Heltäckande slöja ok...
... enligt DO att ha i jobb med barn. Man menar att eftersom kvinnan har gått sin barnskötarutbildning och klarat den så är det därmed klart att hon inte har blivit diskriminerad. Kommuner har därmed inte rätt att stänga heltäckta kvinnor från utbildning med inriktning mot jobb med barn. Till saken hör att kommunen ville stänga av kvinnan direkt men lovade henne att få gå kvar tills DO kommit med sitt beslut och det tog alltså hela utbildningstiden. (?) Moment 22?
Det är fel tycker jag att man nu ger klartecken till heltäckande slöja i jobb med barn. Pedagogiskt arbete är i högsta grad ett kommunikationsjobb och kommunicerar gör vi till allra största delen med kroppen och mimiken, mer faktiskt än med det talade språket. En människa som är stum kan inte heller få jobba pedagogiskt, det vore orimligt. Det vore också fel att anställa någon som inte talar barnens språk. Det handlar inte om diskriminering av religion utan om relevanta krav inför en yrkesutbildning. Och man kan, om man hårddrar det hela, säga att en kvinna med heltäckande slöja är att betrakta som till stor del språklös tillsammans med barnen. Vi har dessutom hörselskadade barn som måste få möjlighet till läppavläsning och avläsning av mimik.
Jag kan föreställa mig att den här kvinnan det gäller kan jobba / praktisera på en avdelning när ingen man finns närvarande för då kan hon säkert ta bort slöjan. Och därmed klara sig igenom en utbildning om hon har tur. Men hur gör arbetsgivaren då om det kommer en man och söker jobb på den avdelning där den ¨täckta kvinnan jobbar / praktiserar? Ska han då nekas jobb där för att det finns en kvinna där som inte kan göra sitt jobb om det finns en man närvarande? Situationen blir då märklig, för att inte säga helt ohållbar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/do-fel-stanga-av-elev-som-bar-sloja_5759951.svd
Det är fel tycker jag att man nu ger klartecken till heltäckande slöja i jobb med barn. Pedagogiskt arbete är i högsta grad ett kommunikationsjobb och kommunicerar gör vi till allra största delen med kroppen och mimiken, mer faktiskt än med det talade språket. En människa som är stum kan inte heller få jobba pedagogiskt, det vore orimligt. Det vore också fel att anställa någon som inte talar barnens språk. Det handlar inte om diskriminering av religion utan om relevanta krav inför en yrkesutbildning. Och man kan, om man hårddrar det hela, säga att en kvinna med heltäckande slöja är att betrakta som till stor del språklös tillsammans med barnen. Vi har dessutom hörselskadade barn som måste få möjlighet till läppavläsning och avläsning av mimik.
Jag kan föreställa mig att den här kvinnan det gäller kan jobba / praktisera på en avdelning när ingen man finns närvarande för då kan hon säkert ta bort slöjan. Och därmed klara sig igenom en utbildning om hon har tur. Men hur gör arbetsgivaren då om det kommer en man och söker jobb på den avdelning där den ¨täckta kvinnan jobbar / praktiserar? Ska han då nekas jobb där för att det finns en kvinna där som inte kan göra sitt jobb om det finns en man närvarande? Situationen blir då märklig, för att inte säga helt ohållbar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/do-fel-stanga-av-elev-som-bar-sloja_5759951.svd
KD ...
... försöker nu göra om sossetricket = välta partiledningen efter valet! KD gjorde ju också ett skröpligt val och har anledning till självrannsakan.
Undrar just när det ska börja mullra i Centerpartiet? Maud Olofsson har en stark ställning i (c) men hennes linje att flirta med storstadsväljarna har inte gett några valframgångar (man kan på goda grunder anta att riksdagsplatsen räddades av storebrorsröster!) och storstadsinriktningen är lindrigt uttryckt impopulär i vida kretsar inne i partiet. Många vill ha en återgång till fokus på landsbygd, jord och skog, miljövänlig energi, infrastruktur i hela landet, regionalpolitik osv. De områdenas väljare saknar idag politiskt alternativ.
http://www.expressen.se/nyheter/1.2203232/k-g-bergstrom-hotet-mot-hagglund
Undrar just när det ska börja mullra i Centerpartiet? Maud Olofsson har en stark ställning i (c) men hennes linje att flirta med storstadsväljarna har inte gett några valframgångar (man kan på goda grunder anta att riksdagsplatsen räddades av storebrorsröster!) och storstadsinriktningen är lindrigt uttryckt impopulär i vida kretsar inne i partiet. Många vill ha en återgång till fokus på landsbygd, jord och skog, miljövänlig energi, infrastruktur i hela landet, regionalpolitik osv. De områdenas väljare saknar idag politiskt alternativ.
http://www.expressen.se/nyheter/1.2203232/k-g-bergstrom-hotet-mot-hagglund
Jytte Guteland SSU-ordföranden ...
... imponerar när jag nu läser rätt mycket kommentarer runt (s)-krisen. Hon verkar vara en oerhört skärpt tjej, intelligent, om man nu får använda ett sånt ord. När hon uttalar sig i teve så kan man också konstatera att hon går fram i rutan, eller hur man brukar uttrycka det. En del människor passar liksom i teve, de ser trovärdiga och lugna ut. Fredrik Reinfeldt är ju en sån. Han orubbligt vänliga ansiktstuttryck ser bra ut i teve men kan bli lite maskartat i verkligheten. Jytte är alltså en mediaperson med vänligt stål i blicken och hon ger ett stabilt intryck, hon utstrålar självförtroende. Jag misstänker att om man väljer henne till partiordförande så skulle det rasa in massor av nya väljare till partiet, unga som väntat på sin kandidat. Och väljare som hoppas på en förändring i politiken. Jag inser samtidigt att Mona S aldrig gett intryck av att vara smart, men å andra sidan är inte smartness någon förutsättning för att bli en framgångsrik politiker. I politik krävs mer av social kompetens och förmåga att driva igenom sin vilja.
Eftersom (s) inte är mitt parti så hoppas jag alltså att man inte väljer Jytte utan hellre den grötmyndige Baylan. Han skulle effektivt skrämma bort anhängare av partiet. ;-)). Han skulle kunna bli en effektiv valarbetare för Alliansen.
Eftersom (s) inte är mitt parti så hoppas jag alltså att man inte väljer Jytte utan hellre den grötmyndige Baylan. Han skulle effektivt skrämma bort anhängare av partiet. ;-)). Han skulle kunna bli en effektiv valarbetare för Alliansen.
Ungdomssatsning inom (s) ...
... efter Mona Sahlin, kan gynna Jytte Guteland SSU ordförande och Kenny Svensson aktiv SSU:are från Årjäng. Kan tänka mig att det även skulle gynna Årjängs nyaste riksdagsledamot Gunilla Svantorp (s). Hon har ju ivrigt drivit ungdomars rätt att få en plats i det politiska livet. En klok satsning tror jag och det vore roligt om en årjängspolitiker får flyt in i rikspolitiken. Hon är ju också ny och inte besudlad av gamla lojaliteter inom partiet, det kan vara en fördel en dag som idag. Ser på hennes blogg att hon valt att inte ta ställning i den här striden utan avvaktat utgången. Det är bara att gratulera. Gunilla är en skicklig politiker och har satsat stenhårt på en politisk karriär, både genom sin utbildning och sina politikeruppdrag. Det är inte otänkbart att de politiska motståndarna i Årjäng är glada att se henne ockuperad av rikspolitik istället för kommunpolitik. ;-).
Årjäng har ju under många år haft politiker med i riksdagen; Kjell Ericsson (c), Runar Patriksson (f.p.) och nu Gunilla Svantorp (s). Kanske är det en vass och framgångsrik kommunpolitik som bäddar väl mot politiska framgångar.
Årjäng har ju under många år haft politiker med i riksdagen; Kjell Ericsson (c), Runar Patriksson (f.p.) och nu Gunilla Svantorp (s). Kanske är det en vass och framgångsrik kommunpolitik som bäddar väl mot politiska framgångar.
Knivarna slipas inom (s). Uppdaterat kl18.30
Nu håller det på, ett avgörande möte i socialdemokratiska partiet, mötet som är förutsättningslöst och utan dagordning.
Det spelar ingen roll vilket parti det handlar om eller vem som drabbas. Jag känner instinktiv motvilja mot den avrättning av partiledare o partiledning som nu pågår öppet inför hela svenska folket. Det måste göra oerhört ont i Mona Sahlin som säger sig älska partiet. Jag känner medlidande med henne som nu får oerhört mycket stryk av sitt parti.
Naturligtvis är det så att en person i Mona Sahlins position får fiender, märkligt vore det annars. Politik är att driva igenom vilja, både den egna och den kollektiva. Politik är att kämpa inom sitt parti men också kunna växla spår och kämpa utåt mot andra partier. Några måste alltså lida nederlag när någon annan vinner majoritet för sin linje. I varje ledares kölvatten finns ett antal missnöjda förlorare och nu slipar Monas fiender knivarna, både inom och utom partiet. Politik är att alltid jobba ut över okänt vatten, mot framtiden utan att ha facit i hand. Kvalificerade gissningar och en god vilja att göra rätt är de bästa följeslagarna.
