Inga Magnusson

Alltså ensam-mamma-söker-Lenita jobbar i köket på min skola. Och en av hennes uppgifter är att laga min dietmat och jag blir hur bortskämd som helst! Hon gjorde igår den godaste spenat jag ätit någonsin och det utan mjölkprodukter. Jag gillar alltid spenat men nu åt jag massor.

Jag trodde att hon hade muskot i men inte. Det var lite grönsaksbuljong och sedan lite socker (!) i. Det är gott i spenat säger hon. Har aldrig testat det förut och jag äter nästan aldrig spenat hemma eftersom gubben inte gillar det, men vräker i mig på skolan.

Vi åt lite tillsammans och pratade en stund på fredag kväll. Jag lyckades inte något vidare med maten och det är ju typiskt när man ska bjuda en kock på mat. Potatisen kokade sönder och kötträtten med fläskfilé blev smaklös.  Hade tänkt göra en rotfruktgratäng med var rädd att det skulle bli knappt om tid till det. Efterrrätten blev bättre; finriven mörk choklad gjord till sås med hjälp av körsbärslikör, detta serverades till glass och vispgrädde förstås. Inte helt fel.

Torsdagens älg-soppa var ok med risgrynskaka och nykokt hallonsylt till efterrätt.

Här är det dukat med grov linneduk och Taizémuggarna till vinet.

Vi hade redan förut bestämt att vi skulle begå den sista lilla delen av älgfilén denna afton. Roland hade tänkt på den hela vägen från Ockelbo och jag tog upp den under dagen. Det är så grymt gott med älgfilé. Jag vet inget som smakar så gott! Det är kantarellstuvning till förstås och lite svartvinbärsgelé, stekt lök  och en enkel sallad.  Till det ett gott vin, det blev ett Tempranillo från 2001 med mycket smak och lite kryddighet. Annars som synes väldigt enkelt med "huggardukning".

Nu laddar vi för att äta sparrisfestligt. I brist på färsk så får det blir konserverad. Och därtill rökt skinka! ;-)

Vi var i Hol hos U och A i kväll och åt en ny variant av grönkål. Det är en typisk nordtysk rätt som man gärna äter på hösten. Det var kokt potatis, kassler, tysk kålkorv och grönkål till.  Vi åt på de fina tallrikarna som U handlade när vi var på IKEA häromsistens. De är himla fina i färgen och passar perfekt i köket.
 De var också med. Vi har trevligt tillsammans och det var en rolig kväll.

Övriga fick en chokladpudding gjord på mörk choklad och avslut expresso. Jag åt tofuglass och hjortronsylt.

Jag bara säger det alltså:

Jag fick löksoppa igår!  Efter allt mankemang med strömmen och vattnet!

Jag har verkligen längtat efter löksoppa länge nu. Köpte hem lök till det för någon vecka sedan men det har alltid kommit något annat emellan. Igårkväll fredag var vi i alla fall bjudna till Snarkil till R och I  och anlände till slut dit, en trekvart försenade. Och då fick vi löksoppa till förrätt. Det värsta var att det var så gott så jag orkade inte så mycket av den fina huvudrätten; lammkotletter och hemgjord klyftpotatis och tsatsiki (stavas inte så ser jag!).
Sedan fick vi en dessert med finskuren fruktsallad.

Vi smorde kråset i trevligt sällskap och det smiddes planer för ett evenemang på Tjolitta, vår bygdegård,  om någon vecka.

Det är kulturkväll ordnad  av Idé och Hantverk.

Det blir uppträdande av diverse förmågor med lokal anknytning och  så mat förstås.

Rickard kommer att spela, Stina ska sjunga, Inger håller i det hela, Sören i Näs och Henrik kommer också att spela osv osv

Ja och så ska gubben vara med också och vara som han är eller hur man ska uttrycka saken. Han ska i alla fall inte sjunga, vilket jag (och en del andra ! ) är glada för.

