Sthlmresa - Prinsen!
Vi har ätit på Prinsen vid Stureplan förut när vi varit i Stockholm och det är suveränt varje gång. Sonen bekräftar det och säger att här har han aldrig fått annat än bra mat. Särskilt bra är Wallenbergarna och råbiffen. Vi satt här en kväll nu och stimmade med Rolands systerdotter med familj som råkade vara i Stockholm samtidigt med oss. De bodde med husbil på Långholmens husbilscamping.
Jag åt den här goda fiskrätten, en gryta med olika fisk- och skaldjurssorter. Mycket god!
Dagen efter så gick Roland med systerdotter och familj på visning på Hovstallarna. Och de fick se prinsessan Madeleine som har sin bostad där. (Ja inte direkt i stallarna men i huset bredvid och pojkvännen har sin lägenhet där också.)
Sthlmresa - Gnesta Strand - jättegod mat!
Här hittade vi goda vänners nystartade krog Gnesta Strand! Den ligger på andra sidan järnvägen och var inte så alldeles enkel att finna. Vi hade inte förvarnat om vår ankomst men tänkt göra ett brejk här och äta på väg till Stockholm.
Men den här roliga skylten ute vid genomfartsvägen gav lite hjälp att hitta fram. Vi räknade och det blev 162 steg.
När vi kom så här långt förstod vi att det var rätt.
Krogen är inrymd i den gamla banvaktarstugan i Gnesta om jag förstod det rätt. Förr var ju järnvägen viktig i samhället och den sysselsatte många. Nu tror jag pendeltåg går hit från Stockholm och samhället har blivit en oas för utflyttade storstadsbor som vill ha ett billigare boende med lugnare tempo, bra miljö och plats för barn.
Köket har kontakt med matsalen och vi pratade lite med dem som jobbar här, men bara lite för det var många gäster och stressigt för dem. Det är tydligen gamla vänner till D som flyttat med hit och jobbar med maten, matproffs från, som de sa, det gamla Greitzgänget. Krogen öppnade första juni i år och detta var tyvärr första helgen som D (och maken H) tagit sig ledigt. Vi messade lite med dem under tiden vi åt och de befann sig ute i Skärgården med barn. Vi hoppas i alla fall att de kan komma till Värmland och jaga igen i höst några dagar.
Så här trevlig var menyn. Vi åt väldigt gott här!
Jag kunde inte låta bli den här vackra och läckra desserten; kall jordgubbssoppa med limesorbet! Måste ringa till D och få receptet på den!
Farmarsallad (eller Coleslaw?)
Fifty-fifty av rivna morötter och riven palsternacka.
En fjärdedel selleri riven
Lite finskuren purjolök
Lättmajonäs
Lite tomatketchup, lite mald svartpeppar, lite socker.
Gubben vid Rämen frågade efter sås till laxen. Detta kanske funkar till lax eller också inte. Tror mer på något med senap.
Bästa snabbmaten!
När gubben nu har jobbat och jag har varit ensam hemma på dagarna så har jag fixat enkel snabb lunch men gärna god mat också och sånt som gubben inte gillar.
En favorit är detta; kallrökt lax, kokt färskpotatis, ärtsnaps och eventuellt någon enkel sås till (men inte nödvändigt) . De där krispiga små ärtebockarna är suveränt goda. De säljs i förpackningen som syns här nedan. I den finns små påsar med ärter som man värmer på tre minuter i mikron och det är lagom till en måltid så här. Den lite sötbeska smaken passar bra till laxens sälta. Gott kranvatten till är perfekt!
Förresten när jag ändå har tallriken på bloggen. Det är en gammal vardagsfavorit, en variant i serien Diamant. Den finns inte att köpa längre men jag skulle vilja komplettera. Om någon vet något bra sätt att få tag på fler eller vet någon som säljer så berätta!
Så här ser påsen ut med ärterna.
Åh, så vacker mat!
På kvällen var vi bjudna till Näs, till R o M. Hade bespetsat mig på en vandring i den vackra trädgården, men regnet öste ner och åskan slog runt väggarna så av detta blev intet. Maten var i alla fall fantastiskt vacker och dessutom god.
Visst är det vackert dukat!
