Janne Josefsson är vidrig!
Jag såg inte det berömda teveprogrammet med Janne Josefsson o Adaktusson och jag såg heller inte programmet om Louise, men jag har läst i efterhand.
Det är så sorgligt att ett barn blir så illa behandlad av sina föräldrar, för hon är självklart sviken av båda. Ingen av dem har brytt sig om hur hon mår utan haft fullt upp med sina egna miserabla liv. Och självklart har kommunen gjort fel som låtit detta pågå.
Men medias skildring av hur en socialförvaltning hanterat ett ärende blir alltid halv. För ingen av de anställda eller dess politiker kan gå ut i media och säga ett enda ord om hur de skött fallet, varför man valt att göra si eller så. Ingen kan med en enda stavelse försvara sig eftersom man har tystnadsplikt. Och jag undrar om det är detta faktum som fått Janne Josefsson att specialisera sig på den här typen av fall. Socialarbetare är enkla byten, det går bra att sparka på dem när de redan är golvade också. Och det finns ingen hejd på vilken hämndlystnad som går att piska fram. Josefsson nöjer sig inte med att avslöja, det ska förnedras och smulas sönder till minsta beståndsdelen.
Vi ska ha klart för oss att Janne Josefsson är inte riddaren som kommer med svärdet i hand för att rädda ett utsatt barn. Han är primo ute efter att göra slagfärdig TV. Han säger själv ungefär att vid en bestämd tidpunkt när han höll på och gjorde inspelningen så förstod han att just det här programmet kommer att slå.
Det är när han säger det som den sista delen av glorian faller ner. Hans enda syfte är att göra ett program som piskar upp en lynchstämning mot någon eller några. Hämnd ska utkrävas, huvuden ska falla och de anklagade har inte rätt att ens ha en försvarsadvokat. Josefsson är polis, åklagare och domare i en person. Barn som Louise är bara Josefssons verktyg i en solkig bransch.
Jag håller med Britta SVensson när hon i sin krönika i Expressen igår, fredag 13 april kräver att Josefsson ska granskas.
Det är möjligt att det är ant det du skriver om Janne Josefsson men det är ändå märkligt att denna flicka fick bo så länge hos sin pappa.
/pimpim
Absolut! Janne Josefssons så kallade journalistik är ett riktigt lågvattenmärke och jag skulle gärna se ett slagfärdigt program, som avslöjade vilka konsekvenser reportagen fått för de drabbade. Och gotta mig när han får smaka sin egen medicin.
Så låg är jag.
Jag såg inte heller programmet men oj vad alla pratar om det hemska som hände,,,undrar om det går i repris?
Ha en skön dag, kramen
Pimpim: Ja, man har absolut gjort fel från kommunens sida. Det jag invänder emot är att vi aldrig får reda på varför det blev så här och om det finns några rimliga förklaringar. De anklagade är dömda utan möjlighet att ens försöka säga något till sitt försvar. För vi vet inte deras sida av saken och då är det inte allsidigt längre utan bara enögt och då är det väldigt vanskligt att döma.
Tjatis: Håller med
Ninni: Jag ska också speja efter en repris. Jag tittar så lite på TV.
Ja ibland har man ingen chans att försvar sig utan bara en sida hörs.
Ha en bra dag nu i vårsolen. /pimpim
Håller med dig till fullo. Det är så tragiskt att ett barn ska behöva lida så fruktansvärt och under så lång tid. Lika eländigt är det med journalister typ Josefsson som bara vill göra ett riktigt scoop.
Tack för ett utomordentligt bra inlägg:)
Pimpim: Det verkar så när det gäller Josefsson i alla fall. Jag har haft en fin dag i vårsolen, äntligen fått plantera.
Solskuggan: Josefssons journalistik håller en låg nivå. Den är väldigt långt ifrån principen om allsidig belysning, vilket dessutom anses extra viktigt i kontroversiella fall som detta.
