Fredrik Reinfeldt (M ) o skolan
Nej, Reinfeldt tog inte upp skolan alls i sitt tal tydligen, åtminstone finns inget med i rapporterna i media. Hela talet har jag inte hört. Han attackerade SD och pratade om jobben, speciellt jobben för ungdomar. Det är i o för sig bra och förlåter nästan att han struntade i skolan. Hur effektiva hans åtgärder kan förväntas bli har jag ingen aning om, kan bara applådera ambitionerna. Men de verkar väl genomarbetade tillsammans med facket bl.a. Roligt att han äntligen lämnade sin vanliga stenstod-attityd i talet och visade prov på känslomässigt engagemang. Det är inte så ofta annars. Smart retoriskt att berömma Mona Sahlin! Ha ha....!
Sen pratar (M) om ett femte jobbskatteavdrag. Vet inte om det nämndes i talet. Undrar vad det är? Jag vet att den som jobbar har rätt till ett grundavdrag som sänker skatten. Men på vilket sätt det är fyra stycken har jag ingen aning om. ;-) I min deklaration är det bara ett enda. Och kanske inte så många andra heller vet. Svårt att vinna röster på nåt som nästan ingen vet vad det är, lite för abstrakt. Synd att politiker glömmer bort att vi vanliga dödliga inte är så insatta i det politiska språket och så blir det de säger obegripligt. Mer skattesänkningar efterfrågas inte av så många väljare, man vill enligt opinionsundersökningar hellre ha satsningar inom vård, skola o omsorg nu. Det tidigare höga skattetrycket var nog inte bra men efter de senaste sänkningarna så verkar många tycka att det har hamnat på en lagom nivå nu. Så förslaget om det där femte jobbskatteavdraget ser inte ut att bli någon kioskvältare i valet.
Sen betecknar Reinfeldt SD som ett rasistiskt och främlingsfientligt parti. Och det är säkert rätt om man ser till partiets historia, men jag är inte säker på att det skulle vara rätt om man ser till hur partiet uppfattas idag med sin nya image och sina mer rumsrena krav på en ny immigrationspolitik. De flesta politiska partier har historiskt sett lik i garderoben, men att på det här sättet klassificera var tionde väljare som rasistisk och främlingsfientlig blir kanske också fel i mångas ögon. Det leder tankarna till att ( M ) till varje pris vill fortsätta att mörka problemen som uppstår kortsiktigt i samband med nuvarande immigration till Sverige. Man väljer att ägna taltid åt att smutskasta själva partiet SD, inte åt att bemöta dess politik sakligt. Det är inte heller så smart med tanke på valet.
Fridolin (MP) och skolan
Idag är det Miljöpartiets dag i Almedalen. Vad vill nu detta parti med skolan? Jo först och främst få ommålat i klassrummen!!! För 6 miljarder! För då blir alla så glada!
Herregud man tar sig för pannan! Inte för att det inte behövs men att prioritera en engångssatsning i den storleksordningen på att fräscha upp klassrummen och få bättre ventilation när skolan har så stora problem i övrigt med måluppfyllelse, stök, lärarflykt osv. Hur kan man tro att målarfärg o bättre luft löser några grundläggande problem i skolan?? Det finns ju redan lagar som säger att den fysiska arbetsmiljön ska vara bra - för alla, det behöver i princip inte Fridolin göra utspel av i Almedalen, det är att slå in öppna dörrar. Och MP:s finansiering av detta verkar vinglig. Det är lite statsbidag, lite rotavdrag (också staten väl?), mest kommunpengar och så slutklämmen att om kommunerna inte vill betala sin del så ska staten betala i alla fall (?). Hur finansieras de miljarderna?
Inga förslag på samordning i rikspolitiken, eller ett förstatligande av skolan för att komma till rätta med skolans verkliga bekymmer.
Sen vill man satsa 5 miljarder på högre löner till lärare, det är i o för sig behjärtansvärt. Men hur mycket ger det i reda pengar? O vem ska betala, kommunerna eller staten? Och hur ska det fördelas, till alla eller till särskilt utvalda? Lönerna sätts ju normalt i avtal mellan arbetstagare o arbetsgivare och där kan rimligen inte Fridolin ge sig in med kronor o ören. Om han nu inte vill förstatliga skolan förstås för då går det bra att höja lärarlönerna i egenskap av arbetsgivare, men det har han inte sagt nåt om.
Miljöpartiet har haft problem med sin skolpolitik, bara 5 % av väljarna (alltså inte ens alla de egna sympatisörerna!) tycker att den är bra. Och jag misstänker att den siffran inte kommer att öka efter det här något komiska utspelet i Almedalen. Om man därtill lägger att Fridolin gärna vill bli skolminister i en eventuell S-MP-V-regering så blir detta tal ännu mer en varningssignal för skolfolk i nästa val, tänk efter innan ni lägger en röst på MP!.
Jimmie Åkesson och skolan.