Biljetter finns att köpa på vår lanthandel, ICA Sillerud. Köp gärna och gå dit för en trevlig kväll. Allt överskott från kvällen går till Tjolitta, bygdegården.

Det här är varje års kulinariska höjdpunkt. När älgjakten är avslutad och köttet hämtat så kan man ha tur att få en lite bit älgfilé med i köttbaljan. Vi brukar steka färsk älgfilé och äta med kokt potatis, svampstuvning grönsaker, gelé och lite sky. Det är en höjdare som är svårslagen. Man bara äter och njuter till ett gott rödvin. Gubben påstår att det här ögonblicket är värt en hel veckas ledighet från jobbet och allt släp och slit med älgjakten. Han är väl egentligen ingen älgjägare, men tyckar att det funkar ändå med hundjakt. 

 Det blev inte så mycket kött, så där 20 kg eller nåt i en balja. Och det ser inte ut som det gör i affären kan jag säga. Det är rätt så osorterat. Man måste känna igen bitarna och veta om det är framdelskött eller bakdelskött. Glömmer aldrig det året jag förväxlade saltrulle och filé. Trodde att jag lagar i ordning filé och det gick inte att tugga ens. Saltrullen är däremot suverän som tjälknöl till pålägg. Den är hård och håller ihop när man skär upp den i tunna skivor.

Det mesta måste renskäras ordentligt och det tar en stund. Först måste man skura rent i diskhon så man kan skölja allt kött där och får bort det mesta av mossa och barr och sånt. Sen ska det klappas torrt med tjocka linnehanddukar, gamla försvarets, köpta på ÖB.

Därefter kan man börja skära bort senor och hinnor. De smakar inte bra att ha med i tillagningen, ger en besk bismak.  De ultimata redskapen är en vass kniv att skära med och en slöare kniv att halka på senorna med, en kmniv som är så slö att den inte skär av senorna eller hinnorna.

Sen ska det paketeras och skrivas på och frysas. Älgkött är rasande gott. Och det äter vi med gott klimatsamvete också.



Så här såg det ut på tallriken. Vi tände ett ljus också och var lite sentimentala och tänkte på Kurt vars begravning vi var med på under fredagens förmiddag.

Det var en gripande ceremoni med mycket folk och många som var jättelessna. Nu satt vi i ljusets sken och pratade om Kurt och hans liv och mindes honom. Det kändes helt rätt att samla tankar och intryck.

I all hast blev älgjägarna inbjudna hit för att äta kvällsmat med oss. Hade tänkt att de skulle komma torsdag kväll men det passade inte så det blev lite improviserat idag istället.

Jag bjöd på kålsoppa som jag kokar på mitt sätt. Jag skär kålen, bryner allt lätt  i stekgrytan först. Får inte bli svart, bara några som blir lite bruna.  Sedan får den koka i  lätt saltat vatten så där fem- tio minuter. Det ska vara lite tuggmotstånd kvar, jag kollar efterhand.

Sedan häller jag bort vattnet och tillsätter het mustig älgbuljong. Den här var väldigt smakrik eftersom jag dessutom kokat en julskinka i den i förrgår. Det hela spetsas med en skvätt vin och lite soja och eventuellt lite lite  socker.

Jag kokar alltså inte kålen i buljongen direkt. Genom att koka den i vatten istället  får jag den goda smaken av kålen kvar och den matchar smaken av  buljongen när man äter.   Hade tänkt från början att bjuda på köttfärssoppa men det kom inget helt kött till affären som jag kunde låta mala. Vi köper hellre helt enklare nötkött utan senor och brosk och låter mala det i affären. Det vanliga malköttet innehåller idag så mycket som inte direkt är kött att vi helst inte köper det om det går att undvika. Men nu hanns det alltså inte med utan får bli nästa gång.

