Inga Magnusson

 Medan jag flängde till Karlstad för att shoppa bokhylla till det nya förrådet i källaren, till skorna, så körde Roland ved. Metoden är att kapa veden direkt i säckar som ställs på lastpallar för att torka. Sen körs säckarna in med traktor. Tanken är att slippa så mycket handkraft som möjligt! Men några var det oerhört många getingar i och några säckar gick sönder så det var inget latmansgöra ändå. Under tiden surrade bröderna Jacobssons maskiner runt Liane för att ta andraskörden.

Markus` Carin cyklade i Sunne när de var där på besök. Och hon cyklade förbi den här målningen. Det ska bli spännande att få se den i verkligheten! Den ser pampig ut med sitt Nils Holgersson-motiv.

... ska nyaste lilla barnbarnet i Umeå heta! Med tilltalsnamn Lovis och efternamn Rönnlund.  Det blir fint. Glada och rörda är vi över att namnet Maj fick vara med, som Rolands mamma och min mamma också, hon hette ju Maj-Britt. En glad liten tjej är det och idag i telefon hade jag turen att få höra hennes första skratt! Lycka för en mormor! Dopet blir tidigt i höst och det blir en helg då vi kan åka upp till Umeå.

... har vi haft i gillestugan!

Himla obehagligt är det att det luktar brandrök sedan ett par timmar. Kan vara långt bort förstås. Några  goda vänner kom just och hämtade sin hund som de lämnat här under dagen då de var en tur ner till kusten och de berättade att de passerat flera skogsbränder ¨på vägen hit. Brandkåren ryckte ut och man vattenbombade med helikopter. Nu är det i alla fall vindstilla här. Hoppas det ger sig snart. Nervöst att försöka somna innan det slutat.

Några veckor är kvar av sommaren. Nu har vi styrt upp en del av den tiden. Eftersom vi har förpliktelser hela sommarhalvåret så är det svårt att vara borta längre tid. Men  blir det i alla fall en tur upp i Värmland. Marja i Myroms fasadmålning i Sunne måste jag se.  Och så är det en jaktmässa där.

 

Dopet av lilla barnbarn Lovis i Umeå blir i september. Då åker vi dit några dagar.  Dessemellan kan det bli dagsturer i närheten.

Idag har vi vinkat av lille Bill-familjen. Efter tre veckor här så for de tillbaka till Stockholm idag. Vi som har vant oss vid att höra den här lille gossen prata och leka hela dagarna ska nu åter in i tystnaden.

De är överallt, trötta och slöa, surrar runt folk och mat! Jag som är så gammal kommer ihåg den långa heta sommaren 1955. Då var det också massor av getingar överallt. Hänger kanske samman med vädret.  Häromdagen hade vi Anticimex här för att hjälpa oss bli av med en del bon  i husen. Då fick vi bekräftat att många har samma problem och man hinner inte med att bekämpa. Men de lär enligt experten vara lite i avtagande  nu, deras säsong närmar sig slutet.

 

Jämmer o elände! Sorg och bedrövelser! Pinsamt lågt tempo! Trams!

 

50 spel-minuter av Packmopedsturnéns 2014 föreställning stod jag ut med sen bad vi sonen att vara barmhärtig och hämta hem oss. Det var så himla trist och kom nu inte och skyll på den stackars damen i publiken, som med sin akuta sjukdom orsakade att pausen blev något lite  längre och något tidigare än beräknat! För det här var dåligt oavsett pausens längd och tidpunkt. (Och pausen kunde ha blivit ännu längre. En god stund efter att ambulansen åkt iväg med den sjuka damen så fanns fortfarande inga artister på scenen. Publiken väntade och väntade. Till slut började alla klappa och ropa för att påminna om att det var konsert på gång och att man väntade på sina artister!.)

 

Himla ledsamt är det! Inte minst för alla som sliter och jobbar ideéllt för att detta ska bli bra. Jag har varit på den här tillställningen många gånger och alltid varit nöjd, ofta mer än nöjd och jag har berömt både muntligen och på bloggen,  men detta var uselt! De här två blonda damerna, som jag är osäker på namnen på,  fick breda ut personliga eländen och politiska pekpinnar över hela första delen av konserten. En av dem kan dessutom egentligen inte sjunga - har helt enkelt dåligt sångröst. Den andra sjunger med någon sorts pendlande falsett-ton som jag tycker är vedervärdig. Båda hanterade publiken med nonchalans, tramsade osammanhängande och länge mellan låtarna, någon kunde inte texten, glömde textlappen och fick hämta den. Jag fick en bestämd känsla av att de inte tyckte det var så noga i en föreställning för en flock bondläppar ute på vischan. Var det hela repeterat alls? Att vi i publiken betalat 400 kr var för den här konserten tycks ha gått helt förbi. Enligt dem som härdade ut till slutet så lyckades artisterna till o med förstöra den avslutande Värmlandsvisan genom att inte kunna texten.