Vi fick förrätt med kokta rödbetor och rört smör (jag guacamole), varmrätt grillat kött och ugnsbakade grönsaker, dessert hemgjord glass med hemgjorda maränger som fyllning och så här fint dekorerade. Vi mumsade och njöt verkligen av den goda maten.
Inte ens oxfilé...
Desserten är omöjlig att misslyckas med, stekta fikon i honungsås. Den blev i alla fall ok med vanlijglass.
Fast vi hade himla trevligt ändå!
Örebro och barndomsvän
Här stannade vi en natt, på Scandic i Örebro, på väster. Jag var rädd att det skulle vara som Scandic i Södertälje dvs att det låter som om långtradarna kör förbi ute i korridoren, men icke. Det var motorväg på ena sidan och en annan stor väg på andra sidan men helt lugnt inne på rummet.
Vi var här för att jag och Susanne, min barndomsvän ville prata bort en kväll. Och det gjorde vi. Det var suveränt roligt. Det finns så mycket i våra liv som vi har upplevt tillsammans och det ger en speciell gemenskap märker vi, en gemenskap som ingen annan har del i på något vis. Kvällen gick så fort och vi hade nog kunnat fortsätta prata länge, men vi måste vidare nästa dag och Susanne också. Hon och hennes särbo skulle på en liten minisemester till Norrköping, staden med kaktusarna.
Det här var räkor med brödbitar och ärtskott. Ärtskotten var väldigt goda. Har jag aldrig ätit förut
Gubben tog sillbord förstås
Och det blev en dessert. De hade tofulineglass! Suveränt! Vi nöjde oss alltså med förrätt er och dessert. Det är också en variant om man inte är alltför hungrig men ändå vill ha något att mumsa på.
Mäster Anders
Här fick vi i alla fall god mat. Det är på krogen Mäster Anders. Den har varit krog i flera hundra år och ligger på Kungsholmen hörnet Hantverkargatan / Pipersgatan tror jag. 
http://www.masteranders.se/
Eftersom den ligger inom gångavstånd från sonens bostad, tvärsöver Kronobergparken och dessutom tydligen håller hög jämn kvalitet så har det blivit hans favvokrog. Det blir bara ett par kvarter bort från Amaranten där vi bor när vi är på Stockholmsbesök så vi går hit ibland. Om man går in på adressen här uppe så får man se meny och bokningsmöjligheter. Runt om här finns en hel del förvaltningar (tydligen många på just Kungsholmen, det gamla förvaltningscentrat i huvudstaden väl) och annat så lunchtid är det välbesökt. På kvällar måste man nog boka för att komma in. Det är inte så stort. Det är lite hög ljudnivå, men man slipper musik och det är värdefullt.
http://biff.blogg.se/1190813362_mster_anders.html
Här står också något klokt om Mäster Anders. (jag har inte provision!)
Inredningen är enkel, för att inte säga påver. Lamporna i taket gillar jag. De kan vara riktigt gamla eller helt nya. Men såna här finns med på en sjukhuskorridorstavla (en av mina favoriter) som Billgren gjort ( Ola alltså) och dessutom på "Är Du lönsam lille vän" Tillberg heter väl den upphovsmannen. 
Asch jag trodde menyn skulle synas och det gjorde den inte alltså. Men vi åt gott och var nöjda. Det finns en lunchmeny och en kvällsmeny. Man kan se dem om man går in på hemsidan med adress ovan.
På hemvägen mot hotellet passerade vi ett konstverk men det visar jag i nästa inlägg tror jag, för det här handlar ju om mat.
Arlanda hotellby....sunk och 08-filé!
Vi bodde en natt på Arlanda hotellby. Det låter förfärligt och det var det också. Det var som en stugby fast hotell alltså, men hade väldigt lite med hotellstandard att göra mer än att det fanns lakan i sängarna och handdukar på plats. Själva ordet hotellby låter ju skumt, motsägelsefullt. Det innebar att rummen fanns i hus som var utslängda i huskroppar i en inhängnad på ett industriområde och det hela ligger i något som jag tror heter Märsta. Jag förstår inget av detta. Om man nu skulle bygga något med namnet hotell i sig så hade det väl varit enklare och billigare att bygga ihop det till en enda byggnad så gästerna hade sluppit att bylta på sig och gå ut i regn och blåst för att komma till frukosten. Rummen var dessutom väldigt slitna, liknade 70-talsstandard och golvtemperaturen var verkligen inget för veklingar.
