Jordbruksbidrag o politik!
Jag försöker begripa logiken i en tevekanals "avslöjande" reportage om att jordbruksministern har rätt till EU-jordbruksstöd för sitt jordbruk. Det skulle alltså vara något slags skandal, men jag fattar inte på vilket sätt.
Ska vi utesluta alla som har rätt till Eu- bidrag eller statliga eller kommunala bidrag från möjigheten att delta i poltiska beslut? Ska en socialhjälpstagare vara utestängd från kommunfullmäktige? Ska en barnbidragstagare vara utestängd från riksdagsmannauppdrag eftersom barnbidragen beslutas i riksdagen? Kan den som har kommunalt bostadsbidrag inte vara med i kommunala politiska beslutsfora?
Jag funderar på om inte röd-gröna Sverige-medias agerande i den svenska partipolitiken börjar närma sig ett lågvattenmärke, dels det här pseudoavslöjandet, dels vattenattacken på statsministern. Finns det inte tillräckligt av substans att attackera i politiken, så att man måste använda så låga metoder att komma åt meningsmotståndarna.?
Göran Persson PR-konsult - dagens skämt?
Läser i dagens tidning om att Göran Persson ska bli PR-konsult! Det måste vara dagens skämt med tanke på hur han skötte sin egen PR som statsminister.
Hur smart var det exempelvis att måla den egna herrgården vackert röd dagarna före valet och bädda för halvsidesbilder med nidartiklar om "godsägare Persson"? Jag har inga problem med att någon bygger ett stort hus på landet och satsar på kor och jord och skog, men det måste ha retat upp framför allt de egna väljarna.
"Han var nog inte värst mycket socialdemokrat" säger gubben när han läser rubriken.
Jag trodde att han verkligen var det i själ och hjärta och faktiskt tog jobbet av övertygelse, men nu undrar jag. Det är ett märkligt yrkesval för någon som säger sig ha brunnit för arbetarrörelsens ideal.
Hur smart var det exempelvis att måla den egna herrgården vackert röd dagarna före valet och bädda för halvsidesbilder med nidartiklar om "godsägare Persson"? Jag har inga problem med att någon bygger ett stort hus på landet och satsar på kor och jord och skog, men det måste ha retat upp framför allt de egna väljarna.
"Han var nog inte värst mycket socialdemokrat" säger gubben när han läser rubriken.
Jag trodde att han verkligen var det i själ och hjärta och faktiskt tog jobbet av övertygelse, men nu undrar jag. Det är ett märkligt yrkesval för någon som säger sig ha brunnit för arbetarrörelsens ideal.
Vad håller NWT på med i Årjäng???
Nu handlar det om lokalpolitik så alla som inte är intresserade av Årjäng kan sluta läsa!
Med häpnad läser jag NWTs "avslöjande" artikelserie om det nya centrumbygget i Årjäng. Jag har läst de två artiklarna om o om igen för att hitta det man säger sig vilja avslöja men jag hittar det inte. Det man "avslöjar" är att Kjell Ericsson är en himla skicklig politiker och att oppositionsledarna gör mycket släta figurer i det här sammanhanget, men jag antar att det inte var avsikten.
Har det gått för fort?
Jag fattar inte på vilket sätt. NWT skrev om detta i december 2005 och först nu börjar man bygga. Under en period i mellantiden har centrumförslaget varit utställt för allmänheten att tycka om. Man har fått in synpunkter från en person, en boende i Karlanda utanför Årjäng! Oppositionsledaren för ( s ) har varit delaktig i besluten o haft information hela vägen men inte haft invändningar. Lite sent att komma o ångra nu och skylla på att hon blev övertalad av Kjell E. (Är det inte det politik handlar om; övertalning?)
Oppositionsledaren för ( v) hade kritiska synpunkter säger hon men valde att göra annat då saken skulle upp till beslut.. Och det var väl lika bra det för hon hade ju inte lyckats övertyga sina partivänner om kritiken utan var ensam om den och då är det väl tveksamt om hon ska driva den. Hon sitter väl i beslutande funktion på mandat från partiet inte för att torgföra personliga åsikter.
Är folk i Årjäng kritiska till centrumförändringen?
Uppenbarligen inte särskilt många eftersom man inte fått in några synpunkter på det utställda förslaget. Och som sagt ingen i politisk opposition har protesterat. Många tycker nog att torget har varit rätt så fult, knappast något torg, mer en rejäl parkeringsplats med en bunkerliknande byggnad till bokhandel i mitten. Och ett troll som möjligtvis kan betraktas som en ful-kul kitschig leksak. Jag tror att ett nytt torg har förutsättningar att bli snyggare, att få det fulare än det gamla vore något av en prestation. Om man bemödar sig lite så kan det bli ett snyggt blickfång från E 18 och från hotellet.
Har Kjell E. kört över folk?
I artiklarna kan man utläsa att Kjell har lyckats övertyga omgivningen om att det här är bra och också sytt ihop lösningar som kunnat omfattas av olika parter, både i förhållande till de företag som agerar här och i förhållande till kommunpolitikerna och till Årjängsborna. Mycket skickligt att lyckas med det konststycket på så kort tid. Här visar Kjell verkligen sin styrka som politiker; att samla många olika viljor, gripa de tillfällen som ges på vägen, kunna ändra färdriktning när det behövs, välja rätt beslutsforum, utnyttja sitt enorma kontaktnät, inte låta ett ärende fastna på vägen, tänka stort och affärsmässigt, ge sig själv handlingsfrihet genom att få mandat att agera utifrån en avsiktsförklaring istället för ett bindande beslut, osv, osv.
Här agerar en mycket skicklig politiker och om jag inte hade vetat om det förut, så skulle jag ha fått reda på det nu efter NWTs "avslöjande" artiklar. Och de personer Kjell E. har som oppositionsledare i Årjängs kommun är inga duvungar i branschen. Ledaren för (s ) är yrkespolitiker som landstingsråd i Värmland och ledaren för ( v ) sitter i den innersta kretsen i sitt partis centralstyrelse. Men de har ändå inget begripit säger de, alternativt inte lyckats övertyga sina partikamrater om att centrumbeslutet var fel. Blekt agerande om man vill utrycka sig diskret! Och det luktar illa att komma nu i efterhand o beklaga sig.
Det märkliga är att vi har fått behålla en så skicklig politiker som Kjell E i Årjängs kommun under så lång tid. Att ingen har "head-huntat" honom till det privata näringslivet eller mer centrala politiska positioner!
NWT "avslöjar" också att ett utlandsbaserat fastighetsföretag köpt ICA-fastigheten i centrum.
Jaha, so what? Har de begått något brott eller vad? Köpet ingick i en affär som omfattade ett antal ICA-fastigheter i västra Sverige och kan knappast misstänkas ha kommit till stånd för att svindla Årjäng.
Det finns två saker man kan anklaga Kjell E (KSAU) för.
1. Man valde att ta 6,5 miloner av pensionsfonderna för aktieköp i hotellet. Det är möjligt att det ur ekonomisk synvinkel är god affär, men demokratiskt helt fel eftersom det strider emot den fastlagda policyn.
2. Kjell E hade inte rätt att göra affärer på delegation på mer än 50.000 kr och han gjorde en på 60.000 kr. Detta är sakligt sett felaktigheter och det är väl bara att erkänna och försöka rätta till. Dags att kalla in två pudlar kanske?
