilder på dem, det är inte ofta tillfälle ges att få se de här vackra fåglarna.
Titta hur det gamla skolhuset är byggt!
Vi hamnade på restaurang Berga Bistro utanför Åmål igår igen. Det har blivit tätt mellan besöken i Åmål och Säffle nu ett tag, ärenden med bilar och båtars service. Nu var det nästan fullsatt med julbord och ett par andra rätter. Vi tog den berömda pannbiffen som görs på plats. Kan bara tillägga att på julbordet så serveras vildsvinsköttbullar!
Men det var själva skolbyggnaden som var intressant. Som f.d. lärare trivs jag i det här
gamla skolhuset. Det byggdes under en tid när man byggde skolor utifrån barnens och undervisningens behov. Det var högt i tak för att man skulle få in så mycket luft som möjligt till många barn. Fönstren satt tätt och gick upp till taket för att man skulle få in så mycket ljus som möjligt och klassrummen vände åt öster / söder. Det gjorde det också möjligt att vädra ordentligt på rasterna, vilka alltid gjordes. Fint hus är det alltså.
På väggarna finns gamla planscher. Det var för att illustrera undervisningen. Här är det "Vår på landet". Fina välgjorda bilder är det, i storlek som kunde ses i hela klassrummet, färger och papper som höll länge. Jag tog mig före att kolla extra på planscherna över svamp och blev lite lätt chockad. Har jag ätit lite halvgiftig svamp hela livet?
Den här kantarellen är alltså helt ok, betecknas som "Mycket god"
Den här kantarellen är inte giftig men bör undvikas. Jag har aldrig sett skillnad, eller gjort skillnad på gula kantareller. Men enligt de gamla planscherna så ska man alltså undvika att äta den här. Jag får googla och kolla bättre.
En fin Lucia-dag önskas alla!
Och det får bli med barnbarn Lovis egenhändigt gjorda julkrubba!
Försöker intala Seattle-boende son Mattias att han måste göra Luciatåg för lille ättlingen så han lär sig svenska traditioner. Men i USA ser man Lucia-tåg som manifestationer för Ku Klux Klan så det går inte. ;-)) Fast han kanske kan vara tomte och sjunga Luciasångerna! Ha ha...!
I Säffle på Holgers konditori idag!
Vår guddotter Sara i Snarkil är med och äger Holgers anrika konditori i Säffle, så vi åker gärna dit. Det bjuder på en genuin kafémiljö och himla gott kaffebröd.
Därborta ligger Holgers konditori, vid torget i Säffle. Vi fikade där förstås och fick en pratstund med Sara och hennes mamma som var här för lussefirande med barnbarn imorgon.
Kolla trapphuset opp till andra våningen!
Nostalgimaskin för tablettaskar!
Och så här ska ett konditori med traditioner se ut!
Tårtor och bakelser och lussebullar hade god åtgång. I natt får man börja baka saffransbröd kl 02.00 för att klara beställningarna till imorgon den 13:e dec. Luciadagen.
Jag tog bilder på Byälven men de fastnade inte i kameran, den rinner genom Säffle ut i Vänern och lär vara 1,5 meter högre än normalt den här tiden på året.
Innan var vi på Berga Bistro (igen!) och det blev en märklig upptäckt där, men mer om det imorgon.
Det har blivit mycket Åmål och Säffle nu ett tag med bil- och båtärenden.
Fågelstugans gäster
Det är många gäster i fågelstugan. Mest förstås coola talgoxar och ettriga blåmesar. Men ett par nötväckor brukar komma också.
De har ett speciellt utseende och placerar sig ofta lite annorlunda.
Den här gulspräckliga pippin borde vara en gulsparv. De plockar annars hellre det som fallit till marken nedanför fågelstugan.
Roligt att ha dem här. Märker att jag börjar bli som mina föräldrar var med fåglar, de visste vilka som brukade komma och hade kännemärken på dem.;-) Ålderstecken kanske? Att ha tid för fågelstudier på individnivå
Så här vackert var det igår morse!
Och jag vill att det ska fortsätta vara så här fint!! Inte som det blev nu med plusgrader och slask och is!
Jag spejade i alla väderstreck. Så har såg det ut åt öster.
Så här åt söder där solen gick upp.
Västerut
Och åt norr. Vår finaste utsikt! Skog i olika åldrar. Ofta ser vi vilt och mycket fåglar
Igår föll hare nr två för valpen Disco!