Värst var nog ändå maten!
Vi fick 08-filé på kvällen!!
Det har blivit ett begrepp numera med 08-filé. Det handlar om att köttkunskapen hos huvudstadens (unga) kroggäster ofta är så dålig att man kan servera i stort sett vilket köttstycke som helst under rubriken "Oxfilé" på krogmenyn och göra det utan att få klagomål. Det är bara i Stockholm som detta har blivit vanligt så vitt jag kan förstå, för det är bara här vi har drabbats av det och inte bara en gång utan om och om igen.
"Oxfilén" som vi serverades här på Arlanda hotellby var inte ens biff, det var ett framdelskött, kött som normalt skulle ha gjorts pepparrotskött av eller gryta eller köttfärs. Det var segt och hade dessutom mycket smak av de senor och det brosk som fanns kvar på köttet. Det var näst intill oätligt alltså. Hur man kunde servera 11 jägare, alltså människor med exklusiva kunskaper om köttkvaliteter, den här smörjan är obegripligt! Bedrägeriet kompenserades efter diskret förhandling med något extra till kaffet så vitt jag förstår, men ändå......
Det enda positiva man kan säga om stället var att vi blev trevligt bemötta av personalen och att den trådlösa uppkopplingen fungerade utan störningar.
Kronhjort från Gärdesta!
Idag var ett lämpligt tillfälle och lagom storlek för c:a 5 personer. Vi är inte vana att tillaga hjort så jag var lite tveksam hur jag skulle göra. Såg att det var ett ytterlår och var fundersam om det skulle gå att göra stek av. köttbiten Tänkte ett tag göra en gryta.
Men bestämde mig till slut för att försöka göra en traditionell stek i ugnen av den för att så mycket som möjligt av den naturligt goda smaken skulle komma fram och inte döljas av andra råvaror.Det är alltid ovant och spännande med nya köttsorter. Nu tinade vi den långsamt i mikron, jag gned in den med soja och ett gott rödvin. Kryddade lite med örtsalt, vitpeppar, svartpeppar grovmalen, timjan och rätt generöst med finhackad vitlök. Sedan in i stekpåse och in i ugnen på 175 grader. Hade gärna haft lägre temperatur, men då skulle den inte hinna bli färdig till gästernas ankomst. Den skulle ha stått inne till 72 grader men det blev lite för mycket någon grad till. Det går snabbt på slutet och jag var inte med riktigt. Men smaken blev helt ok. Nöjd är jag med första försöket på Kronhjort.
Till köttet gjorde jag en sås på skyn som blev i stekpåsen och brynte mycket kantareller. Resten av såsen utgjordes av ett gott rödvin och lite timjan, men blygsamt med salt och peppar. Skulle ha kunnat vara lite choklad i såsen tror jag. Det var läckert sträv mot den vilda köttsmaken och det stämde.
Till det blev det kokt potatis, gröna bönor och en sallad med hackad lök och vitlök i, samt tomater och Bostongurka. I salladen en dressing med vinäger, peppar, salt, olja, vitlök finhackad, senap och örtkrydda, lite ärtor och majs.
Det var ok och köttet var väldigt smakrikt.
Desserten blev en klassiker i huset; konserverade fikon som stektes i panna med mellanmalen svartpeppar, mycket smör, sedan i med rejält med honung och konjak. När det är upphällt i skålen rör man i lite Grand Marnier. Den här blandningen serverades med Tofu vanlijglass förstås.
Vi babblade länge för att vara oss, en bit efter midnatt. I morgon blir det en kanonjaktdag för gubben. Solsken och spårsnö. Han ska upp kl 6 och börja med harjakten. Jag ska vara lat och ta hand om tvätten. Sen på kvällen åker vi till Karlstad och hälsar på Rolands mamma.
Hamncompagniet Åmål är bäst - Tofuglass!
Så här fint är det inne. Kolla takbjälkarna och något som gubben kallar franska knutar, ett sätt att skarva trä. Restuarangen är alltså egentligen ett gammalt hamnmagasin i Åmål vid Vänern. Det var länge en viktig hamn här och man behövde säkra och stora lagringsplatser för gods från sjötrafiken. Vi åker hit ibland för att äta gott och på sommaren njuta av utsikten över vattnet. Det finns en stor terass att sitta på också och ibland är det live-musik här också.