 

Det går att vara rolig på scen, Göran S kan den konsten utan åthävor.  Det är helt ok att tala mellan låtar, MEN KORT OCH INTE MELLAN VARJE LÅT. Det måste finnas gränser för när en artist får älska att höra sin egen röst i ett orepeterat svammel på scen!

 

Göran S, Jack V, orkestern (fantastisk gitarrist!!!) fick vi tyvärr inte höra mycket av under den tid vi var kvar, hoppas de fick mer tid på slutet så publiken fick någon valuta för pengarna.

 

Jag är ju  förtjust i grundkonceptet till Packmopedsturnén; dvs att artisterna åker moped mellan spelplatserna i Värmland på dagarna och gör ett framträdande varje kväll. Det är en charmig idé. Med Dregen o fru, som verkligen såg ut att älska det här och som behandlade publiken med respekt, så var det en succé med upp mot 1100 i publiken här i Svensbyn som rekord. De  drog en yngre publik, som inte fanns med nu, ( tror jag utan att veta).  Göran S är en sympatisk person, en fullfjädrad artist, skicklig musiker med fingertoppskänsla i kontakten med sin publik. Orkestern består av duktiga musiker. Jack V har en fin röst och kan berätta meningsfullt och intressant om sin far, Cornelis. Synd att inte de här personerna fick större utrymme. Vi hoppas på bättre nästa år! Eller åtminstone ett biljettpris som rimmar med kvaliteten på framträdandet.

Den fick vi av Lina o Robin. Nu är den på plats på Liane. Söt och praktiskt att alltid veta var nyckeln är.

... har son Markus gjort. En heroisk insats med tanke på läget och temperaturen

Skottkärra måste man lära sig köra, det är en konst! Här "lagar" Bill o farfar vägen!

Nu är det förbud mot att elda ute i Värmland. Det är så torrt i skogen att risken för bränder är stor. Man får fortfarande använda grillkol dock.

Nu kan vi köpa kaffe, glass, våfflor och en del annat här! Bra initiativ! Lille Bill gillar våfflorna och kallar dem pizza.

Roligast här på altanen hos farföräldrarna är den här kuben från Ikea. Den går att trycka ihop till platt när man inte använder den. Bill använder den till att kasta bollar i uppifrån och från sidan. Han kan också gå med den.

Idag blir en mellandag utan speciella planer. Vi ska börja röja ur nere på Liane för gäster som kommer på lördag. Markus svärföräldrar lämnar oss för att stanna till någon dag i Karlstad och träffa goda vänner. Imorgon lördag är vi bjudna till fiskegäster på mat tillsammans med sonfamiljen (som f.ö.  flyttar in här hos oss ett par dagar).  Söndag är det Packmopedsturnén i Svensbyn och dit ska vi förstås. Undrar om det går att slå publikrekordet som jag tror ligger på runt 1000 pers.

Varje gång vi är i källaren och kommer upp igen i våningsplan så är temperaturskillnaden påtaglig i den här värmeböljan. Riktigt lagom där nere och runt + 30 här oppe. Jag funderade en stund om det skulle gå att "frakta" den svala luften oppåt. Vi testade att sätta fläkten ner i trappen. Och det funkar faktiskt,  flera grader kallare i våningsplan!

... just nu. Kruttorrt i skogen runt oss och en svart åskskärm närmar sig från väster. Enligt uppgift är det idag precis lika varmt i skuggan som den dagen för många år sedan då en skogsbrand bröt ut på Blåsåsen,  nära oss. Vi klarade oss den gången tack vare vindriktningen annars hade huset varit utplånat på någon minut. Jag minns att jag packade alla fotoalbum och ekonomihandlingar och ställde i kassar på trappen ifall vinden skulle vända. .Folk kom från när o fjärran och hjälpte till att släcka elden. Man gick brandvakt flera nätter.

 God o glad tjej är det säger föräldrarna - äter o sover mest.