Nu kan jag väl anklagas för att enögt försvara Kjells agerande, men jag måste beundra en persons uppenbara yrkesskicklighet i politik när jag ser den och det oavsett partifärg.
Jag köper för den skull inte allt som Kjell E och de styrande i Årjäng gör. För något år sedan tog jag (och andra) strid mot ett dåligt förslag till skolledarorganisation och det slängdes i papperskorgen. Nu har jag skrivit ett medborgarförslag där jag är kritisk till att man låtit kommunens skollokaler förfalla under många år, till att man har låtit kommunala lokaler stå outnyttjade samtidigt som vi på min skola klättrar på varandra i trängsel och att man envisas med att laga och lappa skolor istället för att bygga nytt som passar till dagens skolundervisningsformer. Det förslaget är mottaget av kommunfullmäktige och i vederbörlig ordning remitterat åt olika håll o kanter för yttrande före beslut.
Jag får väl avsluta denna kommunpolitiska drapa med att säga att det jag skriver är enbart mina egna åsikter och att de bygger på vad jag läst i NWTs artiklar i ärendet 28:e april respektive 30 april. Artikelförfattarna är Arne Skorup och Jens Magnusson.
Med häpnad läser jag NWTs "avslöjande" artikelserie om det nya centrumbygget i Årjäng. Jag har läst de två artiklarna om o om igen för att hitta det man säger sig vilja avslöja men jag hittar det inte. Det man "avslöjar" är att Kjell Ericsson är en himla skicklig politiker och att oppositionsledarna gör mycket släta figurer i det här sammanhanget, men jag antar att det inte var avsikten.
Har det gått för fort?
Jag fattar inte på vilket sätt. NWT skrev om detta i december 2005 och först nu börjar man bygga. Under en period i mellantiden har centrumförslaget varit utställt för allmänheten att tycka om. Man har fått in synpunkter från en person, en boende i Karlanda utanför Årjäng! Oppositionsledaren för ( s ) har varit delaktig i besluten o haft information hela vägen men inte haft invändningar. Lite sent att komma o ångra nu och skylla på att hon blev övertalad av Kjell E. (Är det inte det politik handlar om; övertalning?)
Oppositionsledaren för ( v) hade kritiska synpunkter säger hon men valde att göra annat då saken skulle upp till beslut.. Och det var väl lika bra det för hon hade ju inte lyckats övertyga sina partivänner om kritiken utan var ensam om den och då är det väl tveksamt om hon ska driva den. Hon sitter väl i beslutande funktion på mandat från partiet inte för att torgföra personliga åsikter.
Är folk i Årjäng kritiska till centrumförändringen?
Uppenbarligen inte särskilt många eftersom man inte fått in några synpunkter på det utställda förslaget. Och som sagt ingen i politisk opposition har protesterat. Många tycker nog att torget har varit rätt så fult, knappast något torg, mer en rejäl parkeringsplats med en bunkerliknande byggnad till bokhandel i mitten. Och ett troll som möjligtvis kan betraktas som en ful-kul kitschig leksak. Jag tror att ett nytt torg har förutsättningar att bli snyggare, att få det fulare än det gamla vore något av en prestation. Om man bemödar sig lite så kan det bli ett snyggt blickfång från E 18 och från hotellet.
Har Kjell E. kört över folk?
I artiklarna kan man utläsa att Kjell har lyckats övertyga omgivningen om att det här är bra och också sytt ihop lösningar som kunnat omfattas av olika parter, både i förhållande till de företag som agerar här och i förhållande till kommunpolitikerna och till Årjängsborna. Mycket skickligt att lyckas med det konststycket på så kort tid. Här visar Kjell verkligen sin styrka som politiker; att samla många olika viljor, gripa de tillfällen som ges på vägen, kunna ändra färdriktning när det behövs, välja rätt beslutsforum, utnyttja sitt enorma kontaktnät, inte låta ett ärende fastna på vägen, tänka stort och affärsmässigt, ge sig själv handlingsfrihet genom att få mandat att agera utifrån en avsiktsförklaring istället för ett bindande beslut, osv, osv.
Här agerar en mycket skicklig politiker och om jag inte hade vetat om det förut, så skulle jag ha fått reda på det nu efter NWTs "avslöjande" artiklar. Och de personer Kjell E. har som oppositionsledare i Årjängs kommun är inga duvungar i branschen. Ledaren för (s ) är yrkespolitiker som landstingsråd i Värmland och ledaren för ( v ) sitter i den innersta kretsen i sitt partis centralstyrelse. Men de har ändå inget begripit säger de, alternativt inte lyckats övertyga sina partikamrater om att centrumbeslutet var fel. Blekt agerande om man vill utrycka sig diskret! Och det luktar illa att komma nu i efterhand o beklaga sig.
Det märkliga är att vi har fått behålla en så skicklig politiker som Kjell E i Årjängs kommun under så lång tid. Att ingen har "head-huntat" honom till det privata näringslivet eller mer centrala politiska positioner!
NWT "avslöjar" också att ett utlandsbaserat fastighetsföretag köpt ICA-fastigheten i centrum.
Jaha, so what? Har de begått något brott eller vad? Köpet ingick i en affär som omfattade ett antal ICA-fastigheter i västra Sverige och kan knappast misstänkas ha kommit till stånd för att svindla Årjäng.
Det finns två saker man kan anklaga Kjell E (KSAU) för.
1. Man valde att ta 6,5 miloner av pensionsfonderna för aktieköp i hotellet. Det är möjligt att det ur ekonomisk synvinkel är god affär, men demokratiskt helt fel eftersom det strider emot den fastlagda policyn.
2. Kjell E hade inte rätt att göra affärer på delegation på mer än 50.000 kr och han gjorde en på 60.000 kr. Detta är sakligt sett felaktigheter och det är väl bara att erkänna och försöka rätta till. Dags att kalla in två pudlar kanske?
Nu kan jag väl anklagas för att enögt försvara Kjells agerande, men jag måste beundra en persons uppenbara yrkesskicklighet i politik när jag ser den och det oavsett partifärg.
Jag köper för den skull inte allt som Kjell E och de styrande i Årjäng gör. För något år sedan tog jag (och andra) strid mot ett dåligt förslag till skolledarorganisation och det slängdes i papperskorgen. Nu har jag skrivit ett medborgarförslag där jag är kritisk till att man låtit kommunens skollokaler förfalla under många år, till att man har låtit kommunala lokaler stå outnyttjade samtidigt som vi på min skola klättrar på varandra i trängsel och att man envisas med att laga och lappa skolor istället för att bygga nytt som passar till dagens skolundervisningsformer. Det förslaget är mottaget av kommunfullmäktige och i vederbörlig ordning remitterat åt olika håll o kanter för yttrande före beslut.
Jag får väl avsluta denna kommunpolitiska drapa med att säga att det jag skriver är enbart mina egna åsikter och att de bygger på vad jag läst i NWTs artiklar i ärendet 28:e april respektive 30 april. Artikelförfattarna är Arne Skorup och Jens Magnusson.
Sverigedemokraternas framgångar - varningssignal!