På förmiddagen igår så föll hare nr två för valpen, 7 månaders hamilton Disco. Det var lite plottrigt drev förstås, han är inte så rutinerad än, men sammanlagt så där tre kvart. Han är trägen och intresserad, vet redan varför han är i skogen.
Till minne av dunker Hej, som vi måste ta bort idag.
Hej blev hastigt sjuk och vi måste ta bort honom. Många tårar har det blivit idag, en fin hund som vi haft i drygt 6 år och saknar mycket. Han var en duktig jakthund, snygg också, fick BIS på utställning, rådjursren från början, jagade bara hare. Men framför allt var han husets knähund fast han egentligen var lite för stor, tillgiven och alltid nära Roland
Här hans första dag på Liane när vi hämtat honom hos Bård i Norge, Harafjells uppfödning. Hans namn på papper är Tom av Harafjell, fast vi har kallat honom Hej
Hej ville alltid vara hos Roland
Vår knähund
Somnat i knä
Vacker hund, fick BIS i Eda
Äting i Uppsala! Bäst och i särklass sämst!
När vi var i Uppsala så passade vi på att äta lite gott också. Dotter ville att vi skulle gå på något matställe med "riktig mat", inte bara tapas, tacos, pizza och sallader. Det var inte så lätt att hitta. Roland letade bland menyer i telefonen. Vi fann "Domtrappkällaren" som låg vid domkyrkan. Och han har en funktion som gör att man får prickad blå linje att gå efter på en karta till målet om man vill. ;- )) Så vi gick efter den.
Det var alltså en gedigen gammaldags restaurang med vita dukar i en vacker gammal miljö med valvbågar. Sånt finns en hel del av i Uppsala.
Jag o dotter tog en torskrygg som var helt suverän och Roland något köttigt förstås. Och brulépudding var given dessert. Gott och trevligt!
Restaurang "The Loco" besökte vi en annan dag, också i gamla anrika lokaler. Men här var menyn mer av smårätter. Vi försökte komma in på restaurang "Gillet" men där var fullbokat. Det är en gammal fin restaurang som min barndomsfamiljs vän Anders jobbade på i många år. Det blev alltså "The Loco" istället.
"To eat is human, to eat well is divine" stod det på balkongen. Helt rätt.
Jag fick en liten kålpudding och den var helt ok.
Katastrofäting blev det på det hotell där vi bodde, på "Scandic Uplandia" .
Jag ville ha något snabbt och enkelt första kvällen, typ bakad potatis eller nåt. Men det fanns inte så det fick bli kycklingsallad. Tyvärr har jag ingen bild på den men den var en riktig katastrof och jag ville bara bli av med den så fort som möjligt.
I botten var ett lager sallad, på den stekt bacon i bitar och så långt helt ok. Men kycklingen i salladen bestod av stora bitar, så stora att jag måste dela dem. Och varje bit var täckt med ett tjock kycklingskinnlager och under det ett fettlager. Skinnet var gulaktigt, prickigt av märken från fjädrarna och alldeles sladdrigt. Himla äckligt! Det gick liksom inte att rensa varje kycklingbit i en sallad. Så jag bad att få något annat. Och jag fick räksallad som var nästan lika oätligt
Räksalladen var ett berg med sallad, ovanpå låg en del räkor strödda o i botten några smaklösa hela gröna bönor, råa. Inget annat fanns i salladen. Mitt i låg fem stora hårda salladsklumpar!! Oskurna! En av dem skar jag i småbitar så den gick att äta, de andra syns på bilden här ovan på tallriken, men sen tappade jag lusten. Det hela smakade verkligen ingenting så jag pillade i mig några räkor och bad att få slippa hela maträtten.
Det är nog första gången jag drabbats av att få totalt oätlig mat två gånger efter varandra på en restaurang!! Så märkligt! Servitören var väldigt ursäktande och ville bjuda på dessert som kompensation men då hade vi gett upp och gick till rummet. Varning alltså för Uplandias restaurang. Allt kanske inte är dåligt men de rätter jag fick var oätliga.
Mycket snö kom det idag istället för regn!
Det ser fint ut men enligt alla prognoser så ska det bli milt o regn. Stackars Arvika, nu närmar sig vattnet parken igen.
Handla i ICA-butiken när den är stängd!