Middagstid torsdag, 28 plus i skuggan! Roland drog med HD:n i ett rävärende till Årjäng. Han påstår att det är enda sättet att överleva. Ikväll ska jag bjuda sonfamilj och hans svärföräldrar på enkel förtäring. Tänkte sitta på vår altan men den blir het som en gryta så vi får nog ta det nere vid Liane. Där fläktar lite i alla fall. Jag som nästan alltid fryser ska inte klaga på värmen. Springer ut och in i duschen för att få svalka! Det funkar.

Plan A var båtutflykt till Krokfors för att kolla slussning och köpa fisk. Flytvästen accepterades av lille Bill till slut, när han upptäckte visselpipan. Så långt allt väl.

... hade vi här ikväll som chef över ett grillknyte med 17 personer (tror jag räknade rätt nu!). Oj va roligt det var! Skriver mer om det imorgon och har med bilder.

... har vi inte även om en del av oss (inte jag!) har extremt jobbigt med värmen som är just nu. Men nöden är uppfinningarnas moder!  Så här går det att få in nattsvalkan i sovrummet.

Vi passade lille Bill ett dygn när föräldrarna var på SPA i Sunne. Vi var lite rädda att han skulle gråta efter mamma och pappa men det gick bra. Ändå träffar han inte oss så ofta. Här är några bilder från det.  Skepsisen mot vatten har nästan släppt nu och det går an att sätta fötterna på sand, sten o gräs.

Det ser ut så här ungefär. Mycket grillat har det blivit och kul i morgon med många bidrag och proffsgrillare som instruktör.

 

Och det utan åverkan, ingen ens bodde i lägenheten när det hände. Den tvinnade mässingstråden som höll spegeln hade bara gått av! Rakt av! Undrar om det blir sju års olycka nu. Vi får kolla om det lönar sig att renovera den, limma en bortslagen bit och byta spegelglaset. Schitt också, jag gillade verkligen stuket på den!!!

 

Vi har nu blivit avlösta från vår barnvakt av lille Bill och sover en stund före kvällens gemensamma äting i grillen. Får justera agendan också. Billfamiljen stannar till på måndag men bor här hos oss de sista två dagarna då vi får gäster till Lianehuset.  Och så blir det Packmopedturnén på söndag förstås, här i Svensbyn, vid hembygdsgården.

 

Billvakt idag o imorgon, föräldrar på SPA Selma. Imorgon kommer sonens svärföräldrar o vi ska göra lite ihopplockgrill bara vi. Sen på onsdag blir det större sällskap på grill här på Liane; grillknyte med ett antal grannar o vänner. Var o en tar med sig nåt. Sen blir Micke från Sue Ellen chefskock o visar hur vi ska göra. Spännande! På torsdag ska vi försöka bjuda  nåt, på dagen eller kvällen. Fredag åker svärföräldrarna då händer inget annat speciellt,  på lördag åker lille Bill med familj. Saknad stor blir det! 

En eller två gånger långpromenad med Severin varje dag, hör till ledighetskonceptet. Det behöver vi båda två! Skönt!

... ska vi få. Oj, vilken sommar det blir!

Glömde i blogginlägget från i torsdags, mat med goda vänner. Tog ju den här bilden på statyn "Gustav i den nordiska natten" som står vid huset, den som  Axel Tostrup har gjort och skänkt till huset. Den skulle ha varit med också i inlägget, även om han inte satt med vid bordet. ;-)

 

Småkusinerna badar, någon gillar inte sand under fötterna och använder bassängen. Någon plockar stenar.

 

 

... skriver jag mer senare idag eller i morgon.

... så bra att läsa andras bloggar o kommentera i dem. Fel tid o fel plats. Men jag kommer tillbaka o läser igen. Senare idag kommer jag att skriva om Mons Kallentoft, deckarförfattaren. Till sist idag kommer vi att ha äting av viltkött med goda vänner, först badar nog gubbarna i sammanhanget bastu om jag fattat planeringen rätt. Son Markus o sällskap tror jag kommer att åka ut till Badbarna, kanske klättrar Robin igen på bergväggen där. Vore roligt att åka dit o tjuvkika lite på hur någon hänger på en lodrät bergvägg. Höjder är min skräck. Vi får se vad det kan bli av den här dagen i våra liv. Ännu så länge är den ett oskrivet blad.

 

 

 Världsmästare i fotboll efter seger mot Argentina igår! Idag borde vara helgdag i Tyskland så att alla kan fira. Men många har semester förstås o är lediga ändå.

Nu är det VM-final i fotboll. Hela Tyskland står stilla, samtliga medborgare är bänkade framför TV;n sedan ett par timmar för att följa försnacket också. Själva matchen börjar 22.00 tror jag. Markus o Robin ska också se förstås.