Sd har framgångar överallt i Sverige. Det borde vara en varningsklocka för de etablerade demokratiska partierna. De måste nog på ett helt annat sätt lyssna på "vanligt folk" och inte låta sig styras av anställda välutbildade tjänstemän när förslag o riktlinjer ska skrivas fram. Och man bör sluta upp med att driva igenom "o-populistiska", korkade beslut genom att på egen hand forska fram ett lämpligt "vetenskapligt" stöd.
Om man blir alltför skrivbordsstyrd riskerar man att förlora kontakten med verkligheten. Sånt kan resultera i en skolpolitik typ den som socialdemokraterna har genomdrivit, (tvärs emot den allmänna opinionen,) de senaste decennierna.Den har enbart utformats av skolbyråkrater, efter teoretiska resonemang som inte håller på lång sikt i praktiken. Nu erkänner till o med Mona Sahlin det.
Men det kommer först nu, i elfte timmen, efter det att Jan Björklund blivit något av en Messias för dem som drabbats värst av socialdemokraternas skolblundrar.
Kanske borde de etablerade partierna skaffa sig en "vanligt-folk-koll" på det man torgför och på diverse dokument innan de lämnar kanslierna. Att vara populistisk har ju länge betraktats med förakt, men det handlar ju i princip om att faktiskt ta hänsyn till vad vanliga människor tycker. Det borde ju finnas gränser för skrivbordsprodukternas härjningar.
Jag menar inte att man ska försöka styra ett land efter opinioner som kan blossa upp tillfälligt, för det funkar ju inte heller, men inte så sällan genomdrivs beslut som saknar förankring på lång sikt bland vanligt folk och det bäddar för extrempartier. Socialdemokraternas skolpolitik är ett bra exempel på detta, likaså rovdjurspolitken och i viss mån invandrarpolitiken.
Det här resonemanget har jag fört på slottetbloggen också, men eftersom det känns väsentlig så tog jag det även hit och utvidgade det lite.
Om man blir alltför skrivbordsstyrd riskerar man att förlora kontakten med verkligheten. Sånt kan resultera i en skolpolitik typ den som socialdemokraterna har genomdrivit, (tvärs emot den allmänna opinionen,) de senaste decennierna.Den har enbart utformats av skolbyråkrater, efter teoretiska resonemang som inte håller på lång sikt i praktiken. Nu erkänner till o med Mona Sahlin det.
Men det kommer först nu, i elfte timmen, efter det att Jan Björklund blivit något av en Messias för dem som drabbats värst av socialdemokraternas skolblundrar.
Kanske borde de etablerade partierna skaffa sig en "vanligt-folk-koll" på det man torgför och på diverse dokument innan de lämnar kanslierna. Att vara populistisk har ju länge betraktats med förakt, men det handlar ju i princip om att faktiskt ta hänsyn till vad vanliga människor tycker. Det borde ju finnas gränser för skrivbordsprodukternas härjningar.
Jag menar inte att man ska försöka styra ett land efter opinioner som kan blossa upp tillfälligt, för det funkar ju inte heller, men inte så sällan genomdrivs beslut som saknar förankring på lång sikt bland vanligt folk och det bäddar för extrempartier. Socialdemokraternas skolpolitik är ett bra exempel på detta, likaså rovdjurspolitken och i viss mån invandrarpolitiken.
Det här resonemanget har jag fört på slottetbloggen också, men eftersom det känns väsentlig så tog jag det även hit och utvidgade det lite.
Hakelius om Leijonborg - en höjdare!
Krönikör Hakelius i Aftonbladet är svår att motstå. Hans suveräna språkbehandling och skarpa intellekt får ofta mungiporna att gå i höjden hos läsaren. Idag onsdag skriver han om Folkpartiet o Leijonborgs avgång.
Först drar han parallelller med romarrikets sätt att hantera sina kejsare och deras avgång.
"Svensk politik tillåter inte giftmord, annat än i undantagsfall, men när folkpartiets Stockholmsdistrikt i måndags efterlyste en "nytändning", hade man antagligen känt doften av arsenik, om inte arsenik vore doftlös"
Hakelius beskriver det som en "klassisk palatskupp"
"Det är sådant här som gör folkpartister intressanta. Man kan ana det när man läser Dagens Nyheters ledarsida eller Herbert Tingstens memoarer.
Folkpartister är städade på ytan, rationella på gränsen till robotlika, men på insidan döljer sig en ålkista av slingrande passioner, förräderier och vendettor. Bara den oförsiktige vänder ryggen mot en folkpartist, utan att bära kevlarväst"
Därefter går parallellerna tillbaka igen till romarrikets liderliga kejsarhustru Messalina. Och till sist undrar H. om Leijonborgs spända och plågade röst kommer att mjukna "nu när han inte längre tvingas kryssa mellan förrädare och lönnmördare". Och han påminner Björklund om att kejsar Nero upphöjde sin föregångare till Gud så fort han fick makten.
Fast jag undrar vad kan Björklund göra för Leijonborg? Göra honom till Gud går väl inte, knappast ens ärkebiskop. Men han kan lära av en annan känd partiledare och göra honom till ambassadör i Brasilien? Det är väl är så nära giftbägaren man kan komma utan att att använda den rent fysiskt!
Bye, bye Leijonborg!
Han hör ju inte till mina favoriter i alliansen precis så jag sörjer inte. Runar Patriksson, vår kände forkpartistiske f.d. riksdagsman, pläderar ju vilt för en sammanslagning mellan centern och folkpartiet. Han brukar ta samarbetet i Årjäjngs kommun som exempel på hur bra det går att samarbeta inom borgligheten och han vill att Maud Olofsson ska bli ledare för alltsammans.
Men det funkar ju inte. Folkpartiet drar ju sina väljare till alliansen(lärare, nykterister, liberaler, småreligiösa) och centern sina (rovdjursdrabbade, landsbygdsbor, småföretagare, kommunpolitiker). Båda skulle förlora sin tjusning vid en sammanslagning och bara tyna bort. Liksom ta ut varandra! Det finns ingen vargdrabbad som skulle rösta på folkpartiet som vill ha tusentals vargar i Sverige.
Om Leijonborg är lika sterberaktig nu som när jag lärde känna honom som ledare i Sveriges Förenade Studentkårer för några decennier sedan så är hans avgång inget att sörja. Han har verkligen aldrig gjort något annat än sysslat med politik. Det blir ju i längden smalt och andefattigt. Ett helt liv utan verklig substans utan normala referensramar. Jag kände honom inte personligen, det menade jag inte. Jag satt med i centralstyrelsen för det som var blivande lärares studerandeorganisation på den tiden. (Vi fick inte vara med i den vanliga studentkåren). Och vi arbetade på ett samarbete med SFS som det hette då så jag hade anledning att höra honom tala ibland och även tala med honom ibland. Men det var knappast annat än ytligt.
Och jag har aldrig fixat de där små skumduttarna av saliv i mungiporna. Det har inte varit så ofta nu på senaste tiden, kanske det med regeringsställning följer med folk som fixar sånt. Men när duttarna börjar dyka upp så slutar jag genast att höra vad karln säger. Jag bara stirrar som förhäxad på munnen och undrar om de ska komma och hur stora de ska bli den här gången och om han verkligen inte känner när de kommer och hur han kan le med dem och....... Fast egentligen inser jag att det är synd om honom. Han kan ju inte rå för..............
