Turbulent ...
.. antog jag att kvällens politiska möte kunde bli. Det blev det inte, men långt.
Jag hoppas förstås att förnuftet ska segra till slut, att personförföljelsen, lömska hugg i ryggen via media ska upphöra och att man börjar diskutera sakfrågor istället. Det anstår inte vuxna människor att hålla på så som man har gjort under den senaste tiden. Det är en vinst för alla om faktiska omständigheter, framtid och realiteter kan debatteras istället för att rida på prestigen i gamla dokument som en ny lagstiftning gjort delvis inaktuella.
Jag är i alla fall tacksam att det äntligen finns ritningar på nybyggnation och ombyggnation av skolan i Årjäng, Silbodalsskolan. Tack alla ni som bidragit till detta! Vi som jobbar på skolan är oändligt tacksamma att ledande politiker; Katarina, Lisbeth och Annika, sett att vår skolan är sliten, gammal och otidsenlig för dagens undervisning. Det behövs byggas nytt och byggas om för framtiden.
Jag är i alla fall tacksam att det äntligen finns ritningar på nybyggnation och ombyggnation av skolan i Årjäng, Silbodalsskolan. Tack alla ni som bidragit till detta! Vi som jobbar på skolan är oändligt tacksamma att ledande politiker; Katarina, Lisbeth och Annika, sett att vår skolan är sliten, gammal och otidsenlig för dagens undervisning. Det behövs byggas nytt och byggas om för framtiden.
Klok artikel i NWT idag av en aktad centerpolitiker som varit med länge, Karl -Johan Adolfsson i Sunne
"Det är inte bra att bygga/ underhålla landsbygdsmuseer istället för skolor med bra utbildning" menar han ungefär
o av kommunens egna politiker:
Skolbråkarna i Årjängs kommun är ganska få egentligen; västkantens decibeldemokrater. De var inte många på kvällens möte heller, en dryg handfull av bortåt 50 personer och det speglar nog ungefär hur liten den här bullrande proteströrelsen egentligen är. Det uttrycktes ett starkt stöd inom det egna partiet för kommunalrådet Katarina Johannesson och för majoriteten. Hoppas att vi som vill ha hög kvalitet på utbildning i hela kommunen inklusive centralorten, också kommer att få synas och höras i debatten framöver.
Nya Wermlandstidningens politiska redaktion har ju klart gått ut och gett sitt stöd till de personer som står bakom Töcksforsprotestanterna inom Alliansen i Årjäng, trots att man uttalat är motståndare till att de små skolorna ska bevaras till varje pris. Ett märkligt ställningstagande som alltså mer handlar om att stötta vissa personer än att stötta vissa politiska idéer. Och någon faktiskt grund för detta har man inte lyckats presentera, bara vidarebef, skvaller och förtal.
128,575 kronor / elev / år...
... är kostnaden i den minsta skolan i Årjängs kommun, en av dem som majoriteten vill lägga ner och som det bråkas om just nu i Årjäng. Det är enligt budget för 2012. Just nu lär finnas 22 elever på hela skolan fördelat på 7 årgångar inkluisive förskoleklass. 6 av årgångarna har 3 eller färre elever.
Jag har svårt att tro att någon annan kommun har kvar så små skolor.
På min skola, den stora skolan i centralorten Årjäng, så är kostnaden 61,309 kronor/ elev / år enligt budget 2012, alltså hälften så mycket som i den lilla skolan.
Och en förfärande stor andel av elevkostnaden i den lilla skolan är rena lokalkostnader, inte undervisningskostnader, man betalar dyrt men inte för kvalitet på undervisningen utan för kvadratmetrar, uppvärmning, underhåll osv. .
Den andra lilla skolan som man vill lägga ner har också väldigt få elever, enligt prognos strax över 20 stycken åren framöver. Barnantalet i Årjängs kommun minskar över tid. Läsåret 04 / 05 så fanns 1.151 elever i hela kommunen. För nästa läsår 13 / 14 så beräknas antalet till 939. Den prognosen ligger ju i närtid och kan betraktas som tillförlitlig. Minskningen ser ut att fortsätta till 873 elever läsår 18 /19. Nu är det vanskligt att sia om framtiden, allt kan hända som vänder utvecklingen. Det vet man i Årjäng som var dömt till undergång i ett tv-program på 60-talet. Men det vore oansvarigt av dem som beslutar att inte låtsas om det som redan har hänt och anpassa verksamheten till de förhållanden som råder idag.