Missade också programmetoch det är otroligt tragiskt med flickan - men som du säger socialarbetarna kan inte försvara sig helelr pga tystandspikten. Frågan är då hur de blev duperade? För jag kan inte i min vildaste fantasi förstå att de skulle låta et barn bo i en bil permanent, eller ens en kortare tid.
Det jag läsat så vågade inte flickan säga nåt heller, inte förrän hon verkligen kom i från och kände sig trygg.
Sedan brukar ju socialen få på nöten när de oomhädertar i onödan, det blir också stort. Inte lät för dem heller.
Men jag har verkligen svårt att förstå att de skulle LÅTA nåt sådant här hända om de verkligen hade vetat allt! Om så är fallet så ska de verkligen stå till svars...Annars är dte en svår fråga.
Ja, de ska stå till svars i så fall, men i rätt instans och inte i en medial avrättningsprocess eller inför en skrikande lynchmobb. Så ser inte den svenska rättskipningen ut. Men jag skriver mer i ett nytt inlägg.
Du har så fullständigt rätt. (Det gick inte att kommentera i inlägget ovan.) Det du säger borde komma fram mer i media, visst minns vi fallet i Västervik, tror jag det var, den där familjen med dysfunktionella föräldrar som inte kunde ta hand om sitt barn, men fick stora snyftreportage. Arma socialtjänst.
Rutan: Jag minns det fallet och hela tiden när jag själv satt i socialnämnden i vår kommun så såg jag framför mig tidningssidan med bild och namnuppgifterna på alla socialnämndsledamöterna i samband med TVs "slagfärdiga granskning" i detta ärendet. De bara hängdes ut och om jag minns rätt avgick den ena efter den andra. Och jag insåg att nästa gång kan det vara min tur.
Hur ska vi få vettiga och ansvarstagande människor att ställa upp på sådana här nämnduppdrag så länge Josefsson får hålla på?
Jag tror trots allt att Janne J drivs av ett ganska stort mått av socialt patos, att det måste finnas en drivkraft till något annat än att göra bra TV. Det farliga med hans journalistik är att han undergräver det förakt för politiker, och alla typer av makthavare där även en rätt enkel kommunal tjänsteman plötsligt kan bli storskurk i mediaögonen, som vi redan har för mycket av. Och det är slumpen som styr mycket, och cynismen. Kan man hänga ut någon, så häng ut.
JJ skulle lika gärna kunna komma in i ett "Vetlandafall" något senare, när ett barn farit illa efter att föräldrar efter en kamp vunnit rätten att ta hand om det, trots funktionshinder... då hade alla beslut synats ur ett annat perspektiv. "Varför stoppade ni inte..."
När jag gick på Journalisthögskolan skulle alla bli samhällskritiska journalister, det hette inte grävande då. Vi skulle avslöja samhällets baksidor och lyfta fram "den lilla människan". Vi skulle naturligtvis avslöja maktmissbruk också, men vi fick inte lära oss att varje politiker och varje kommunal tjänsteman var lovligt villebråd bara värda att kasta dynga på. Det har kommit till senare. Det har byggts upp en myt om ett "storebrorserdigsamhälle" - men så fort inte storebror har sett hängs han ut åt gamarna. Hur många gånger har inte socialtjänstemän grillats av journalister för att de "inte gjort något" i fall där de inte ens fått in någon anmälan. Så var det ju t ex i Bobbyfallet där faktiskt ingen anmälan kommit till soc, bara till skolan. Ändå ställdes socialtjänstemän till svars i debattprogram och svaren "vi kan inte gripa in när vi inget vet, vi har inte koll på alla medborgare" möttes med hån.
Kommentarerna till Britta Svenssons inlägg i Expressen var sorgliga. De visade tyvärr att svenska folket vill ha JJ som hjälte och stöd i sitt förakt för "makthavare".
Det blev fel i min förra kommentar. Jag skrev Vetlandafallet, men menade det gamla Västerviksfallet när jag pratade om slumpen.