De kommer fram ur buskagen, klagar och hotar. Antagligen är de flesta av dem kända redan innan som Mona-kritiker, men säkert dyker det upp några nya som plötsligt vänder kappan efter vinden i hopp om ett politiskt liv efter extrakongressen där ny ledning ska väljas. Jag kan bara gissa att det är de som gör mest ont, de som hon kan ha trott var lojala men som plötsligt hugger i ryggen. Eller åtminstone börjar att ifrågasätta. Suck: "Även Du min Brutus".
Just nu är det proppen ur och klagomålen / ångern väller ut: SSU skäller vilt över personerna i partiledningen och kräver Monas uttryckliga avgång, Helle Klein skäller över SSU o menar att de inte får göra (s) till sandlåda med sina krav, Mona och Thomas Östros och andra ledande sossar tävlar i att ångra den förda politiken (det var fel att kräva fastighetsskatt, att kräva bort med RUT, vilja ha värnskatt för förmögna, att inte ha en näringspolitik, att fokusera för mycket på bidragsbehövande, att gorma över friskolor, fel att samarbeta med MP o V, fel att fortsätta vara nära lierade med LO, för dåligt utbildad partiledare, osv osv).
Så nu har partiet vare sig ledning eller politik och ingen anstormning av väljare heller. Antagligen måste man återerövra det hela i den ordningen, först en ledning som är handlingskraftig och stark, en ny Göran Persson - typ som kan sätta ner foten? Det behöver vara någon som har brett förtroende inom partiet, som kan vara positiv och se framåt. Sedan kommer jobbet att ta fram en ny politik och till sist försöka få tillbaka väljarna. Om det nu inte är så att väljarna försvunnit med naturlig avgång som jag beskrev i förra inlägget på det här temat. Arbetarna i landet blir allt färre och inte ens de arbetare som finns kvar är självklart sossar, var tredje röstar på annat parti om jag minns rätt.
Uppdaterat 17.25 Nu är det klart, Mona Sahlin böjer sig för kraven från SSU och andra. Hon tar inte mer stryk, avgår alldeles självmant i början på det här mötet, men leder processen fram till extrakongressen i mars, då en ny ledning ska väljas. Jag tänkte spontant att det måste bli ett helvete att fungera som partiledare fram tills dess, men så ser det inte ut. Media o andra anslår nu direkt en försonlig ton, Mona framställs på bilder som en sympatisk leende person. Så var det inte den senaste veckan, då man letat fram de allra argaste och mest arroganta bilderna man kunnat leta upp. Nu när hon avgått så möts hon av en slags sympati från alla håll. Det känns bra, hon har i alla fall ägnat hela sitt liv åt partiet och socialdemokratin.
Bland efterträdarna som är möjliga har jag tänkt bort Jytte Guteland, eftersom hon är SSU-ordförande och väldigt ung för en sån uppgift. Men när jag läser hennes mogna och kloka kommentare så undrar jag. Kanske vore det ett sätt att lösa den gordiska knuten, att välja Guteland till partiordförande. En ung person, en tjej, en positiv person, en som inte är befläckad av gamla intriger, en ´person som skulle dra massor av unga människor till partiet oavsett hur politiken ser ut. Det vore en kick uppåt om hon får de rätta personerna vid sin sida, personer som har det hon saknar, erfarenhet. Men viktigt är ändå att hon i så fall blir suverän.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mona-sahlin-avgar_5671219.svd
http://www.expressen.se/nyheter/1.2212935/mona-sahlin-avgar-som-partiledare
http://www.dn.se/nyheter/sverige/mona-sahlin-avgar-1.1208287
http://svt.se/2.22620/1.2234002/statsvetaren_mycket_olyckligt&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Inrikesnyheter+%28svt.se+-+Inrikesnyheter%29
http://www.expressen.se/nyheter/1.2212955/har-ar-de-hetaste-namnen-att-ta-over-efter-sahlin
http://www.dn.se/nyheter/politik/hon-hade-kunnat-sitta-kvar-1.1208308
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8123594.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8123637.ab
Det spelar ingen roll vilket parti det handlar om eller vem som drabbas. Jag känner instinktiv motvilja mot den avrättning av partiledare o partiledning som nu pågår öppet inför hela svenska folket. Det måste göra oerhört ont i Mona Sahlin som säger sig älska partiet. Jag känner medlidande med henne som nu får oerhört mycket stryk av sitt parti.
Naturligtvis är det så att en person i Mona Sahlins position får fiender, märkligt vore det annars. Politik är att driva igenom vilja, både den egna och den kollektiva. Politik är att kämpa inom sitt parti men också kunna växla spår och kämpa utåt mot andra partier. Några måste alltså lida nederlag när någon annan vinner majoritet för sin linje. I varje ledares kölvatten finns ett antal missnöjda förlorare och nu slipar Monas fiender knivarna, både inom och utom partiet. Politik är att alltid jobba ut över okänt vatten, mot framtiden utan att ha facit i hand. Kvalificerade gissningar och en god vilja att göra rätt är de bästa följeslagarna.
De kommer fram ur buskagen, klagar och hotar. Antagligen är de flesta av dem kända redan innan som Mona-kritiker, men säkert dyker det upp några nya som plötsligt vänder kappan efter vinden i hopp om ett politiskt liv efter extrakongressen där ny ledning ska väljas. Jag kan bara gissa att det är de som gör mest ont, de som hon kan ha trott var lojala men som plötsligt hugger i ryggen. Eller åtminstone börjar att ifrågasätta. Suck: "Även Du min Brutus".
Just nu är det proppen ur och klagomålen / ångern väller ut: SSU skäller vilt över personerna i partiledningen och kräver Monas uttryckliga avgång, Helle Klein skäller över SSU o menar att de inte får göra (s) till sandlåda med sina krav, Mona och Thomas Östros och andra ledande sossar tävlar i att ångra den förda politiken (det var fel att kräva fastighetsskatt, att kräva bort med RUT, vilja ha värnskatt för förmögna, att inte ha en näringspolitik, att fokusera för mycket på bidragsbehövande, att gorma över friskolor, fel att samarbeta med MP o V, fel att fortsätta vara nära lierade med LO, för dåligt utbildad partiledare, osv osv).
Så nu har partiet vare sig ledning eller politik och ingen anstormning av väljare heller. Antagligen måste man återerövra det hela i den ordningen, först en ledning som är handlingskraftig och stark, en ny Göran Persson - typ som kan sätta ner foten? Det behöver vara någon som har brett förtroende inom partiet, som kan vara positiv och se framåt. Sedan kommer jobbet att ta fram en ny politik och till sist försöka få tillbaka väljarna. Om det nu inte är så att väljarna försvunnit med naturlig avgång som jag beskrev i förra inlägget på det här temat. Arbetarna i landet blir allt färre och inte ens de arbetare som finns kvar är självklart sossar, var tredje röstar på annat parti om jag minns rätt.
Uppdaterat 17.25 Nu är det klart, Mona Sahlin böjer sig för kraven från SSU och andra. Hon tar inte mer stryk, avgår alldeles självmant i början på det här mötet, men leder processen fram till extrakongressen i mars, då en ny ledning ska väljas. Jag tänkte spontant att det måste bli ett helvete att fungera som partiledare fram tills dess, men så ser det inte ut. Media o andra anslår nu direkt en försonlig ton, Mona framställs på bilder som en sympatisk leende person. Så var det inte den senaste veckan, då man letat fram de allra argaste och mest arroganta bilderna man kunnat leta upp. Nu när hon avgått så möts hon av en slags sympati från alla håll. Det känns bra, hon har i alla fall ägnat hela sitt liv åt partiet och socialdemokratin.
Bland efterträdarna som är möjliga har jag tänkt bort Jytte Guteland, eftersom hon är SSU-ordförande och väldigt ung för en sån uppgift. Men när jag läser hennes mogna och kloka kommentare så undrar jag. Kanske vore det ett sätt att lösa den gordiska knuten, att välja Guteland till partiordförande. En ung person, en tjej, en positiv person, en som inte är befläckad av gamla intriger, en ´person som skulle dra massor av unga människor till partiet oavsett hur politiken ser ut. Det vore en kick uppåt om hon får de rätta personerna vid sin sida, personer som har det hon saknar, erfarenhet. Men viktigt är ändå att hon i så fall blir suverän.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mona-sahlin-avgar_5671219.svd
http://www.expressen.se/nyheter/1.2212935/mona-sahlin-avgar-som-partiledare
http://www.dn.se/nyheter/sverige/mona-sahlin-avgar-1.1208287
http://svt.se/2.22620/1.2234002/statsvetaren_mycket_olyckligt&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Inrikesnyheter+%28svt.se+-+Inrikesnyheter%29
http://www.expressen.se/nyheter/1.2212955/har-ar-de-hetaste-namnen-att-ta-over-efter-sahlin
http://www.dn.se/nyheter/politik/hon-hade-kunnat-sitta-kvar-1.1208308
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8123594.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8123637.ab
Inlägget om Röda Havet stormar ...
... , dvs socialdemokraternas kris, här nedan har jag uppdaterat utifrån tidningsskriverier senaste dygnet, med tyckanden och länkar. Ville bara nämna det om någon till äventyrs skulle vara intresserad.
Senare idag kommer det inlägg om hur det gick med oljefotklafsplastpåse-metoden från TT. Jag ägnade mig åt den igår kväll i lite utvecklad form.