Nu handlar skolbråket i Årjäng mest om decibeldemokrati. Dvs det är några få som valt att använda beslutet om skolnedläggningar till att elda under striden mellan de två stora orterna i kommunen; Årjäng och Töcksfors. Det innebär att bråket följer inte partilinjerna längre utan en geografisk linje, tvärs igenom Alliansen som har majoritet. Det har allt mer kommit att handla om solkig argumentation mot person, inte så mycket i sak längre, eftersom argumenten varit lite torftiga. Det är mest unken bypolitik och symbolfrågor, som man kunde se i NWTs genomgång för någon vecka sedan. Jag refererade det här på bloggen i ett tidigare inlägg.
Namninsamling ...
... för att få fram en folkomröstning i Årjängs kommun för att behålla de minsta bygdeskolorna har startat. Jag hör till dem som inte kommer att skriva på. Jag är övertygad om att barn mår bättre av att ha fler kamrater att välja på i skolan särskilt om man bor lite glest och det inte finns så många barn i närområdet. Det är också svårt att nå skolans sociala mål med för små klasser och jag hoppas att man lägger ner de minsta skolorna. En lagom stor skola är bäst. De här små skolorna kommer också att få problem med att klara av behörighetskraven på lärare som träder i kraft för fullt 2015.
Lärare behöver inte tåla att få stryk av elever!
Det har nu hovrätten slagit fast i en dom.
Det hela startade med att en lärare blev slagen av en bråkig elev och att tingsrätten i sin dom menade att lärare med tillsynsansvar var att jämnställa med poliser och väktare; det ingår våld i jobbet så att säga, så läraren kunde inte få rätt till skadestånd från eleven.
Men domen överklagades och nu ger hovrätten läraren rätt, lärare behöver inte tåla våld på jobbet och dömer eleven att betala ett (mycket blygsamt) skadestånd.
Det var ju tacksamt, för vi är utbildade, anställda och utrustade för att undervisa, inte hantera våldsamheter.
Mer matte på lågstadiet ...
... ska det bli enligt Skolverket. De extra mattetimmar som beslutats om ska läggas på lågstadiet enligt Skolverket.
Rätt har man förstås i att man får störst effekt genom att lägga dem på de yngsta barnen, satsningen borde kanske till och med ligga ännu längre ner; i förskolan eller förskoleklass för att få ordentligt genomslag. Och då menar jag förstås inte matte med siffror i böcker, utan basic matte med prat och experiment.
Men jag blir ändå fundersam på detta. För som vanligt när det gäller populistiska beslut i skolans värld så ska det läggas på och bli mer av något så att politiken på central nivå (oavsett parti!) kan slå sig för bröstet och hävda sin handlingskraft. Men det är ingen som nämner något om vad som ska tas bort för att kunna lägga på mer av nåt. Skoldagen har en början och ett slut och inom den ska ett antal undervisningstimmar rymmas. Om något läggs på så måste något tas bort, såvida man nu inte planerar att förlänga skoldagen. Det som i så fall ska tas bort får inte vara lektioner i svenska, för läskunnigheten bland svenska elever är i nedåtgående. Vi har svårt att inom skolans ram få tiden att räcka till för att kompensera för det kraftigt minskade läsandet på fritiden. Barn sysslar med mycket annat roligt idag och det ska dom förstås fortsätta att göra, men vi måste hitta sätt att kompensera för det minskade läsandet. Speciellt pojkarna tappar läsförmåga. På min skola har vi snabbt insatta och intensiva åtgärder för elever som är svaga läsare så jag tror att vi fångar upp dem i tid. Vi ser i alla fall ingen nedåtgående trend över tid i lästesterna, men det ger sig inte självt, kräver genomtänkta insatser.
Läraravtalet 2012 klart!
