Inga Magnusson

Det kom tre stora präktiga rådjur, till vänster en get som ser dräktig ut och så två stora bockar som bråkade med varandra

 

Jag hade varslat om rökt rådjurslår och potatisgratäng till middag igår! Och visst fick Roland lite av en chock när han fick se det här i ugnen. Jag var inte i köket just då. ;- ))

 

Nej det var inte potatisgratäng. Det blev inte alls tid till att göra potatisgratäng igår kväll för vi hamnade i telefonsamtal med två barn i tur och ordning och en god vän i annat land. Så Roland föreslog istället ugnsstekt potatis och rotsaker till köttet. Så fick det bli och det smakade gott. 

 

Det här är jord! Jag är med i en tomatgrupp på facebook som heter Tomatklubben. Och där får man goda råd om tomatodling. Där fanns texter om hur man skulle plantera om de små tomatskotten. Om planeringsjorden har legat ute öppen sedan förra året så är det bra att sterilisera jorden står det i facebook-gruppen. Det kan man göra genom att lägga jord på en plåt och ha i ugnen 30 minuter på 100 grader. Då tar man död på sorgmygga vars larver annars vill äta upp växtrötterna.  Min planteringsjord har absolut legat öppen ute sedan förra året. Så igår sterilserade jag fyra plåtar med jord!!! Inte en mygga har överlevt vare sig sorglig eller glad, jag lovar!! ;- )) Den jorden ska jag plantera i sen.

 

Men planteringspåsarna som jag skickade efter och skulle plantera om tomatskotten i var alldeles för små, måste hitta något större. Kanske stora muggar från Ica Sillerud? Och göra hål i botten? Eller mjölkförpackningar? 

 

Jag har skapat en egen kategori här på bloggen för min tomatodling. Den heter bara Tomater. Bra att ha nästa år om jag vill återuppta tomatodlandet och vill kolla hur jag gjorde.

 

 

RR fick Disco igår av domare Göte. Och det var i närheten av anfädernas bostadsort Norra Viker, åt Lennartsfors till. Ett RR betyder att han inte är benägen att jaga rådjur, han är rådjursren. Stövare är alldeles för stora och högbenta för att få jaga rådjur, skulle kunna hinna ifatt. Det är inte meningen. Rådjur jagas med mindre hundar typ tax, drever och beagle. 

Ett trettiotal änder kurade på iskanten vid årose, alltså där älven rinner ut i sjön.  Jag såg  havsörnen segla omkring högt uppe luften man hann inte få en bild. Det häckar ett par i den andra delen av Östra Silen och de tar en tur hitåt ibland

 

Ibland behöver man en glad pizza. Det är inte jag som har gjort den, men  barnbarn i Stockholm fick den igår  på Vapiano (tror det heter så) favvoställe inne i stan. Festlig idé! Gissar att den säljer bra! Kul idé till barnkalas!

 

Här på Lihaget åt vi porterstek på vildsvin, den smajlar inte men smakar väldigt gott! 

 

Dom är ju fortfarande rangliga men har i alla fall inte blivit värre. Bra att stänga värmen på elementet under och få en 100-watts led-lampa en decimeter ovanför, alltså mindre värme och mer ljus. Nu sträcker sig plantorna uppåt istället för att lägga sig ner åt dagsljuset dvs fönstret. Jag väntar på en växt- lampa som jag skickat efter och odlingspåsar att plantera om dem i. Då ska de ner så djupt i jorden att de inte är så rangliga längre. Det lär bli nya rötter på de långa stjälkarna då. Spännande med något nytt projekt! Jag fortsätter gärna att träna på tomat-odling. Ska så lite frön längre fram i mars också, kanske lättare för en amatör ;- )) Och jag är lite frestad att skära en skiva av köpe-tomat, lägga i jord och kolla om fröna gror.

 

Nu gör jag en egen kategori med inlägg om min tomatodling här på bloggen. Den heter bara "Tomater"

 

Jag har inte blandat lingon och hallon förut. Men häromdagen råkade jag göra rispudding och hade alldeles för lite hallonsylt till den. Då blandade jag den med lite lingonsylt och det blev gott. Så sen kokade jag hallon blandat med lite lingon för att få flera burkar. Lingon har vi gott om, det räcker hela säsongen till sylt, ändå äter Roland det varje dag. Hallon har vi också hemma-plockade men inte så mycket, så de sparar jag till att kunna äta råa med socker och glass. De behöver vi inte koka. Köpehallona bör man ju koka så det blev blandat med lingon. Jag kokar gärna bären först och rör sedan ner sockret, blir lite fastare sylt då.