Det var SDs dag idag i Almedalen. Jimmie Å har hållit tal och presskonferens. Vad tyckte han om skolan nu då? Enkelt, för han tyckte tydligen inget om skolan. Det är nog ingen prioriterad fråga för partiet. Man talade om invandrarpolitik. Sen har ju partiet haft svårt att vinna kvinnliga väljare så strategin nu är tydligen att kräva heltid för alla offentliganställda kvinnor som hänvisas till deltidsjobb. Smart som valfläsk betraktat, men kanske inte helt trovärdigt med tanke på partiets bakgrund. Bättre med klädsam tystnad om skolan än korkade utspel blir väl sammanfattningen då!
Hägglund o skolan!
Nu är det Almedalsvecka och politikerna ska redovisa vad de vill med bl.a. skolan. Hägglund vill, i likhet med de flesta andra partier, fortsätta att detaljstyra skolan direkt från riksdagen; en veckas mer läsning i skolan (per år, per stadium eller på hela skoltiden framgår inte ? ) Undrar om det är tid som ska tas från annat o i så fall vad? Eller ska vi utöka skoltiden genom att bara plussa på allt som nu ambitiösa riksdagsledamöter vill pytsa in för att vinna väljarsympatier? Det kan bli långa skoldagar och långa skolår! Och vem ska betala det i så fall? För lärartimmar kostar, om nu inte Hägglund visste det. Och han tycker inget om behovet av övergripande satsningar på skolan och lärarlöner och minskande byråkrati. Det är åtgärder som verkligen behövdes och de behövde samlas i gemensamt långsiktigt förslag från alla partier. Och sen vill Hägglund att riksdagen ska bestämma att ett antal speciella böcker ska läsas av alla elever i landet så att vi får en gemensam referensram. Det luktar gamla Sovjetunionen. Färre barn i förskola är säkert en god tanke, men jag undrar om ett barn mindre per grupp verkligen gör någon dramatisk skillnad?
Tom av Harafjell ....
5 veckor gammal! Kanske är han vår om några veckor fast med ett annat namn! En sötnos!
Trött på förföljelserna ...
... av enstaka politiker i Årjängs kommun är jag!!!! Det är så dåligt att kommunalrådet Katarina J har kunnat trakasseras så länge. Det här dramat är som en skolgård när den är som allra sämst! Några hotar / trakasserar och andra står bredvid och tiger!
Det är några byskoleförsvarare som har fått frossa i att ha makten på nätet, ge sig på enskild person, trakassera, strö okvädningsord, osv. Till slut har det blivit accepterat att gå allt längre och bli allt fräckare. En del kanske därmed upplevt sig äntligen få en hjältegloria genom att vara värst och försvara bygdeskolorna mest? Något har polisanmälts men det är bara toppen på ett isberg! Det borde i alla fall utdömas något slags straff och förhoppningsvis börjar det komma vägledande rättsfall när det gäller näthot.
Ansvaret ligger naturligtvis i första hand hos dem som hotar, okvädar, personfixerar och trakasserar, men jag hävdar med en dåres envishet att detta är endast möjligt så länge de flesta inte ´vågar ta avstånd, så länge de flesta bara läser /hör och tiger utan att reagera. När det på nätet raljeras över det starka skyddet runt Katarina genom att fråga sig om polisens närvaro beror på risk för oordningen eller på korruptionsanmälan då är vi framme vid ett lågvattenmärke. Den som uttalar sig så har inte förstått allvaret i det hela. Självklart erbjuder polisen så stora skyddsinsatser därför att man gjort bedömningen att hoten är verkliga.
Jag vill inte att det i min kära kommun finns människor som hotar de förtroendevalda politikerna så att det krävs stark polisbevakning för att genomföra ett kommunfullmäktigemöte! Det måste kunna bli ett slut på detta oavsett vad som sen kommer att bestämmas. Vägen fram till beslut får inte längre kantas av trakasserier och hotelser! Och där har vi alla ett ansvar för att sätta stopp, sätta ner foten och klargöra att i fortsättningen samtalar vi med respekt, även om samtalsämnena är svåra. Och vi samtalar i sak, inte genom att trakassera person!
För om de här byskoleförsvararna mot all förmodan skulle få Katarina J att ge upp sitt förtroendeuppdrag genom hot och förföljelser eller genom att om och om igen kräva hennes avgång, så är det fortfarande till slut 23 - 14 röster i kommunfullmäktige för en ny skolorganisation! Det är det som kallas demokrati, att förtroendevalda får fatta beslut och ta ansvar för dem. Det handlar inte om en enskild persons hugskott eller infall, det handlar om förslag till beslut som är väl förankrade i en demokratisk process över tid och som understöds av många.
Skolnedläggning fattade kommunfullmäktige ...
... beslut om igår kväll, måndag. På grund av hot mot kommunalrådet Katarina J så fanns fyra poliser i själva möteslokalen och hundpatrull i terrängen utanför! Hoten har framförts av personer som vill försvara de små bygdeskolorna.