Det ger 4,2 % första året, sen på "märket" andra året, dvs som industriavtalet och sen två år utan siffror (?). Det är alltså fyraårigt heter det men egentligen har jag ingen aning om vad vi har fått. Och i mina ögon är det ett avtal på ett år, för 2012 är det enda år som är klart. Resten är skrivet i stjärnorna. Ett riktigt stolpskott av lärarfacken, obegripligt hur man kunde gå med på detta. Kanske egentligen utslaget på fyra år bara ett par procent per år????
Och någon strejk blev det inte heller. Synd, för jag har en känsla av att det just nu i år fanns ett opinionsläge som hade gjort att de flesta hade stöttat en strejk. Och eleverna kanske också ;-) . Hur läget är om fyra år när det är dags igen, vet vi inte. Jag tror att de flesta lärare känner sig svikna av sina fackförbund. Som vanligt! De har i många år nu talat med allvar i blicken om att kommunerna måste ta sitt ansvar. Och vi som jobbar under "detta ansvar" vet exakt hur det går, eftersläntring lönemässigt precis som vanligt. För vad SKL säger är till intet förpliktigande för de enskilda kommunerna som sen ska få budget att gå ihop. Då finns inga pengar till att höja lärarlönerna mer än andra gruppers. Ett förstatligande av lärarjobben är det enda rätta för att få upp lönerna och statusen.
För mig som är på väg att gå i pension så betyder de här löneökningarna inte så mycket men jag tänker mest på läget med brist på behöriga lärare framöver och tomma platser på lärarutbildningarna. Långsiktigt är det en tickande bomb för Sverige att en yrkesgrupp som har 3,5 - 5 års högskoleutbildning (dvs först avstått ett antal årslöner och dessutom gått minus genom att ta höga studielån som sen kommer att belasta den egna ekonomin många år framöver) tjänar mindre än många av dem som går direkt in i jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Livslönen blir för låg för att yrket ska bli attraktivt.
För mig som är på väg att gå i pension så betyder de här löneökningarna inte så mycket men jag tänker mest på läget med brist på behöriga lärare framöver och tomma platser på lärarutbildningarna. Långsiktigt är det en tickande bomb för Sverige att en yrkesgrupp som har 3,5 - 5 års högskoleutbildning (dvs först avstått ett antal årslöner och dessutom gått minus genom att ta höga studielån som sen kommer att belasta den egna ekonomin många år framöver) tjänar mindre än många av dem som går direkt in i jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Livslönen blir för låg för att yrket ska bli attraktivt.
Uppdaterat torsdag morgon:
Lärare rasande efter fackens svek, avtalet är inte ens ett steg i rätt riktning! Avgångskrav på företrädarna i förhandlingarna!
Det värsta är att allt arbete med att informera och skapa opionon för bättre löner är saboterat. I media slås det upp med stora rubriker att lärarna fått dubbelt så mycket som alla andra, men det gäller ju bara ett år av fyra. De andra tre åren är utfallet dåligt! Jag har tidigare inte haft något till övers för Lärareförbundet i de här sammanhangen men nu har även Metta Fjelkner i Lärarnas Riksförbund svikit sina medlemmar. Avgångskraven är en självklarhet när det gäller ja-sägarna i respektive styrelser.
Skolbråk i Årjäng ...
... är det. Kommunen har lagt ner skolor förut, men väntat in i det längsta med att fatta såna beslut. Det har ibland hinglat och gått, år efter år med barnantal på neråt runt 15 elever på enskild skolor fördelat på förskoleklass och grundskola upp till årskurs 6 = i genomsnitt 2 elever per klass. Det innebär att barnen får alldeles för lite kamrater på skolan.
Med så få elever på en skolenhet så blir det helt enkelt en skola med dåliga förutsättningar, skolans sociala mål blir svåra att uppnå. I läroplanen framhålls att barn i skolan ska ha möjlighet att arbeta i grupp och kunna utöva lagsport. Allt för stora skolor´är inte bra heller, det är välkänt, men vi pratar sällan om att det finns en nedre gräns; det är inte bra med en för liten skola. Lagom är bäst som i de flesta andra sammanhang.
För barn som bor ensligt är det extra viktigt att det finns ett utbud av kamrater på skolan. Helt ok om en skola har bortåt 35 - 50 elever åtminstone, då finns i genomsnitt 5- 6 - 7 elever i varje klass. Men mindre är inte bra för barnen. Synd att den aspekten sällan kommer fram i debatten. Den handlar mest om att skolan ska rädda bygden från att dö ut, dvs vara ett verktyg för andra mål än de pedagogiska. Populism, prestige, nostalgi och omsorg om att vinna nästa val kan också vara ingredienser som blandas in.