 

 

Vi hämtade ensliage hos våra arrendatorer på Guterud i Långserud igår. De har drygt 300 mjölkkor tror jag och så rekrytering förstås.  Kalvarna går ute i trevliga och hälsosamma kojor. De har täcke på sig för att hålla värmen, mår så bra i solskenet men skyddade för vind och regn. Rent och fint hos dem är det.

 

Om jag blir ko i nästa liv så vill jag vara här på Guterud! : - )) 

 

Vi lyxade till det med Wermlands-mejeriers glasstårta. Den är så god, speciellt pekan. Hade tänkt spara den tills vi kunde ha gäster. Men nu ser vi inte ut att bli färdig-vaccinerade förrän framåt slutet april så det lär dröja.  Och vid kylig grillning ute kan vi inte bjuda på glass.  Så nu smaskade vi i oss en halv tårta. Vi får tro att mejeriet här borta i Nysäter finns kvar så köper vi nya till våren.

 

Nu har jag försökt fixa ljus till mina rangliga tomater. Först blev det morfar Verner Petterssons rakspegel som reflekterar dagsljus mot plantorna genom fönstret. Sen hittade Roland en o-uppackad lampa från Ikea som vi köpt någon gång. Den fick i alla fall en 100 watt ledlampa. Hoppas det är någon hjälp för ljusbrist. Läser på nätet att man inte behöver ha speciella lampor med viss färg i sitt ljus, det ska gå bra med vanliga, fast jag vet förstås inte om  100 watt och spegel räcker. Testar i alla fall. 

GW säger ofta kloka saker! Det gjorde han idag också i TV4. Han uttalade sig om rättegången mot Karl Hedin som börjar imorgon. GW tror inte att Karl blir fälld och han förklarar varför. Inslaget finns att se på TV4 förstås och på en facebooksida som heter "Vi som stödjer Karl Hedin". Gå gärna in där och lyssna på GW! Bilderna här är inte från idag förstås  utan från en jaktmässa i Säffle för tre år sedan då vi råkade GW och fick prata lite med honom. Han var mycket vänlig.

 

Här är alla tre. Bilden tagen i sista snöyran häromdagen, nu tär plusgraderna på snön och isen. 

Ynwas valpar får besök och blir kelade med!  De har det så gott, är så söta! Här är en liten snygging i knät på gossen

 

Jag letar olika ljuskällor som kan ge tomatskotten mer ljus så de inte blir så rangliga. Under tiden så har jag ställt speglar på plats för att ge dem mer av ljuset från fönstren.  Här är mofar Verners rakspegel som går att ställa in vinkeln på. Han hade den alltid när han rakade sig, han  hade hård och mycket skäggstubb. Hans rakgrejer förvarades i den lilla lådan under spegeln. Nu har jag ställt den så att den reflekterar dagsljuset på min tomatskott så de får mer ljus. Sen ska jag försöka hitta lampor som kan hjälpa till lite. 

Döverud visas imorgon lördag av mäklaren  som har annons på huset via Hemnet, Årjängs kommun. Det är föranmälan till visningen, antar att man inte kan vara många på en gång i Corona-tider. Spännande för oss att få nya grannar här borta i skogen. Vi hoppas förstås att det blir fastboende och gärna någon vi känner. 

 

Imorgon blir det mer funderingar här om tomatodling och hur man kan lösa det med behov av mycket ljus.

 

Döverud hette förr Libråten och var ett torp under Liane som var ägt av kyrkan. Den som bodde här fick  antagligen betala hushyra / arrende med dagsverken på gården Liane så som var brukligt för torpare. Några åkrar och en ladugård hörde till Döverud och det var möjligt att försörja sig här med ett några  kor, ett par  kalvar och ev. en häst.  Nu  hör åkrarna runt om   här   till Liane och huset Döverud och  uthus säljs istället med stor tomt. Men det är inte vilket hus som helst för oss  och hade det varit till salu för 30 år sedan hade vi nog varit spekulanter. Nu på ålderns höst är vi mer inriktade på att avveckla än på att utveckla. ;- ))

 

 

