Bästa kvällen!
Älgfilé blev det igår kväll, med kantarellstuvning och egenodlad sallad och sista coleslowen. Allt tillsammans med bästa utsikten! Det blir inte älgfilé så ofta under ett år, så tillfällena får väljas noga. Filén är ingen stor bit på älgen. Men det är nog det smakligaste kött man kan äta. Jag stekte snabbt på rätt hög värme, kryddade inte alls före eller under stekningen, vill behålla viltsmaken. Sen kan man krydda på tallriken men jag gjorde inte det heller och det var så gott! Kantarellstuvningen hade jag förstås gett lite salt och vitpeppar. Den gjorde jag ett par timmar före ätingen så den fick stå och göra "familj" av smakerna svamp + grädde. Mamma gjorde alltid så, gjorde den gärna redan på morgonen, sen fick den stå lite på sidan på vedspisen under dagen, inte så den kokade, bara var varm. Viktigt att steka ordentligt på svampen först, den måste upp i temperatur för att smakerna ska komma fram.
Det var nästan sommar-varmt när vi åt kvällsmaten, så där + 18 grader. Och framför allt, det var helt vindstilla. Inte så ofta här bredvid sjön.
Till slut blev det så här vackert över sjön när solen gick ner bortåt halv 10 på kvällen, bara att njuta!
Grillad öring med ugnspotatis funkade!
Vi hade premiär igår kväll på grillad självfångad öring och ugnspotatis. Till det inledande bubblet blev det bitar av hemgjord rådjurskorv och vildsvins-bratvurst, gåvor från tyska goda vänner, samt egna köttbitar rester från gårdagens älg-porterstek, enkelt bara som dopp i bbq-sås med tandpetare. Det passade bra när varmrätten skulle bli fisk.
Roland o Kjell kämpade med att filéa öringen och förbereda den för grill.
Dom gjorde det enkelt så här utan folie, bara purjolök och kryddor
Färdiga på så där 10 minuter, 52 grader tror jag de skulle ha i grillen när de var klara. Det är känsligt med temp. Öringen blev väldigt god och nästan allt gick åt!
Jag gjorde mitt livs första ugnspotatisar. Hade varken amadine eller delikatess så det fick bli vanliga hårda potatisar som jag klöv i två eller fyra bitar. Sen penslade jag med olivolja, strödde på hackad vitlök, timjan från pallkragen, grovt salt och svartpeppar. Tack för inspiration fb-vänner! Jag läste på nätet att de skulle stå inne 30 - 40 minuter, men det skulle de inte alls. De var klara på 12- 13 minuter i 200 grader. Tur att jag kollade med sticka i god tid. En plåt så här blev lagom till sex personer, inte mycket kvar.
Rotsakerna och lök fick ligga i olivolja och kryddor i påse en stund innan. De fick inte plats på plåten så de gjorde jag efteråt i ugnen. De var också klara på så där 10 minuter. Borde ha gjort mer av dem, det blev lite för lite.
Maten, som på flera sätt var premiär, blev sammantaget väldigt god med allas bidrag. Jag ska göra ugnspotatis igen, det får inte stanna vid bara en gång i livet. ;- ) Och gubbarna har fått rekommendation av oss alla att dra upp fler öringar. ;- ) Gästerna hade med sig läcker romsås till fisken, det där goda hembakade fröknäcket, hemgjord coleslaw och Wermlandsmejeriers glasstårta. Vi hjälptes åt allihop alltså. Det blir oftast bäst så! ;- )
Och som vanligt hade vi en trevlig kväll med mycket skratt och prat. Roligt att vi kan ha åtminstone ett litet umgänge i Corona-tider. Vi satt ute på altanen med gott avstånd mellan oss. Vädret var helt ok. Ingen tryckande värme men i alla fall drygt 15 grader och ingen vind. Goda vänner är alltid viktiga, inte minst i såna här mörka tider.
Recept på romsåsen:
3 dl creme fraiche
1 msk finhackad rödlök
1 msk dito dill
1,5 msk pressad citron
1 burk stenbitsrom
2 krm salt
1 krm nymald svartpeppar
Idag ska han grillas!