Och så hoppas jag på Björklund förstås. Han som allt mer framträder som skolans Messias. Han som ska rädda oss. Den förste på decennier som talar klarspråk om skolan och vågar göra något åt eländet. Åtminstone försöka!
Om han blir lika mycket av en "doer" som partiledare så är partiledarbytet en hit för folkpartiet. SEn har jag ingen aning om huruvida han vinglar till höger eller vänster i partifalangerna. Och det struntar jag i så länge han säger kloka saker om skolan och är beredd att ta strid för oss som jobbar där och som studerar där.
Vilken tror Ni är den största lappen på vår anslagstavla på skolan just nu? Jo, en förstoring av en liten notis om att Björklund vill avskaffa IUP ( Individuella Undervisningsplaner!) och jag vill bara påpeka att jag varken förstorat eller hängt upp den. Men jag gillar den! Och den ger oss alla hopp om en väg ut ur snårskogen av planer och utvärderingar.
Men det funkar ju inte. Folkpartiet drar ju sina väljare till alliansen(lärare, nykterister, liberaler, småreligiösa) och centern sina (rovdjursdrabbade, landsbygdsbor, småföretagare, kommunpolitiker). Båda skulle förlora sin tjusning vid en sammanslagning och bara tyna bort. Liksom ta ut varandra! Det finns ingen vargdrabbad som skulle rösta på folkpartiet som vill ha tusentals vargar i Sverige.
Om Leijonborg är lika sterberaktig nu som när jag lärde känna honom som ledare i Sveriges Förenade Studentkårer för några decennier sedan så är hans avgång inget att sörja. Han har verkligen aldrig gjort något annat än sysslat med politik. Det blir ju i längden smalt och andefattigt. Ett helt liv utan verklig substans utan normala referensramar. Jag kände honom inte personligen, det menade jag inte. Jag satt med i centralstyrelsen för det som var blivande lärares studerandeorganisation på den tiden. (Vi fick inte vara med i den vanliga studentkåren). Och vi arbetade på ett samarbete med SFS som det hette då så jag hade anledning att höra honom tala ibland och även tala med honom ibland. Men det var knappast annat än ytligt.
Och jag har aldrig fixat de där små skumduttarna av saliv i mungiporna. Det har inte varit så ofta nu på senaste tiden, kanske det med regeringsställning följer med folk som fixar sånt. Men när duttarna börjar dyka upp så slutar jag genast att höra vad karln säger. Jag bara stirrar som förhäxad på munnen och undrar om de ska komma och hur stora de ska bli den här gången och om han verkligen inte känner när de kommer och hur han kan le med dem och....... Fast egentligen inser jag att det är synd om honom. Han kan ju inte rå för..............
Och så hoppas jag på Björklund förstås. Han som allt mer framträder som skolans Messias. Han som ska rädda oss. Den förste på decennier som talar klarspråk om skolan och vågar göra något åt eländet. Åtminstone försöka!
Om han blir lika mycket av en "doer" som partiledare så är partiledarbytet en hit för folkpartiet. SEn har jag ingen aning om huruvida han vinglar till höger eller vänster i partifalangerna. Och det struntar jag i så länge han säger kloka saker om skolan och är beredd att ta strid för oss som jobbar där och som studerar där.
Vilken tror Ni är den största lappen på vår anslagstavla på skolan just nu? Jo, en förstoring av en liten notis om att Björklund vill avskaffa IUP ( Individuella Undervisningsplaner!) och jag vill bara påpeka att jag varken förstorat eller hängt upp den. Men jag gillar den! Och den ger oss alla hopp om en väg ut ur snårskogen av planer och utvärderingar.
Medias ansvar när barn far illa!
Monica Dahlström - Lannes diskuterar medias ansvar när barn far illa i en debattartikel i Aftonbladet idag 22/4 07.
Hon menar att ytterst är ansvaret för misshandlade barn socialtjänstens men att media måste vara medvetet om sitt ansvar när de går in på området.
Hon tar upp ett fall, även det i Vetlanda, i början på 90-talet. Media kritiserade hårt ett korrekt omhändertagande av lilla Ida 2 år. Efter medias påtryckningar lämnades hon tillbaka till föräldrarna och två veckor senare hittades hon död i sin säng.
Hon tar också upp Oskarshamnsfallet där ett barn barn omhändertogs från ett par förståndshandikappade föräldrar och efter Josefssons mediadrev lämnades tillbaka. Men föräldrarna klarade inte av det. En erfaren socialdirektör, Hjördis Flodström - Nilsson, som granskade fallet i Oskarshamn åt Josefsson men delade inte Josefssons åsikt och ströks ur programmet. Hon skrev i DN: "Janne Josefsson ljuger och bedrar och lyckas dölja hela sanningen för svenska folket. Han berättar en historia som aldrig hänt, och en lagstadgad skyldighet att ingripa till ett barns skydd förvandlas till ett ont uppsåt".
Monica D-L diskuterar om medias agerande i tidigare fall kan ha bidragit till att Louise fick leva alltför länge under så dåliga förhållanden. Och hon avslutar artikeln:
"Louise är tyvärr inte ensam. Det finns många barn som just nu bönar och ber om hjälp. Och som ropar för döva öron".
Hon menar att ytterst är ansvaret för misshandlade barn socialtjänstens men att media måste vara medvetet om sitt ansvar när de går in på området.
Hon tar upp ett fall, även det i Vetlanda, i början på 90-talet. Media kritiserade hårt ett korrekt omhändertagande av lilla Ida 2 år. Efter medias påtryckningar lämnades hon tillbaka till föräldrarna och två veckor senare hittades hon död i sin säng.
Hon tar också upp Oskarshamnsfallet där ett barn barn omhändertogs från ett par förståndshandikappade föräldrar och efter Josefssons mediadrev lämnades tillbaka. Men föräldrarna klarade inte av det. En erfaren socialdirektör, Hjördis Flodström - Nilsson, som granskade fallet i Oskarshamn åt Josefsson men delade inte Josefssons åsikt och ströks ur programmet. Hon skrev i DN: "Janne Josefsson ljuger och bedrar och lyckas dölja hela sanningen för svenska folket. Han berättar en historia som aldrig hänt, och en lagstadgad skyldighet att ingripa till ett barns skydd förvandlas till ett ont uppsåt".
Monica D-L diskuterar om medias agerande i tidigare fall kan ha bidragit till att Louise fick leva alltför länge under så dåliga förhållanden. Och hon avslutar artikeln:
"Louise är tyvärr inte ensam. Det finns många barn som just nu bönar och ber om hjälp. Och som ropar för döva öron".
Josefsson och socialen i Vetlanda igen då
Allt som handlar om hur och varför socialen i Vetlanda gjort som den har gjort blir ju hypoteser och därför ganska meningslösa att spekulera i. Det som döljs i tystnadsplikt kommer aldrig fram till oss.
Grundfrågan blir ju; har de handlat fel utifrån rådande lagstiftning med de signaler man fick om hur den här flickan hade det? Och har de gjort grundläggande fel så ska väl det, hoppas jag, rannsakas i någon rättslig instans där allas röst får bli hörd. Socialförvaltningen ska inte dömas av en skrikande lynchmobb som är resultatet av en medial avrättning genomförd till de höga tittarsiffrornas lov. Tack o lov så har vi inte den typen av rättsskipning i Sverige.