Hit till Döverud kom Rolands förste anfader i Sillerud, Alfred Vilhelmsson / Kylin. Han kom hit från Blomskog, son till en ensamstående mor, Maja - Lena Kylin,  som dog på fattigstugan i Blomskog 49 år gammal. Innan dess hade hon flyttat runt som rotehjon hos släktingar.  Vet inte om hon var sjuk. Maja- Lena  var inte gift,  men  pappan till Alfred  hette Vilhelm  och han erkände faderskapet till sonen.  Tidigare hade Alfreds släkting varit på Sand i Sillerud och jobbat där.  Alfred kom nog först till Sand och de Borgere där han bodde som nygift. Han gifte sig med Emma Guttman från Faggebyn, eventuellt dotter till brukspatron på Noretjärn, ogifta mamman var postgumman i Faggebyn.

 

Alfred  var alltså son till Maja-Lena Kylin, syster till bl.a. Johan August Kylin Blomskog. Alfreds pappa hette Wilhelm Olsson , Norra Viker, därför blev efternamnet ett tag Alfred Wilhelmsson, sedan Kylin och här i Sillerud Kylén. Av Wilhelm och Maja-Lena finns inga kända bilder.  Emma och Alfred bodde här på Döverud tills de dog.  De fick barnen  Gustav, Yngve, David, Gottfrid, Hanna och en dotter  till som vi glömt namnet på, hon som dog i lunginflammation  efter fall i  älven vid Tjolitta. Sonen  Gustav Kylin tog över arrendet på gården Liane, gifte sig med Ester Boberg och de fick bl.a. Thyko, äldste sonen,  som gifte sig med Maj och de  blev föräldrar  till bl.a. Roland Kylén  som sen köpte gården Liane när kyrkan sålde.  Nu har jag gjort en lång historia kort! ;- ))

Fem såna här byttor har jag med fem små skott i varje. Men de är för gängliga och stretar envist mot fönstrets ljus. Jag har fått rådet att försöka ge dem mer ljus antingen med en skrivbordslampa över eller ett speciellt lysrör från blomsterhandel.  Det vore nog inte så dumt, jag har inget söderfönster att ställa dem i.  Jag ska speja lite vad man kan skicka efter eller om jag kan låna av någon som har men inte använder. 

 

 

Vi har ju inga gäster. Vi träffar inte goda vänner inomhus. Så vitt jag vet  har ingen använt vår gästhandduk på nästan ett år! Den var fortfarande helt ren men kanske lite dammig.

;- )) Jag bytte i alla fall ut den mot en ny!  Vi lever i märkliga tider.  

 

 Umgås inomhus gör vi alltså inte, trist är det, ses utomhus ibland, men det blir inte detsamma. Det finns sånt jag skulle behöva göra, besöka frissa, tandläkare, hälsovård och optiker. Men det får vänta, vi håller oss så isolerade som det är möjligt för att undvika smitta. Hoppas Corona-eländet går över.

 

Imorgon bitti lägger jag ut fantastiska foton som äldsta barnbarnet i Umeå, Moses, har tagit i Fengersfors. Jag har lov att göra det.

Grönkål är en ny maträtt här i huset. Vi har ätit förut hos vänner och det med god aptit men inte tillagat. Det blev gott. Så här gjorde vi 

Vi bor verkligen på en tyst plats, inga flygplansleder, inga stora vägar, inget samhälle nära. Vi har haft tyska sommargäster som sagt att de sover 12 timmar per dygn när de är här,  för inget väcker dem, sånt händer inte i Tyskland.

 

Idag var det ännu tystare än vanligt. Den starka kylan  de senaste dagarna har stelnat allt, vattnet i bäckarna bildar trappor av is, hörs inte, inget vågskvalp i sjöarna. På träden finns snö som dämpar. Idag var det heller ingen vind, inte minsta vindpust.  Det var nästan som att man kunde ta på tystnaden, så kompakt var den. Jag stannade och lyssnade ibland! Ett märkligt fenomen är det i vår moderna samhälle. 

 

Det är så gott med revbenspjäll av vildsvin. Först är de kokade någon timme i väl kryddat vatten med goda rotsaker i. Sedan frös  jag ner dem i bitar några veckor och tänkte grilla dem, men det blev för kallt ute, så det blev ugnen istället. Först tinade jag på dem och så penslade god grillolja och lät dem ligga i det ett par timmar. In i ugnen 30 minuter på 225 grader. Möra, saftiga och smakrika blir de. 