Inte gubben, men fisken!! ;- )) Det blir premiär för vår del, eller rättare sagt för Rolands del. Jag brukar hålla mig till spisen och köket i matlagning. Men Roland ska grilla öring på gasolgrill! Ny och fungerande grilltermometer är inhandlad så det ska gå att kontrollera temperaturen. Vi funderar på att med god hjälp av K. i Signebyn filea den och grilla filéerna, inte hela fisken. Kanske i folie med kryddor och grönt och lök. Sen kommer några goda vänner och placerar sig på Corona-avstånd i det väntat vackra vädret ute på vår altan för att tillsammans med oss smörja kråset. Det är vi som brukar fördriva tid tillsammans i virusisoleringen. Vi begränsar verkligen vårt umgänge till minimum. Tips på hur man grillar fisk bäst och vad man ska tänka på mottages tacksamt förstås.
Sparris! Lycka är det!
Vi har goda vänner som bor i sparris-område! Och nu kom de med en laddning färsk, hemodlad, vit sparris! Det är lycka det! :- ) I går kväll blev det sparris med skinka och hollandaise. Vi njöt och frossade!
Njutbart med gott bubbel till!
Ny älgfärs blev det!
Jodå det fanns några bitar älgkött kvar i boxen, så jag kunde mala ny älgfärs. Jag tar inte emot färdig älgfärs utan vill göra den själv. Skulle kunna vara kött av dov och vildsvin också, blir det nog nästa gång. Älgköttet kan vara bog eller andra delar som inte är så möra. Jag skär bort varenda spår av hinnor, fett och senor. Sen mal jag tillsammans med lök och lite fläskkött så det inte blir så torrt. Det var skivad karré den här gången. Roligt att ta fram den gamla assistenten, fick den av min mamma för så där 35 år sedan och den funkar prickfritt.
Jag mal två gånger
Så här mycket blev det den här gången. Det kommer att räcka nästan över sommaren. Eftersom jag väljer att ha med fläsk som är lite fett så ska den inte ligga i frysen mer än tre månader, risk att fettet får härsken smak annars.
Sen lägger jag den malda färsen i plastpåsar, lagom till att tina upp till en måltid för oss. Paketen plattas till så det blir lätt att tina upp, eller slänga direkt i pannan och steka.
Så här såg det ut när allt var packat och klart.
Och märks förstås. 14 måltider med älgfärs blir det och det räcker nog nästan över sommaren. Skönt att det är gjort, men samtidigt ett rätt roligt jobb. Känns helt ok att få lägga ner bra, närproducerad viltmat i frysen.
Den lilla grisen blev också mat
Men inte korv. Grisen var 30 kg ungefär, alltså ett kött som är perfekt att laga till som det är och äta. Vi lämnade den till Magnus som är bra på styckning och fick många fina bitar tillbaka, stekar, grytbitar, kotletter,karré och spjäll. Ska bli spännande att testa revbensspjällen, det blir nåt nytt.
Det här ovan var betecknat som malkött. Men jag mal aldrig ner kött som innehåller fett, senor eller hinnor. När jag mal till köttfärs får det bara vara rent kött. Så det här fick istället koka i två timmar med benet, lök och mycket kryddor.
Då blev det så här. När köttet är ordentligt kokt så kan man liksom bara pilla bort det fina köttet, det i skålen till höger. Det får mustig smak. Jag fryser in det i lagom förpackningar till kött i soppor eller pyttipanna. I skålen till vänster ligger det som blev kvar, senor och fett alltså hundmaten. Det var populärt hos alla tre. Benet slängdes, inte hundmat sa Roland.
Och i kastrullen bakom står buljongen som köttet har kokat i. Den reducerade jag ytterligare med lite kokning och frös ner för att använda till soppa / grytor / såser. Den ger fyllig smak.
Trevligt med sån här matlagning och med ett kött som är nytt för mig. Roligt att testa olika varianter. Allt kött från den lilla grisen lade jag i en egen påse i frysen i avvaktan på att vi får svar på trikintestet som är inskickat. Det brukar komma snabbt. Då kan vi börja äta.
Godaste maträtten av vildsvin!
Vi håller ju på och testar matlagning av vildsvinskött. Det vi åt igår är det godaste hittills.