Slutligen vill jag puffa för att man kan få frukost på vår lanthandel idag, på ICA Sillerud och dessutom goda råd av dietist Annelie Ohlin. (Stavar nog inte så)
Senare idag kommer det inlägg om hur det gick med oljefotklafsplastpåse-metoden från TT. Jag ägnade mig åt den igår kväll i lite utvecklad form.
Slutligen vill jag puffa för att man kan få frukost på vår lanthandel idag, på ICA Sillerud och dessutom goda råd av dietist Annelie Ohlin. (Stavar nog inte så)
Socialdemokraternas kris ...
... är svårt att komma runt. Media har ju kastat sig över den, som en hungrig hund över ett köttstycke.
Det var inte lätt att efterträda Göran Persson, som med sin dominanta ledarstil skapat ett stort tomrum runt sig. Det demokratiska maskineriet blev under hans år vid makten ringrostigt och rätt betydelselöst. Det märks nu i bristen på ledaraspiranter, åtminstone självklara såna. När G.Ps egen kandidat Anna Lindh så tragiskt blev borta, så var det tomt. Favoriten nummer ett idag, Margot vill inte (säger hon i alla fall) och näste man, Bodström har dabbat sig genom sin amerikaresa, vilken upplevs som ett svek. Och Mona själv har på något sätt fått en loser-stämpel, möjligen oförtjänt. Det kan verkligen bli hela havet stormar som det uttrycks i pressen. Jag vet inte vem som kan glädjas åt detta mer än mediaföretagen. Kungen kanske, som slipper mediafokus på sig själv. MP o V kanske som troligen kan fånga upp s-väljare som tröttnar på bråket.
Om man ser till politiken istället för till person, så kan man möjligtvis fundera över om socialdemokraterna och centern har begått samma misstag; man har svikit sina kärnväljare; arbetarna respektive landsbygdsbefolkningen. Och det straffade sig i valet.
Sossarna, det gamla arbetarpartiet, har mest värnat om de människor som inte arbetar, dvs de som är arbetslösa, pensionerade och sjukskrivna. Det behöver ju inte vara fel för de kan också behöva ett parti, men därmed har nog många gamla sossar , som arbetar, känt sig bortglömda. Sen kan man alltid hävda att det blir allt färre som identifierar sig som arbetare. En hel del har blivit tjänstemän istället och har sin politiska hemvist på annat håll; något slags naturlig avgång ur partiet.
När det gäller centern så har partiet tappat fokus på landsbygdsfrågorna i rikspolitiken och därmed förlorat sin kärntrupp av väljare. Där kan man väl också fundera över om det haft betydelse att det snart inte finns några bönder kvar längre i Sverige, bara stora jordbruksföretag vars ägare kanske oftare är moderater; även det en naturlig avgång.
Det här med politik är inte lätt och jag är glad för att jag inte är Mona Sahlin. Hon kommer att få slita ont nu fram till den avgörande extrakongressen. Hon och partiet kommer att få föra sin interna maktkamp, kanske inte alltid så snygg, i media inför öppen ridå.
Gissningsvis blir det också hård belastning på (s) - pressavdelning. Glada är vi att vi fick träffa Ömer innan det här brakade lös. Jag antar att Hemingwayhelger på Liane får anstå till nästa jaktsäsong nu. Men inbjudan är stående om andrum gives!
Uppdaterat lördag: Delat ledarskap kanske vore nåt framöver. Det kommer onekligen att bli en tung uppgift att lugna det stormande havet och få skutan på stadig kurs igen och möjligen kan det behövas fler som delar på det jobbet, personer både inom och utom riksdagsarbetet. Toppnamnet inom partiet kan enbart ska syssla med att bygga parti igen, inte vara riksdagsman. Det skulle i så fall kunna vara Thomas Bodström. Då måste nog andranamnet vara en kvinna, allt annat vore omöjligt. Kanske den garvade teflonkvinnan Margareta Winberg, hon som till och med överlevde att GP deporterade henne till Sydamerika när hon blev för populär hos folket. Östros som nu konverterar i fråga om fastighetsskatten (o en del annat!) skulle kanske bli nr 3. Hur som helst så kan man anta att de här tre, om det blir en trojka, inte får bråka sinsemellan, de måste vara 100 % eniga. Bara en sån sak. För intriger, tjuv- och rackarspel kan man nog inte lägga mer energi / mediabelysning på.
http://www.expressen.se/kronikorer/kgbergstrom/1.2211487/k-g-bergstrom-hela-havet-stormar-och-skepparen-mona-klarar-inte-kursen
http://www.expressen.se/nyheter/1.2211635/monas-fel-fran-borjan-till-slut
Norah4u har fyndigt döpt det här till Röda Havet stormar
Det var inte lätt att efterträda Göran Persson, som med sin dominanta ledarstil skapat ett stort tomrum runt sig. Det demokratiska maskineriet blev under hans år vid makten ringrostigt och rätt betydelselöst. Det märks nu i bristen på ledaraspiranter, åtminstone självklara såna. När G.Ps egen kandidat Anna Lindh så tragiskt blev borta, så var det tomt. Favoriten nummer ett idag, Margot vill inte (säger hon i alla fall) och näste man, Bodström har dabbat sig genom sin amerikaresa, vilken upplevs som ett svek. Och Mona själv har på något sätt fått en loser-stämpel, möjligen oförtjänt. Det kan verkligen bli hela havet stormar som det uttrycks i pressen. Jag vet inte vem som kan glädjas åt detta mer än mediaföretagen. Kungen kanske, som slipper mediafokus på sig själv. MP o V kanske som troligen kan fånga upp s-väljare som tröttnar på bråket.
Om man ser till politiken istället för till person, så kan man möjligtvis fundera över om socialdemokraterna och centern har begått samma misstag; man har svikit sina kärnväljare; arbetarna respektive landsbygdsbefolkningen. Och det straffade sig i valet.
Sossarna, det gamla arbetarpartiet, har mest värnat om de människor som inte arbetar, dvs de som är arbetslösa, pensionerade och sjukskrivna. Det behöver ju inte vara fel för de kan också behöva ett parti, men därmed har nog många gamla sossar , som arbetar, känt sig bortglömda. Sen kan man alltid hävda att det blir allt färre som identifierar sig som arbetare. En hel del har blivit tjänstemän istället och har sin politiska hemvist på annat håll; något slags naturlig avgång ur partiet.
När det gäller centern så har partiet tappat fokus på landsbygdsfrågorna i rikspolitiken och därmed förlorat sin kärntrupp av väljare. Där kan man väl också fundera över om det haft betydelse att det snart inte finns några bönder kvar längre i Sverige, bara stora jordbruksföretag vars ägare kanske oftare är moderater; även det en naturlig avgång.
Det här med politik är inte lätt och jag är glad för att jag inte är Mona Sahlin. Hon kommer att få slita ont nu fram till den avgörande extrakongressen. Hon och partiet kommer att få föra sin interna maktkamp, kanske inte alltid så snygg, i media inför öppen ridå.
Gissningsvis blir det också hård belastning på (s) - pressavdelning. Glada är vi att vi fick träffa Ömer innan det här brakade lös. Jag antar att Hemingwayhelger på Liane får anstå till nästa jaktsäsong nu. Men inbjudan är stående om andrum gives!
Uppdaterat lördag: Delat ledarskap kanske vore nåt framöver. Det kommer onekligen att bli en tung uppgift att lugna det stormande havet och få skutan på stadig kurs igen och möjligen kan det behövas fler som delar på det jobbet, personer både inom och utom riksdagsarbetet. Toppnamnet inom partiet kan enbart ska syssla med att bygga parti igen, inte vara riksdagsman. Det skulle i så fall kunna vara Thomas Bodström. Då måste nog andranamnet vara en kvinna, allt annat vore omöjligt. Kanske den garvade teflonkvinnan Margareta Winberg, hon som till och med överlevde att GP deporterade henne till Sydamerika när hon blev för populär hos folket. Östros som nu konverterar i fråga om fastighetsskatten (o en del annat!) skulle kanske bli nr 3. Hur som helst så kan man anta att de här tre, om det blir en trojka, inte får bråka sinsemellan, de måste vara 100 % eniga. Bara en sån sak. För intriger, tjuv- och rackarspel kan man nog inte lägga mer energi / mediabelysning på.
http://www.expressen.se/kronikorer/kgbergstrom/1.2211487/k-g-bergstrom-hela-havet-stormar-och-skepparen-mona-klarar-inte-kursen
http://www.expressen.se/nyheter/1.2211635/monas-fel-fran-borjan-till-slut
Norah4u har fyndigt döpt det här till Röda Havet stormar
Kungen ...
... och skandalboken hade jag inte tänkt skriva om alls. Jag bara sällade mig till kören som tyckte att det var synd att han gick ut och kommenterade en bok han inte hade läst och gjorde det på ett sånt sätt att han indirekt bekräftade uppgifter i den. Och i liknande banor gick diskussionen i går kväll med sonen och vänner som ju är yrkesmässiga experter på just detta; vad ska man säga till pressen i olika sammanhang och vad ska man inte säga?
Men så råkade jag läsa Brita Svenssons krönika. Hon tror att det kungen gjorde var helt genialiskt. I förstone en märklig tanke, helt främmande, stick i stäv med mina egna funderingar och allt annat jag läst. Men vid en andra omläsning av texten börjar jag undra om hon kan ha en poäng.