Men detta är en het fråga som sagt i många glesbygdskommuner och Sunne har just gått igenom en folkomröstning i ärendet.
Med så få elever på en skolenhet så blir det helt enkelt en skola med dåliga förutsättningar, skolans sociala mål blir svåra att uppnå. I läroplanen framhålls att barn i skolan ska ha möjlighet att arbeta i grupp och kunna utöva lagsport. Allt för stora skolor´är inte bra heller, det är välkänt, men vi pratar sällan om att det finns en nedre gräns; det är inte bra med en för liten skola. Lagom är bäst som i de flesta andra sammanhang.
För barn som bor ensligt är det extra viktigt att det finns ett utbud av kamrater på skolan. Helt ok om en skola har bortåt 35 - 50 elever åtminstone, då finns i genomsnitt 5- 6 - 7 elever i varje klass. Men mindre är inte bra för barnen. Synd att den aspekten sällan kommer fram i debatten. Den handlar mest om att skolan ska rädda bygden från att dö ut, dvs vara ett verktyg för andra mål än de pedagogiska. Populism, prestige, nostalgi och omsorg om att vinna nästa val kan också vara ingredienser som blandas in.
Men detta är en het fråga som sagt i många glesbygdskommuner och Sunne har just gått igenom en folkomröstning i ärendet.
Absurd situation ...
... är det att lärare har långtgående skyldigheter att handgripligen gå in och försöka gå emellan om det uppstår bråk mellan elever /elevgrupper, men saknar utbildning och träning för detta. Lärare saknar alltså det lagstöd för att ta itu med våldsamma människor som exempelvis väktare har och får inte ha exempelvis batong att skydda sig själva och utsatta elever med. Risken är alltså stor att läraren efteråt får en anmälan om misshandel på sig av någon missnöjd elev och därmed följande avstängning, utredningar och eventuella skadestånd. Under de här omständigheterna borde det åtminstone vara frivilligt att ge sin in och handgripligen stävja bråk mellan elever.
Nu diskuterar jag skolan i Sverige, inte specifikt min skola.
Lärares pappersarbete ...
... ska utredas! Risken är förstås att någon får i uppdrag att grubbla över detta i åratal och skriva något avhandlingslångt om ett ämne som man snabbt kunde klara av på en vecka genom att åka runt till några skolor och intervjua lärare om pappersbördan och informationsträsket. Men ett steg i rätt riktning att problemet åtminstone erkänns.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/larares-pappersarbete-utreds_7508372.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/larares-pappersarbete-utreds_7508372.svd
Jobba är roligt ...
....och för mig blir det lagom med varannan dag, måndag, onsdag o fredag. Då är jag inte trött och sliten hemma eller på jobbet. Nu börjar det flyta på i nya rutiner, lika skönt varje år när schema faller på plats. Nåja faller o faller, det är ett intensivt arbete bakom ett fungerande schema, mycket pusslande och kompromissande.
Liksom förut så är jag tacksam över att ha ett bra arbete, med arbetsuppgifter som innebär ständigt nya utmaningar och himla trevliga kollegor att göra jobbet tillsammans med! Det är aldrig tråkigt att åka till skolan på morgonen.
Amputera arbetsuppgifter ...
..känns det som om jag håller på med. Jag går från att jobba 80 % till att jobba 60 % och något måste alltså bort. Det är inte lätt att prioritera bort det som jag gjort mest av, de elever jag träffat oftast. Men måste också inse att det är för elevernas bästa.
Idag måndag ...
... kommer eleverna till skolan för sin första skoldag på läsåret. Det ska bli roligt att träffa dem igen efter ett långt sommarlov. Det är alltid spännande att höra hur sommaren har varit för barnen och se hur de har växt på bara ett par månader.
Grannbarn J ...
... kommer ibland för att pyssla och prata. Och igår lånade hon ( familjen!) ut bäddad barnvagn med myggnät och regnskydd, babysitter, lekgrejer till lille Bill som snart kommer på besök några dagar. Det är inte lätt att dra med sig allt på tåg som ser ut att bli en del av transportmedlen. Tacksamma är vi att vi får låna!