 

 

 

Dom har grott nu, tomatfröna! Och det i alla fem krukorna. Va roligt! Nu får jag passa dem med vattning och vända från ljuset. Det startar i alla fall bra!

Vi fick se koltrasten vid fågelmaten för några dagar sedan. Jag tycker det är en fin fågel och skrev om det på bloggen och facebook. Jag fick rådet från flera håll att ge den äpple för det skulle vara uppskattat. Så jag köpte ett antal Ingrid Marie (svenska!) Och med dem fjäskar jag för koltrasten. Men tror ni den har blivit frestad??? Icke. Den äter  fågelmaten runt äpplehalvorna men smakar inte ens på äpplena! Kanske fel sort? Fast småfåglarna gillar äpplena och äter upp dem.

Det blev kanonfint väder idag också. I morse var det drygt -20 grader men solen värmde skönt. Skidtur blev det för mig och nya spår är lagda från sommarhuset ända  ut på storsjön.  Tyvärr snöar det väl igen i morgon eftermiddag. Seffrin fick en lång promenad på isen. Jag lyckades träffa ett par kollegor som var ute och gick, vi fick en pratstund. Uppskattat! Men annars så var det inte så många på sjön idag som igår. Roland o jag grillade korv idag igen till lunch och tog en fika. Bortåt halv 4 dags att dra hemåt, för solen går ner. Vi hade prickat in semlor då, roligt att det finns glutenfria bullar på Ica Sillerud att göra av.

 

Nej det är inte här på Liane som det finns kolibri. Vi fick bild från son Mattias i Seattle. Han och hans fru har en kär och återkommande gäst bland fåglarna, en kolibri. Den har en osannolikt lång näbb och i den näbben en lång tunga som den sticker in i kolibrimataren för att suga i sig  sockervatten som finns i den. 

Skidor och midjekoppel på taxen! Det har varit efterlängtat och idag funkade det. Roland gjorde spår vid sommarhuset, det är betydligt mer snö där än här uppe i viken. Det gick bra, fast Seffrin  drog omkull mig en gång. Det blev ett häftigt ryck när han samtidigt fick vittring både på jaktkompis Thomas och kålbullar. Jag bröt i alla fall ingenting utan vi fortsatte. 

 

När valpar ätit sig mätta så blir det vila! Vi får bilder från Norge. Man kan inte se sig mätt på dem! ;- )) Så nöjda!

 

Här ligger dom, 10 levande valpar ( en var dödfödd) och Ynwa mår bra. De föddes under natten och morgonen idag.  Det blev 7 hanar och 3 tikar. 

 

Senaste bilden på Ynwa och valparna, kl 8.00, fredag morgon. Så här långt är det 6 hanar och 3 tikar födda. 

Ynwa började valpa igår kväll vid halv 10 och så har det pågått under natten. Just nu verkar det vara 5 hanar och 3 tikar födda. Allt ser ut att gå bra. Tiken finns  alltså inte här hos oss utan i Norge, nära Beitostölen tror jag det blir. Jag återkommer med bättre bilder under dagen. På min facebooksida finns en liten film

 

 

 

 

Jag har inte odlat tomater förut, i år är det premiär. Fem olika sorters frö fick jag av god vän på facebook. Varsin liten bytta till fröna hade jag inte så det fick bli fem frön i varje stor kruka. Då har jag några frön kvar av varje om det skulle misslyckas och jag får göra om. Borde ha varit finkornig såjord men det hade jag inte, bara vanlig blomjord, det får duga. Sen när fröna har grott och blivit små plantor ska de planteras om i varsin liten kruka, ska inte vara för stor först läser jag i informationen. Nu har jag ställt krukorna varmt i ett fönster,  element är under så det borde ge god värme. Bara att vänta och se! 

 

Så här var det!

Jag har aldrig försökt odla tomater. Men förra sommaren fick jag plantor av en god vän och kunde alltså skörda supergoda tomater från pallkragen på altanen under sommaren. Det gav blodad tand och jag skrev på blogg och facebook att jag ville försöka med tomater nästa säsong. Från en hjälpsam och snäll facbook-vän fick jag frön i de här påsarna. Det är en del små körsbärs, långa gula "banana" och biffiga och så vidare. Med fröna följde också gedigna beskrivningar hur odlingen ska gå till. Där framgår att nu i februari så ska fröna sås så de hinner bli plantor till sommaren. 

 

Så idag är det dags! Nu ska jag för första gången i livet försöka mig på att så tomatfrö och odla tomater. Det ska bli så spännande!