Detta är kotletter med ben från en större gris som Roland sköt förra gången. Jag brynte dem ordentligt i stekgrytan och tillsatte mycket hackad lök, buljongtärningar, samt vitlök och kryddor från pallkragen. Sen fick det stå och puttra i kort spad i två timmar! Jag tog upp kotletterna, lät lök och kryddor vara kvar i spadet, redde av det och hällde i vispgrädde. Man kan förstås sila ifrån löken eller mixa men funkar också att ha den kvar som den är. Såsen blir oerhört smakrik. Det hela serverades med kokt potatis, gröna bönor och sallad. Så himla gott kött blev det! Med långkok så här kommer smaken ur benen också, det är den som ger stuns åt köttet och såsen!
I fortsättningen blir det nog så här med kött av vildsvin; grillning av hela filéerna, långkok av kotletterna med ben kvar, stekar av låren och grytbitar av resten. Tillagning av revben ska vi testa närmaste dagarna.
Här är en bild på köttet. Det till vänster är de långkokta kotletterna i spadet innan jag redde av såsen. Till höger är en gryta på dovhjort som jag gjorde samtidigt men den får jag återkomma till, har vi inte ätit än. Den ska vi äta i kväll.
Under dagen ska jag förbereda revbenspjäll av vildsvin. Jag har tinat upp ett flak, ska skära rent det och koka i smakrikt spad. Sen vill Roland testa att grilla. Vi har försökt grilla revbenspjäll av vildsvin en gång utan att förkoka och det blev oätligt, bara hårt och segt. Nu prövar vi en annan variant.
Grillad vildsvinsrygg igår
Roland grillade ryggbiff av vildsvin igår på gasolgrillen. Det var spännande att testa torrkryddning, alltså utan marinad. Det blev bra, fast termometern lade av och vi fick byta mitt i. Inte så enkelt. Det blev kanske lite för hög temp inne i köttet. Det får bli en ny termometer. Resultatet blev helt ok, men kanske lite torrare än sist gång när vi grillade vildsvinsfilé. Gissar att vi dels behöver få en termometer som mäter exakt, dels så kör vi nog på marinaden med apelsin och honung nästa gång. Vi grillade grönsaker den här gången också; selleri, morötter, broccoli. Bea och kokt pot till, samt grönt från pallkragen och så aroniamarmelad. Sånt här kött kräver ett gott rödvin, det blev "Falling feather" som man inte får huvudvärk av.
Idag lördag ska vi ta take away från Stationscafét tillsammans med fyra goda vänner. Känns bra att gynna närbelägna matställen fast vi inte sätter oss där och äter.
Vildsvinsfilé i grillen igår kväll!
Spännande var det att grilla på nya gasolgrillen. Vi pratade med son Mattias i Seattle på skype innan, han har precis en sån här grill. Dom har just nu sommarväder och han planerade att grilla oxfilé idag. Vi fick också goda råd om själva kötthanteringen av Magnus på Furnäs (fast han använder förstås kolgrill ;-)). Det här var ju Rolands första egenskjutna vildsvin och så en ny grill, nytt på alla sätt.
Vi värmde grillen ordentligt först någon kvart ungefär så att det blev riktigt hett innan vi började, alla tre brännarna på förstås. Filén fick ligga i marinad med lite av varje, viktigast apelsinskal + apelsinsaft och honung som verkligen matchade viltsmaken i den färdiga filén. Roland var på matlagningskurs med vilt för länge sedan och då lärdes ut att just apelsinsaften stänger ytan och gör att smaken stannar kvar inne köttet. Det var också olja, hackad vitlök, soja, paprikapulver, salt, peppar i marinaden och köttet låg i marinaden någon dryg timme.
Sen efter marinad fick den bara vila i rumstemperatur någon timme.
Därefter lades filén på heta grillen för att brynas runt om. Efter det fick den vila på gallret uppe med stängt lock till 70 grader inne i köttet. Det tog så där en kvart, är lagom som slut-temp. Vi hade termometer i filén förstås, det är viktigt för att få rätt temp och konsistens på köttet. Den blev perfekt, så himla läcker!
Så här såg slutresultatet ut: Helstekt vildsvinsfilé med kokt pot, bea, sallad från pallkragen, rotsaker snabbkokta och sen grillade i korg snabbt, (det var lök, sparris, morot, kålrot, selleri). God mat blev det, vi är så här långt nöjda med den nya gasolgrillen. Och nöjda med den egenskjutna vildsvinsfilén. Gärna fler såna! Den här grisen var 68 kg slaktad och vi var oroliga för att den var för stor för att göra stekkött av. Men filén funkade i alla fall. En sån här filé är lagom på två personer, det blev fyra skivor över, men jag är liten i maten. Vi kommer att steka kotletterna också, men resten av grisen ska bli goda korvar gjorda av expert! Vi håller på och lär oss detta med att jaga och tillaga vildsvin, ett nytt vilt hos oss, många har det blivit.