Jag försvarar alltså inte det socialförvaltningen har gjort eller eventuellt inte har gjort. Jag försvarar bara deras rätt till en schysst bedömning i rätt instans. Men jag vill inte ge mig in och diskutera deras agerande, eftersom jag aldrig får tillräckligt mycket info för att göra en bra bedömning. Via media får jag det def. inte.
Det jag diskuterar i mitt förra blogginlägg är Josefssons agerande och hans journalistik, inget annat.
Janne Josefsson är vidrig!
Jag såg inte det berömda teveprogrammet med Janne Josefsson o Adaktusson och jag såg heller inte programmet om Louise, men jag har läst i efterhand.
Det är så sorgligt att ett barn blir så illa behandlad av sina föräldrar, för hon är självklart sviken av båda. Ingen av dem har brytt sig om hur hon mår utan haft fullt upp med sina egna miserabla liv. Och självklart har kommunen gjort fel som låtit detta pågå.
Men medias skildring av hur en socialförvaltning hanterat ett ärende blir alltid halv. För ingen av de anställda eller dess politiker kan gå ut i media och säga ett enda ord om hur de skött fallet, varför man valt att göra si eller så. Ingen kan med en enda stavelse försvara sig eftersom man har tystnadsplikt. Och jag undrar om det är detta faktum som fått Janne Josefsson att specialisera sig på den här typen av fall. Socialarbetare är enkla byten, det går bra att sparka på dem när de redan är golvade också. Och det finns ingen hejd på vilken hämndlystnad som går att piska fram. Josefsson nöjer sig inte med att avslöja, det ska förnedras och smulas sönder till minsta beståndsdelen.
Vi ska ha klart för oss att Janne Josefsson är inte riddaren som kommer med svärdet i hand för att rädda ett utsatt barn. Han är primo ute efter att göra slagfärdig TV. Han säger själv ungefär att vid en bestämd tidpunkt när han höll på och gjorde inspelningen så förstod han att just det här programmet kommer att slå.
Det är när han säger det som den sista delen av glorian faller ner. Hans enda syfte är att göra ett program som piskar upp en lynchstämning mot någon eller några. Hämnd ska utkrävas, huvuden ska falla och de anklagade har inte rätt att ens ha en försvarsadvokat. Josefsson är polis, åklagare och domare i en person. Barn som Louise är bara Josefssons verktyg i en solkig bransch.
Jag håller med Britta SVensson när hon i sin krönika i Expressen igår, fredag 13 april kräver att Josefsson ska granskas.
Gubben mot klimatströmmen!
Sverige är ju ett litet land och det brukar bara rymmas en åsikt åt gången sägs det. Och jag är böjd att hålla med ibland. Därför blir det så uppfriskande när någon ställer sig helt på tvären som Totte Wallin gör i en spetsig krönika i NWT 2 / 4 07. Det märkliga är att krönikan publicerats med sitt kontroversiella innehåll.
Han funderar på om klimathotet är en naturlig variantion på jorden eller om det verkligen är orsakat av människan. Jag kan inte låta bli att återge delar av krönikan här:
"Är det bara jag som ser det religiösa i miljörörelsen och framför allt i klimathoten med meteorologerna som våra nya teologer och undergångsförkunnare. De gröna khmererna!
Där kristendomen förr kunde ge oss förlåtelse och försoning, vad kan då miljörörelsen erbjuda? Jag går in på Naturskyddsföreningens hemsida och ser att jag kan avge ett miljölöfte! Om det finns miljökloster med kravnunnor vet jag inte men man kan köpa avlatsbrev, så kallade utsläppsrätter på samma hemsida"
Totte Wallin ifrågasätter den forskning som teorierna om klimathotet bygger på:
"Hela dystopin och undergångstankarna bygger på scenarier från datamodeller så trubbiga att solstrålningen, den som ligger bakom tidigare klimatförändringar inte ryms i modellerna."
Han beskriver också i krönikan hur vi hade ett larm om säl- och skogsdöd på 80-talet. Vägverket valde exempelvis att sänka hastigheten på motorvägar till 90 km för att rädda det som var hotat.
forts citat ur krönikan:
"Att säldöden visade sig vara ett valpvirus har "förkunnarna" från miljöorganisationerna talat tyst om. Värre är att kunskapen om den överdrivna skogsdöden fanns redan då men ingen publicerade de entydiga rönen. "Inte ett enda träd har dött av försurning i Sverige" "
Jag har ingen aning om huruvida han har rätt i sin skepsis eller inte. Jag är inte påläst om klimatet. Men det måste alltid vara nyttigt för en fråga att många synpunkter kommer fram och att "sanningar" ifrågasätts, även de som för tillfället betraktas som heliga.
Efter ett antal år av engagemang i rovdjursfrågor i vår familj så har vi fått se hur man exempelvis på Naturvårdsverket ganska oblygt fabricerat de "forskningsresultat" som för tillfället varit "nödvändiga" för att kunna fatta populistiska men märkliga beslut. (Tack Alliansen för tankar om att statliga myndigheter inte ska forska!)Vi hade väl många gånger önskat att media granska bättre också. Jag har alltså inga illusioner kvar när det gäller vare sig forskning i naturvårdens namn eller medias opartiska bevakning.
Wallin påstår också att 40 % av journalistkåren hör hemma hos vänstern eller miljöpartiet. Jag vet inte om det heller är sant men jag skulle inte vara helt förvånad.
Jag skrattar åt hans jämförelse med det religiösa. Jag brukar roa mig med att jämföra det ekonomiska begreppet "marknaden" med medeltidens kristna förkunnelse: Prästerna ersatta av ekonomiska experter som säger sig kunna uttolka vad marknaden vill och inte vill. Och som låter hoten vina över hög och låg om man inte inrättar sig efter marknaden. Marknaden som egentligen inte finns, den är endast en trosprodukt precis som kristenheten. Men detta är första gången jag ser en jämförelse mellan religion och miljöhot.
Tja, vad ska man tro. Jag låter det hela bero o tröstar mig med att jag lever på ett sånt sätt att jag kan ha ganska gott miljösamvete och klimatsamvete, men utan överdrifter åt något håll.
Han funderar på om klimathotet är en naturlig variantion på jorden eller om det verkligen är orsakat av människan. Jag kan inte låta bli att återge delar av krönikan här:
"Är det bara jag som ser det religiösa i miljörörelsen och framför allt i klimathoten med meteorologerna som våra nya teologer och undergångsförkunnare. De gröna khmererna!
Där kristendomen förr kunde ge oss förlåtelse och försoning, vad kan då miljörörelsen erbjuda? Jag går in på Naturskyddsföreningens hemsida och ser att jag kan avge ett miljölöfte! Om det finns miljökloster med kravnunnor vet jag inte men man kan köpa avlatsbrev, så kallade utsläppsrätter på samma hemsida"
Totte Wallin ifrågasätter den forskning som teorierna om klimathotet bygger på:
"Hela dystopin och undergångstankarna bygger på scenarier från datamodeller så trubbiga att solstrålningen, den som ligger bakom tidigare klimatförändringar inte ryms i modellerna."
