Inga Magnusson

Sthlmresa - Gnesta Strand - jättegod mat!

Här hittade vi goda vänners nystartade krog Gnesta Strand! Den ligger på andra sidan järnvägen och var inte så alldeles enkel att finna. Vi hade inte förvarnat om vår ankomst men tänkt göra ett brejk här och äta på väg till Stockholm.

Men den här roliga skylten ute vid genomfartsvägen gav lite hjälp att hitta fram. Vi räknade och det blev 162 steg.


När vi kom så här långt förstod vi att det var rätt.


Krogen är inrymd i den gamla banvaktarstugan i Gnesta om jag förstod det rätt.  Förr var ju järnvägen viktig i samhället och den sysselsatte många. Nu tror jag pendeltåg går hit från Stockholm och samhället har blivit en oas för utflyttade storstadsbor som vill ha ett billigare boende med lugnare tempo, bra miljö  och plats för barn.


Köket har kontakt med matsalen och vi pratade lite med dem som jobbar här, men bara lite för det var många gäster och stressigt för dem.  Det är tydligen gamla vänner till D som flyttat med hit och jobbar med maten, matproffs från, som de sa, det gamla Greitzgänget. Krogen öppnade första juni i år och detta var tyvärr första helgen som D (och maken H) tagit sig ledigt. Vi messade lite med dem under tiden vi åt och de befann sig ute i Skärgården med barn. Vi hoppas i alla fall att de kan komma till Värmland och jaga igen i höst några dagar.


Så här trevlig var menyn. Vi åt väldigt gott här!


Jag kunde inte låta bli den här vackra och läckra desserten; kall jordgubbssoppa med limesorbet! Måste ringa till D och få receptet på den!

Ser jättemysigt ut..kul skylt!



Mycket gott på den menyn...mums att äta ute.



ha en bra dag..kram

Gnesta? Det är ju våra gamla hemtrakter! Vi bodde i Stjärnhov tills för två år sedan och jag åker fortsatt till frissan där!



Jag har läst att restauranten varit välbesökt sen de öppnade, men jag har inte varit dit ännu. Det ser jättefint ut på dina bilder.



Har du dränerat husgrund någon gång?

Men har Du bott i Stjärnhov!!!??? Jag var just nu på den här resan in på vägen till Hasselön, inte långt från Stjärnhov, till höger mot Källtorp, till det lilla stället som heter Källbo. Det var min morfars och mormors när jag var liten och jag var ofta där på somrarna. Nu råkade vi träffa de nya ägarna, från Lidingö, flygkapten, en ung familj som har det som sommarhus. Vi var inne och träffade dem och pratade om huset. Min mamma växte upp dels här i huset, dels i Norsborg vid Båven där hon bodde som riktigt liten.

Kommentaren ovan var till Anne förstås



Mia: Det var ungefär mina steg! Gravt medelålders medellångt fruntimmer.



Ninni: Ja, stället är absolut värt ett besök, det var läckert och man kan köpa med bröd hem.



Anne igen: Om husgrund. Nej jag har inte dränerat husgrund, men vet i princip hur det går till. Man gräver upp runt huset till en bit nedanför bottenplatta, lägger en speciell sorts grus eller sand där, sedan kommer dräneringsslang, en slang med hål i som ska ta in vattnet, sen blir det lagt en matta mot källarväggen (om man har källare), förr hette det Platonmatta, vet inte vad det heter nu. Sedan på med grus eller sand eller nåt och så fylla igen alltsammans. Sen ska ju vattnet som går i den här slangen ledas ut från huset med ett speciellt fall per meter också till en brunn eller liknande. Det är omfattande och osnyggt och skittrist att dränera runt hus.

Kände väl på mig att ni var i stan!

Fast Gnesta är ju en bit från, träffade ni Kalle ?

Sonen, om jag minns rätt, bor mitt i, vid Sergel, där och här var kokhett under värmeböljan.

Fast nu har det återgått till mer normala temperaturer och nu bara 15 grader och mulet och regnblött.

Jag tog i alla fall en tur med rullatorn.

Rut: Nej vi såg inte Gnesta-Kalle! Fast vi minns honom väl.



Jag ska berätta mer om vårt besök i Stockholm i kommande inlägg.

Av alla "hålor"! Men jag tyckte jättemycket om att bo där, det är allt finare där än här i Stigtomta, mer kuperat, mer vatten. Men barnen skulle börja gymnasium, huset (torpet) räckte inte till och direktverkande el/vedeldning hade börjat förlora sin charm.



På vägen ut till Hasselön har jag faktiskt aldrig varit, däremot gått och åkt kors och tvärs över Hyltingeö (Göran och Anitras "jaktmarker"..). Men överallt runt Båven/Naten/alla småsjöar är så vackert.



Ja,ja, vi får satsa på grävningsövningar inom kommande år..Har sett andras grävande och har aldrig fått någon längtan efter att göra det. Men det gäller att hålla huset torrt om fötterna!

Anne: Det är lustigt att vi båda har en bakgrund i trakterna! Det där med att dränera är geggigt och trist, men som Du skriver, tyvärr nödvändigt. Du får lycka till med projektet.

Jag var där och åt lunch i dag, jättegod mat! Mysigt ställe också, men som du skriver inte alldeles lätt att hitta.