Vilka ska vi få i framtiden som vill bli bärare av det demokratiska system som vår grundlag vilar på? Det är absurt att skillnader i åsikt ska leda till så allvarliga hotelser att det krävs polisbeskydd för att genomföra normala beslutsprocesser i kommunpolitiken!
Bakgrunden till åtgärderna vid fullmäktigemötet är enstaka hot som uppfattats som så allvarliga av polisen att skydd erbjöds. Det finns även en stämning som kan ses som allmänt otäck där byskoleförsvarare i media och på nätet fokuserar på person istället för att argumentera i sak. Man verkar glömma att det finns en klar majoritet, två tredjedelar, i kommunfullmäktige, för att genomföra den nya skolorganisationen. Det är inte en persons idé eller verk, det finns ett starkt demokratiskt stöd bakom det förslag som nu beslutats om. Självklart ska både förslag och beslut kunna kritiseras men just nu liknar den personfixerade kritiken mer ren förföljelse / trakasserier av en förtroendevald, än en debatt i sak.
Jag har ju följt detta en tid på avstånd och jag har lärt mig saker om människor som jag inte ville veta. Jag är exempelvis några illusioner fattigare när det gäller vuxna människors förmåga att hantera nätet som forum, trodde att det var ett dilemma bland de unga. Men nu undrar jag om inte barn och ungdomar ändå har en större varsamhet än vuxna i umgänget på nätet.
Det borde vara en medialt uppmärksammad sensation att ett normalt kommunalt fullmäktigemöte genomförs med den här typen av polisbevakning, men jag gissar att inte en enda rad kommer att skrivas om detta i NWT. Däremot kommer säkert beslutets kritiska röster att få ett rejält utrymme. Men det är ju bara en gissning!
"Våra yrken har kidnappats!"
"Att mäta klokt, att värdera och utveckla är förstås rätt. Problemet är när det inte sker med professionens medverkan från början. Utvärderingen har kidnappats av administratörer och ekonomer. Tilliten till det professionella ansvaret har ersattas av kontrollsystem som riskerat att sätta den professionella etiken ur spel och som hotar den grundläggande mänskliga kvaliteten i verksamheterna."
Så klokt skrivet om hur det gick till när tilliten och förtroendet för läkare, lärare och poliser ersattes med kontrollsystem skapade, inte av de professionella själva utan, av administratörer och ekonomer.
Skolan - politiskt slagfält!
Skolan har alltmer blivit ett politiskt slagfält, där partierna bjuder över varandra i, till intet förpliktigande, populism. Alla säger att adminstrationen ska minska (men ingen vill konkretisera vad som ska tas bort!), alla vill ha mer av allt = läsa, skriva, räkna, idrott, estetiska ämnen osv ( men ingen vill minska på nåt, skola 24 timmar om dygnet???), lärarlönerna ska höjas (men hur när de är resultat av förhandlingar mellan kommuner och fack - ingen kan ju tvinga fram nåt uppifrån?). Drömmen vore förstås om de politiska partierna kunde ta skolans problem på allvar och istället samsas om åtminstone några långsiktiga lösningar som alla ställer sig bakom och som kan få gälla oavsett vilken majoritet vi har efter varje nytt val, exempelvis förstatligande av skolan. Det som pågår nu med nya utspel i media varje vecka leder ingenstans!
Årjängsborna har i folkomröstningen ...
... gett kommunfullmäktige mandat att besluta om ev. skolnedläggning av Bön o Blomskogs skolor. Åtminstone är det så i mina ögon är väl bäst att jag tillägger. De som avstått från att rösta = 49 procent (man får väl ändå räkna med att de som avstått från sin möjlighet att påverka beslutet, menar att man lämnar beslutet till fullmäktige), sammanräknat med dem som sagt ja till nedläggning, blir ca 70 procent av de röstberättigade. Det stämmer också rätt väl med hur fullmäktigeledamöternas åsikter fördelar sig i den här frågan.
Det innebär att kommunfullmäktige, kan mot en betryggande bakgrund, besluta både i enlighet med sin egen majoritet och i enlighet med folkomröstningens resultat. Bra! Demokratin har segrat i den här folkomröstningen. Om man så vill så har Årjängs kommunfullmäktige segrat. Och det är bra, för detta var ingen fråga som lämpade sig för en folkomröstning. Att rycka ut två skolor, från ett långsiktigt skolorganisatoriskt / ekonomiskt beslut för hela kommunen, går egentligen inte.
Jag kan m.a.o. fortsätta hoppas att investeringsutrymmet när det gäller skolan kan få läggas på de lokalmässigt skröpliga skolorna i Årjängs tätort den här gången. Länge är det bygdeskolorna som fått nybyggt, ombyggt och tillbyggt. Årjängsbarnen, som ställts åt sidan i många år, kan äntligen bli prioriterade. Och barnen i hela Årjängs kommun kan få gå i skolor som svarar mot statens kvalitetskrav, dvs inte vara sämre ställda än barn från andra kommuner när de går till vidare studier eller jobb. Det är viktigt.
