Inga Magnusson

Nu håller det på, ett avgörande möte  i socialdemokratiska partiet, mötet som är förutsättningslöst och utan dagordning.

Det spelar ingen roll vilket parti det handlar om eller vem som drabbas. Jag känner instinktiv  motvilja mot den avrättning av partiledare o partiledning som nu pågår öppet inför hela svenska folket. Det måste göra oerhört ont i Mona Sahlin som säger sig älska partiet. Jag känner medlidande med henne som nu får oerhört mycket stryk av sitt parti.

Naturligtvis är det så att en person i Mona Sahlins position får fiender, märkligt vore det annars. Politik är att driva igenom vilja, både den egna och den kollektiva. Politik är att kämpa inom sitt parti men också kunna växla spår och kämpa utåt mot andra partier. Några måste alltså lida nederlag när någon annan vinner majoritet för sin linje.  I varje ledares kölvatten finns ett antal missnöjda förlorare och nu slipar Monas fiender knivarna, både inom och utom partiet. Politik är att alltid jobba ut över okänt vatten, mot framtiden utan att ha facit i hand. Kvalificerade gissningar och en god vilja att göra rätt är de bästa följeslagarna.

De kommer fram ur buskagen, klagar och hotar. Antagligen är de flesta av dem kända redan innan som Mona-kritiker, men säkert dyker det upp några nya  som plötsligt vänder kappan efter vinden i hopp om ett politiskt liv efter extrakongressen där ny ledning ska väljas. Jag kan bara gissa att det är de som gör mest ont, de  som hon kan ha trott var lojala men som plötsligt hugger i ryggen. Eller åtminstone börjar att  ifrågasätta.  Suck:  "Även Du min Brutus".

Just nu är det proppen ur och klagomålen / ångern väller ut:  SSU skäller vilt över personerna i partiledningen och kräver Monas uttryckliga avgång, Helle Klein skäller över SSU o menar att de inte får göra (s) till sandlåda med sina krav, Mona och Thomas Östros och andra ledande sossar tävlar i att ångra den förda politiken (det var fel att kräva fastighetsskatt, att kräva bort med RUT, vilja ha värnskatt för förmögna, att inte ha en näringspolitik, att fokusera för mycket på bidragsbehövande, att gorma över friskolor, fel att samarbeta med MP o V, fel att fortsätta vara nära lierade med LO,  för dåligt utbildad partiledare, osv osv).  

Så nu har partiet vare sig ledning eller politik och ingen anstormning av väljare heller.  Antagligen måste man återerövra det hela i den ordningen, först en ledning som är handlingskraftig och stark, en ny Göran Persson - typ som kan sätta ner foten? Det behöver vara någon som har brett förtroende inom partiet, som kan vara positiv och se framåt. Sedan kommer jobbet att ta fram en ny politik och till sist försöka få tillbaka väljarna. Om det nu inte är så att väljarna försvunnit med naturlig avgång som jag beskrev i förra inlägget på det här temat.  Arbetarna i landet blir allt färre och inte ens de arbetare som finns kvar är självklart sossar, var tredje röstar på annat parti om jag minns rätt.

Uppdaterat 17.25   Nu är det klart, Mona Sahlin böjer sig för kraven från SSU och andra. Hon tar inte mer stryk, avgår alldeles självmant i början på det här mötet,  men leder processen fram till extrakongressen i mars, då en ny ledning ska väljas.  Jag tänkte spontant att det måste bli ett helvete att fungera som partiledare fram tills dess, men så ser det inte ut. Media o andra anslår nu direkt en försonlig ton, Mona framställs på bilder som en sympatisk leende person. Så var det inte den senaste veckan, då man letat fram de allra argaste och mest arroganta bilderna man kunnat leta upp. Nu när hon avgått så möts hon av en slags sympati från alla håll. Det känns bra, hon har i alla fall ägnat hela sitt liv åt partiet och socialdemokratin.

Bland efterträdarna som är möjliga har jag tänkt bort Jytte Guteland, eftersom hon är SSU-ordförande och väldigt ung för en sån uppgift. Men när jag läser hennes mogna och kloka kommentare så undrar jag. Kanske vore det ett sätt att lösa den gordiska knuten, att välja Guteland till partiordförande. En ung person, en tjej, en positiv person, en som inte är befläckad av gamla intriger, en ´person som skulle dra massor av unga människor till partiet oavsett hur politiken ser ut. Det vore en kick uppåt om hon får de rätta personerna vid sin sida, personer som har det hon saknar, erfarenhet. Men viktigt är ändå att hon i så fall blir suverän.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mona-sahlin-avgar_5671219.svd

http://www.expressen.se/nyheter/1.2212935/mona-sahlin-avgar-som-partiledare


http://www.dn.se/nyheter/sverige/mona-sahlin-avgar-1.1208287


http://svt.se/2.22620/1.2234002/statsvetaren_mycket_olyckligt&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Inrikesnyheter+%28svt.se+-+Inrikesnyheter%29

http://www.expressen.se/nyheter/1.2212955/har-ar-de-hetaste-namnen-att-ta-over-efter-sahlin

http://www.dn.se/nyheter/politik/hon-hade-kunnat-sitta-kvar-1.1208308

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8123594.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8123637.ab