Det går inte att släppa hund här hos oss pga skaren. Roland var bjuden på harjakt på Värmlands Näs. Det blir ute i Vänern med Skoghallsverken på andra sidan, syns här i bakgrunden. Det blev upptag och jakt men svårt att driva, torrt och kall snö. Fin dag i alla fall med trevligt sällskap

 

Vi har ju bara haft blåmesar, talgoxar och gulsparvar i fågelbordet. Och så ibland nötväcka, nötskrika och skata.  Men plötsligt så kom det en ny pippi, en koltrast!!  Han verkade lite frusen om fötterna, sänkte mellan stegen ner hela kroppen så att benen inte syntes! ;- ))  Jag har ju alltid trott att koltrasten är en fågel som flyttar söderut på vintern och sen kommer och sjunger in våren så vackert. Men jag läste på lite på nätet. Numera är det inte så ovanligt att den stannar i Sverige, fast inte i de allra kallaste delarna.

 

Vi har en speciell erfarenhet av koltrastar. En tidig vår besökte vi vår gode vän i Tyskland utanför Frankfurt am Main. Där var det  massor av koltrastar i trädgården och de sjöng väldigt högt, på ett sätt som vi aldrig hört förut.  Det gick  helt enkelt inte att sova på morgonen så hög var ljudnivån. Länge undrade vi om det var inbillning. Vi har aldrig förut störts i sovandet av fågelsång. Men många år senare kom en forskningsrapport som visade att fåglar som lever i bullriga miljöer sjunger mycket högre för att höras!  Det var alltså inte inbillning!

Jag gick en tur med Seffrin. Det blev ingen sån där snygg rundtur. Vi gick lite fram och tillbaka i skogen för att slippa blåsten. Först blev det Spriklerud, sen hit till Sönnare Murstenstjärn och till slut gick vi till Hol över skogen.  Fint var det och inga vilda djur, bara spår av förstås. 

 

Sönnare Murstenstjärn är ett fint lite skogstjärn, en liten bit av tjärnet hör till Liane. Här fryser isen snabbt. När barnen var små var det ofta här vi startade vintern med skridskor och spark. På sommaren är det en fin liten fågelsjö.

 

Vi har tingat en dunkervalp i Norge. Den ligger fortfarande förpackad inne i sin mamma, tiken Ynwa. Hon är rejält tjock nu och väger 40 kilo, får gå med ut på lite promenad här. Vi ser fram emot att få hit lille "Musikk" någon gång i april. Ynwa bor  rätt långt härifrån men roligt att vi får följa henne via rapporter på nätet. Det är inte så långt kvar nu till hennes valpning, hoppas allt går bra.

 

Fyra goda vänner kom till oss vid sommarhuset så vi kunde grilla i solskenet med  bra avstånd. Solen värmer faktiskt nu mitt på dagen och det blev dropp från taket, första gången i år. Först på morgonen var det rejält mulet och rätt kallt med lite nordlig vind. Det testades pimpel men inget napp. Jag gick nästan ända hit ut men blev mött av Roland.

 

Och det här jobbar Robin med, kapa hela träd och kapa grenar i träd som ska stå kvar! Ibland får vi såna här bilder. Helt obegripligt enligt mig som är så höjdrädd. Jag är bara full av beundran och så håller jag förstås tummarna att han inte ska dratta ner. Och att de kapade träden inte ska ramla över hus.  När han är här hos oss på besök så kastar han sig gärna över avverkningar också, fast då blir det i markhöjd, inte som high-climber.   

Det blev premiärtur idag för Roland med de nya långfärdsskridskorna. De fungerar. Kanske kan man flytta kängfästet lite längre fram. 

 

Idag blir det premiär här på Östra Silen som har fin is! Det ska bli spännande! Jag tycker att de ser gigantiska  ut, men storleken ska stämma överens med skostorlek och egen längd. 

Våra arrendatorer, Bröderna Jakobsson,  på Guterud är snälla och hjälpsamma. Just nu finns det 314 mjölkkor hos dem och en hel del andra djur också, bl.a. kalvar som får vara ute i igloos med täcke på sig. :- )) Vi hämtade ensilage hos dem  till stödfoder åt våra rådjur. Nu finns det vid ladugården på Liane att hämta och hos Lennart i Ängkasa. Fint ensilage som det här, doftar till och med gott, påminner lite om tobak. 