Hon menar att han vann sympati och förståelse genom att gå ut och göra precis det han gjorde; visa sig exakt så mänsklig och osäker som han är, inbjuda det vanliga folket till att dela hans vånda inför avslöjandena och samtidigt lugna alla oroliga med att han hade pratat med familjen om det här men att man tänkte gå vidare vända det numera berömda bladet och att man tänkte inte stämma för förtal.
Kan tänka att Britas slutsatser grundar sig i den storm av sympati för kungen som strömmat in till olika diskussionsfora på nätet (till och med på Aftonbladet!), en storm som rasar över en gangstervärlds försök att profitera på kungens eventuella felsteg begångna för rätt länge sedan. Hon skriver att om han högdraget och fisförnämt bara avfärdat alltsammans genom att läsa upp ett meddelande skrivet av hovets pressavdelning, så hade folkets reaktion blivit en helt annan. Hon menar att kungens presskonferens var ett smart drag genom att den gick direkt till svenska folkets hjärta. Sen frossar media efter helt andra banor, men media är ju nu inte svenska folket. Tack o lov!
Hon har en helt annan vinkling på detta än resten av mediasverige och den är kanske inte hela sanningen, men intressant för att den är annorlunda.
Men så råkade jag läsa Brita Svenssons krönika. Hon tror att det kungen gjorde var helt genialiskt. I förstone en märklig tanke, helt främmande, stick i stäv med mina egna funderingar och allt annat jag läst. Men vid en andra omläsning av texten börjar jag undra om hon kan ha en poäng.
Hon menar att han vann sympati och förståelse genom att gå ut och göra precis det han gjorde; visa sig exakt så mänsklig och osäker som han är, inbjuda det vanliga folket till att dela hans vånda inför avslöjandena och samtidigt lugna alla oroliga med att han hade pratat med familjen om det här men att man tänkte gå vidare vända det numera berömda bladet och att man tänkte inte stämma för förtal.
Kan tänka att Britas slutsatser grundar sig i den storm av sympati för kungen som strömmat in till olika diskussionsfora på nätet (till och med på Aftonbladet!), en storm som rasar över en gangstervärlds försök att profitera på kungens eventuella felsteg begångna för rätt länge sedan. Hon skriver att om han högdraget och fisförnämt bara avfärdat alltsammans genom att läsa upp ett meddelande skrivet av hovets pressavdelning, så hade folkets reaktion blivit en helt annan. Hon menar att kungens presskonferens var ett smart drag genom att den gick direkt till svenska folkets hjärta. Sen frossar media efter helt andra banor, men media är ju nu inte svenska folket. Tack o lov!
Hon har en helt annan vinkling på detta än resten av mediasverige och den är kanske inte hela sanningen, men intressant för att den är annorlunda.
Mediadrevet - det skenheliga kriget mot mutor ...
... pågår fortfarande men har bytt bytesdjur.Offret efter Arkelsten är också en kvinna, vem trodde något annat? De män som bekänt sitt tagande av muta går förstås fria. Nu är det Mona Sahlin som ska förgöras. Hon har varit bjuden på tennis tillsammans med en son till ett värde av 9000 SEK. Hon är ju redan lite tillfufsad av media som kräver hennes avgång. Ja, inte uttryckligen förstås, det får inte tidningar annat än på ledarplats, men man kan ju lägga avgångskraven i någon annans mun. Då går det utmärkt att framföra såna synpunkter även på nyhetsplats.
Bjudresors dilemma.
Nu har jag morrat över det mediadrev som selektivt ägnar sig åt att förgöra unga kvinnor i moralens namn och samtidigt blunda när äldre män gör samma saker. ( Sofia A resp Carl Bildt). Men sakfrågan är också intressant; bjudresor eller inte?
I förstone verkar det självklart; riksdagsledamöter ska inte låta sig bjudas på resor och förmåner om det kan påverka deras beslut på ett otillbörligt sätt, ja eller nåt sånt står det tror jag. Samma korruptionslag gäller för dem som alla andra.
Men om man ägnar mer tankeverksamhet åt detta så är det inte så entydigt längre.
Om Sofia hade rest till Shells information betald av riksdagen, hade det då varit ok? Eller till annan info från oljebolagens lobbyorganisationer? Ska riksdagens pengar användas till att driva oljebolagens lobbying?
Eller hade det varit ok att accptera en inbjudan från ett vindkraftbolag? De är ju också kommersiella. Men kanske anses mer rumsrena än oljebolaget Shell. Och vem ska i så fall bedöma om ett företag är rumsrent eller inte?
Eller hade det varit ok att acceptera en inbjudan från ett icke-vinstdrivande företag / organisation? Visst finns det syföreningar som inte är vinstdrivande. Men det finns ju ett antal lobbyorganisationer som inte alls är vinstdrivande, de kommer alltid att vara en kostnad och de sysslar bara med info / reklam / vara trevliga och påverka.
Är det ok att bli bjuden till en ideéll organisation, och kan man skilja på ideéllt och kommersiellt? WWF har jag tagit upp förut, en organisation som ser ideéll ut men som ägs av privatpersoner i annat land och drivs i stiftelseform (=dold ekonomi), vem vet hur ideéllt det är och vem ska bedöma? Röda korset som använde halva ekonomin till annat än det ideélla? Klädinsamlingsföretaget som jag senast slängde kläder till ser ideéllt ut för det samlar bara in och har ingen vinst, men gissa om företaget de hyr containrarna av tjänar pengar, och lustigt nog så äger pappan insamlingsföretaget och sonen containerföretaget! Insamling och idealitet är big business numera, miljardindustri och många vill vara med och få sin del av kakan.
Ska politiker få ta emot information utifrån, från olika aktörer i samhället direkt eller ska den censureras? Alltså, ska det finnas någon censurmyndighet som talar om vad som är reklam och vad som inte är reklam, vad som är studieresa och vad som inte är studieresa, vad som ska anses innebära ett deltagande från politikerns sida och vad som inte ska räknas som deltagande (någon ansåg att om politikern deltar i mötet och talar så ska det vara ok att bli inbjuden och i så fall hur många minuter ska det vara för att gillas?) osv.
Sammantaget så kan jag tänka mig att det kan vara bra med en diskussion huruvida man kan få fram riktlinjer för riksdagsledamöternas bjudresor, men samtidigt tror jag inte att det är så enkelt så att man kan ta fram bestämmelser som täcker in alla omständigheter i de här sammanhangen. Det kanske måste vara så att det är upp till den enskildes goda omdöme och sen får denne enskilde vara beredd på att bli granskad. Däremot kan jag gilla den amerikanska linjen att allt sånt som är eller som liknar bidrag till partier och politiker ska vara öppet redovisat, varenda slant. Då kan ju sedan väljare / allmänhet själva kolla huruvida besluten är köpta eller inte. Sverige har varit lite mer släpphänt här. Och som man skriver i Svd, politiker är ju ibland valda för att de företräder ett visst intresse, de är inte tjänstemän.
Frågan är hur som helst intressant och inte särskilt väl genomlyst i Sverige.
I förstone verkar det självklart; riksdagsledamöter ska inte låta sig bjudas på resor och förmåner om det kan påverka deras beslut på ett otillbörligt sätt, ja eller nåt sånt står det tror jag. Samma korruptionslag gäller för dem som alla andra.
Men om man ägnar mer tankeverksamhet åt detta så är det inte så entydigt längre.
Om Sofia hade rest till Shells information betald av riksdagen, hade det då varit ok? Eller till annan info från oljebolagens lobbyorganisationer? Ska riksdagens pengar användas till att driva oljebolagens lobbying?
Eller hade det varit ok att accptera en inbjudan från ett vindkraftbolag? De är ju också kommersiella. Men kanske anses mer rumsrena än oljebolaget Shell. Och vem ska i så fall bedöma om ett företag är rumsrent eller inte?
Eller hade det varit ok att acceptera en inbjudan från ett icke-vinstdrivande företag / organisation? Visst finns det syföreningar som inte är vinstdrivande. Men det finns ju ett antal lobbyorganisationer som inte alls är vinstdrivande, de kommer alltid att vara en kostnad och de sysslar bara med info / reklam / vara trevliga och påverka.
Är det ok att bli bjuden till en ideéll organisation, och kan man skilja på ideéllt och kommersiellt? WWF har jag tagit upp förut, en organisation som ser ideéll ut men som ägs av privatpersoner i annat land och drivs i stiftelseform (=dold ekonomi), vem vet hur ideéllt det är och vem ska bedöma? Röda korset som använde halva ekonomin till annat än det ideélla? Klädinsamlingsföretaget som jag senast slängde kläder till ser ideéllt ut för det samlar bara in och har ingen vinst, men gissa om företaget de hyr containrarna av tjänar pengar, och lustigt nog så äger pappan insamlingsföretaget och sonen containerföretaget! Insamling och idealitet är big business numera, miljardindustri och många vill vara med och få sin del av kakan.
Ska politiker få ta emot information utifrån, från olika aktörer i samhället direkt eller ska den censureras? Alltså, ska det finnas någon censurmyndighet som talar om vad som är reklam och vad som inte är reklam, vad som är studieresa och vad som inte är studieresa, vad som ska anses innebära ett deltagande från politikerns sida och vad som inte ska räknas som deltagande (någon ansåg att om politikern deltar i mötet och talar så ska det vara ok att bli inbjuden och i så fall hur många minuter ska det vara för att gillas?) osv.