Så här ser det prelimininära resultatet ut, det ska kontrollräknas innan det blir slutgiltigt.
För tydlighetens skull; Årjäng Västra är delar av centrala Årjäng men också bl.a. Blomskog som berörs av beslutet direkt.
Av 7899 röstberättigade i Årjängs kommun så har endast 4029 valt att gå till val och lägga sin röst, de utgör 51 % procent, dvs c:a hälften av de röstberättigade, det är ju ett lågt valdeltagande i en folkomröstning som är rådgivande. Vad ger den för råd?
Och högst valdeltagande av dem som röstat är alltså från Töcksfors, där är det 67 % som röstat. I Årjängs centrala delar dvs Östra och Norra så är det en klar majoritet för att lägga ner skolorna i Bön o Blomskog, liksom i Sillerud. Frågan har m.a.o. en klart geografisk karaktär.
49 % av de röstberättigade i hela kommunen har valt att avstå från att rösta och eftersom de gjort det så kan man på goda grunder anta att de väljer bort sin påverkansmöjlighet och lämnar frågan till reguljära demokratiska institutioner att besluta = kommunfullmäktige.
I vanliga val så ligger valdeltagandet i Årjängs kommun på så där 65 - 70 %, men i folkomröstningen alltså på 51 %. Och hur man vrider o vänder på siffrorna så kvarstår faktum att av de röstberättigade i Årjängs kommun så är det bara ca. 30 procent som säger nej till att lägga ner de här två bygdeskolorna.
Valresultatet ska analyseras av politikerna och besked kommer hur man tolkar det och hur man vill gå vidare.
Uppdaterat måndag kväll: Jag har fått kommentarer från Kalle, Fredrik, Mattias, Linn och Anders. Jag publicerar inte era kommentarer eftersom jag inte vill gå in och debattera sifferexercis. Jag konstaterar bara att min tolkning är att de som valt att avstå från att rösta lämnar därmed över avgörandet till kommunfullmäktige, men det är min tro. Ni får tro vad ni vill. Eftersom ingen av oss någonsin kommer att få veta så är det meningslöst att tjafsa om det. Det vi alla vet och kan konstatera är att endast 30 % av de röstberättigade har sagt att de är emot nedläggningen av skolorna i Bön och Blomskog. Och det är en siffra som inte går att ifrågasätta.
Fasaden på Sibodalsskolans ...
... låg- och mellanstadium ser ut så här! Den ramlar av och så här har det sett ut i många år. Under 30 år rann vatten genom taket ner i undervisningslokalerna när det regnade eller när snön smälte där uppe. ALLTSÅ I 30 år!!!! Utan att det blev åtgärdat av den gamla kommunledningen. Och det var rejäla vattenflyn! En utredning om skollokalerna dömde ut den här delen med åtta klassrum helt och rekommenderade rivning. Det var dessutom mögel i väggar o tak. Ventilationen var i stort sett havererad eftersom man byggt till och byggt på vartefter utan att anpassa systemet. I mitt klassrum gick det inte att få upp temperaturen över 15 grader när det var runt -20 grader eller kallare ute och det är rätt bistert när man sitter still. Jag köpte för egna pengar två värmefläktar för att jag och barnen skulle stå ut under köldperioder. Och eleverna fick sitta med ytterkläderna på inomhus om de frös.
Men det blev ingen rivning, bara ett nytt tak och ommålat inomhus! Och när det gäller fasaden så kapades de sämsta bräderna nertill och nya korta stumpar sattes på istället!!. Sen målades utanpå eländet. Lappa och laga, lappa och laga! Nu ser det likadant ut igen, träet ruttnar, fasaden ramlar av. Det var trångt också på Silbodalsskolan. Det fattades ett par klassrum men det löstes inte med nybyggnation eller tillbyggnad som ute i byskolorna, utan med en barack. Ett provisorium som står kvar än. Hafsverk och snabbfix har det varit i skolan i Årjäng.
Kommunalrådet K. E. brukade säga att han hälsade på ute i kommunens stora företag minst en gång i månaden. Och det var säkert klokt. Men på 20 års arbete på den stora skolan i Årjäng så minns jag att han gjorde ett besök hos oss under den tiden han var kommunalråd. Det kan naturligtvis ha varit något besök också som jag missade men det var inget stort intresse för kommunens egen verksamhet. Och ändå var det den största skolenheten och skolan tillhör kommunens kärnverksamhet - omsätter många miljoner och har ett stort antal anställda. Som företag betraktat är det stort. Men intresset för skolan var minimalt!
SÅ KOM INTE OCH PÅSTÅ ATT NI I DEN GAMLA KOMMUNLEDNINGEN SATSADE PÅ SKOLAN I ÅRJÄNG!!!! VI SOM HAR JOBBAT HÄR I DECENNIER VET HUR DET VAR. DET ÄR SKAMLIGT AV ER ATT I DAGENS NWT SKRYTA ÖVER ERA STORA INSATSER!