Det här är gubbens smarriga efterrätt, Creme Brulé. Jag fick då alltså tofuvaniljglass med fruktsås och choklad med kaffe till. Varmrätten var sotad helstekt fläskfile med en kryddig svampsås. Väldigt gott alltsammans.
Vi avslutade kvällen hemma hos Rolands systerdotter och familj. Det blev Irish Coffea och en pratstund. Annars för vi något slags eremitliv nu under jaktsäsongen. Man kan ju inte binda upp sig ifall att det blir spåsnö och långa dagar i skogen (!) Idag lördag dömer gubben jaktprov i Blomskog och väntas inte hem förrän sent i kväll efter kollegium.
Har precis pratat med svärmor i telefon. Hon mår bra om någon undrar. Vi åker dit imorgon söndag och hälsar på.
Dietmat
Här är två bra produkter utan mjöl och mjölk. T.v. en mjukost som är mjölkfri och till höger en vispgrädde på sprayflaska från Markattan och den är baserad på kokos. Den där sprayflaskan har jag sett länge men var väldigt skeptisk till. Nu har jag prövat den och den är helt ok. Sen är det en annan femma att allt är väldigt dyrt jämfört med vanlig mat men det får man ju ta.
Här är ytterligare två bra saker. Till vänster bearnaisesås utan mjöl och mjölk och till vänster det jag mest använder istället för grädde och mjölk i matlagningen. Det är baserat på soja.
God mat! Och lite resor! Och lite ström!
Smarriga nya produkter finns det; gluten- och mjölkfria minsann! Färdigskivad ost till vänster och kladdkaka mitt i.
Små trevligheter hade U o A i Hol med sig i kväll när de kom för att fika; Kallfelz Rivaner, hembakat stort bröd som jag kan äta (o det var gott!), hemgjord sylt på hallon respektiver vinbär. Vi mumsade och åt förstås. Vi bokade en weekend i Branäs i slutet på mars. Jag åker längs med, några rakt ner och någon inte alls. Han får passa hunden och laga mat!
Stockholmssonen sms;ade att de nu var i Bangkock och väntade på vidaretransport till något som heter något som låter som Hoa Hin. Det är alltså han, flickvän, flickväns syskon med respektive och svärföräldrar in spe som åker dit på två veckor bjudna för att fira flickväns mors födelsedag.
Vi håller tummarn att det ska gå bra. Sen ringer vi till LA-sonen och hoppas att han ska ta sig hem lyckligen till LA imorgon söndag trots att man varnar för oväder i Californien. Han låter inte imponerad när vi berättar vad svenska media rapporterar därifrån;
- Det är ju alltid snö i Lake Tahoe och det är långt ifrån LA!
Jag kollar förstås på vädret i LA imorgon och det ser inte avskräckande ut; +12 grader och vind 2 meter per sek, samt lätt regn. Det låter som en vanlig höstdag här.
Här är vi glada över våra jordledningar: Inga strömavbrott trots blåst och snö.
Barnbarn i Umeå ringde och pratade. Det är så roligt att höra deras röster!
Feuerzangbowl eller nåt sånt!
Ikväll var vi i Hol hos A och U och vi drack något som vi aldrig druckit förut. Först var det utflykt till skogen för att ta julgran och sedan bjöds detta. Det börjar med en blandning av rött vin, glöggkryddor, apelsin, kanelstång och vaniljstång som kokat samman. Det hälls upp i en glasskål.
Glasskålen ställs i en ställning ovanpå ett värmeljus. Ovanpå läggs en metallskena speciell för ändamålet och i den läggs en sockertopp. Sockertoppen dränks in med högprocentig rom.
Sen tänder man på det hela och öser med mer rom. Sockret brinner alltså och smälter ner i vinblandningen.
Sedan dricker man den varma drycken. Och blir varm själv. Smaken är otroligt läcker. Påminner om en blandning mellan varm Sangria och glögg.
Sällskapssjuka matvrak!
Mmm tanken slår mig när jag ögnar igenom min blogg ibland, sällskapssjuka matvrak är vi nog! I varje fall så är det mycket äting.
Igår kväll, fredag, så hade vi goda vänner här på lite mat. Jag gjorde en gammal maträtt som Roland önskat sig ett tag: Banankött.