Idag har vi beställt lunch "take away" hos Sinnikka på Stationscafét. Vi kan hämta utanför och swisha betalning. Perfekt!
Smarrig älgfärssoppa!
Vi var bjudna på lunch igår hos goda vänner! Det var en jättegod soppa med älgfärs, morot, purjo, tomatpuré, krossade tomater, buljong. Jag måste testa att göra den.! Sen fick vi god dessert med tårta och frukt. Trevligt att ses så här och roligt med gemensam lunch! Vi kärringar och gubbar får försöka lätta upp lite nu när vi i virus-tider ska hålla oss stillsamma. Det här var en bra idé!
Gourmetmat och trevligt sällskap igår!
Så blev det igår lördag. Vi hade inget planerat egentligen för kvällen, mer än att försöka slippa Mellon. Men sen fick vi plötsligt inbjudan till mat med ett trevligt gäng.
Och här är det verkligen två experter som lagat mat. Det värsta är att jag inte kommer ihåg alla finesser. I botten här på förrätten är det i alla fall en skiva rökt älgkött. På det bröd med chevréost ett par skivor och så rådjursfilé. Alla som hanterat rådjurskött vet hur exklusivt det är att få den där pyttelilla rådjursfilén på tallriken.
Och här är varmrätten med potatisgratäng och älgkött. Önskar jag kunde beskriva hur köttet och den här urläckra såsen var gjord men jag kommer inte ihåg mer än att det var calvados med. Himla gott var den i alla fall.
Och nu har vi lärt oss att detta är ett gott vin till vilt och till hare ska man absolut välja det. Bra att komma ihåg, för framöver ska det bli en kollektivt tillagad hargryta. Den ska fixas gemensamt av några gubbar och vi damer ska bli bjudna. En annan lärdom att lägga på minnet för kvällen var att hel valnöt matchar matlagning av vilt som kan ha lite speciell smak så som vildsvin och hare.
Oj, vilken trevlig kväll det blev!
I det här huset finns en del vackra och speciella saker, bl.a. den här lampan
Vore roligt att få veta ursprunget till den här stolen.
Kyckling är jag inte så bra på, men jag tränar ;-) .
Men den här blev åtminstone ok. Hade letat ett tag efter recept med kokosmjölk.
Skar bröstbitar i skivor och brynte dem i pannan. Sen i med de här grönsakerna. Det är lök, vitlök, paprika, morötter, purjo, svamp och palsternacka. Brynte förstås först på löken och svampen. Sen fick det koka ihop i fond, kokosmjölk och saften av en lime i 10 minuter. Passade på att göra rätt mycket så det räcker till flera gånger. Det smakade helt ok åtminstone.
Vildsvinssadel i ugn igår!
Jag beskrev igår här på bloggen hur vi gjorde vildsvinssadel i ugn som en variant av rådjursrygg. Sadel blev det egentligen inte eftersom skrovet blev borttaget. Jag tog alltså ut kotletterna från skrovet och täckte dem med olika smaker och rotsaker innan placering i ugnen.
Resultatet blev ok, smakade bra, men det blir ett strå vassare när köttet får sitta kvar på skrovet. Det blir mer smak på köttet men framför allt mer smak på såsen. Sen var jag inte förberedd på att det blev så lite kött kvar, kotletterna var bara hälften så stora efter tillagningen. Jag tror att alla blev mätta men det blev inget kvar. ;- ))
Nästa tillagning av sadel blir nog med skrovet kvar.
Tillbehör blev sallad förstås och så stekt spetskål. Jag kokade upp spetskålen snabbt och stekte sen på den lite, det blir bra.
En trevlig kväll hade vi med goda vänner!