Under den här tiden som skolorna i centralorten fick förfalla så byggdes det nytt och fint på skolorna ute i bygderna. Vi som jobbade på Silbodal fick se i tidningen hur man invigde det ena efter det andra. Vi gratulerade förstås våra kollegor till nya fina skolutrymmen, men visst sved det att kommunledningen aldrig brydde sig om hur eländigt det var hos oss på den stora skolan. Om jag ska vara cynisk så såg det ut som om man byggde där väljarna bodde, inte där behovet fanns.
Många hoppades förstås att nya fina byskolor skulle leda till att folk flyttade till vår kommun och befolkade bygderna. Men det blev inte så. Åren gick och tappet av elever i kommunen fortsatte och fortsatte. 200 färre elever på 10 år om jag nu minns siffrorna exakt rätt. Det är bara att nu bita i det sura äpplet och erkänna att det var ett feltänk, det var ett misstag. Nu har vi prövat och det är bara att lära av felen. Att använda skolor som näringspolitik funkar inte. Det ska inte heller vara en uppgift för skolan att vända flyttlassen. Jag lovar - skolan har fullt schå med att få eleverna att nå målen! Den uppgiften räcker!
Idag är flera av de här skolorna alldeles för små. En del skolor har för få elever för att klara av kvalitetskraven framöver. Hela skolorganisationen i Årjäng måste göras om, få ett lyft som skapar förutsättningar för kommunens barn att konkurrera om utbildningsplatser och jobb på samma villkor som barn från andra kommuner. Vi ska inte ha skolor som saknar möjlighet att nå upp till de kvalitetskrav som staten ställt upp. Att fastna i prestigefyllda feltänk och hålla fast vid gamla idéer som visat sig inte fungera, det är inte utveckling.
Nu är det dags att ta itu med skolorna i centralorten Årjäng, de som blivit eftersatta medan det stora investeringsutrymmet gick till andra kommundelar. Det behövs en ordentlig satsning - inte mer av lappa och laga och provisorier. Barnen i hela kommunen behöver ett nytt fint högstadium anpassat till dagens behov och Årjängsbarnen på låg- och mellanstadiet behöver äntligen få sin del av investeringskakan. Vi som jobbar på skolan har fått arbeta med skisser över hur lokalerna skulle kunna se ut och vi hoppas få fortsätta med det, både på högstadiet och på låg- och mellan.
Många av oss hoppas på ett JA i folkomröstningen så att det äntligen finns ett investeringsutrymme för barnen i Årjäng. De förtjänar det! Det är deras tur nu! De har fått stå åt sidan i många år medan den gamla kommunledningen ignorerade de stora behoven på skolorna i centralorten och istället "byggde" för nya valsegrar bland de egna väljarna ute i de olika kommundelarna.
NWT...
... den stora dagstidningen i Värmland tar normalt sett parti för Töcksfors om det är gruff i Årjäng mellan den här västliga delen närmast norska gränsen och resten av kommunen. Och numera är det gruff ibland eftersom Töcksforssidans politiker inte längre får sin vilja igenom på det sätt som skedde under många år när de ledande kommunpolitikerna hämtades därifrån. C i Årjäng, har tillsammans med några ur M och så hela S förstås och andra mindre partier, vågat stå upp för ett perspektiv som ser till hela kommunen, JA- alternativet i folkomröstningen, och det ses inte med blida ögon av f.d. politiker återuppståndna i den s.k. Nya Alliansen.
Man kan tycka att det är trist med bråk men de här meningsskiljakligheterna kanske inte ska beklagas så länge debatten förs med respekt för meningsmotståndare. Den kan till och med vara ett hälsotecken. Demokratin i kommunen är måhända på väg att återupprättas? En efterlängtad balans även om vägen dit är smärtsam och några tår ömmar alldeles förskräckligt just nu.
På ledarplats i NWT brukar Töcksfors-stödet uttalas utan vidare omskrivningar och där kan tidningen naturligtvis ha egna åsikter. Men man häpnar ändå över att en tidning tar ställning i bypolitiska kommunala trätor ute i länet. Undrar om det endast är i Årjäng eller om man ger sig in i Sunne, Karlstad, Kristinehamn också och försöker hjälpa vissa politiska falanger?
Nu har tidningen återigen stöttat Töcksfors, fast på första sidan och inne i tidningen med två sidors uppslag om de nedläggningshotade bygdeskolorna som det ska folkomröstas om på söndag. Den s.k. nya Alliansens förslag till att rädda skolorna får mycket stor plats och en del av artikeln kan mycket väl uppfattas som en upptakt till valet 2014. Problemen som skulle uppstå om man behåller de här små skolorna tas nästan inte alls upp. Dålig balans i rapporteringen och mycket fakta utelämnas.