Den är så här ungefär.
Bryn drygt 1 kg älgkött av exempelvis ytterlår skuret i små bitar, salta och peppra
Späd med 6 dl vatten / buljong och låt det koka 25 minuter
Sila ifrån spadet och gör en sås på bottenredning dvs
Smör i en kastrull, 2 tsk curry och 2 tsk paprika brynes i och sedan i med 4 msk vetemjöl / maizena. Späd med spadet lite i taget och låt det koka upp. Späd med 5 dl vispgrädde och två paprikaostar, men nu får det inte koka längre, bara smälta.
Lägg i en stor form eller två mindre de brynta köttbitarna och bred över 2 skurna purjolökar, 3 röda paprikor i bitar, och 4 bananer skurna i skivor. Häll över såsen och ställ in i ugnen i 25 minuter på c:a 200 grader.
Till det serverade jag ris och potatis (eftersom jag vet att en del av gästerna föredrar potatis!) en sallad och Dollans grönsaksgratäng.
Dollans grönsaksgratäng görs så här.
Skiva tunna skivor av squash och tjockare skivor av tomater och varva dem genom att ställa dem på högkant i en form tätt, tätt ihop. Mellan skivorna lite här och där tunna skivor av rödlök och ost. Jag tog mjuk sojaost förstås, men annars går det bra med annan ost. Över detta hällde jag en sky av mycket koncentrerad grönsaksbuljong (för det blir mycket vätska som späder ut från det övriga) vitt vin, krossad vitlök mycket av, salt och peppar. Strö över polentagryn (fick jag inte tag på så jag tog glutenfritt ströbröd) Gör mycket för det går åt mycket!
Sedan in i ugnen i 180 grader 45 minuter. Vrid ner till 100 grader och låt stå ytterligare 30- 60 minuter. Ös under tiden.
Desserten blev enkel: Mörk chokladtryffel med osockrade björnbär, vispgrädde, tofuglass och kaffe till.
Vi hade en jättetrevlig kväll med mycket berättande och många minnen.
Prinsen vid Stureplan i Stockholm!
Vi startade fredag kväll med att gå på restaurang Prinsen vid Stureplan. Vi skulle egentligen ha gått på Kasinot och ätit eftersom vi ändå skulle dit senare, men det var fullt. Så sonen beställde bord vid Prinsen för sig, mig, gubben och gubbens barndomsvän R:H. med fru G.
Här följer några bilder därifrån:
Vi hade en väldigt trevlig ung man som serverade. Han har tidigare jobbat på en ölkrog på söder som heter Ackurat så han var duktig på att ge råd om öl. Dessutom var han trevlig fast vi sa som det var att vi var från landet. sånt kan annars framkalla det mest nedlåtande beteende. Men den här mannen var snabb, trevlig och humoristisk och föll genast in i vår lätta och småråa jagong. Ett gott restaurangval käre son och vi slapp musiken. En kändis såg vi också men jag väljer att inte skriva om denna redan mediaplågade människa.
Vi studerade menyn länge och väl. R:H. tog kroppkakor, gubben och G tog Biff Rydberg och jag tog en annan kötträtt. Allt var kanongott!
Jag fick den äran att prova ett vatten som var helt renat från främmande bismak och ämnen och jämföra det med vanligt kranvatten. Jag inbillade mig i alla fall att det renade var mycket godare, utan fadd eftersmak och ett bittert hugg.
Här är Gs vackra efterrrätt; crepes med myltade hjortron och vanlijglass. Tallriken var också vacker, förutom att maten är ett konstverk.
Jag fick en jättegod dessert; sorbé med ett slags sockerflarn med smak på, helt kanon!
Gubbarns testade den här ovanliga slutklämmen: stout öl och hemlagad tryffel. Och det skulle helst finnas i munnen lite samtidigt. Låter underligt men de var lyriska efteråt.
Nu hinner jag inte lägga ut mer om Stockholmsbesöket. Men det kommer mer imorgon; äventyr på stan, konst, hotell, kasinobesök, och till slut jakt på Öster Malma ner emot Nyköping, jakt alltså på en massa ovanligt vilt; vildsvin, mufflon, dovvilt, kronvilt t.ex.