Robin och Lina och lille Bobo har ju kommit och stannar på Liane en vecka. Roligt att äntligen ha dem här!

Vi var på Åmåls Bluesfestival med Billfamiljen och Thomas o Anne-Marie i fredags. Nu hittade jag bilderna bland de andra 3405 i kameran! ;-) Åmålsbluesen  är en trevlig tillställning, väldigt mycket folk, massor av musik överallt dagtid. Och i år hade man dessutom tur med vädret. Vi gick där i strålande solsken, åt en god lunch på Solsidan till live musikband utanför och strosade bort emot hamnområdet. Där är det camping överallt och vi lyssnade på band igen vid tegelkyrkan, vad nu den kan heta.

 

Skuffelsen var väl en mästare i munspel som vi lyssnade på i 20 minuter medan han berättade hur man spelar munspel ! Vi hade hoppats få höra honom spela istället, vi var inte intresserade av att spela själva.

 

... letar jag efter, de har försvunnit. Men jag försöker igen.

Ponnyar och kanin fanns i djurparken. Bill klappade

.... kommer bilder från bluesen i Åmål o Stortravet i Årjäng. Har inte hunnit med. Ett något intensivt irl inkräktar på bloggandet eller hur man ska uttrycka det

 

 

 

... i Årjäng imorgon lördag! Det ska bli spännande, en riktig folkfest!

Så här rent o fint blev det till slut. Om man skär under vattenytan med lie så försvinner vassen

 

Börje på Noretjärn tror jag det är

 

... kommer senare idag

Grillen blev bra med plats för så där 12 - 15 personer. Lianehuset är nu delvis renoverat och kan ta emot 10 - 12 gäster i två våningar med två kök.

 

Son Markus bjöd på enastående goda köttbullar och Carin gjorde grönkålschips. Chipsen ska vara olivolja på och salt o så snabbt i ugnen, kanongott. Och jag hade med hemgjord lingonsylt

....blir det inte så mycket med just nu. Inte rätt tid o plats men jag kommer tillbaka. Egna blogginlägg går snabbt att lägga ut så det funkar hjälpligt i alla fall.

... blir det dag med vidhängande korvgrillning. Och lille Bill ska med förstås! Det ska bli rejält sommarvarmt, bra att vara nära vatten. 

 

... äter majskakor och flirtar med Julia

 

Dilemmat var ju hur man skulle kunna hundsäkra en altan som inte hade räcke. Roland mumlade nåt om spännband. Det funkade. Spännband i väggar och stolpar och så fastsatta kompostnät. Det är stadigt o bra för en liten taxvalp Severin. Underligt att ingen gjort sig en förmögenhet på att tillverka portabla hundstängsel av den här typen för sommarboende. Glad liten tax har vi.

Igår söndag var han ute i vattnet med fyra fötter! (Första gången var det bara med två) Det tar sig! Han är intresserad och nyfiken men vågar inte ut.

Först var det så här lugnt på resan hit till Värmland!

 

... och hans familj. De är på väg!

 

 

 

 

Jag missade tiden, trodde det var i kväll. Roland missade dagen! Asch, vi får komma igen nästa år igen, men harmligt var det, vi hade tänkt åka dit. Gubben ville ha en anledning att lufta HD:n och jag ville shoppa loss lite.

 

Ibland har man behov av att skydda sig mot vind när man sitter inne i grillen. Roland har klurat ett tag på hur det skulle kunna lösas till en rimlig kostnad. Vi funderade på en sorts rullgardiner att dra för från sida till sida, men det vore nog inte snyggt och dessutom dyrt. Nu blev det istället inhandlat såna här skärmar på XL

 

... tänker jag på när jag ser den här potatisen! Det blev en enda potatis satt i pallkragen, men den har inte ens blommat. Måste ha varit något fel på den eller också var jorden för näringsrik, så det bara blev blast. Så var det en gång för länge sedan när vi bodde i skolhuset i Snarkil, 1975 - 1977. Roland och vår trevliga granne, en äldre dam vid namn Märta Appelvik, fick idén om att anlägga ett gemensamt potatisland. Så blev det också, de kämpade med detta, gödslade och gladdes åt att det snart spirade grönt. Men det blev bara enorm blast, inte en enda potatis, för mycket gödsel. Det minnet har vi skrattat åt många gånger efteråt. Vi hade mycket trevligt tillsammans med Märta som nu är bortgången sedan några år. Hon var  humoristisk och   dessutom alltid snäll och hjälpsam.