Sammantaget så kan jag tänka mig att det kan vara bra med en diskussion huruvida man kan få fram riktlinjer för riksdagsledamöternas bjudresor, men samtidigt tror jag inte att det är så enkelt så att man kan ta fram bestämmelser som täcker in alla omständigheter i de här sammanhangen. Det kanske måste vara så att det är upp till den enskildes goda omdöme och sen får denne enskilde vara beredd på att bli granskad. Däremot kan jag gilla den amerikanska linjen att allt sånt som är eller som liknar bidrag till partier och politiker ska vara öppet redovisat, varenda slant. Då kan ju sedan väljare / allmänhet själva kolla huruvida besluten är köpta eller inte. Sverige har varit lite mer släpphänt här. Och som man skriver i Svd, politiker är ju ibland valda för att de företräder ett visst intresse, de är inte tjänstemän.
Frågan är hur som helst intressant och inte särskilt väl genomlyst i Sverige.
Carl Bildt klädde av dem!
Carl Bildt klädde av dem allihop!
Plötsligt stod hela mediadrevet där (DNs ledare idag lördag bl.a.) och alla skenheliga riksdagskollegor till Sofia Arkelsten med rumpan bar, när Carl Bildt erkände ett stort antal bjudresor från olika företag.
Jag lyssnade på radio och fick höra en politisk skribent klaga högljutt på Sofias moral för att minuten senare på reporterns fråga, säga att Carl Bildt, han har integritet han!
Inga följdfrågor, inga vidare undersökningar, inget mediadrev när mannen Carl Bildt, gammal i gamet med ett stort nätverk som skydd, erkänner bjudresor han åkt på och dessutom säger att det har varit bra att åka på bjudresor.
Han har integritet när han erkänner sina bjudresor i efterhand, medan Sofia A som hela tiden varit öppen med sina bjudresor är moraliskt förkastlig. I DN framställs hon dessutom mer eller mindre som naiv och korkad blondin. Men fortfarande faller ingen skugga över Carl Bildt eller andra bjudresenärer!! Det är en ung, blond tjej som ska hängas. Inte de andra. Och sakfrågan korruption eller inte har sjunkit undan, här ska Sofia granskas, hennes lägenhetsbyten och hennes liv. Hon ska krossas till varje pris!
Det här känns som på en skolgård!! Mobbning är lustfyllt, makten berusande. Allt är tillåtet så länge alla (journalister) sparkar samtidigt och de som står bredvid och tittar på (lyssnare, läsare) inte ingriper.
Fatta det, den som kan!
Om jag vore genusforskare så skulle jag genast gripa tag i medias agerande i den här affären och granska det mer systematiskt. För vad beror det på att när Sofia åker på bjudresa så är det omoraliskt / korkat och när Carl Bildt gör det och berättar om det, så är det höjden av integritet?????
Varken Carl B eller Sofia A hör till mina favoriter eller mitt parti, men när jag anar mobbning / förtryck med genusförtecken, antingen det är på skolgården eller i riksdagen så blir jag arg. Mekanismerna bakom är de samma.
Mediadrevet mot Sofia är märkligare än att det förekommer bjudresor, för enligt en enkät gjord för några år sedan så svarar var tredje riksdagsledamot att han / hon åkt på bjudresor. Men nu hukar alla, utom Carl Bildt, och försäkrar att de aldrig skulle komma på tanken att låta sig bjudas och kryddar sina uttalanden med stora oskyldiga ögon och munnar fulla av moralpanik.
Plötsligt stod hela mediadrevet där (DNs ledare idag lördag bl.a.) och alla skenheliga riksdagskollegor till Sofia Arkelsten med rumpan bar, när Carl Bildt erkände ett stort antal bjudresor från olika företag.
Jag lyssnade på radio och fick höra en politisk skribent klaga högljutt på Sofias moral för att minuten senare på reporterns fråga, säga att Carl Bildt, han har integritet han!
Inga följdfrågor, inga vidare undersökningar, inget mediadrev när mannen Carl Bildt, gammal i gamet med ett stort nätverk som skydd, erkänner bjudresor han åkt på och dessutom säger att det har varit bra att åka på bjudresor.
Han har integritet när han erkänner sina bjudresor i efterhand, medan Sofia A som hela tiden varit öppen med sina bjudresor är moraliskt förkastlig. I DN framställs hon dessutom mer eller mindre som naiv och korkad blondin. Men fortfarande faller ingen skugga över Carl Bildt eller andra bjudresenärer!! Det är en ung, blond tjej som ska hängas. Inte de andra. Och sakfrågan korruption eller inte har sjunkit undan, här ska Sofia granskas, hennes lägenhetsbyten och hennes liv. Hon ska krossas till varje pris!
Det här känns som på en skolgård!! Mobbning är lustfyllt, makten berusande. Allt är tillåtet så länge alla (journalister) sparkar samtidigt och de som står bredvid och tittar på (lyssnare, läsare) inte ingriper.
Fatta det, den som kan!
Om jag vore genusforskare så skulle jag genast gripa tag i medias agerande i den här affären och granska det mer systematiskt. För vad beror det på att när Sofia åker på bjudresa så är det omoraliskt / korkat och när Carl Bildt gör det och berättar om det, så är det höjden av integritet?????
Varken Carl B eller Sofia A hör till mina favoriter eller mitt parti, men när jag anar mobbning / förtryck med genusförtecken, antingen det är på skolgården eller i riksdagen så blir jag arg. Mekanismerna bakom är de samma.
Mediadrevet mot Sofia är märkligare än att det förekommer bjudresor, för enligt en enkät gjord för några år sedan så svarar var tredje riksdagsledamot att han / hon åkt på bjudresor. Men nu hukar alla, utom Carl Bildt, och försäkrar att de aldrig skulle komma på tanken att låta sig bjudas och kryddar sina uttalanden med stora oskyldiga ögon och munnar fulla av moralpanik.
Sofia Arkelsten ...
... är i blåsväder pga att hon låtit sig bjudas på resor av företag och organisationer. Hon är säkert inte ensam om det. Det har blossat upp en debatt om vad som ska vara tillåtet och inte.
Det dyker upp lite funderingar.
1. Arkelsten är grymt modig och bemöter kritiken med ett teflonliknande lugn. Hon påminner om Fredrik Reinfeldt som också kan sätta upp ett vänligt, men orörligt ansiktsuttryck när det behövs. Hon måste vara perfekt för sitt jobb som partisekreterare egentligen om hon nu inte kan beslås med sviktande moral. Och moralen får vi väl anta att någon kommer att utreda. (Fast jag har lite svårt för något i hennes kroppsspråk, vet dock inte vad, bara instinktiv reaktion)
2. Kanske behövs det tydligare regler för vad som ska kunna tillåtas i den här vägen så att man redan i förväg vet. Någon har sagt att det ska vara tillåtet att bjudas av icke- vinstdrivande organisationer. Men hur fel kan inte det bli. Det blir ju fördel för den organisationen som är rik och har råd att bjuda på resor och hotell och "studieresor", men nackdel för en fattig liten organisation som saknar ekonomiska resurser. Det måste ju vara muta och korruption det också. Sen är det ju ibland tveksamt vad som är ideélla organisationer om man tänker på WWF som drivs i stiftelseform, utlandsägt av privatpersoner, och som därmed har en dold ekonomi. Ingen vet hur mycket som ideéllt där. Och Röda Korset som använde i stort sett halva sin budget till att avlöna personal och driva annan verksamhet än den ideélla. Det kan bli knepiga gränsdragningar.
3. Riksdagsmän bör avlönas bättre men samtidigt förbjudas att ha omfattande sidoarbeten = sidoinkomster. Riksdagsuppdraget bör vara ett heltidsjobb, minst. Det handlar både om att de har förpliktelser mot väljarna och sina partier, men också risken för att de kan hamna på två stolar i olika beslut.
Det dyker upp lite funderingar.
1. Arkelsten är grymt modig och bemöter kritiken med ett teflonliknande lugn. Hon påminner om Fredrik Reinfeldt som också kan sätta upp ett vänligt, men orörligt ansiktsuttryck när det behövs. Hon måste vara perfekt för sitt jobb som partisekreterare egentligen om hon nu inte kan beslås med sviktande moral. Och moralen får vi väl anta att någon kommer att utreda. (Fast jag har lite svårt för något i hennes kroppsspråk, vet dock inte vad, bara instinktiv reaktion)
2. Kanske behövs det tydligare regler för vad som ska kunna tillåtas i den här vägen så att man redan i förväg vet. Någon har sagt att det ska vara tillåtet att bjudas av icke- vinstdrivande organisationer. Men hur fel kan inte det bli. Det blir ju fördel för den organisationen som är rik och har råd att bjuda på resor och hotell och "studieresor", men nackdel för en fattig liten organisation som saknar ekonomiska resurser. Det måste ju vara muta och korruption det också. Sen är det ju ibland tveksamt vad som är ideélla organisationer om man tänker på WWF som drivs i stiftelseform, utlandsägt av privatpersoner, och som därmed har en dold ekonomi. Ingen vet hur mycket som ideéllt där. Och Röda Korset som använde i stort sett halva sin budget till att avlöna personal och driva annan verksamhet än den ideélla. Det kan bli knepiga gränsdragningar.
3. Riksdagsmän bör avlönas bättre men samtidigt förbjudas att ha omfattande sidoarbeten = sidoinkomster. Riksdagsuppdraget bör vara ett heltidsjobb, minst. Det handlar både om att de har förpliktelser mot väljarna och sina partier, men också risken för att de kan hamna på två stolar i olika beslut.