Till soppan serverade vi alltså hembakat kakbröd, ett rätt tunt platt bröd speciellt för västra Värmland. Pålägget var uppskuren julskinka som jag alltså köpte billigt efter jul, frös in och kokade nu. Det går åt så mycket pålägg under älgjakten att det är bra att ha något sådant att ta till. Efter jul går det bra att fynda julskinka. Jag brukar köpa två minst så jag har en till påsk och en till älgjakten. Det går ju bra att frysa själva skinkan, det feta går ju ändå bort.

Efterrätt var risgrynskaka med hemkokt hallonsylt och vispgrädde.  Jag gjorde en kaka med russin och en utan. Det hela blev helt ok fast det var kort varsel.

Rolands bror hade ju undanbett sig uppvaktning på 60-årsdagen så det blev en mindre tillställning för de närmaste. Och då kan det bli så här många om man har en stor släkt. Vi firade på Tjolitta alltså i lördags eftermiddag.


Vi fick jättegod mat, planka från Rickard på ICA Sillerud och en del annat. Det ser vackert ur också med alla frukter.
Vi åt med god aptit och pratade en stund. Vid halv fem åkte vi vidare till nästa 60årskalas i Askim i Norge.

Det är himla kul att laga mat när man har gott om tid! Idag var det hysat rymligt i tidsplaneringen. Jag har gjort en gryta på vildsvin och älg blandat. Det brukar bli smakrikt. Så här gör jag

Idag tog jag upp en större del av en vildsvinsbog så det tog en god stund att skära rent och få fram små fina köttbitar av det hela. Jag tar aldrig med senor eller annat.

Älgbitarna hade jag redan klara, skurna i små bitar.

Bryner bitarna väl i två rätt stora väl instekta gjutjärnspannor samtidigt på spisen och häver vart efter i modrens gamla fina stekgryta. Den som aldrig får diskas med diskmedel. Det går fort och jag steker i rapsolja. Under tiden breder jag ut hushållspapper framför spisen så att det inte ska stänka på golvet. Olja sprätter ju en del.

Skär lök och bryner på samma sätt.

Massor av kantareller som jag tinar upp och silar av spadet, bryner för att dra ur alla smakämnen vid hög temperatur. Häver i stekgrytan.

Sen i med mycket finskuren vitlök, enbär (Wachholdebeeren?) och älgbuljong. Idag räckte inte den egna hemkokade så då är jag generös med buljongtärningar och enkelt rött vin i.

Dessutom kryddas med viltkrydda, kryddsalt, svartpeppar, vitpeppar, rosmarin, mycket vitlök skuren i små små bitar och i med en rejäl klick svart vinbärsgelé.

Detta får koka i kort spad så länge som möjligt, gärna någon timma eller så för att "bilda familj".´

Sen i med finskurna grönsaker; vitkål, kålrot, selleri, morötter, purjolök och borde ha varit äpple också men det hade jag inget. Detta kokar med så länge det behövs för att de ska mjukna.

Därefter kan spadet spädas något med grädde eller som jag har sojagrädde  och soja. Och det är färdigt!

Inte helt fel med en god sallad till och ris eller potatis och kunde också vara rödkål men det har vi ätit i flera dagar nu. Kunde också vara ett hysat syrligt äppelmos, men det har jag inget idag. Det är också gott med dijonsenap och pepparrot bredvid, men det hade jag inte heller. Däremot så fick det bli rårivna morötter blandade med råriven kålrot.

Gubben var alltså på länsstyrelsen i Karlstad i går och deltog i planläggningen av skyddsjakten på varg (han ska inte vara med själv och jaga!. Lika bra jag säger det direkt så att inte de militanta vargvännerna bemödar sig med trakasserier av oss helt i onödan).

På hemvägen ringde han och undrade om vi inte kunde äta den där gamla maträtten med kött och bananer. Och om vi inte kunde säga till D och G i Harnäs att komma och äta med oss. Klockan var då 4 på eftermiddagen och jag hade i ärlighetens namn knoppat in efter en tuff vecka på jobbet.  Han ringde och väckte mig. Men varför inte.