Annaa: Du skriver att folket vill ha JJ som hjälte. Och där tror jag att Du kommer nära sanningen. Tyvärr tror jag att det inte endast är folket som vill ha honom som hjälte, jag tror att han vill se sig själv som hjälte också.
Jag köper inte Dina tankar om att JJ drivs av socialt patos när han gör TV. Jag tror att han drivs av att dels göra "slagkraftig" TV som han kallar det, dels av lusten att bli just hjälte. Att bli det där åtråvärda som talades om i hans utbildning, den som blir höjd till skyarna som riddaren med det blanka svärdet, den som rycker ut under folkets jubel. För lika mycket som programmen går ut på att dra några i smutsen så går de ut på att glorifiera honom själv som person. Jag upplever väldigt tydligt att den han ger sig ut för att rädda bara är en bifigur, ett redskap. För att nå den totala hjältestatusen så behöver JJ både kunna tillintetgöra någon som han målar upp som makthavare (behöver inte vara det!), själv segra över denne och dessutom få höga tittarsiffror så att hans iscensatta "gladiatorspel" ska ge honom "ära och berömmelse".
Om det var i huvudsak socialt patos så skulle han inte ha tagit upp det här fallet för det var ju redan avklarat. Polisanmälan mot fadern var gjord, Louise var placerad i ett bra familjehem och kunde ha fått gå vidare med att reparera sitt liv. Det var inte JJ som räddade henne till slut utan socialförvaltningen men jag vet inte om ens det blir tydligt i teveprogrammet.
I o med JJs "insats" så tvingas hon nu, istället för en läkeprocess, fläka ut hela sitt elände för svenska folket. Och antar jag förföljas av mindre noggräknade journalister som vill ha hennes "egen version". JJ måste vara medveten om detta och då handlar hans agerande inte om socialt patos.
Inga; jo men för att bli riktig hjälte måste man ju "rädda" någon, eller hur? Det måste finnas någon annan än man själv som tjänar på att en onde dras ned i skiten.
Men oavsett hans tanke så blir ju effekten densamma och den är vi överens om!
Varför många älskar honom är för att han ger sig på de "små" makthavarna. Dem folk i allmähet föraktar mest. Kommunaltjänstemannen, nämndordföranden. Det är alltid enklast att hata den mest som står närmast i makthierarkin, de riktiga makthavarna är så långt borta. Det känns så skönt när JJ ger sig på någon "som tror att han är något", allt i den goda Jantelagens namn.
Det är ju så många vill se socialtjänstemännen - som riddare med dragen lans att rädda den enskilda medborgaren som far illa. Men det är inte så enkelt, de styrs av lagar och andra hänsyn som måste tas. Nästa gång man ser någon som far illa kan man ju ringa JJ direkt, så kommer han redan från början och ställer allt till rätta? Utan det där "krånglet" som är lika med lagar, demokrati, beslutsfattande, erfarenheter mm.
Annaa: Kan bara instämma
Rutan: Precis det jag menar. Det finns ett mindre utrymme för personliga bedömningar i socialtjänstemannens arbete, men det mesta är redan styrt av gällande lagstiftning och vad som framkommer i ett ärende.
Har tyvärr inte heller sett programmet.
Jag håller med om att ska man granska något och föra fram det, måste båda sidor komma till tals men som redan sagts hindrar ju tystnadsplikten.
Sedan tenderar media ofta att bara belysa myndigheters misslyckanden. Väl utfört arbete får sällan eller aldrig någon uppmärksamhet. Kanske är det så att tittarna sviker om det handlar om något bra? Om så är fallet, kan man undra vad det beror på.
Skulle verkligen vilja se programmet...
(Kunde inte kommentera på nästa inlägg)
Flaskis: Nej tyvärr så kommer de goda exemplen aldrig fram, hjältemod i det tysta. För det finns också!