Inga Magnusson

Jo många av dem står kvar,  de gamla uthusen och husen som ingen behöver längre. De faller samman och äts långsamt av tidens tand, bokstavligen rasar bit för bit. En gång i tiden, jag minns den än,  var de fyllda av kor, hästar, grisar, höns, hö, halm, spannmål, redskap, maskiner osv. Men sedan några decennier så har vi ett annat samhälle utan småbruk / jordbruk i var och varannan gård.

 

Ingen skugga ska falla över dagens ägare till de här byggnaderna  för att de får förfalla.  Det kostar massor av pengar att underhålla stora hus  med tak, reparationer, målning. Och när  byggnaden inte  fyller någon funktion så går det inte att kosta på hundratusentals kronor bara för  utseende. Det kostar till o med skjortan av riva dem. Ofta finns materiel som kräver speciell och dyr  hantering också, typ asbestplattor.

 

Men visst finns det en sorg över alla minnen från en gången tid, en helt annan tid.