Jag var på vår ICA-närbutik i Svensbyn idag söndag och handlade lite. Vi hade tänkt äta också men det var fullt på restaurangen på andra våningen.
Ägaren Rickard visade mig det senaste och helt exklusiva, man kan handla här när butiken är stängd bara man har registrerat sig och betalar här. Det finns tydligen ingen annan ICA-butik som har det här konceptet än, det är ett försök. Men Rickard är i framkant på nyheter. Helt suveränt om det funkar. Nu kan glesbygdsbutiker överleva och ge god service.
Det regnar och det regnar och det regnar!
Sjöar och vattendrag är överfulla. I skog och mark är det nu mycket vatten. Och det fortsätter att regna. Grundvattennivåerna är fulla och överfulla i den här delen av Sverige. Om vi nu ska vara tacksamma för nåt så är det att den här nederbörden inte kommit som snö, det hade inte varit enkelt. Älven vid Tjolitta
Bäcketjärn
Åkrarna vid Döverud
Absurd kontroll
Vi tillåter alltså rätt många människor att leva och bo i Sverige och ha tillgång till vår välfärd utan att vi kräver att de ska styrka sin identitet!! Hundratusentals människor lever med samordningsnummer utan att ens ha talat om vilka de är . Och det anses tydligen inte utgöra ett hot för terrorism. Men om inte banker och försäkringsbolag vet exakt vad jag tjänar, varifrån pengarna kommer, hur jag tänkt använda dem, mina och mina vänners / släktingars sysselsättningar / förtroendeuppdrag så är det misstänkt penningtvätt och terrorism. Jag avkrävs svar på nedanstående absurda uppgifter
Jag ska svara på om jag haft någon sån här syssla
Eller om mina släktingar / vänner har varit det här
Jag drabbas av lust att kryssa i alla och skicka in bara för att se om jag blir inburad direkt. Nu har jag skickat in lapparna men motvilligt. Och som sagt jag förstår inte hur jag som har klar identitet sedan födelsen, som har skött min ekonomi under ett långt liv ska behöva redovisa sånt här.
Ok, jag har skickat in och varit laglydig!
Rådjursjakt med Seffrin idag
Vi startade vid 12 -tiden och lyckades fånga in honom vid en bred stritt strömmande bäck 3 timmar senare. Det var motvilligt, han ville inte följa med hem. Förstår inte att han aldrig blir trött och vill avbryta. Väl hemma så studsar han fram och tillbaka och hoppas på mer jakt.
Det blev två upptag. Det första gick tyvärr ner till båthamnen så det blev till att få tag på taxen och släppa om igen. Han snurrade runt lite med de två rådjuren innan han fick opp. Men han arbetar rätt och bra innan han får spår, han gör stora cirklar och snabbt. Det tog kanske en kvart innan han fick fart på två djur. Dom föste han på fram och tillbaka mellan oss och Hol flera gånger. Roland såg dem men kom inte i håll. Jag såg en bock som passerade framför mig, han var en stänkare som inte var med i jakten.
Det är totalblött i markerna, både på vallarna och i skogen.
Men en vacker dag var det!
Här har vi en Lerinsk björkskog! ;-)
Förra gången jag var ute så frös jag om fötterna, till o med i de här stövlarna. Nu hade jag köpt fårskinnssulor av Skomakaren i Åmål och det var varmt och skönt.
Varmt var det också i händerna med de här handvärmarna. Det är engångs som håller varmt i 8 timmar enligt beskrivningen. Gissar att jag i fortsättningen kan nöja mig med att använda en åt gången och ha den växelvis mellan händerna. Men de är annars inte så dyra så man kan kosta på sig det. Jag har även en sån där liten plåtask med kolstav som man tänder på, men det är nog onödigt krångligt.
Advent på Liane
Nu är adventsstakarna på plats på Liane i alla fönster. Det lyser upp mot mörk himmel. Nu kan julen komma.
Ibland stannar allting ...
... liksom upp och livet håller andan.
Idag tar vi ett sista farväl av en
gammal god vän. En tung dag.
"Returen" i Åmål idag!
Så mycket julsaker!
Det är alltid roligt att strosa omkring på second hand! Idag blev det "Returen" i Åmål som jag kollade på. Oj vilka mängder av julsaker och de kostar nästan ingenting! Det fanns både nytt och gammalt
Second hand är inte bara en chans att köpa behövda saker billigt och en chans att få återanvända vilket i sig är tillfredsställande, det är också en nostalgitripp att se på allt gammalt. En av tallrikarna i mitten där uppe är såna som vi hade hela min barndom i mitt föräldrahem. Och den blå karotten har jag flera stycken av nu.