Men nu är det sängen som gäller, vi har precis kommit hem och sängen kallar. Det är arbetsdag imorgon.
Jultallrik i Sandaholm!
Det var lite spännande att beställa jultallrik i Sandaholm i går kväll lördag. Vi har alltså fått ett kvällsöppet matställe här i lilla Sillerud. Ett holländskt par har köpt campingen och därmed också restaurangen vid E18. Och som nyinflyttade holländare dristar man sig till att bjuda på svensk jultallrik. Modigt tyckte vi och åt.
Det var helt ok. Damen som serverade oss bad om feed-back på maten för att kunna förbättra, eftersom man inte var så van vid svenska jultraditioner. Och vi berättade lite om sådant som skulle kunna bli bättre. Men i det stora hela prisvärt.
Inte minst värdefullt att få ett trevligt bemötande och det fick vi. Vi kommer tillbaka känns det som just nu.
Vemma - matblogg!
Jag vet inte om man äter vemma i resten av Sverige men här är det en favoriträtt. Här mumsar gubben på nystekt vemma på kaka. Vemma fångas i nät under hösten och framöver så länge det är isfritt. Det är egentligen siklöja på svenska tror jag.
Gubbens födelsedagspresent!
Den står här lutad mot väggen, gubbens födelsedagspresent. Det är en kepshängare gjord av B i Snarkil, han som gjort den timrade fågelstugan som vi presentade grannen med.
Jag har letat länge efter något som skulle fungera som kepshängare i hallen, men inte hittat nåt. Så nu fick det bli en specialbeställning. Det kan inte finnas någon annan gubbe som har så mycket kepsar som Roland och för alla årstider. De ockuperar klädhängare och hatthylla i husentrén och när det väl hänger en keps där så går det liksom inte att få på något mer.
Så nu ska den här hyllan upp vågrätt strax under taklisten ovanför ytterdörren och där få kepsarna husera i fortsättningen. Där får de garanterat vara ifred också för jag når inte dit. Hängaren ska bara lackas först innan vi skruvar upp den.
Vi hade våra mammor här i kväll på en matbit och svärmor hade med en tårta som hon gör och som är jättegod. Det är maräng med en brun kräm i mitten. Jag bjöd på kycklingbröst fyllda med rökt gallerskinka och ost, omlindade med bacon och stekta. Till det en sallad och rotfruktgratäng. Sedan åt vi helt enkelt tårtan till dessert.
Roligt att de här två äldre damerna fortfarande orkar ränna i stugorna! Men det blir inga sena kvällar, de vill strax hem och vila sig.
Sen har telefonen ringt förstås hela dagen med gratulationer och sång och så från när och fjärran.
Matblogg - hjortrygg! Söndag 25;e november 2007
Söndagar är så mysiga. Våra rutiner ser ofta ut så här: Roland går upp tidigt och jagar hare någonstans, skickar ibland glada mms hem till datorn om hur jakten går eller från en vacker utsikt eller så. Jag kan under tiden i lugn och ro läsa tidningen på nätet, blogga, tvätta, förbereda kvällens mat, städa undan lite.
Sedan kommer gubben hem och hojtar glatt att nu är det dags att släppa Oskar och fösa lite på bockarna. Då byltar jag på mig alla lager av jaktkläder och vi släpper Oskar på eftermiddagen för lite rådjursjakt. Vi gick hela eftermiddagen men det fanns inte ens vittring efter rådjur. Då det blev inte.
På kvällen hjälps vi åt och lagar mat.
I söndags så gjorde vi i ordningen en hjortrygg. Det är ovanligt vilt för oss och en gåva från Tyskland. Det var var dovhjort den här gången, Dammvilt heter det tror jag.
Vi gjorde två varianter av den här ryggen. Skar ut köttet ut benet, skar hälften i biffar och lät hälften vara hel, lade i rödvinsmarinad under tiden vi jagade.
Sedan stekte vi den hela biten i ugn fylld med ost och lök och kryddor. Biffarna stekte vi också och gjorde en sås till med kantareller och vin. Till det blev det en matig sallad och potatisgratäng. Allt avåts tillsammans med K-E i Kålleboda.
Vi hade en trevlig kväll tillsammans. Vi tyckte att den helstekta blev bäst. Den blev saftig och smakrik. Hjortkött är gott och vi har mer i frysen.