Han handlade det vi behövde på hemvägen och jag började långsamt vakna till liv. Banankött gör man ungefär så här:

Bryner älgköttgrytbitar rätt rejält, saltar och pepprar.  Kokar dem sedan i vatten med buljongtärningar i en 20 minuter.

Skär under tiden purjolök i ringar, röd och grön paprika (fast jag brukar inte ta grön paprika, gillar inte den), och skivar banan.

Silar ifrån buljongen när köttet är färdigkokt. Tillsätter rätt mycket vispgrädde till buljongen samt varsin tesked paprikapulver och curry, reder av med lite vetemjöl, drar ifrån plattan och låter två paket Philadelfiaost smälta ner i såsen.

Breder ut kötten och grönsakerna o bananen i en stor form eller långpanna om man gör mycket, häller såsen  över och in i ugnen en halvtimme.

Om man vill göra såsen ännu mer smakrik så kan man bryna lite på paprikan och curryn först i smör och sedan tillsätta vetemjöl och göra en bottenredning. Att bryna kryddor tar ofta fram mer smak ur dem. De kommer upp i högre temperatur.

Till detta serveras ris och sallad förstås

Nu blev det inget älgkött igår eftersom vi inte hann tina upp något sånt utan vi gjorde på fläskfilé istället.  Inte riktigt så gott men ok. Och salladerna till blev mesiga när det var så brått. Men D och G kom och vi hade en trevlig kväll tillsammans. De förbereder sig för att gå med på älgjakten båda två och jag ska kolla om jag hittar mina gamla benholkar till G. Hon vill låna dem.

Det var roligt att få duka enkelt till modrens födelsedagskalas med en gammal hemvävd linneduk med den typiska sömmen i mitten. Jag strödde ut 90 guldstjärnor mitt på bordet, en stjärna för varje år. Det blev märkligt påtagligt hur många år det faktiskt är. Sedan kom blommor och mat på.

Jag lade ut den här bilden förut under lördag men orkade inte med att se den alldeles intill den hemska och tragiska bilden på den dödade finnstövartiken i Sunne så jag tog bort den och lägger den här istället.

Igår hade vi alltså lite kräftäting här hemma. En god vän hade fångat 60 kg signalkräftor i Vättern. I Vättern är det fritt kräftfiske en bit ut, en kilometer ut tror jag. Vi köpte alltså 3 kilo som kokades och räckte till två tillfällen. Dels i förrgår nere vid sjön, dels igår här hemma med Snarkilsfolket. Det blev en trevlig afton med oss 6 personer, mycket stoj och historieberättande och naturligtvis snapsvisor, haklappar och mössor som sig bör.

Vi var bjudna av Rolands systedotter och man på Galna Tuppen igår kväll fredag för Roland hade hjälpt dem att göra en ritnng på något vad det nu var; ny servicebyggnad till campingen eller vedskjul hemma. Jag vet inte riktigt. Men Galna Tuppen är ett trevligt ställe i Säffle och vi åker dit ibland. Jag tog röding och varm potatissallad med hollandaisesås, toppat med räkor. Det var läckert.


De övriga är typiska köttätare och de mumsade på en hemlagad hamburgare, skördehamburgare. Det är skördefest i Säffle nu i helgen. Man kan köpa årets skörd av grönsaker överallt och det är festligt värre. Får se om vi hinner åka på det på söndag.

Till dessert åt vi melon- och hallonsorbet. Det var en lagom och trevlig kväll. Det fick inte bli för sent för det är 1:a september idag.