Astroturfing - tystnadsspiral
Nya ord blir det hela tiden.
AstroTurf är egentligen konstgräsmatta.
Men det har kommit att bli en beteckning på fejkade gräsrotsopinioner. Det betyder att när ett parti / ett företag / en organisation vill påverka en fråga så bombarderar man traditionella media och nya sociala media med insändare, debattartiklar och skrivelser för att ge ett intryck av en upprörd opinion från gräsrötterna. Och alstren undertecknas på ett sånt sätt att de ska se ut att komma från alldeles vanliga människor; gräsrötter. Det handlar om en dold lobbying, inte en öppen.
Nu tror vi att det är ett modernt fenomen, men redan i Shakespears "Julius Ceasar" så används fejkade brev från "folket" till att förmå Brutus att döda Ceasar, medan de egentligen var skrivna av den lömske Cassius.
Idag används Astroturfing av politiska partier, av pr-företag, av Mac Donalds, Wal Marts, Sony osv. Vi vanliga dödliga genomskådar det nog sällan och kollen från de publicerande media är antagligen väldigt liten. I en demokrati är det nog svårt att värja sig för såna här tilltag. Det existerar på newsmill förstås och smög sig även in i partiledarutfrågningarna på TV och från båda sidor. Människor som framställdes som "vanliga" var i själva verket etablerade opinionsbildare.
Tystnadsspiral är ett besläktat ord som tydligen står för att en högljudd minoritet ger intryck av att vara en majoritet medan de osäkra tysta verkar vara en minoritet.
Vi är nog lite aningslösa i detta, vi vanliga mediakonsumenter och vi borde kanske vara lite mer kritiska i vår läsning av insändare, läsarbrev och dylikt.
AstroTurf är egentligen konstgräsmatta.
Men det har kommit att bli en beteckning på fejkade gräsrotsopinioner. Det betyder att när ett parti / ett företag / en organisation vill påverka en fråga så bombarderar man traditionella media och nya sociala media med insändare, debattartiklar och skrivelser för att ge ett intryck av en upprörd opinion från gräsrötterna. Och alstren undertecknas på ett sånt sätt att de ska se ut att komma från alldeles vanliga människor; gräsrötter. Det handlar om en dold lobbying, inte en öppen.
Nu tror vi att det är ett modernt fenomen, men redan i Shakespears "Julius Ceasar" så används fejkade brev från "folket" till att förmå Brutus att döda Ceasar, medan de egentligen var skrivna av den lömske Cassius.
Idag används Astroturfing av politiska partier, av pr-företag, av Mac Donalds, Wal Marts, Sony osv. Vi vanliga dödliga genomskådar det nog sällan och kollen från de publicerande media är antagligen väldigt liten. I en demokrati är det nog svårt att värja sig för såna här tilltag. Det existerar på newsmill förstås och smög sig även in i partiledarutfrågningarna på TV och från båda sidor. Människor som framställdes som "vanliga" var i själva verket etablerade opinionsbildare.
Tystnadsspiral är ett besläktat ord som tydligen står för att en högljudd minoritet ger intryck av att vara en majoritet medan de osäkra tysta verkar vara en minoritet.
Vi är nog lite aningslösa i detta, vi vanliga mediakonsumenter och vi borde kanske vara lite mer kritiska i vår läsning av insändare, läsarbrev och dylikt.
Uppgift för MP ...
...under kommande mandatperiod att upplysa älgarna om vådan av att äta för mycket äpplen. :-))
SD har ett
... partiprogram som jag alltså läst i. Inte allt men en hel del. Och jag har ju lite svårt att hålla mig för skratt, drabbas av återkommande fnissanfall när jag läser, exempelvis om att den ska betraktas som svensk, som känner sig svensk och av andra uppfattas som svensk, om hotet mot svenskheten, vådan av att vissa invandrargrupper har stora barnkullar osv. Jag associerar någonstans i bakhuvudet till Birgitta Anderssons "Jag är så glad att jag är svensk" ;-) Det blir svårt att ta det här på allvar för en del av det som står där är absurt för mig.
Jag tillåter mig att vara stolt över Sverige som land med vår kultur, vår natur, vår flit, vår gamla demokrati, vårt välfärdssystem. Människor från andra länder måste också få vara stolta över företeelser i sitt land och jag känner inget hot när jag möter dem. Det är helt ok med människor med annat språk och annat ursprung än svenskt. Vårt umgänge är rätt så internationellt och vi har väldigt trevligt med tyskar, norskar, japaner, amerikaner, danskar exempelvis, men även med svenskar. Grundläggande i värde och basbehov så är vi alla lika, sen finns det kulturella skillnader, skillnader i levnadssätt och synsätt, skillnader i matvanor och dresscod osv och det är ju himla stimulerande. Visst behöver vi blandas upp lite. Olika är bäst.
Avsnittet om invandring hos SD har jag läst flera gånger och jag märker att det är svårt att veta vad man egentligen vill, för man svänger sig med begrepp som är dåligt definierade. Ibland klumpar man ihop invandrare alla kategorier och ibland är det bara flyktingar.
Man skriver så självklart ord som massinvandring, men har vi verkligen det och vad är det? Sen kommer svepande formuleringar som "destruktiv massinvandring".
Man förordar Safe havens ( inte heavens minsann!), alltså något område utanför (?) EU där flyktingar till EU ska samlas medan de väntar på att få sitt ärende om uppehållstillstånd behandlat. Märklig konstruktion, låter som ett getto av något slag. Och var ska de placeras om de ska vara utanför EU tro?
Invandring av "personer från kulturellt avlägsna länder" ska begränsas till minimum och jag undrar förstås vilka länder som man ska sätta upp på den listan. Ska min snälla och flitiga sonhustru med japanskt ursprung i så fall skickas ut? Vet inte ens om den yngste sonen hade fått komma tillbaka till ett SD-Sverige igen förresten eftersom han faktiskt enligt de regler som gäller nu, räknades som invandrare vid återkomsten (o som utvandrare vid utresan!). Nej sonhustrun hade inte kunnat komma med som anhöriginvandrare heller, för i så fall hade de varit tvungna att vara gifta i minst 2 år innan och det var de ju inte.
Man påstår en massa saker i partiprogrammet som jag står frågande inför; exempelvis att vi "svenskar" riskerar att bli en minoritet i vårt eget land, jag har inte själv suttit och försökt göra kalkyler men det låter konstigt. Och man säger också att landet därmed riskerar att förvandlas till "oigenkännlighet" ;-)) Jag är övertygad om att Sverige periodvis under sin historia har haft starka influenser utifrån, tyskar under Hansatiden, Valloner under den tiden osv, men jag kan inte se att vi har farit illa som land av det. Tvärtom har deras medflyttade speciella kunskaper varit av godo för landet. Svensk husmanskost är gott, men visst har vi fått mycket god mat med invandrarna och deras matställen / butiker.
SD:s kritik av den svenska invandringspolitiken kan jag inte bedöma på något bra sätt, för jag vet inte hur många vi släpper in av varje kategori, eller hur reglerna är. De kan ha rätt och de kan ha fel. Men jag blir fundersam eftersom den här "brödtexten" känns mindre trovärdig, man gör beskrivningar som jag inte kan känna igen eller tro på.
Jag tillåter mig att vara stolt över Sverige som land med vår kultur, vår natur, vår flit, vår gamla demokrati, vårt välfärdssystem. Människor från andra länder måste också få vara stolta över företeelser i sitt land och jag känner inget hot när jag möter dem. Det är helt ok med människor med annat språk och annat ursprung än svenskt. Vårt umgänge är rätt så internationellt och vi har väldigt trevligt med tyskar, norskar, japaner, amerikaner, danskar exempelvis, men även med svenskar. Grundläggande i värde och basbehov så är vi alla lika, sen finns det kulturella skillnader, skillnader i levnadssätt och synsätt, skillnader i matvanor och dresscod osv och det är ju himla stimulerande. Visst behöver vi blandas upp lite. Olika är bäst.
Avsnittet om invandring hos SD har jag läst flera gånger och jag märker att det är svårt att veta vad man egentligen vill, för man svänger sig med begrepp som är dåligt definierade. Ibland klumpar man ihop invandrare alla kategorier och ibland är det bara flyktingar.
Man skriver så självklart ord som massinvandring, men har vi verkligen det och vad är det? Sen kommer svepande formuleringar som "destruktiv massinvandring".
Man förordar Safe havens ( inte heavens minsann!), alltså något område utanför (?) EU där flyktingar till EU ska samlas medan de väntar på att få sitt ärende om uppehållstillstånd behandlat. Märklig konstruktion, låter som ett getto av något slag. Och var ska de placeras om de ska vara utanför EU tro?
Invandring av "personer från kulturellt avlägsna länder" ska begränsas till minimum och jag undrar förstås vilka länder som man ska sätta upp på den listan. Ska min snälla och flitiga sonhustru med japanskt ursprung i så fall skickas ut? Vet inte ens om den yngste sonen hade fått komma tillbaka till ett SD-Sverige igen förresten eftersom han faktiskt enligt de regler som gäller nu, räknades som invandrare vid återkomsten (o som utvandrare vid utresan!). Nej sonhustrun hade inte kunnat komma med som anhöriginvandrare heller, för i så fall hade de varit tvungna att vara gifta i minst 2 år innan och det var de ju inte.