Märkligt att det oftast tycks vara samma reporter, Christer Wijk, som skriver de här artiklarna som pushar Töcksfors och kommunens gamla X-politiker. Det är aldrig tidningens lokalredaktör i Årjäng. De här före detta politikerna har på nåt sätt återuppstått igen i Den Nya Alliansen i Årjäng, antingen personligen (Weine i (M)) eller genom släktingar och vänner. Jag som inte är Årjängsfödd känner ju inte till personförhållanden och släktskaper, men visst blir jag nyfiken på vad Christer W har för relation till Töcksfors och till de här f.d. ledande politikerna i Årjäng.
Och nyfiken på vad Barvå, NWT, som handhar debattsidan, har för försänkningar bland de politiker som avgått från sina kommunala uppdrag i Årjäng. Det är inte svårt att se att han på olika sätt favoriserar Töcksforskanten och dé politiker som, åtminstone formellt, avgått från sina politiska uppdrag. .
I morgon kommer jag att skriva lite mer direkt om ämnet för folkomröstningen.
Okänsligt ....
... var det av föräldraföreningen för bygdeskolornas bevarande att bedriva propaganda, agitation och flygbladsutdelning i samband med nationaldagsfirandet i Årjäng. Det här evenemanget borde ha varit fredat från strid och bråk.
Nationaldagen känns som en dag när vi alla vill få lov att fokusera ´på allt det vi människor har gemensamt oavsett ursprung, hudfärg, nationalitet, språk, politisk åsikt, religion osv och kanske man ska tillägga; oavsett vilken by i kommunen vi kommer ifrån.
Prästen talade i kyrkan fint om att förlåta, försona, vända andra kinden till, gå vidare efter stridigheter. Han refererade till den senaste tidens uppslitande skolbråk i Årjängs kommun, bråk som har vidgats till att omfatta mycket mer än frågan om två bygdeskolors nedläggning, som har skapat ovänskap och smutskastning. Och han ville bidra till att läka såren, få alla att gå vidare i vänskap.
Barnkören och solist sjöng fint hur vi kan ta hand om varandra, välkomna dem som känner sig utanför med värme och omtänksamhet. (Några av oss tänkte säkert på barnen från Blomskog som utan egen förskyllan befunnit sig i stormens öga i flera månader och som kanske ska byta till skolan i Årjäng vid höstterminens början. De behöver i så fall välkomnas med all vår omtanke.)
Att sen gå upp till Claratorget i Årjäng och möta agitation och strid från bygdeskole-bevarar-föreningen var trist, glädjedödande. Jag tror att det slår tillbaka på dem som gjorde så här, på dem som gjorde sitt bästa för att förmörka den här dagen som borde ha fått lov att fyllas av gemenskap och glädje.
Glädjande är det i alla fall att det tycks bli fler för varje år som vill vara med på nationaldagsfirandet i Årjäng, både i kyrkan och på torget. Avslutningen på festligheten är att alla bjuds på jordgubbstårta. Tårtan är verkligen gigantisk. En fin tradition.
Det finns några sånger som för mig hör ihop med den här dagen:
Lapptäcke istället för utveckling ...
... och skolsatsning blir det om Nya Alliansen i Årjäng, bygdeskolebevararna, FP, KD, och nya M får som de vill. De påstår sig ha ett förslag till budget som ska räcka till allt och ändå få pengar över. Det här går inte ihop, det haltar betänkligt. Och skälen är dessa:
Ett par miljoner drygt har man hämtat ur tomma intet i ett vanligt budgettrick i sammanhanget, man skriver upp det förväntade antalet skattebetalare. Men det är väldigt osäkert och utan grund. En hel del av skattepengarna försvinner dessutom till Norge vår kommun.
Sen ska 100 miljoner enligt det här förslaget räcka till att bygga nytt högstadium i Årjäng för enbart Årjäng, samt göra genomgripande renoveringar av Låg- mellan i Årjäng och av skolan i Töcksfors. Det räcker inte och siffrorna är tagna ur luften. De ekonomiska beräkningar som gjorts innan visar att det i så fall inte blir någon rejäl nysatsning utan bara lappa och laga, ett utanpåverk. Ingen nysatsning - ingen utveckling - ingen skola anpassad till dagens behov. Det lämnar bara över kostnaderna några år framåt i tiden, när man måste renovera / bygga om igen - och igen - och igen.
Och de här ekonomiska beräkningarna från bygdeskoleförsvararna blir märkliga i ljuset av att Lars G, FP, stod på mötet i söndags och sa att 100 miljoner inte skulle räcka till att bygga ett högstadium i Årjäng, det skulle komma att kosta minst 130 - 150 miljoner för enbart en högstadieskola för hela kommunen. Och nu ´plötsligt så ska hans parti lyckas med konststycket att få 100 miljoner att räcka, inte bara till ett högstadium för Årjäng utan också för att genomgripande renovera í Töcksfors och Låg- och mellan i Årjäng. De här siffrorna är tagna ur luften.
Sen finns det neddragningar med på 900.000 inom det sociala området enligt FP, M och KD. Blir det alltså hemtjänsten som ska betala för bygdeskolorna eller?