Idag blev det en variant på rådjursrygg
Roligt att variera gamla recept lite. Vi brukar göra rådjursrygg, genom att klä över hela ryggen med ben o allt och sätta in i ugnen. Men nu fick jag för mig att göra en variant på det med dagens vildsvinssadel. Så här blev det
Rensade upp vildsvinssadeln, tog bort skrovet, skar rent kotlettraderna noga, lade i marinad ett par timmar. Den blev i hopplock av rödviner som blivit över och så glögg (!).
Tog upp köttet, torkade torrt
Skårade köttet grunt, kryddade ordentligt med salt, peppar, örtkryddor.
Stack ner lök i skårorna, pressade vitlök över, lade på morotsstrimlor,
.... och kantareller
...och baconskivor. Hällde på vin och fond
In i ugnen 170 grader 1,5 timmar. Nu är det klart. Jag ska ta bort baconskivorna, skära i bitar och lägga över köttet vid servering. Resten i formen blir mixat och gjort sås av. Den brukar bli god, men tappar kanske lite nu när skrovet inte är med.
Men vi har alltså inte ätit än så jag vet inte hur det blir. Vi ska testa på goda vänner i kväll. Spännande!
Torskrygg a la Mannerström o Ronny!
Gode vännen Ronny jagar ihop med Mannerström och fick av honom det här receptet på torskrygg. Ronny gjorde rätten vid besöket här hos oss. Vi testade att göra igår och äntligen blev torskrygg med pepparrot bra!! Jag har strävat så länge men inte lyckats förut. Har fått nöja mig med att äta rätten på Riche när de har den på klassiska menyn.
Jag saltade lite på torskryggen en kvart innan. Kokade upp vatten häftigt med kryddpeppar, lagerblad och salt. Lade i torskryggbitarna och det hela fick komma i häftig kokning igen, drog direkt av värmen och så fick det bara stå där i 10 minuter. Passade in övriga ingredienser så allt var färdigt samtidigt.
Tillbehören var alltså kokt potatis (skulle kunna vara pressad potatis som alternativ tror jag) , riven pepparrot, skirat smör ( mycket!) , lite räkor, dill (hellre hela kvistar än hackat som här), ägg (bättre hackat än skivat) , sallad och eventuellt ärtor också men det hade vi inte igår. Vi hade några vita färska sparrisar i kylen så det fick bli de.
Till det delade vi en flaska bubbel, Mumm för att fira Discos hare och ytterligare en god nyhet.
Torskryggen blev precis så där bladig och fin som man vill ha den och lagom salt så man känner fisksmaken, inte bara saltsmaken. Jag gjorde två bitar till mig och Roland men det kunde gott ha varit en till. Nästa gång gör jag på tre.
Sugröret i mitt vinglas beror på att jag har tunn tandemalj. Då skonar man den genom att dricka sura drycker med sugrör och vin är surt, liksom kolsyrat vatten.
Ät inte på restaurang Värmlands museum!!!
Så ironiskt är det. Vi var där för två år sedan på dagen och jag lade ut minnesbilden på facebook från det karlstadsbesöket tidigare idag, berömde maten massor. Under ett antal år var verkligen museets mat den allra bästa i Karlstad, vi har ätit den fantastiska buffén många gånger, aldrig missnöjda.
Men nu är det ny ägare och vid vårt besök idag lördag var i stort sett ingenting rätt, så besvikna var vi. Så här var det
1. Enligt instruktion skriftlig vid entrén så ska man stå och vänta på placering. Men ingen kom på en god stund så vi vandrade lite planlöst omkring. Inte många bord hade gäster, det var glest. Vi kände oss inte direkt välkomna. ;- (
2. Till slut kom en jäktad man halvspringande mellan borden emot oss
3. Han slängde snabbt ett par menyer på vårt bord.
4. Torftig meny var det, fem rätter om jag minns korrekt och bara två gick att få glutenfria (soppan och ugnsrostade grönsaker). Inga andra glutenfria alternativ gick att förhandla om. Vi beställde i alla fall, Roland viltfärsbiffar och jag fick ta det ugnsrostade vegetariska
5. Lättöl fick Roland (restaurangen har inte fått rättigheter !) en Gränges som var uppkorkad när den kom och inte helt full (!) Då borde vi ha gått! Eller åtminstone klagat, men vi är för snälla.
6. Väntade gjorde vi länge på maten. Till slut gick jag bort och frågade den stressade servitören hur länge det väntades ta ytterligare innan vår mat var klar. Han såg på datorn att det var exakt 27 minuter sedan vi beställt.