J. som nu är stor och inte går på dagis längre utan på Lillsurret, får välja själv vad hon vill göra för nåt, det finns en kasse, numera en korg, med saker i. Igår lördag blev det först målning med blått och gult och det visste hon redan innan skulle bli grönt. Vi tryckte av slutresultatet på olikfärgade papper och pratade lite om vad de skulle kunna bli för bilder sen när de hade torkat. De fick torka ute på altanen, blev för trångt inne.
Sen ville hon måla, klippa och klistra. Idag blev det två olika hus. Vi diskuterade hur fönster ser ut och ritas och dörrar med handtag. Sen fattades skorstenar och träd tyckte J. Det blev också lite funderingar kring deras utformning. Den ena bilden blev pappas jobb och den andra mamma i Karlstad. Vi avslutade med lite text till bilden och namn under förstås. J som i namnet och i ordet jobb noterades av den här smarta lilla tjejen utifrån synintryck. Bra att träna på att förstå att det man tänker kan bli ord som man säger, som blir ord och bokstäver (krumerlurer) på ett papper som vi kan läsa tillsammans och som sen någon annan kan läsa när man kommer hem med bilden + text. Text är ju tänkta och talade tankar över tid och rum! Lite magi över det hela i den här åldern, som forntidens heliga runstavar, där icke-läskunniga förundrades över att någon kunde utläsa ett budskap i de nedkretade spretiga tecknen.
Spela var också önskat. Det blev memory där så där 10 par var lagom tyckte J. J får välja kort förstås. Vi kollade på rim och J vet redan genom mekanisk inlärning ett antal ord som rimmar, men det är inte så lätt i den här åldern, lite överkurs kanske vid 4- 5 år. Man kan kunna mekaniskt först och sen i vidare bemärkelse. Vi tittade på att de såg lika ut i slutet på skrivningen av orden. Lyssnade också på hur de lät lika i slutet. Det kan man notera i den här åldern och veta om, men förståelse kommer senare. Först vill barn para ihop ord som liksom hör ihop i funktion; typ rumpa och blöja. Sen kan man skilja på ord utifrån formen; dvs koppla bort betydelsen, bara fokusera på hur ordet låter och om ord låter lika, ser lika ut, rimmar, oavsett vad de betyder. Kommer egentligen senar än i J;s ålder. Det är en av förutsättningarna för att kunna läsa och skriva senare. Men det är aldrig fel att vara ute i god tid med introduktion; pedagogen Vygotskys scaffolding, ställningsbygge. Först kan vi det tillsammans (när någon stöttar) , sen själv och sen kan man lära någon annan (vara ställningen!) . Alltid i dialogen med någon som kan bättre. "Orden är den fåra som tanken löper i".
Vid varje spels avslut så kollade vi hur många par vi hade, tränade på begreppet par, rabbelräknade dem samtidigt som vi pekade koordinerat och jämförde. Om vi hade haft 4 par var så hade det varit lika. Jämförde paren i praktiken o satte ihop dem. Lika är det viktigaste begreppet senare i matten i skolan och bra att grundlägga tididigt. Men om den ena har 8 par och den andra fyra, så har den ena fyra fler. Också en viktig jämförelse och fler är ett bra begrepp att ha jobbat med i god tid.
Ha ha... förutom att det är en trevlig tjej att umgås med så visst är det lite yrkesskada att gilla det här!!! Och så blev det ju städat bakom diskstället också efter målningen!
Kristina Lohman ...
... har vi hört föreläsa idag om bedömning. Det började med samma gamla vanliga svepande kritik mot vad vi lärare gör i skolan. För så måste ju en föreläsare ta sig an sin uppgift:
Alla lyssnande måste först fatta att det de för närvarande sysslar med är väldigt dåligt. Det görs målande beskrivningar av katastroftillståndet i skolan med en mängd hemska konkreta exempel av vad "lärare" gör. Alla sjunker allt längre ned i stolarna med hela barlasten av beskrivna synder. Samtliga i publiken har naturligtvis begått de flesta av dem och under många år. Till slut inser lyssnarna att just den här förläsande personens teorier är de enda som kan rädda oss alla ur detta djupa träsk av förfall och äntligen resa oss och gå med friskt mod mot nya framgångar i takt med någon ny läroplan.