Jag tittar mer än jag handlar. Borde förstås egentligen sälja saker. Vi har alldeles för mycket av det mesta.
Egentligen hade vi bokat in Åmålsbesöket i tisdags. Vi försöker alltid komma dit på tisdagar för att äta stekt fläsk någonstans. Men det var för halkigt då, regnade på frusna vägar. Så det blev idag torsdag. Vi käkade i alla fall på Berga bistro och där har vi aldrig blivit besvikna. Det var julbord för 145 kr, med allt. Det tog Roland förstås. Jag frossade i oxbringa med pepparrotssås. Såsen var kanon!
Skomakaren i Åmål fick ett besök också. Det är ett bra ställe. Roland hade lämnat in en jacka som han bytt blixtlås på och den blev alltså hämtad idag också. Fint arbete har han gjort. Han grejade mina trasiga skidpjäxor förra vintern och räddade min skidåkning då.
Blommor och annat smått och gott
Trevliga presenter har vi fått av alla åldrar när vi hade födelsedagar. Tack!
Det kom en stor påse en dag med posten.
Och det var en stor blomma och smarrigt slisk, delvis advents- och julpresent! Gillar vi! Tack alla snälla som vi fått gåvor av
Rådjursjakt idag onsdag
Rådjursjakt med tax Seffrin idag onsdag. Lite krångel att få ordning på pejlutrustning och den är absolut nödvändig för att veta var han jagar. Han kan vara någon kilometer ifrån oss under jakten.
Vi släppte Seffrin och fick gå i väldigt fin skog, välvårdad.
Lysande grön mossa gick vi förbi på många ställen.
Och märkliga trädformationer
Vi har sjöar runt oss överallt och det är alltid ett observandum under jakt. Än så länge ligger ingen is som rådjur går ut på, bara ett tunt skimmer. En vacker dag fick vi ute, med solsken och mest utan vind.
Vi gick med Seffrin en dryg timme utan att han fick vittring av rådjur. Sen hittade han slag och väckte någon kvart innan han fick opp och det blev drev. Fick inga bilder på det idag. Sen drev han någon timme. Jakten gick nära oss och vi såg att det var två rådjur, men de kom för snabbt, inget skottläge. Samma sak för pass-skytten i andra änden på såten, han såg dem också nära. Inget fällt idag alltså men en fin dag i skogen och spännande jakt.
Jo, jag har gjort min plikt - julpyntat!
Jul är inte min grej, tycker rent ut sagt inte om den alls. Och har aldrig gjort det inte ens som barn. Igår kväll placerade jag och Roland ut stjärnor, stakar, dukar, gardiner, blommor och porslinstomtar där de ska vara, där de alltid har varit. Jag har haft samma julgardiner nu i drygt 40 år! Dom är röda och duger. Och det är bara två kappor, inget mer. För länge sedan var jag mer ambitiös och hade lång-gardiner också med omtag och i alla fönster. Staken här och julstjärnan i trä är väldigt gamla, köpta på Veritas vid Stortorget i Örebro början 70-tal. Där fanns fina furusaker som var moderna då. Fönsterremsorna virkade min mamma förstås för länge sedan. Hon var mån om jul och att mitt hem också skulle se fint juligt ut. Fast nu nöjer jag mig med att ha dem i två fönster, förr låg de i alla.
Isfilm på vägar och gator
Imorse var det rejäla minusgrader. Men tinade snabbt under dagen, blev plus och ösregn på fruset underlag. Allt blev isglaserat. Rolan gjorde en vända till affären men det var med hjärtat i halsgropen, ta stöd på vägkanten. Landsvägen var värst.
Runt husen blev det förstås grusning. När man bor på landet får man ordnar sånt själv.
I morse
I kväll har jag genomlidit en av årets svåraste dagar för min del, den med julpynt! Jag har något slags julaversion och den slår igenom när allt ska fram. Tror att jag normalt har ett rätt så lugnt humör men inte i samband med julpynt, då frodas alla aggressioner tätt under ytan. Det ska inte mycket till förrän tålamodet brister. Så här har det varit hela mitt liv så länge jag kan minnas. Har ingen aning om varför. Hoppas jag inte har belastat mina egna barn med alltför svarta minnen av jul. Tröstar mig med att jag inte är helt ensam i världen om detta, har en kollega med samma dilemma. Fast hon löser det i år med att resa bort före jul och komma hem till barnen på julafton. Borde jag kanske också. Mer om mitt julpyntande imorgon!