Han beskriver också i krönikan hur vi hade ett larm om säl- och skogsdöd på 80-talet. Vägverket valde exempelvis att sänka hastigheten på motorvägar till 90 km för att rädda det som var hotat.
forts citat ur krönikan:
"Att säldöden visade sig vara ett valpvirus har "förkunnarna" från miljöorganisationerna talat tyst om. Värre är att kunskapen om den överdrivna skogsdöden fanns redan då men ingen publicerade de entydiga rönen. "Inte ett enda träd har dött av försurning i Sverige" "
Jag har ingen aning om huruvida han har rätt i sin skepsis eller inte. Jag är inte påläst om klimatet. Men det måste alltid vara nyttigt för en fråga att många synpunkter kommer fram och att "sanningar" ifrågasätts, även de som för tillfället betraktas som heliga.
Efter ett antal år av engagemang i rovdjursfrågor i vår familj så har vi fått se hur man exempelvis på Naturvårdsverket ganska oblygt fabricerat de "forskningsresultat" som för tillfället varit "nödvändiga" för att kunna fatta populistiska men märkliga beslut. (Tack Alliansen för tankar om att statliga myndigheter inte ska forska!)Vi hade väl många gånger önskat att media granska bättre också. Jag har alltså inga illusioner kvar när det gäller vare sig forskning i naturvårdens namn eller medias opartiska bevakning.
Wallin påstår också att 40 % av journalistkåren hör hemma hos vänstern eller miljöpartiet. Jag vet inte om det heller är sant men jag skulle inte vara helt förvånad.
Jag skrattar åt hans jämförelse med det religiösa. Jag brukar roa mig med att jämföra det ekonomiska begreppet "marknaden" med medeltidens kristna förkunnelse: Prästerna ersatta av ekonomiska experter som säger sig kunna uttolka vad marknaden vill och inte vill. Och som låter hoten vina över hög och låg om man inte inrättar sig efter marknaden. Marknaden som egentligen inte finns, den är endast en trosprodukt precis som kristenheten. Men detta är första gången jag ser en jämförelse mellan religion och miljöhot.
Tja, vad ska man tro. Jag låter det hela bero o tröstar mig med att jag lever på ett sånt sätt att jag kan ha ganska gott miljösamvete och klimatsamvete, men utan överdrifter åt något håll.
ÅRETS APRILSKÄMT!
Igår, kom årets aprilskämt neddimpande i brevlådan: Värdebeskedet från KPA pension!
De har lyckats med konststycket att föröka mitt tjänstepensionskapital med ca 2000 kr på årsbasis (ungefär 3 % alltså, vilket skulle kunna innebära att den enda förvaltnings som presterats är att pengarna skickats in på ett välförhandlat bankkonto!) Och av de här 2000 kr så går hälften går bort i diverse avgifter!!
Dessutom har man mage att påstå att man placerar för högsta möjliga avkastning och att man har bland de lägsta avgifterna i branschen. Då undrar jag hur det ser ut hos de andra pensionsförvaltarna? Kanske avgifterna överstiger avkastningen och kommer som en räkning tillsammans med värdebesked?
Mer lurad än så här går inte att bli i alla fall och jag förstår att man skickar ut detta vid 1:a april! Det är bara att inse att pension kan vi glömma, vi som är födda runt 1950. Vi kommer att få jobba tills vi stupar. Det var väl planen också när pensionsbeslutet fattades.
De har lyckats med konststycket att föröka mitt tjänstepensionskapital med ca 2000 kr på årsbasis (ungefär 3 % alltså, vilket skulle kunna innebära att den enda förvaltnings som presterats är att pengarna skickats in på ett välförhandlat bankkonto!) Och av de här 2000 kr så går hälften går bort i diverse avgifter!!
Dessutom har man mage att påstå att man placerar för högsta möjliga avkastning och att man har bland de lägsta avgifterna i branschen. Då undrar jag hur det ser ut hos de andra pensionsförvaltarna? Kanske avgifterna överstiger avkastningen och kommer som en räkning tillsammans med värdebesked?
Mer lurad än så här går inte att bli i alla fall och jag förstår att man skickar ut detta vid 1:a april! Det är bara att inse att pension kan vi glömma, vi som är födda runt 1950. Vi kommer att få jobba tills vi stupar. Det var väl planen också när pensionsbeslutet fattades.
GRATTIS ÖMER!!! Presschef hos Mona Sahlin!!
GRATTIS ÖMER till att ha fått jobbet som presschef hos Mona Sahlin!! Det blev offentligt idag! Vi är jätteglada för Din skull ( Ok det är fel parti, men det är smällar vi får ta både Du och vi!). Om nu någon skulle bli presschef så var det naturligtvis Du!! Vi har hållit tummarna för Dig sedan vi hörde att den förre presschefen avgått. Men vi vågade inte riktigt hoppas.
Efter alla våra politiska diskussioner frampå småtimmarna här på Liane eller över en öl någonstans i huvudstaden så vet Du naturligtvis allt om alliansens tankar och strategier men det bjuder vi på.
Normalt så lägger vi inte inte ut bilder på våra vänner, men nu är Du en så offentlig person att Du får stå ut med det. Detta var den första bilden jag hittade, Du och Stockholmssonen bjuder oss på mat vid ett av Era besök här på Liane. Kanske förra sommaren? Det är från köket vid en av våra fiskestugor, den på Brogärdet!
Kramar o grattis från oss här på Liane!
Ps. Ömer är alltså en av Stockholmssonens bästa vänner om nu någon undrar varför en infödd stockholmare befunnit sig på Liane vid ett flertal tillfällen.
Näringsbluffen!
Jag har skrivit om detta hos Tjatis också så jag fortsätter här nu när jag ändå är inne på näring o kost o så.
Jag hör till dem som försörjer hälsokostaffärerna. Enligt uppgift (Tjatis pappa) så har de en suverän mariginal i sin handel och växer upp som svampar ur jorden.
Man kan ju låta sig luras av olika idéer i sin omvärld och jag har valt hälsoköret. Man måste ju tro på nåt.
Men från början handlar det om min zonterapeut. Hon säger att maten inte alls innehåller så mycket näringsämnen som vi tror. Mätningarna härör från femtiotalet någon gång. Då framställdes maten på ett annat sätt, djur och växter stressades inte så. Det vi nu äter är alltså betydligt näringsfattigare och innehåller dessutom en hel flora av märkliga tillsatser som vi vet väldigt lite om effekterna av. Och så innehåller maten transfetter som är förfärligt farliga enligt en dansk forskare i ett av gårdagens teveprogram. De är förbjudna i Danmark och danskarna kan inte fatta varför "förbuds-SVerige" tillåter eländet. Enligt forskarens tester fungerar inte branschens påstådda självsanering heller. Det fullkomligt kryllar av transfetter i ICAs och IKEAs (?) hyllor.
Kontentan av det hela är att vi behöver tillskott av vitaminer och mineraler. Och jag köper vitaminer och mineraler för stora pengar. Funderar ibland på om det vore enklare att inte jobba så mycket utan använda de här pengarna till att gå ner i tjänst istället för att på så vis bli mindre stressad och därmed få en bättre näringsbalans. För om man stressar eller äter för mycket av något näringsämne så blir det obalans och det är heller inte bra. Så det så!
Jag raljerar naturligtvis nu. Egentligen tror jag mer på min zonterapeut än på den samlade näringsforskareliten (för vem betalar den? Zonterapeuten betalar jag!). Och jag vet att jag behöver exempelvis kalk för att kompensera för att jag inte äter mjölkprodukter och B12 för det är lite skröpligt med det i vår släkt
Jag hör till dem som försörjer hälsokostaffärerna. Enligt uppgift (Tjatis pappa) så har de en suverän mariginal i sin handel och växer upp som svampar ur jorden.