Man påstår en massa saker i partiprogrammet som jag står frågande inför; exempelvis att vi "svenskar" riskerar att bli en minoritet i vårt eget land, jag har inte själv suttit och försökt göra kalkyler men det låter konstigt. Och man säger också att landet därmed riskerar att förvandlas till "oigenkännlighet" ;-)) Jag är övertygad om att Sverige periodvis under sin historia har haft starka influenser utifrån, tyskar under Hansatiden, Valloner under den tiden osv, men jag kan inte se att vi har farit illa som land av det. Tvärtom har deras medflyttade speciella kunskaper varit av godo för landet. Svensk husmanskost är gott, men visst har vi fått mycket god mat med invandrarna och deras matställen / butiker.
SD:s kritik av den svenska invandringspolitiken kan jag inte bedöma på något bra sätt, för jag vet inte hur många vi släpper in av varje kategori, eller hur reglerna är. De kan ha rätt och de kan ha fel. Men jag blir fundersam eftersom den här "brödtexten" känns mindre trovärdig, man gör beskrivningar som jag inte kan känna igen eller tro på.
Apropå valresultatet.
Bra artikel av Hanne Kjöller i DN apropå valresultatet. Hittade den hos Selma på bloggen.
Sen verkar det som om det skulle på fullt allvar kunna bli omval i Värmland eftersom slarvet med några få röstsedlar kunnat påverka valresultatet i riksdagsvalet.
Sen verkar det som om det skulle på fullt allvar kunna bli omval i Värmland eftersom slarvet med några få röstsedlar kunnat påverka valresultatet i riksdagsvalet.
Kolla på ...
... fenomenet SD ska jag göra för att begripa mer om varför det partiet fått så många röster, var tionde nästan där jag bor. Men jag hinner inte just nu. Det betyder att en kommentar som är anonym och mina egna fortsatta reflektioner får vänta lite. Men de kommer. Borde hinna till helgen.
Valet ...
... har gett mig något att fundera på när det gäller vad som är rasism / främlingsfientlighet och vad som är politik. Och jag har tvingats att försöka bena ut för mig själv, huruvida SD är främlingsfientligt / rasistiskt eller om det är ett parti som pekar ut problem med flyktingmottagandet. Det skulle ju kunna vara så att inget etablerat parti ens har vågat viska något om det här laddade ämnet av rädsla för att bli uthängda i media som värsta nazisterna.
För jag tar klart avstånd från rasism och främlingsfientlighet, men jag tycker det är helt ok att granska svensk flyktingpolitik satt in i sitt sammanhang. Den granskningen drabbar ju oss själva, vi svenskar som har varit med och röstat fram den, inte flyktingarna som individer eller grupp.
Jag har jobbat ett par år med förberedelseklass för flyktingförläggning och jag har träffat många, både barn och vuxna i en flyktingsituation, främst från det forna Jugoslavien. Och i stort sett alla ville inget hellre än att komma tillbaka hem igen och de var alldeles vanliga människor, inte mer kriminella eller mer arbetsskygga än vi andra. Nu fick de inte jobba men de hade gärna velat, det är jag övertygad om. De frågade ofta mig som lärare om jag visste något sätt för dem att kunna få jobba, men de var då omöjligt. De var oändligt tacksamma att få skydd här i landet under kriget i Jugoslavien, men samtidigt fixar vi väl inte att ta emot alla världens flyktingar. Det är ju viktigt att de får ett bra mottagande, de som kommer också, ett värdigt mottagande. Jag har ingen aning om hur många som vill hit och hur många vi eventuellt avvisar? Eller om vi tar emot alla som trovärdigt kan hävda att de är flyktingar?
Det finns ett par situationer under den här infekterade debatten i samband med valet som har fått mig att tänka till en gång till:
1. När Lars Ohly vägrar att gå in en sminkloge samtidigt som Jimmie Å. pga att Jimmie leder ett parti med rötter i rasism. Just det argumentet blir lite konstigt när det kommer från någon vars parti har rötter i företeelser som vi kanske helst alla vill glömma. Är det rötterna vi ska bedöma eller partiprogrammet hos partier som V och SD och de andra?
2. När Jimmie Å får stå mitt i en debattstudio och ensam försvara sig mot hatiska angrepp från alla håll och kanter. Han klarar alla påhopp, både de sakliga och de osakliga, svarar mycket lugnt och vänligt men bestämt. (Han är ett medialt geni, säger mediasonen, som f.ö. inte är SD-anhängare). Jag som har svårt att åse mobbning drabbas genast av en sympati för Jimmie Å, en sympati som inte har med fakta att göra, inget med vad han egentligen säger att göra. Det är en känslomässig reaktion som kanske drabbar fler än mig. Och det blir ju inte bra, jag menar att gång på gång arrangera situationer som sätter SD i en offer-roll, ett mobbningsoffer. Det är svårt att bedöma de sakliga argumenten när man drabbas av insinktivt medlidande med offret och lika instinktiv ilska över de mobbande. Eller också är det bara en typisk kvinnlig reaktion från min sida? Eller bara nåt som drabbar mig som inte tål att åse mobbning i någon form? Och som är van från jobbet att genast ingripa när jag ser det.
Det är bra att släppa ut sina käpphästar på grönbete, man vet aldrig hur de ser ut när de kommer tillbaka. ;-). Jag kan alldeles för lite om detta för att ha en välgrundad synpunkt, men nu är det nog dags att fylla på kunskapsluckorna, om det ska blir begripligt varför det här partiet plötsligt har fått så många röster.
Om valet i Årjäng så kan man säga att SD fick ett mandat, ett lokalt missnöjesparti, Nordmarksdemokraterna två mandat. Socialdemokraterna fick de två mandat som V förlorade och tre från C som det ser ut. Övriga ligger ungefär på samma nivå. Trist för centerns del, som har förlorat mycket. De flesta menar att partiet fått klä skott för de tomma affärslokalerna i centrum, (trots att alla var överens om bygget). Det är dessutom ett resultat som är märkligt på olika sätt. Jag tror att partiet i kommunen tar kontakt med centern riks för att få hjälp att analysera det ur flera olika aspekter. Till slut blev det ändå en klar majoritet för Alliansen och man har nu att genomföra det man fått väljarnas mandat till att göra. Alla sluter upp runt ledningen och vill hjälpas åt.
För jag tar klart avstånd från rasism och främlingsfientlighet, men jag tycker det är helt ok att granska svensk flyktingpolitik satt in i sitt sammanhang. Den granskningen drabbar ju oss själva, vi svenskar som har varit med och röstat fram den, inte flyktingarna som individer eller grupp.
Jag har jobbat ett par år med förberedelseklass för flyktingförläggning och jag har träffat många, både barn och vuxna i en flyktingsituation, främst från det forna Jugoslavien. Och i stort sett alla ville inget hellre än att komma tillbaka hem igen och de var alldeles vanliga människor, inte mer kriminella eller mer arbetsskygga än vi andra. Nu fick de inte jobba men de hade gärna velat, det är jag övertygad om. De frågade ofta mig som lärare om jag visste något sätt för dem att kunna få jobba, men de var då omöjligt. De var oändligt tacksamma att få skydd här i landet under kriget i Jugoslavien, men samtidigt fixar vi väl inte att ta emot alla världens flyktingar. Det är ju viktigt att de får ett bra mottagande, de som kommer också, ett värdigt mottagande. Jag har ingen aning om hur många som vill hit och hur många vi eventuellt avvisar? Eller om vi tar emot alla som trovärdigt kan hävda att de är flyktingar?
Det finns ett par situationer under den här infekterade debatten i samband med valet som har fått mig att tänka till en gång till:
1. När Lars Ohly vägrar att gå in en sminkloge samtidigt som Jimmie Å. pga att Jimmie leder ett parti med rötter i rasism. Just det argumentet blir lite konstigt när det kommer från någon vars parti har rötter i företeelser som vi kanske helst alla vill glömma. Är det rötterna vi ska bedöma eller partiprogrammet hos partier som V och SD och de andra?
2. När Jimmie Å får stå mitt i en debattstudio och ensam försvara sig mot hatiska angrepp från alla håll och kanter. Han klarar alla påhopp, både de sakliga och de osakliga, svarar mycket lugnt och vänligt men bestämt. (Han är ett medialt geni, säger mediasonen, som f.ö. inte är SD-anhängare). Jag som har svårt att åse mobbning drabbas genast av en sympati för Jimmie Å, en sympati som inte har med fakta att göra, inget med vad han egentligen säger att göra. Det är en känslomässig reaktion som kanske drabbar fler än mig. Och det blir ju inte bra, jag menar att gång på gång arrangera situationer som sätter SD i en offer-roll, ett mobbningsoffer. Det är svårt att bedöma de sakliga argumenten när man drabbas av insinktivt medlidande med offret och lika instinktiv ilska över de mobbande. Eller också är det bara en typisk kvinnlig reaktion från min sida? Eller bara nåt som drabbar mig som inte tål att åse mobbning i någon form? Och som är van från jobbet att genast ingripa när jag ser det.
Det är bra att släppa ut sina käpphästar på grönbete, man vet aldrig hur de ser ut när de kommer tillbaka. ;-). Jag kan alldeles för lite om detta för att ha en välgrundad synpunkt, men nu är det nog dags att fylla på kunskapsluckorna, om det ska blir begripligt varför det här partiet plötsligt har fått så många röster.