Nu har vi lite ledigt o planerar för olika aktiviteter. Det blir Åmåls bluesfestival, Stortrav i Årjäng, o en del annat. Och så kommer lille Bill med familj förstås

 

... över Västra Silen. Tur att de inte är höjdrädda; Evert, Peter, Filip och Roland

 

Roland o Filip gjorde en selfie på jobbet idag, fredag.

Äntligen hemma igen, efter en dag på vift. Det var första dagen utan att kånka omkring på lille Severin och visst var det abstinens! Jag undrade hela tiden om Roland kom ihåg att passa honom ordentligt. Severin var med Roland på bygget som Liane Byggservice håller på med just nu, Evert och Peter svingar sina hammare här, ( eller kanske skruvdragare). (Snygg utsikt!) Jag var hos min tandläkare i Karlstad; Carin Martin. Suverän tdl som står ut med mitt pjåsk utan att klaga! Hon var glad, sista dagen före fem veckors semester! Sen var det frissa-dags; "så kort det går utan att det ser konstigt ut"! Det var fältropet förra gången och fick bli så nu också. Frissaplats är Åmål, Mimmis och Catrines hårstudio,  så det blev lite Värmland runt idag med shopping mellan varven. Bl.a. så hittade jag rätt sidenväxt till hallen på Liane! Stor sak, jag har letat länge. Men jag missade spegeln hos ÖB - slutsåld! den skulle ha varit i Blomrummet på övervåningen på Liane. När jag väl kom hem så rymde gubben till nåt jaktmöte. Så nu snossar vi ensamma, jag och lille Severin. Inte helt fel!

... ser lite speciellt ut. Medan den lille valpen, Severin sover gott, så inrättar matte o husse sitt liv utifrån hans behov.

Här kommer en bild på Malins  lilla Lovis i Umeå. Undrar om   det hon har på sig är en klänning i Strömmatyg som jag sydde till Malin när hon var liten. Jag har skickat upp en laddning av sparade tjejkläder. Men det är svårt att se exakt på bilden.

Vi hann till konserten i Silleruds Sockenstuga och det är jag glad för, men det blev tajt på slutet. Vi hade kolbullestekning med goda vänner i nya grillen på eftermiddagen.  Konserten var en fin upplevelse och jag hoppas vi får höra den här kombon igen. Duktiga tjejer! Carolines framförande var personligt och fullt av inlevelse. Hennes röst är som vanligt otroligt vacker. Bäst den här gången var Songbird, som jag inte kände  igen. Den passade sångerskan, lokalen och tillfället på något sätt, det blev så fint. Men jag skulle gärna höra mer Ted G från de här två.  

Lille Severin låg i bilen under tiden och han sov gott.

... har vi en rörmokare på Liane, Erik tror jag han heter, som ska fixa tvättmaskin och tvättbänk. Sen eftermiddag blir det nåt grillande / kolbullande i grillen på Liane med goda vänner. Till slut hoppas jag hinna med att lyssna på Caroline Blomstrand i Silleruds Sockenstuga 19.30. Just nu i skrivande stund ska i alla fall Severin och jag åka till Ica Sillerud och inhandla en duschflaska till hans fästingmedel, det jag kokade idag.

 

Det är på gång nya högstadiet!

Vi plockar fästingar på lille Severin varje dag i stort sett. Hela han är ju liksom nere i gräset, inte bara fyra tassar, så det blir många. Imorgon ska jag koka fästingmedel som jag fick tips från uppfördaren om. Jag tycker Severin är för liten för de starka medel man kan köpa på Apotek.

 

"PS Ett tips på fästingmedel om ni som jag, inte vill ha det starka som finns i
handeln.
Koka 1 liter vatten med en burk timjan. Ta av från värmen när det
kokat upp och skiva i en citron. Låt allt svalna och sila ner det på en
sprutflaska. Duscha sedan valpen varje gång före ni går ut. Väljer ni att koka
med en vitlök blir lukten starkare och jag har själv valt att inte ta med den.
Jag har använt detta egna medel i flera år och lyckats minimera antalet
fästingar t o m hålla dem borta. Nackdelen är att det inte håller särskilt länge
utan man måste duscha kontinuerligt men doften är angenäm och det ofarlig att
använda. DS"

Regnet kom inte, men väl regnbågen. Här dyker den ner över Tobyn. Jag står på Brogärdet-husets altan och tar kortet. Lycka ska det alltså bli där regnbågen landar.