Ja, exakt så började det den här gången också och jag kände hur taggarna efter en halvtimme hade växt ut rejält.
Men jag kapitulerade snart. Resten av föreläsningen om bedömning var väldigt bra och det fanns en hel del matnyttigt att fundera över och tänka vidare på. Vi har lärare på vår skola som redan är himla bra på det här och är långt fram i tänket. Inte så dumt alltså. Det skulle kunna vara starten på en ´process och inbjöd också till det med efterföljande grupparbete. Men som vanligt så kommer tanken; när ska vi få tid till att utveckla det pedagogiska i vårt arbete? Det är väldigt mycket annat som upptar vår tid.
En annan bloggare har också lyssnat på Kristina:
http://magisternyman.blogspot.se/2008/10/fyrtiottaring-frskte-frgves-fly.html
Ja, exakt så började det den här gången också och jag kände hur taggarna efter en halvtimme hade växt ut rejält.
Men jag kapitulerade snart. Resten av föreläsningen om bedömning var väldigt bra och det fanns en hel del matnyttigt att fundera över och tänka vidare på. Vi har lärare på vår skola som redan är himla bra på det här och är långt fram i tänket. Inte så dumt alltså. Det skulle kunna vara starten på en ´process och inbjöd också till det med efterföljande grupparbete. Men som vanligt så kommer tanken; när ska vi få tid till att utveckla det pedagogiska i vårt arbete? Det är väldigt mycket annat som upptar vår tid.
En annan bloggare har också lyssnat på Kristina:
http://magisternyman.blogspot.se/2008/10/fyrtiottaring-frskte-frgves-fly.html
Ledig dag onsdag...
.. fick det bli den här veckan. Sen blir det ledig tisdag och torsdag framöver. Jag har alltså trappat ner ytterligare och ska nu bara jobba 60 procent det här läsåret. Tränar på att bli pensionär, en del av oss är ju tröga och behöver lång lärotid ;-). Jag kommer alltså att jobba ännu mindre och måste lämna ytterligare några arbetsuppgifter till andra. Det är en sorgeprocess vid varje nedtrappning eftersom jag gillar mina elever och mit jobb. Samtidigt inser jag att jag behöver mer och mer vila mellan varven för att orka göra ett bra jobb när jag väl jobbar.
Det blir en dag på altanen tillsammans med boken jag köpte på Sven-Harrys, om museet och hans liv. Jag har börjat läsa lite och den är rätt fascinerande, ett människoöde på flera sätt. Rent yrkesmässigt kan jag förundras över att han, liksom en del andra människor, beskriver sina skolmässiga tillkortakommanden; dyslexi och adha, som en positiv drivkraft i vuxenlivet. Så är det säkert för många, den här extra energin i självvalda aktiviteter och förmågan att tänka självständigt i egna banor kan bli en tillgång. Det är mest i skolan som dyslexi o adhd ställer till bekymmer.
Som kuriositet kan nämnas att Anna Wahlgren är hans syster och Felicia alltså hans systerdotter.
Dagis i Stockholm vid Vasaparken
Det här var dagis för små barn och deras utelekplats. Med årjängska mått mätt kanske lite liten och stenig. Men man har å andra sidan en fantastisk park alldeles bredvid, med vatten, lekplatser och stora grönområden.
Börjar jobba imorgon måndag!
I morgon måndag börjar jobbet på allvar. Vi startar med en dag med resa till Borgvik, Grums på Kvarnen med info och studiedag. Det ska bli trevligt att träffa kollegorna igen och se om de lyckats bli solbrända. Det har de säkert, de flesta av dem gillar att vara ute i alla väder. Hoppas Sliperiet har kvar sina utställningar så de som missat glasutställningen kan få se den,.
Men först en tur ut på sjön i kväll, med lite äting blir det.
Men först en tur ut på sjön i kväll, med lite äting blir det.
Svammel!