Om valet i Årjäng så kan man säga att SD fick ett mandat, ett lokalt missnöjesparti, Nordmarksdemokraterna två mandat. Socialdemokraterna fick de två mandat som V förlorade och tre från C som det ser ut. Övriga ligger ungefär på samma nivå. Trist för centerns del, som har förlorat mycket. De flesta menar att partiet fått klä skott för de tomma affärslokalerna i centrum, (trots att alla var överens om bygget). Det är dessutom ett resultat som är märkligt på olika sätt. Jag tror att partiet i kommunen tar kontakt med centern riks för att få hjälp att analysera det ur flera olika aspekter. Till slut blev det ändå en klar majoritet för Alliansen och man har nu att genomföra det man fått väljarnas mandat till att göra. Alla sluter upp runt ledningen och vill hjälpas åt.
Centrum i Årjäng ...
... blev alldeles förfärligt. Ja, det är tyvärr sant. Det blev inte bra. En spökstad ser det ut som. Himla trist!
När besluten i kommunen fattades om att låta Conceptor / andra entreprenörer bygga affärsgallerian och Färjan och det nya torget och hotellet, så var alla med och godkände det, sossar, centerpartister, folkpartister, moderater, kd. Ja, alla utom vänsterpartiet som valde att strunta i att vara med när det här ödesdigra beslutet fattades. Lite fegt kan man tycka i efterhand. Särskilt som v- företrädaren nu skäller som en bandhund över de andras beslut, det beslut hon alltså valde att inte delta i, fast hon hade en plats i fullmäktige och därmed möjlighet att komma med andra förslag.
Dessutom hade förslaget till nytt centrum ställts ut ett bra tag för alla och envar i kommunen att kolla på, ta ställning till och tycka till om. Men det var ingen som tyckte nåt. Bara en person från Karlanda sägs det. Den var lite skeptisk. Men ingen annan av kommunens c:a 10.000 invånare. Inte så konstigt att de kommunala företrädarna trodde att det var ok att fortsätta med centrumplanerna. Alla trodde att affärsidkare skulle stå på kö för att få ha verksamhet i de nya centrumlokalerna. Och att det skulle bli en myllrande galleria.
Men det blev inte så. Lågkonjunkturen slog till i samma ögonblick. Ingen vågade satsa på nya butiker i Årjängs centrum. Det blev tomt och spöklikt. Jag såg några turister i somras som förtvivlat letade efter affärer i det här stora tomma centrumhuset, men de gick förstås bet. För det finns inga affärer. Bara tomma hus.
Nu köper kommunen tillbaka mark för samma pris som man sålde den till Conceptor, gamla dåliga Clarashuset rivs på Conceptors bekostnad så att man får en öppen yta bredvid COOP istället för det gamla torget. Biblioteket (som nu har dåliga lokaler!) flyttar till centrum- Färjan och hyr nya lokaler för en billigare penning än de lokaler man nu hyr av en holländsk ägare.
Sammantaget tror jag att det kan bli en bra centrumlösning. För något måste göras åt den situation som är nu, man kan inte ha en spökstad mitt i Årjängs centrum. Det är trist och otrevligt för alla, både för kommuninvånare och för besökare.
Jag tror på den idé mot en lösning som Alliansen i Årjäng förespråkar och som nu är beslutad av majoriteten om jag har fattat rätt. Och jag hoppas att man i valet får mandat att genomföra den. Tråkigt nog säger den socialistiska minoriteten nej till de här planerna på ett nytt centrum. Man vill tydligen behålla centrum som det är idag och det tror jag vore olyckligt. Något måste göras och då hjälper det inte att bara säga nej och klaga. Man måste också komma med konstruktiva förslag på lösningar. Det saknas idag från oppositionen. Det finns inget besked till väljarna om vad man vill ha istället.
När besluten i kommunen fattades om att låta Conceptor / andra entreprenörer bygga affärsgallerian och Färjan och det nya torget och hotellet, så var alla med och godkände det, sossar, centerpartister, folkpartister, moderater, kd. Ja, alla utom vänsterpartiet som valde att strunta i att vara med när det här ödesdigra beslutet fattades. Lite fegt kan man tycka i efterhand. Särskilt som v- företrädaren nu skäller som en bandhund över de andras beslut, det beslut hon alltså valde att inte delta i, fast hon hade en plats i fullmäktige och därmed möjlighet att komma med andra förslag.
Dessutom hade förslaget till nytt centrum ställts ut ett bra tag för alla och envar i kommunen att kolla på, ta ställning till och tycka till om. Men det var ingen som tyckte nåt. Bara en person från Karlanda sägs det. Den var lite skeptisk. Men ingen annan av kommunens c:a 10.000 invånare. Inte så konstigt att de kommunala företrädarna trodde att det var ok att fortsätta med centrumplanerna. Alla trodde att affärsidkare skulle stå på kö för att få ha verksamhet i de nya centrumlokalerna. Och att det skulle bli en myllrande galleria.
Men det blev inte så. Lågkonjunkturen slog till i samma ögonblick. Ingen vågade satsa på nya butiker i Årjängs centrum. Det blev tomt och spöklikt. Jag såg några turister i somras som förtvivlat letade efter affärer i det här stora tomma centrumhuset, men de gick förstås bet. För det finns inga affärer. Bara tomma hus.
Nu köper kommunen tillbaka mark för samma pris som man sålde den till Conceptor, gamla dåliga Clarashuset rivs på Conceptors bekostnad så att man får en öppen yta bredvid COOP istället för det gamla torget. Biblioteket (som nu har dåliga lokaler!) flyttar till centrum- Färjan och hyr nya lokaler för en billigare penning än de lokaler man nu hyr av en holländsk ägare.
Sammantaget tror jag att det kan bli en bra centrumlösning. För något måste göras åt den situation som är nu, man kan inte ha en spökstad mitt i Årjängs centrum. Det är trist och otrevligt för alla, både för kommuninvånare och för besökare.
Jag tror på den idé mot en lösning som Alliansen i Årjäng förespråkar och som nu är beslutad av majoriteten om jag har fattat rätt. Och jag hoppas att man i valet får mandat att genomföra den. Tråkigt nog säger den socialistiska minoriteten nej till de här planerna på ett nytt centrum. Man vill tydligen behålla centrum som det är idag och det tror jag vore olyckligt. Något måste göras och då hjälper det inte att bara säga nej och klaga. Man måste också komma med konstruktiva förslag på lösningar. Det saknas idag från oppositionen. Det finns inget besked till väljarna om vad man vill ha istället.
Smutsig valkampanj igen då!
Du Daniel Schützer (s) Årjäng, det räcker uppenbarligen inte alltid att "lyfta luren" och ringa o fråga. Man måste också se till att få prata med rätt person, den som sitter inne med korrekt information.
(Daniel har anklagat Alliansen i Årjäng för att ha låtit sig utpressas av fastighetsbolaget Conceptor, byggare i Årjängs centrum, till att gå med på att se till att 70 % av lokalytorna i Färjan skulle vara uthyrda innan man bekostade rivningen av det gamla dåliga Clarashuset. Detta var inte sant. Jag skrev om det här i ett blogginlägg tidigare där jag kritiserade vänsteroppositionen i Årjäng för att smutsa ner valkampanjen med personliga påhopp och osanningar istället för att debattera i sakfrågor. )
För mig var det självklart att det var Katarina J, kommunalrådet, som hade rätt, det var ju hon som förhandlat fram avtalet med Conceptor för Årjängs kommun och hon måste väl rimligen veta vad hon skrivit på. Dina uppgifter, Daniel, var i andra hand och visade sig alltså vara felaktiga. Alliansen / Katarina har inte låtit sig utpressas av Conceptor på det sätt som Du gått ut med, både i Ditt tidningsinlägg och i Din kommentar på Årjängsportalen. Ett officiellt tillrättaläggande från Din sida vore kanske inte fel Daniel? Eller kanske rent av en ursäkt för rätt fula beskyllningar?
Jag har ju ett svagt minne av att Du för en tid sen med bestämdhet hävdade att socialdemokrater i Årjäng inte behövde vara perfekta, men se luras i insändare var inte tillåtet? Där gick gränsen. Men jag kanske minns fel.
Centrum i Årjäng ser förskräckligt ut idag men det är bara Alliansen som har kommit med förslag till hur det ska kunna bli bättre. Nu finns ett avtal med fastighetsägaren och majoritetsbeslut i fullmäktige som gör att man äntligen är på rätt väg och kan få en förbättring. Personliga påhopp och dåligt underbyggda anklagelser från (s) och (v) har httills dolt det faktum att man från oppositionens sida inte har några konstruktiva alternativa förslag när det gäller centrum. Frågan hänger fortfarande i luften: Hur vill (s) lösa centrumproblemet i Årjäng?
Jag återkommer till min förhoppning att åtminstone slutet på valkampanjen från vänsteroppositionen i Årjäng kan föras med ärliga metoder och att sakfrågor ska användas för att vinna stöd hos väljarna, inte såna här trista påhopp som jag ger exempel på i mina debattinlägg här på bloggen och på Årjängsportalen. Du och Ditt parti Daniel förlorar trovärdighet och sånt här skrämmer bort folk från att gå och rösta. Alla blir till slut förlorare i en smutsig valkamp.
Nu ska vi snart se på Filip och Fredrik i Värmland, kl 22.00 och Anders och Annelie kommer just nu.