Fasaden på Sibodalsskolans ...
... låg- och mellanstadium ser ut så här! Den ramlar av och så här har det sett ut i många år. Under 30 år rann vatten genom taket ner i undervisningslokalerna när det regnade eller när snön smälte där uppe. ALLTSÅ I 30 år!!!! Utan att det blev åtgärdat av den gamla kommunledningen. Och det var rejäla vattenflyn! En utredning om skollokalerna dömde ut den här delen med åtta klassrum helt och rekommenderade rivning. Det var dessutom mögel i väggar o tak. Ventilationen var i stort sett havererad eftersom man byggt till och byggt på vartefter utan att anpassa systemet. I mitt klassrum gick det inte att få upp temperaturen över 15 grader när det var runt -20 grader eller kallare ute och det är rätt bistert när man sitter still. Jag köpte för egna pengar två värmefläktar för att jag och barnen skulle stå ut under köldperioder. Och eleverna fick sitta med ytterkläderna på inomhus om de frös.
Men det blev ingen rivning, bara ett nytt tak och ommålat inomhus! Och när det gäller fasaden så kapades de sämsta bräderna nertill och nya korta stumpar sattes på istället!!. Sen målades utanpå eländet. Lappa och laga, lappa och laga! Nu ser det likadant ut igen, träet ruttnar, fasaden ramlar av. Det var trångt också på Silbodalsskolan. Det fattades ett par klassrum men det löstes inte med nybyggnation eller tillbyggnad som ute i byskolorna, utan med en barack. Ett provisorium som står kvar än. Hafsverk och snabbfix har det varit i skolan i Årjäng.
Kommunalrådet K. E. brukade säga att han hälsade på ute i kommunens stora företag minst en gång i månaden. Och det var säkert klokt. Men på 20 års arbete på den stora skolan i Årjäng så minns jag att han gjorde ett besök hos oss under den tiden han var kommunalråd. Det kan naturligtvis ha varit något besök också som jag missade men det var inget stort intresse för kommunens egen verksamhet. Och ändå var det den största skolenheten och skolan tillhör kommunens kärnverksamhet - omsätter många miljoner och har ett stort antal anställda. Som företag betraktat är det stort. Men intresset för skolan var minimalt!
SÅ KOM INTE OCH PÅSTÅ ATT NI I DEN GAMLA KOMMUNLEDNINGEN SATSADE PÅ SKOLAN I ÅRJÄNG!!!! VI SOM HAR JOBBAT HÄR I DECENNIER VET HUR DET VAR. DET ÄR SKAMLIGT AV ER ATT I DAGENS NWT SKRYTA ÖVER ERA STORA INSATSER!
Under den här tiden som skolorna i centralorten fick förfalla så byggdes det nytt och fint på skolorna ute i bygderna. Vi som jobbade på Silbodal fick se i tidningen hur man invigde det ena efter det andra. Vi gratulerade förstås våra kollegor till nya fina skolutrymmen, men visst sved det att kommunledningen aldrig brydde sig om hur eländigt det var hos oss på den stora skolan. Om jag ska vara cynisk så såg det ut som om man byggde där väljarna bodde, inte där behovet fanns.
Många hoppades förstås att nya fina byskolor skulle leda till att folk flyttade till vår kommun och befolkade bygderna. Men det blev inte så. Åren gick och tappet av elever i kommunen fortsatte och fortsatte. 200 färre elever på 10 år om jag nu minns siffrorna exakt rätt. Det är bara att nu bita i det sura äpplet och erkänna att det var ett feltänk, det var ett misstag. Nu har vi prövat och det är bara att lära av felen. Att använda skolor som näringspolitik funkar inte. Det ska inte heller vara en uppgift för skolan att vända flyttlassen. Jag lovar - skolan har fullt schå med att få eleverna att nå målen! Den uppgiften räcker!
Idag är flera av de här skolorna alldeles för små. En del skolor har för få elever för att klara av kvalitetskraven framöver. Hela skolorganisationen i Årjäng måste göras om, få ett lyft som skapar förutsättningar för kommunens barn att konkurrera om utbildningsplatser och jobb på samma villkor som barn från andra kommuner. Vi ska inte ha skolor som saknar möjlighet att nå upp till de kvalitetskrav som staten ställt upp. Att fastna i prestigefyllda feltänk och hålla fast vid gamla idéer som visat sig inte fungera, det är inte utveckling.
Nu är det dags att ta itu med skolorna i centralorten Årjäng, de som blivit eftersatta medan det stora investeringsutrymmet gick till andra kommundelar. Det behövs en ordentlig satsning - inte mer av lappa och laga och provisorier. Barnen i hela kommunen behöver ett nytt fint högstadium anpassat till dagens behov och Årjängsbarnen på låg- och mellanstadiet behöver äntligen få sin del av investeringskakan. Vi som jobbar på skolan har fått arbeta med skisser över hur lokalerna skulle kunna se ut och vi hoppas få fortsätta med det, både på högstadiet och på låg- och mellan.
Många av oss hoppas på ett JA i folkomröstningen så att det äntligen finns ett investeringsutrymme för barnen i Årjäng. De förtjänar det! Det är deras tur nu! De har fått stå åt sidan i många år medan den gamla kommunledningen ignorerade de stora behoven på skolorna i centralorten och istället "byggde" för nya valsegrar bland de egna väljarna ute i de olika kommundelarna.
Trackback