Om vistelsen på Scandic Uplandia, Uppsala!
Jag har bott rätt mycket på hotell i mitt liv. Först under tre år i ungdomen som studerandefackligt aktiv på central nivå så blev det tätt mellan kurser, möten, konferenser, kongresser, representationer och därmed hotellboende, inte riktigt varje helg men nästan. Då bodde jag gärna i cabin på Continental om jag fick välja själv, eller annars blev det ofta Amaranten eller Forresta eller Frälsningsarmén. Men mycket på andra orter också.
Senare i livet bosatte våra barn sig i trånga lägenheter i storstad, det gick inte att tränga sig in hos dem vid besök så blev det hotell nära istället.
I Umeå har Scandic i centrum varit bra, nära till allt. I Gävle har det blivit mellanlandningar på Scandic vid Europavägen.
I Stockholm har vi gillat Rival vid Mariatorget (Benny Anderssons hotell om jag minns rätt), Scandic Norra Bantorget, Scandic Sergel Plaza det gamla (det nya var en katastrof). I Karlstad har det mest blivit Scandic Klarälven, men där funkade inte wifi vid senaste besöket så kanske blir det nåt annat nästa gång. Synd för allt annat är bra där.
Vid uppsalabesöket bodde vi alltså några dagar i centrum på Scandic Uplandia. Efter hotellvistelser får man på e-posten erbjudande om att tycka nåt, men jag tror aldrig att någon läser vad gästerna tyckt så nu skriver jag här i stället vad jag tycker. ;- )) Kanske någon som läser!
Först positivt:
-Suveränt läge mitt i stan, med nära till allt
-Stor hotellparkering under huset, bra när det ligger inne i stad
-Personal jättebra, vänliga, hjälpte verkligen till med allt, bemödade sig att hitta tyst rum t.ex.
-Wifi funkade hela tiden och var enkelt att koppla upp
-Rummet var helt ok för standardklass och framför allt tyst
- Städning bara om man ber om det, gott att slippa ha någon som flyttar på ens grejer!
- Smala ventilationsfönster typ 60-tal, som gick ha öppna hela tiden, frisk luft så skönt
Negativt:
-Första natten blev vi nästan ångkokta. Termostaten var en påskruvad elektrisk som hade ramlat i golvet. Elementet var glödhett och rummet säkert 30 grader varmt. Kl 04.00 lyckades Roland skruva på termostaten. Sen blev elementet kallt, vi somnade och resten av tiden var temp bra!
- Säkerhetskontroll var inte trevligt. Otäckt när det knackade på rumsdörren och vi inte väntade någon. Jag tittade i lilla ögat och såg en dam där utanför, frågade vad hon ville utan att öppna.
Det är säkerhetskontroll, sa hon.
Jag fick förstås hjärtklappning och hann fundera över om hon trodde vi hade vapen på rummet eller om hotellet var utsatt för terrorattack. Jag öppnade och frågade om hon var anställd på hotellet och det var hon sa hon, men visade inget papper på det. Hon sa att man hade som rutin på hotellet att knacka på varje dag i alla bebodda rum och fråga om allt var bra. (??) Märkligt!. Jag frågade sedan i receptionen om det var så och det var så. Det var personal från städ som gjorde säkerhetskontrollen. (Fast man kan tydligen slippa den om man hänger ut skylten Do not disturb) så det gjorde vi resten av vistelsen.
- Restaurangen besökte vi en gång och det var ett riktigt stolpskott, men det får bli ett eget inlägg för det var nog mitt sämsta jag upplevt någonsin
- Kontantlös hotell är det. Funkar i o för sig men jag tycker det är fel som princip
Lyckad rådjursjakt med Seffrin idag måndag!
Det har varit uppehåll i rådjursjakten ett tag nu så Seffrin var ivrig att komma iväg. Det var soligt, vackert, - 7 grader, och flera rådjur runt oss på olika ställen.