Det är det mesta vi har sett på en gång. Jag lyckades inte få med alla på bild, de drog iväg in i skogen.  Vi har vänner som regelbundet ser det antalet vid foderplats, så det är  mycket rådjur här runt oss och nu är jakten slut. Här såg  vi  också ett antal olika mindre grupper av rådjur under dagen.  Kommer att bli väldigt många frampå våren om vintern blir mild med lite snö. Under gynnsamma förhållanden får getterna 2, kanske till och med 3, killingar.  De är dräktiga nu men har fördröjd fosterutveckling och föder fram på sen-våren.

Undrar om min biologiska mormor hade gilla den här smörgåsen? 

 

Jag försökte göra som vanligt, alltså stapla allt på varandra på en brödbit, men det gick inte, blev för högt. Så jag kom på att en del av grönsakerna kunde jag lägga bredvid istället för ovanpå. Letade upp ett uppläggningsfat o bytte ut tallriken. Det gick bra, är alltså två stora rostebröd-skivor under räkor och ägg. Det här är Rolands variant, min smörgås  var betydligt mindre, kanske en tredjedel :- ))

 

Det är så roligt att laga mat som pensionär, jag har gott om tid både att tänka ut maträtter och att laga till. Det är inte alls som förr när mat var jäkt och flera  som skulle mättas på olika tider.  Konsten nu är att variera kött och köttfärs som det vill bli mycket av när boxen är full av vilt. Det måste bli typ kyckling, fisk och skaldjur ibland som här.

 

Och lite kändes som om mina anmödrar var med mig idag, både mamma och biologisk mormor lagade mat yrkesmässigt också förutom i hemmet.

 

Min biologiska mormor, Lisa Sundin / Bladh, har jag aldrig träffat, bara genom släktforskning, för min mamma blev  adopterad. Lisa hade ursprung runt  Giresta, Fogdö, Örsundsbro, Strängnäs. Hennes första jobb var på något slags kurort i Södertälje. Sen kom hon till restaurang Riche i Stockholm ungefär 1914, var kallskänka. Efter det var hon ett tag i Umeå tror jag men där brann arkiven så jag vet inte var. Därefter blev det Göteborg och anrika hotell Eggers fram till mitten 1900-tal. 

 

Min mamma jobbade också med mat både före och efter sitt hemma-fru-liv. Hon gick lanthushållsskola som ung så jag hade förmånen att växa upp i ett hem med odlingar av alla slag och slakt på plats. Maten lagades från grunden och min mamma gillade det, upplevde aldrig det som en börda. 

 

Det måste alltså vara några gener som till slut slår igenom när jag ler medan jag hittar på en ny variant av lunch-räk-macka! 

 

Uppdaterat! Va roligt! Jag fick en kommentar här från hotell Eggers!

Den här högen ska räcka för att värma oss nästa vinter. Först ska den ligga och torka, om jag minns rätt så sjunker vattenhalten i ved fram till midsommar. Kapas och packas i säckar ska den. Veden värmer minst tre gånger, först vid huggning i skogen, sen vid kapning och packning och till slut när den körs in i pannrummet. 

 

Jag försökte ju gå med skidstavar men det var helt misslyckat, ställde dem genast ifrån mig. Idag har jag testat att gå med riktiga gå-stavar, lånade av en god vän,  och det funkar bra, ska köpa såna. De fjädrar förstås och har dubbar, man ställer in höjd och kilo tror jag. Det är ju inte så ofta jag går utan hund men ibland och då kan det vara bra att gå med stavar. Idag var vi ute ett par timmar jag och Seffrin. Det var soligt och vackert men blåste sur nordan så vi gick det mesta i skogen där det är lä. 

 

 

Vid ett par tillfällen kom den här rådjursfamiljen till foderplatsen. Det var en get med två  killingar, en getkilling och en bockkilling. Här är bockkillingen med små hornknappar. De åt hungrigt och ivrigt både av kross och ensilage

 Jag beställde och fick värmesulor, tyckte att jag behövde det, jag som är så frusen om fötterna. 

 

Det går inte att jaga alls med Disco eftersom det är lite snö kvar och på den är det skare. Det blir långsamt för både husse och hund, abstinensen är svår. ;- )). Synd eftersom det är en månad kvar av harjakten. Förhoppningen är att det ska komma så pass mycket ny snö att det funkar med jakt.  

Oj vilka fina is-kristaller det är överallt!