7. En servitris som talade dålig engelska (hon talade verkligen ingen svenska) tog över, gick bort och kollade med köket och kom direkt tillbaka med vår mat! En eloge för det! Men då hade vi alltså väntat en dryg halvtimme! Och fick inget förrän vi frågade. Knepigt med så lång väntetid med få gäster i matsalen. Vi fick ingen förklaring
8. Det här fick Roland. Han tyckte viltfärsbiffarna såg märkliga ut och frågade den engelsktalande servitrisen. Hon försäkrade stapplande att det var "Chicken" för biffarna var var "finished". Utan besked hade alltså maten bytts ut och något helt annat serverades!
9. En pytteliten portion var det och Roland som var så hungrig!! Två små potatisar delade, en blomkålsbit och två små kycklingbitar (en ligger under blomkålen). Men i o för sig spelade det inte så stor roll för kycklingen var ändå inte ätbar
10. För när ätingen kommit så här långt glimtade det rött i kycklingköttet. Den var alltså inte genomstekt!!! Och man äter inte halvrå kyckling. ;- ((
11. Då gav vi upp hela ätingen och gick ut. Betalat hade vi tyvärr redan gjort, vilket vi borde ha vägrat förstås. Men sånt kommer man på efteråt.
12. Restaurangen kunde inte ta kort som betalning utan swish eller kontanter. Nu hade vi det så det funkade.
12. Min portion av ugnsrostade grönsaker. Den var däremot gigantisk och inte så där supergod. Kanske beroende på irritationen. Det mesta lämnade jag. De stora ostbitarna var alldeles för starka för mig, kunde jag inte äta. Såsklickarna tog slut snabbt och sen var det en torr och hård anrättningar att försöka tugga ner.
Ville bara berätta om det här besöket eftersom jag på dagens fb-sida berömmer restaurangens mat i en minnesbild från 2018. Jag hoppas förstås att det var en oturlig dag vi råkade besöka den idag, men med så många misstag så verkar det mer som om restaurangen är dålig, inte dagen. Det lär dröja innan vi gör något nytt försök. Priserna var också rätt höga, en bra bit över hundralappen per portion.
(Jag skrev faktiskt till Niklas Pettersson på Matbruket som är ägare och han svarade, ville jag skulle ringa honom. Det gjorde jag. Han ville kompensera oss på något sätt nästa gång vi kom till Karlstad och det var ju bra. Jag kommer förstås att skriva om det också då. Om vi kommer iväg, Roland är ju flåmaga och inte så pigg på det. Men jag får erkänna att vårt samtal gav mig inget hopp om stora förbättringar på restaurangen. Han försvarade en del av felen bl.a. att man hade en servitris som inte kunde tala med kunderna med att hon var en "jättetrevlig tjej" och att hon måste få en "chans att komma in i vårt samhälle". . Jag kunde bara hålla med men förslog att hon skulle få andra arbetsuppgifter än att servera mat. Som gäst känns det viktigt att kunna diskutera med serveringspersonal, det är ju det jag betalar för på restaurang!! Om ägaren inte ens har fattat det så blir det problem )
Imorgon berättar jag mer om karlstadsbesöket. Det var i alla fall lyckat på Sandgrund och på museets utställningar.
Godaste viltsoppan fick vi igår kväll!
En så fin ljusstake har värdparet!! Den är från Designtorget, Stumpastake heter den och gjordes för att man skulle kunna använda ljusstumpar på ett snyggt sätt. Smakfullt arrangerad är den här. De små glasvaserna har faktiskt en form som är gjord för att passa i hållaren. Jag har sett den här staken förut, den har funnits länge, men jag har inte fattat att den kunde bli så fin.
Vi, och ett annat par, var bjudna till de här vännerna på en himla god viltsoppa. Som tilltugg till entrébubbel fick vi brödsnittar med skivor av rökt älghjärta, sur grädde och gräslök. Avslut var en välsmakande dessert. Så lyxigt käk, vi uppskattade verkligen. Vi fick en kväll med trevligt umgänge och tid att smida gemensamma planer för nya äventyr! De goda vännerna blir allt viktigare med åren medan det mer världsliga mister betydelse.