Det var ett rejält smaldjur som betade i lugn och ro tills vi var nära. Taxen såg det inte, så jag väntade med släpp tills vi kom till den plats i skogsbrynet där rådjuret hoppade in i skogen. På vallarna är såna mängder av spår från olika djur att det är svårt för Seffrin att reda ut dem. Det här rådjuret gjorde verkligen såna här jättehöga varningshopp och fällde förstås ut den vita akterspegeln. Det gör rådjur automatiskt för att varna artfränder för fara.
Efter någon timmes jakt fällde Roland den. Det var ytterligare två djur i samma storlek med i gruppen men de gick undan. På vägen till jakten såg vi ett rådjur till och ett till på hemvägen. Många är dom i år. Det är bra att reducera antalet en del, de som blir kvar kan överleva vintern bättre.
En fin dag med mycket solsken blev det, oj vad vi har längtat efter solens ljus.
Spännande att kunna följa Seffrins drev på pejlen.
Mindre nöjd är jag med värmevästen. Den funkade inte alls med det ena batteriet. Och lade av med det andra också. Fast Roland bröt till på några spröt i det och då gick det en god stund. Funderar på att investera i en väst som är varm runt om, inte bara på ryggen
Hade tänkt skriva mer om Uppsala idag men nu fick det här komma emellan. Fortsätter på Uppsala - tema imorgon.
Uppsala var vi i
Slottet är stort och pampigt, liksom mycket annat i Uppsala, det hör till de kungliga slotten, men numera är det landshövdingen som bor där. Uppsala är ju en stad med historia och traditioner, ett stort universitet och Akademiska sjukhuset som är ett rejält område. Staden är den fjärde största i Sverige med 225.000 invånare. Det visste en taxichaufför
Och man har en flott domkyrka. Spirorna i tornen håller på att rosta så de ska renoveras under några år, fast man ska inte hålla på så mycket under november till februari för då blåser det för mycket. Där uppe vill jag inte jobba.
Fyrisån rinner genom staden och det ger extra lyft åt alla vyer
Gösta Knutssons barnböcker har sin förankring här förstås. Vet inte om barn läser dem numera, de om Pelle Svanslös, Bill och Bull, Rikard från Rickomberga.
Vi passade på att fira, bl.a. ett par födelsedagar. Föll direkt för den här tårtan med julmotiv. Det är äkta granskott och vi åt dem verkligen. Smakade lite syrligt
Lite idyll blev det.
Och så passerade vi Örsundsbro-skylten på hemvägen, där jag har lite släkthistoria.
Mer om våra upplevelser i Uppsala i kommande inlägg.
"Osebol" lyssnade vi på..
... på vägen till Uppsala och vägen hem och vi har en del kvar också. Tror ljudboken var på 8 timmar. Det är alltså årets Augustvinnare, skriven av Marit Kapla. Den är skapad väldigt speciellt. Hon har intervjuat alla invånare i det lilla samhället Osebol uppe i norra Värmland. Resultatet har blivit en bok med stor bredd och stort djup. Den handlar både om människors gripande egna liv och öden och om samhällets förändringar. Den rör sig med sina människor över ett stort tidsspann historiskt och även geografiskt över flera länder. Boken är skriven så som människorna har uttryckt sig, lite korthugget, med associationer och lite dialekt. Historien är en upplevelse, värd sitt Augustpris för den nyskapande grunden. Absolut värd att läsa. Tyvärr så är inspelningen på ljudbok inte bra. Den är entonigt läst med paus mellan varje mening i stort sett och rätt ofta också paus mitt meningar. Det fattas rytm och inlevelse. Jag hade ju gärna hört någon läsa in den med åtminstone lite dialekt. Nu blir det knepigt med dialektorden lästa på rikssvenska. Men fortfarande värd att lyssna på / läsa som bok
Mer om Uppsalabesöket senare
Uppsala har vi besökt!
Juldekorationerna i Uppsala är yviga och vilda uppe i de höga träden i centrum. Jag är kanske för gammal för att riktigt uppskatta dem. Gillar nog de disciplinerade ljusbågarna från ena sidan gata till den andra. Det får gärna vara en klocka eller nåt sånt i mitten. Och det fanns också i Uppsala. En mycket vacker stad är det, många fina gamla hus och speciellt med ån som rinner genom själva staden. Här borde vi nog tillbringa någon semester, särskilt med tanke på att min mamma o mormor har ursprung i närheten; Giresta, Örsundsbro osv. Mer om besöket i Uppsala i senare inlägg.
Och Uppsalaborna cyklar. Massor av cyklar var det i stan, överallt.