Lördagarna skiftar det gäster i våra uthyrningsstugor och det blir lite snärjigt. Då äter vi ofta här på Golfbanans restaurang bara några kilometer hemifrån. Det känns lite lyxigt att ha ett bra matställe så nära och mitt ute på vischan. Igår åt vi här då. De brukar ha två olika hemlagade maträtter och det var fisklåda och pannbiffar.
Om vi nu har en skabbig småbåtshamn i kommunen så har vi i alla fall en fin golfbana säger alla som har varit här; välskött, med vackra utsikter över sjön och roliga nivåskillnader.

Nej, vi har inte börjat äta hundkött, men vi har varit med och haft en kändis på grillen idag: Den vilda älgen som trakasserat fredliga stavgångare i Karlstad för någon vecka sedan och som omskrivits i de lokala tidningarna (och även rikskvällspressen) vid flera tillfällen. Älgkon blev till slut så aggressiv att hon måste avlivas. Hon höll stilen in i det sista och jagade upp sin bödel i en grävmaskin innan skottet föll. Och nu är hon inte bara avlivad utan också uppäten, åtminstone delvis. Vi råkade vara bjudna på grillning hem till skytten L och hans fru A i Karlstad ikväll tillsammans med några andra i ett lite halvofficiellt sammanhang. Lilla dottern E som har varit med på bloggen förut, låg och sov så henne fick vi inte träffa den här gången.

Vi fick jättegod hemgjord klyftpotatis med solmogna tomater! Det är smarrigt! Och så olika sorters grillkött till. Väl motionerat vilt älgkött är inte fel kan jag rapportera.

Det blev lite snärjigt att hinna, eftersom gubben var på ett jaktmöte här i Sillerud till strax efter 8. Sedan åkte vi till Karlstad = drygt 8 mil för att festa och sedan hem nu på nattkröken. Såna här avstånd blir en vana i glesbygden. Och tidsmässigt är det inte så stor skillnad på att ta sig fram med tunnelbana i Stockholm och åka bil 8 mil på E18 Det är väl det här som är semester också, att inte behöva passa tider och att få tillfälle att träffa vänner och bekanta.

Vanlig potatissallad som inte innehåller mjöl eller mjölk finns att köpa och det kan jag äta som inte tål diverse livsmedel. Den är inte så där jättegod, känns lite såsig o trist. Men det går att pigga upp den betydligt genom att helt enkelt blanda i fler ingredienser:
kall kokt potatis
hårdkokt ägg
gurka färsk
gurka inlagd
äpple

Detta har jag prövat, men det är inte så noga, man kan säkert ta lite som finns i kylskåpet. Fungerar ju också som snabbmat om man plötsligt får oväntade gäster till kvällens grillning.

Så hade vi då en liten bjudning här kvällen före midsommaraftonen med 9 personer. För att kunna smaka lite midsommarmat men ändå inte så fick det bli lite majes+gräddfil+hackat ägg+dill+gräslök o potatis till förrätt. Sedan grillat fläskfile och potatisgratäng o rotfruktgratäng samt en mer arbetad sallad. Och till efterätt råa lingon frostade med socker, vaniljglass och vispad grädde till. Dessemellan blev det luftgevärsprickskjutning och med närvarande 4-åring traktortur och gräsklippartur. Om en fyraåring vill åka traktor så åker vi traktor om så klockan är 10 på kvällen! Lite överraskande blev det när Roland skulle snitsa med frontlastare och vända ner den för ur damp en TV.! Han hade glömt det men svärmors gamla tv låg i den och föll ut på vägen till allas förskräckelse. Fast den var ändå skrot. Sa han i alla fall.  
'
Här har L på sig alldeles nyinköpta regnkläder och handskar från ABEKO som har outletförsäljning här i Årjäng vid fabriken. Det var så snyggt så han ville ha dem på sig fast det inte regnade. Och det höll uppe hela kvällen om än gränsfall. Det var i alla fall varmt och skönt att sitta ute och det gjorde vi tills nu! Gubben strävar och vill traditionsenligt gå ut och meta vid 4-tiden på morgonen men får ingen med sig så han sover nog.