Ingenstans finns heller med att det kostar mer att driva två högstadier än ett.
Nej den här s.k. skuggbudgeten håller inte. Den kan, som Daniel S skriver i en debattartikel i NWT, bara bygga luftslott.
Jo, jag kommer att skriva ...
... om mötet i söndags anordnat av dem som protesterar mot beslutet att lägga ner skolorna i Bön o Blomskog.
Jag kommer att berätta om hur Folkpartiets Lars G. försöker skrämma bort barn och föräldrar från Silbodalsskolan, den stora skolan i Årjäng, genom att säga sig ha hört att barnen på låg- och mellanstadiet inte vågar gå över skolgården för att de är rädda för högstadieeleverna.
Det är inte sant Lars!
Barnen på vår skola lever inte i skräck för de äldre barnen. De går över skolgården varje dag förbi högstadiet, tätt förbi utan att visa rädsla och de leker där också när snöhögarna inbjuder till det. Det är inte juste av dig att ingjuta skräck av den typen i de barn som kanske ska flytta till Silbodalsskolan nu till hösten. Det är svårt nog ändå att byta skola, utan att du försöker göra det värre. Oavsett vad vi tycker om skolnedläggningar så måste ändå barnens väl komma först. Vi som jobbar här kommer att möta barnen från Blomskog med värme och omtänksamhet om de kommer hit. För vi förstår att de behöver det.
Himla synd att det från bygdeskolebevararsidan kommer såna här övertramp o osanningar!
Lärarrollen ska stärkas ...
... enligt ett utspel från Björklund och lärarfacken. Man kanske kan anta att detta är en reaktion på S tidigare fokus på skolan. Det ska bli:
1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster.
2. Minskad administration.
3. Legitimation och behörighet.
4. Högre antagningskrav.
5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen.
6. Didaktiken som handlar om hur undervisningen ska läggas upp måste stärkas.
7. Övningsskolor inrättas för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU).
8. VFU bör utvecklas i uppföljning, bedömning och prövning av lärarstudenter.
9. Introduktionsåret utvecklas.
10. Ett nytt skolforskningsinstitut ska inrättas.
http://www.dn.se/debatt/tio-forandringar-som-ska-radda-den-svenska-skolan
1-4: Tveklöst bra, men den springade punkte är hur staten ska kunna tvinga kommunerna till att betala högre lärarlöner utan att man själva tar över ansvaret för lönesättningen. Facken har ju skändligen misslyckats de senaste decennierna.
5: Den tror jag inte på, det är omöjligt att testa lämplighet till lärare.
6-7: Bra.
8:På något sätt måste man stärka dem som har hand om VFU så att bedömningarna kan bli mer korrekta. Det är idag väldigt svårt att underkänna någon. Kanske ska ansvarig handledare helt enkelt vara en lärare från lärarutbildningen. Varför inte ta tillbaka de gamla metodiklärartjänsterna?
9. Att som nu ha ett introduktionsår där den nyanställda läraren är helt utlämnad åt slumpen om det ska bli klart behöver förstås utvecklas. Och det borde vara obligatoriskt att mentor utses under det året och kostnaderna för mentorskapet bör ligga på staten alternativt knytas till lärarutbildningarna, så det året blir en logisk fortsättning på grundutbildningen.
10. Ett nytt skolforskningsinstitut låter lite tveksamt. Den skolforskning som myndigheter, högskolor och universitet har bedrivit har under många år inte varit särskilt klassrumsnära, om man uttrycker sig diplomatiskt. Ytterligare ett beror alltså i hög grad på vad det ska syssla med. Om det enbart ska med sina forskningsresultat legitimera politiska beslut klarar vi oss bra utan.
Lyssna och lära är bra!
Idag söndag så har jag hört en skröna, som kanske inte är en skröna, den kanske är alldeles sann berättad av Lennart B, i hans kyrka. Han refererade till något sagt av Helge L (hoppas det var rätt person nu, jag är inte så bevandrad i personhistoriken i Årjängs kommun!)
- Årjäng är det enda ställe där avundsjukan är starkare än sexualdriften
Ha ha...!
Och så har jag fått veta att T.B., äldre herre från från västkanten på vår kommun, läser min blogg!
Bara en sån sak! Ibland blir man häpen över vilka som läser ens blogg. Och glatt överraskad! Va roligt att du finns med i läsarskaran T.B., hade jag aldrig anat! En sån inflytelserik person läser min lilla anspråkslösa blogg! Jag känner mig smickrad.
Nu hänger jag i alla fall upp kevlarvästen på kroken och går till sängs, det är dags. I morgon är en ny dag och jag får gå till världens mysigaste jobb och det menar jag på fullaste allvar. Det har blivit ännu tydligare nu när jag jobbar varannan dag och kommer till plikterna utvilad.