Man kan ju låta sig luras av olika idéer i sin omvärld och jag har valt hälsoköret. Man måste ju tro på nåt.
Men från början handlar det om min zonterapeut. Hon säger att maten inte alls innehåller så mycket näringsämnen som vi tror. Mätningarna härör från femtiotalet någon gång. Då framställdes maten på ett annat sätt, djur och växter stressades inte så. Det vi nu äter är alltså betydligt näringsfattigare och innehåller dessutom en hel flora av märkliga tillsatser som vi vet väldigt lite om effekterna av. Och så innehåller maten transfetter som är förfärligt farliga enligt en dansk forskare i ett av gårdagens teveprogram. De är förbjudna i Danmark och danskarna kan inte fatta varför "förbuds-SVerige" tillåter eländet. Enligt forskarens tester fungerar inte branschens påstådda självsanering heller. Det fullkomligt kryllar av transfetter i ICAs och IKEAs (?) hyllor.
Kontentan av det hela är att vi behöver tillskott av vitaminer och mineraler. Och jag köper vitaminer och mineraler för stora pengar. Funderar ibland på om det vore enklare att inte jobba så mycket utan använda de här pengarna till att gå ner i tjänst istället för att på så vis bli mindre stressad och därmed få en bättre näringsbalans. För om man stressar eller äter för mycket av något näringsämne så blir det obalans och det är heller inte bra. Så det så!
Jag raljerar naturligtvis nu. Egentligen tror jag mer på min zonterapeut än på den samlade näringsforskareliten (för vem betalar den? Zonterapeuten betalar jag!). Och jag vet att jag behöver exempelvis kalk för att kompensera för att jag inte äter mjölkprodukter och B12 för det är lite skröpligt med det i vår släkt
Fett-triumf!
Nu har gubben fått sin revansch! Han har i alla år, så länge jag kan minnas, hävdat att fett inte är farligt för människokroppen och att framför allt smör och mjölk är bra.
Nu verkar han få rätt. Ett teveprogram visade att fett inte var boven egentligen när det gäller fetmaepidemin, utan att det kan vara andra faktorer som spelar in.
Minns när jag inte alls åt socker eller sockrade produkter under en period. Då kunde jag äta hur mycket som helst men vikten rasade i alla fall. Jag fick en känsla av att fetter gav mättnadskänsla under längre tid, jag blev inte hungrig, slapp ha insulinprduktion som åkte opp och ner och orsakade trötthet. Kanske gick det åt en massa energi att smälta fettet när kroppen inte samtidigt tillfördes socker som kunde vara bränsle.
Det skulle i så fall stämma med den allra senaste forskningen som hävdar att det är kolhydraterna som är skumma, inte fettet.
Nu verkar han få rätt. Ett teveprogram visade att fett inte var boven egentligen när det gäller fetmaepidemin, utan att det kan vara andra faktorer som spelar in.
Minns när jag inte alls åt socker eller sockrade produkter under en period. Då kunde jag äta hur mycket som helst men vikten rasade i alla fall. Jag fick en känsla av att fetter gav mättnadskänsla under längre tid, jag blev inte hungrig, slapp ha insulinprduktion som åkte opp och ner och orsakade trötthet. Kanske gick det åt en massa energi att smälta fettet när kroppen inte samtidigt tillfördes socker som kunde vara bränsle.
Det skulle i så fall stämma med den allra senaste forskningen som hävdar att det är kolhydraterna som är skumma, inte fettet.
Jordbruksministerns bild!
Så här glad blev Eskil när han fick bilden som jag lagt ut på bloggen förut; där han sköt älgen för Nikita 2003 i Ockelbo. På baksidan hade Roland satt in en teckning av älgen som han inte fick skjuta på den jakten :-)
Det är gubben, Roland, som ger honom bilden och vårt kommunalråd Kjell Ericsson som står bakom.
Den här bilden är tagen i Årjäng på det landsbygdsmöte som hölls i dag på eftermiddagen kl 16.00.
Eskil Erlandsson meddelar rovdjursbeslutet
Jordbruksministern meddelar ändringen av jaktförordningen paragraf 28 vilken medger att rovdjur får skjutas i nödvärn även utanför hägn för att försvara hundar o tamdjur. Beslutet om den här ändringen av jaktförordningen är tidsbegränsat till att gälla två år på försök.
Presskonferensen går av stapeln kl 13.00 idag torsdag i Karlstad på Conferenscentre. De som sitter till höger om ministern är landshövding Eva Ericsson och kommunalrådet i Årjäng Kjell Ericsson.
Eskil Erlandsson gillar trav
Vi har en jordbruksminister som gillar trav också, inte bara jakt. Han skulle alltså passa utmärkt här i Årjäng, om han nu inte redan hade en gård på småländska höglandet. Lite skog har han kvar men mycket blåste Gudrun ner.
Här avslutar han besöket i Årjäng med en guidad rundtur i Nordiska travmuseet.
Kvinnor - mer demokratiska?
En kvinnlig bekant berättade om ett fenomen på hennes arbetsplats.
De flesta anställda är kvinnor på hennes jobb, men det finns även ett par manliga på avdelningen. Inbyggt i beslutsprocessen finns olika typer av arbetsplatsmöten. Där ska en del frågor diskuteras med alla anställda och chefen. Mötet är i en del ärenden rådgivande och i en del beslutande. Nu inträffar det inte så sällan att man diskuterat en fråga på ett sådant möte och alla tycks överens. Sedan blir beslutet ett helt annat ändå.
Då har det visat sig att ett par av de anställda systematiskt väljer att inte strida för sina åsikter på de här mötena, om de förstår att de har en majoritet emot sig, utan avvaktar bara lugnt mötets slut. Någon dag senare går de till chefen och torgför sin åsikt. Då ändrar sig chefen och beslutar enligt deras framförda önskemål. Det märkliga i sammanhanget är att chefen är en man och de här två anställda som brukar göra så här är också män. Men hon menade inte att de gjorde gemensam sak, utan det kunde lika gärna vara en av dem som gjorde så här för att få beslutet till sin fördel, men taktiken var den samma.
Är detta en slump att det är två män?
Kunde det lika gärna vara kvinnor?
Har det någon betydelse att de två "odemokratiska" medarbetarna och chefen är av samma kön, dvs män?
Är män helt enkelt mer odemokratiska än kvinnor, av naturen liksom?
De flesta anställda är kvinnor på hennes jobb, men det finns även ett par manliga på avdelningen. Inbyggt i beslutsprocessen finns olika typer av arbetsplatsmöten. Där ska en del frågor diskuteras med alla anställda och chefen. Mötet är i en del ärenden rådgivande och i en del beslutande. Nu inträffar det inte så sällan att man diskuterat en fråga på ett sådant möte och alla tycks överens. Sedan blir beslutet ett helt annat ändå.