Vår egen matagenda här hemma:
Idag ska jag göra lite stormatlagning. Det blir porterstek på älgkött och så mycket att det räcker till flera tillfällen. Det är en favvorätt. Pepparrotskött på älg blir också gott. Vildsvin funkar till båda rätterna, men det blir det inte idag.
Igår lämnade vi några rådjurslår och bogar till rökning hos Frank. Ska vi mumsa på bl.a. under sportlovsveckan.
Roligt att vara mest pensionär och ha gott om tid för matlagning.
Läcker anka, hemma-uppfödd, fick vi igår kväll
En fin middag framför vedspis! Så mysigt!
Förrätten var speciell, bröd med ister av vildsvin. Så läckert. Man låter istret från vildsvinet först ligga i vatten / kärnmjölk ett dygn för att bli rent. Sen skärs i bitar och smälter ner dem i gryta, slänga de fasta bitarna, grevarna. Man blandar sedan istret med timjan, äpple och lök.
Varmrätten var hemuppfödd anka, storlek så där fem månader gammal. Gjord i ugnen i tre timmar 170 grader. Fylld med äpple, lök o annat gott. Till det kokt potatis, sky och rödkål
Till dessert en söt grapefrukt med ett helt annat namn, nåt på pomelo tillsammans med Wermlandsmejeriers glasstårta!
Gårdagkvällens rådjursrygg!
Den blev helt ok. Den här gången gjorde jag en liten framdelssadel och en hel stor så att det kunde bli ett par middagar. Som vanligt skar jag kräset bort allt fett, alla senor, hinnor och annat som inte var kött. Sen skårade jag själva kotletterna grunt. Lade i skårorna skivade vitlökar. Strödde över skivad lök, kantareller, strimlade morötter och baconskivor. I botten en vinskvätt. Det behövs inte så mycket, blir rätt mycket köttsaft under. 1,5 timmar i ugnen 170 grader. Sen skar jag baconet i bitar för att servera de ihop med köttet. Resten av grönsakerna mixade jag och hade i skyn som blev sås. Såsen gjordes med en hel del grädde förstås i skyn och så pricken över i; lite riven mesost. Det ger extra stuns åt smaken.
Till det hela kokt potatis, stekt kålrabbi, ärtor, sallad
Vi fyra åt upp nästan allt från den stora hela sadeln. Men kvar till en middag för oss två finns den lilla sadeln och de små filéerna. Jag fryser dem och sky som var kvar och lite bacon.
Desserten blev pannacotta, helt ok med något lätt efter en stadig middag.
Vi hade en trevlig kväll med mycket roligt, många skratt, goda gemensamma minnen, men också delade sorgligheter. Det är det bästa med att träffa gamla goda vänner, man kan dela både roligt och ledsamt. Hoppas vi kan ses snart igen
Goda vänner bjöd på Mannerströms torskrygg!
Vi har jakt- och hundvänner, Ronny o Siv, här hos oss ett par dagar. De är från Lalabo Tranemo i Boråstrakten. Vi lärde känna dem för länge sedan när vi köpte hamiltonstövare hos Olle Melkersson.
De hade med sig torskrygg från välfångad torsk. Ronny tillagade den enligt instruktioner från Mannerström, som han jagar med ibland. Den välkände kocken har ett hus nära Ronny o Sivs bostad. Resten av gårdagens måltid hjälptes vi åt med, roligt att laga mat tillsammans
Recept: Man kokar upp rejält med vatten med salt, kryddpeppar och lagerblad så det kokar yvigt med bubblor. Sen lägger man i torskryggen och ser till så det blir hett igen. Drar av det hela från plattan och låter det stå i 10 minuter. Då är det klart och torskryggen är lagom!
Visst stämde det, vi fick fantastisk torskrygg med riven pepparrot, skirat smör, hackad dill, sallad, ärtor, sallad, kokt potatis, handskalade räkor och kokt ägg. Bästa vi ätit på länge! Fint att få äta fisk som omväxling till vilt. Och så hade vi en trevlig kväll tillsammans med Ronny o Siv.
Kul för mig att äntligen få ett bra recept på torskrygg. Jag brukar välja den rätten på Riche i Stockholm när man har den på klassiska menyn. Helt suverän. Och det här var minst lika bra. Jag har försökt göra den själv hemma men aldrig lyckats, har antagligen kokat den för mycket. Gårdagens torsk var precis lagom, så där bladig och fin som den är på Riche.