Om någon är avundsjuk så går det bra att rekvirera ansökningshandlingar till lärarutbildning. Det finns säkert tomma platser, det brukar det göra, av någon outgrundlig anledning. Helt ofattbart med tanke på att vi dessutom har lovdagar lite nu och då under året. Och snart är det sommarlov, numera någon vecka längre än vanlig semester. Det borde vara jättekö till utbildningen. ;-)
Nybyggt på Silbodalsskolan ...
... ska det bli enligt planerna! De flesta andra kommuner har byggt nya skolor de senaste åren, Årjäng är kvar. Det kommer att bli samlat, tillgänglighetsanpassat, allt under ett tak, inga skor inomhus (bra!), fina undervisningslokaler för eleverna och ordentliga arbetsplatser för lärare. När man ser ritningen så får man ingen känsla av att det är en stor skola. Det byggs så det blir uppdelat i avdelningar.
Nu finns en hel del om den nya skolan på Årjängs kommuns hemsida. (Den är f.ö. ny och mycket bättre, kolla gärna!) Planerna är långt framme både med högstadiet och omgörning av låg-och mellanstadiet. Vi som personal har fått vara med i processen ett bra tag nu, kollat på ritningar och haft synpunkter tillsammans med arkitekterna. Bra!
Det blir en skola vi kan vara stolta över och som både elever och personal kan trivas i. Vi glädjer oss åt att det äntligen satsas på centralorten Årjäng, under många år var det endast bygdeskolorna som fick nybyggt.
C-hallen, den lilla gymnastiksalen, rivs. Och det kanske vi ska vara tacksamma för. Den är gammal och utsliten, inte särskilt hälsosam längre, lär vara byggd av blåbetong och skulle behöva en dyrbar renovering för att få fortsätta användas. Läget där är ungefär som det var med det lilla badhuset i Töcksfors. Det skulle inte löna sig att laga o lappa. Den stora sporthallen ska istället få en vikvägg så den kan användas av flera mindre grupper samtidigt, så det lär inte bli sämre med tider för idrott inomhus säger de som kan det här. Många aktivitieter kräver inte hela hallens utrymme utan klarar sig bra med mindre plats. Fler idrottsutövare kan alltså få tillgång till fräscha stora sporthallen istället för att trängas i den sunkiga C-hallen. Dessutom finns ju B-hallen också.
Läser bra ...
... gör barnen på min skola. Vi gör lästester i vissa åldersgrupper varje år och det har gjorts sedan decennier. Det innebär att vi har en mångårig statistik över läsfärdigheterna. (Tack för det G. !) Himla roligt att konstatera att vi sedan ett antal år är tillbaka på de höga medelsiffrorna som vi hade under 80-talet! Vi trodde länge att den nedåtgående trenden var svår att komma till rätta med beroende på att barn har betydligt mindre fritidsläsning numera. Det finns så mycket roligt att göra när man är ledig numera, läsningen har fått konkurrens( och det ska vi i och för sig vara glada över!).
Men vi har strävat på och försökt och läsfärdighet ligger stabilt högt nu. Det beror självklart på att vi har duktiga lärare som på olika sätt ser till att barnen får mycket lästräning på skolan och lästräning på rätt nivå (viktigt!). Vi har förskoleklasspersonal som grundlägger med språkstimulans. Vi fångar tidigt upp de elever som är i riskzonen för att få problem med sin läsning och de får intensiva insatser direkt. Föräldrarna hjälper sina barn med läsningen, tappar inte sugen utan hänger i med stöd och uppmuntran. Biblioteket har vi ett gott samarbete med (barnboksbibliotekarie!), beställer kontinuerligt boklådor till klasserna och det betyder att det finns alltid mycket böcker att välja på. Det stimulerar läslusten!
Jag har ett jätteroligt jobb!
Folkomröstningar - hot mot demokratin!
.. Agenda, igår söndag med inslag om folkomröstningen i Årjäng angående bygdeskolorna, missade vi eftersom vi grillade nere vid vid sjön. Men vi har kollat på inslaget idag. En statsvetare har kloka synpunkter på detta med kommunala folkomröstningar och menar att de kan utgöra ett hot mot demokratin. Det kan bli som att framföra en bil med konstant dubbelkommando. Invånarna / skattebetalarna har alltså valt ett fullmäktige för att det ska ta hand om styret till nästa val, men samtidigt tvingas man genomföra dyra folkomröstningar i olika frågor, trots att folkomröstningarna enbart är rådgivande. Varje folkomröstning kostar en halv miljon, vilket kan både urholka ekonomin och demokratin. Vad vi förstår så finns det inom bygdeskolebevarargruppen de som vill fortsätta att köra med folkomröstningar. Åtminstone svarade man glatt
- Ja jamensan
på frågan i teveprogrammet om man kunde tänka sig att driva fram fler folkomröstningar.
Och visst är det så att de flesta av oss skulle svara ja på frågan om vi vill betala mindre skatt, men samtidigt ja på frågan om vi vill ha bättre skolor och bättre äldreomsorg, osv. Fast det funkar inte, för ekvationen går inte ihop när man röstar om frågor som har budgetkonsekvenser.