Då har det visat sig att ett par av de anställda systematiskt väljer att inte strida för sina åsikter på de här mötena, om de förstår att de har en majoritet emot sig, utan avvaktar bara lugnt mötets slut. Någon dag senare går de till chefen och torgför sin åsikt. Då ändrar sig chefen och beslutar enligt deras framförda önskemål. Det märkliga i sammanhanget är att chefen är en man och de här två anställda som brukar göra så här är också män. Men hon menade inte att de gjorde gemensam sak, utan det kunde lika gärna vara en av dem som gjorde så här för att få beslutet till sin fördel, men taktiken var den samma.
Är detta en slump att det är två män?
Kunde det lika gärna vara kvinnor?
Har det någon betydelse att de två "odemokratiska" medarbetarna och chefen är av samma kön, dvs män?
Är män helt enkelt mer odemokratiska än kvinnor, av naturen liksom?
Ingen fast telefoni i Agunnaryd!
Det är mästerligt!! Inte nog med att människorna i de värst stormdrabbade områdena i Småland förlorat sin skog. Nu mister de sina fasta telefoner också.
OCH DET UTAN SÅ MYCKET SOM EN FÖRKLARING!! Bara ett srkriftligt meddelande att de skulle ha beställt ett slags mobilabonnemang. Därefter meddelas bara att det är take it or leave it som gäller. Telefontråden är för alltid klippt! Och det handlar ju inte om att telefonleverantören är konkursmässig precis!!!
Problem med Mona Sahlin!
Jag har problem med Mona Sahlin!
Ja, inte rent fysiskt förstås, men med min bild av henne. Och nu ska hon ju bli partiledare så jag får väl ta itu med den eftersom hon antagligen kommer att synas en del framöver.
Som vanligt så grundar sig min uppfattning om politiker inte på deras politiska företräden eller eventuella tillkortakommanden eftersom jag är snudd på helt ointresserad av partipolitik. Nej, det handlar om den bild av politiker som framtonar i media, deras image, hur de ser ut, deras framträdanden, hur de kommunicerar med folket.
Jag gillade verkligen Mona före Toblerone. Hon var rak och talade enkelt så att alla kunde begripa. Det var inga krångliga omvägar i hennes budskap och hennes blick gick tvärs igenom teverutan in i vardagsrummet. Hon var som tjejen i huset bredvid, berättade också om personliga förluster och sorger, likaväl som glädjeämnen. Man blev liksom bekant med henne. Sen var hon ju kvinna förstås och det var ju ett klart plus i mina ögon. Det har länge varit dags för en kvinnlig partiledare / statsminister.
Men i samband med Toblerone så hände något. Det hade inget med själva Tobleronegrejerna att göra, men Mona S. blev förändrad efter det. Eller var det min bild av henne som ändrade sig? Jag blir osäker.
För nu var hon inte likadan längre. Plötsligt började hon tala mekaniskt utan att ansiktet var med. Det var som en stel mask, likadan hela tiden. Hon hade lärt sig kisa lite med ögonen, le och lägga huvuvdet på sned på ett inställsamt sätt samtidigt som hennes mun sa allvarliga och arga saker. Men ansiktet hade inte längre kontakt med budskapet. Ögonen som tidigare gått rätt in, var nu beslöjade av distans. Den hårda sminkningen som tidigare skvallrat om en modern och djärv kvinna var nu bara för mycket och matchade inte det inställsamma smått vädjande kroppsspråket. Denna image rimmade i så fall väl med antydningar i pressen att hon blivit GPs lilla dörrmatta, speciellt efter det att Margot Wallström gått i taket och lämnat alltsammans.
Fast jag hoppas att det ska gå över, att hon ska bli som hon var förut!! Och jag hoppas att hon samlar på sig många kvinnliga goda medarbetare. Hon kommer att behöva det. Kommer just från ett samtal med en god vän som talat med en kvinnlig filmmakare som svor på att aldrig mer göra film tillsammans med män. De ska bara ta kommandot och tjafsa fast de inget begriper och de går över lik för att göra karriär. Jag känner i o för sig inga sådana män, men det betyder ju inte att de inte finns !
Just nu kan jag bara tycka synd om Mona S eftersom hon verkar vara något slags fjärde eller femtehandsval att döma av tidningsskriverier igen. Det borde vara lätt förödmjukande, fast som luttrad poliker så accepterar man kanske det utan att reagera invärtes. Det är väl inte så enkelt. att vara valberedning heller. Runt yviga ledare, som GP, brukar ju bildas ett visst tomrum och det tar tid att fylla ut det vid deras avgång.
Ja, inte rent fysiskt förstås, men med min bild av henne. Och nu ska hon ju bli partiledare så jag får väl ta itu med den eftersom hon antagligen kommer att synas en del framöver.
Som vanligt så grundar sig min uppfattning om politiker inte på deras politiska företräden eller eventuella tillkortakommanden eftersom jag är snudd på helt ointresserad av partipolitik. Nej, det handlar om den bild av politiker som framtonar i media, deras image, hur de ser ut, deras framträdanden, hur de kommunicerar med folket.
Jag gillade verkligen Mona före Toblerone. Hon var rak och talade enkelt så att alla kunde begripa. Det var inga krångliga omvägar i hennes budskap och hennes blick gick tvärs igenom teverutan in i vardagsrummet. Hon var som tjejen i huset bredvid, berättade också om personliga förluster och sorger, likaväl som glädjeämnen. Man blev liksom bekant med henne. Sen var hon ju kvinna förstås och det var ju ett klart plus i mina ögon. Det har länge varit dags för en kvinnlig partiledare / statsminister.
Men i samband med Toblerone så hände något. Det hade inget med själva Tobleronegrejerna att göra, men Mona S. blev förändrad efter det. Eller var det min bild av henne som ändrade sig? Jag blir osäker.
För nu var hon inte likadan längre. Plötsligt började hon tala mekaniskt utan att ansiktet var med. Det var som en stel mask, likadan hela tiden. Hon hade lärt sig kisa lite med ögonen, le och lägga huvuvdet på sned på ett inställsamt sätt samtidigt som hennes mun sa allvarliga och arga saker. Men ansiktet hade inte längre kontakt med budskapet. Ögonen som tidigare gått rätt in, var nu beslöjade av distans. Den hårda sminkningen som tidigare skvallrat om en modern och djärv kvinna var nu bara för mycket och matchade inte det inställsamma smått vädjande kroppsspråket. Denna image rimmade i så fall väl med antydningar i pressen att hon blivit GPs lilla dörrmatta, speciellt efter det att Margot Wallström gått i taket och lämnat alltsammans.
Fast jag hoppas att det ska gå över, att hon ska bli som hon var förut!! Och jag hoppas att hon samlar på sig många kvinnliga goda medarbetare. Hon kommer att behöva det. Kommer just från ett samtal med en god vän som talat med en kvinnlig filmmakare som svor på att aldrig mer göra film tillsammans med män. De ska bara ta kommandot och tjafsa fast de inget begriper och de går över lik för att göra karriär. Jag känner i o för sig inga sådana män, men det betyder ju inte att de inte finns !
Just nu kan jag bara tycka synd om Mona S eftersom hon verkar vara något slags fjärde eller femtehandsval att döma av tidningsskriverier igen. Det borde vara lätt förödmjukande, fast som luttrad poliker så accepterar man kanske det utan att reagera invärtes. Det är väl inte så enkelt. att vara valberedning heller. Runt yviga ledare, som GP, brukar ju bildas ett visst tomrum och det tar tid att fylla ut det vid deras avgång.