Jag vet inte för vilken gång i ordningen detta tas upp som ett seriöst krav; vem som helst ska kunna bli lärare, utbildning eller inte! Bara man har fyllt i ett testpapper rätt så ska det gå att få legitimation för att undervisa. Och utgår då ifrån att ämneskunskaper och teori är det enda som behövs.
Så korkat och omdömeslöst! Går ju att fuska sig till framgång i ett prov hur lätt som helst idag, med smygvägar in i datornätverk för att hämta ut i förväg och nästan synliga hjälpmedel för kommunikation med omvärlden under provtiden!! Det som upptäcks är bara en bråkdel.
Klart att lärare ska vara både utbildade och bra! Det måste finnas både goda ämneskunskaper och god undervisningsskicklighet. Det hjälper inte att kunna ämnet om en lärare inte kan förmedla sin kunskap till eleverna eller har lärt sig hur man skapar god stämning och arbetsro i klassen. Lärarutbildningarna måste bli duktigare på att avvisa lärare som i teori och praktik förefaller olämpliga. När nu många unga kommer in på lärarutbildning som andra och tredje -handsval så finns risk att fler kommer in på utbildningen utan att vara särskilt motiverade för jobbet.
Skolan kan inte bli en skyddad verkstad för lärare som är utbildade och olämpliga, för de finns naturligtvis, liksom det finns olämpliga personer inom andra yrkesområden. Det ska inte sopas under mattan utan erkännas och hanteras öppet. Det måste finnas verktyg att omplacera eller helt enkelt säga upp lärare som inte fixar jobbet, om insatser som fortbildning och handledning inte räcker för att förändra situationen. Allt för många elevers väl och ve hänger på att läraren klarar av sitt jobb.
Obligatorisk förskoleklass ...
... för 6-åringar vill (M) ha. Ett helt ok förslag så länge man klart uttalat säger att det ska vara förskoleklass med de förutsättningar som råder där idag; 2-3 pedagoger per klass, förskoleutbildad personal och en verksamhet som prioriterar lek, språk och rörelse.
Men tyvärr så verkar okunskapen vara stor, man blandar begreppet obligatorisk förskoleklass med 10-årig grundskola och det är nåt helt annat. Då är vi inne på en rejäl kvalitetsförsämring för 6-åringarna; dvs endast drygt en pedagog per klass, grundskoleutbildad personal och en verksamhet som prioriterar stillasittande undervisning i skolämnen.
Då blir det genast fel; 6-årsgrupperna skulle få för låg personaltäthet, fel utbildning hos lärarna och fel prioriteringar i verksamheten, tidigare utslagning av elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter .
I praktiken är det ett förslag som inte påverkar skolans resultat alls egentligen eftersom i stort sett alla 6-åringar redan går i förskoleklass alldeles frivilligt för det är en sån bra verksamhet; väl anpassad till den åldersgruppen och en god inskolning i grundskolan. Kommunerna har redan skyldighet att ha förskoleklassplats till alla som vill, så barnens rätt till denna verksamhet finns redan, det är ingen nyhet.
Så argumentet att obligatorisk förskoleklass skulle göra grundskolan bättre köper jag inte. Till det behövs nog åtgärder inom grundskolans ram: göra läraryrket attraktivt, avlöna bra lärare bättre, gallra i administrationsuppgifter och "spel för gallerierna" så lärare kan fokusera på undervisningen, tidsenlig undervisningsutrustning, en översyn av skolans ämnen så att de stämmer bättre med vår tids krav på kunskaper i liv och yrke efter skolan, ge lärare verktyg att upprätthålla studiero och förhindra mobbning, osv.
Ny skola i Årjäng...
... ser det ut att bli! Äntligen satsas på centralortens skolor. Det var länge sedan sist och då endast med småsmulor. Nu förslås en skattehöjning med 50 öre för att finansiera bygget som går loss på så där 100 miljoner. Beslutet om skattehöjning för att bygga ny skola har bemötts positivt i kommunen och man hamnar ändå inte bland högskattekommunerna i länet.
Vi får hoppas att slantarna räcker till att göra en helrenovering och tillbyggnad på låg- o mellanstadiedelen också. Den ser ut så här på utsidan och insidan är inte mycket bättre i den här delen av huset. Dessutom är det alldeles för trångt, lokalerna räcker inte till för undervisningen som ska bedrivas utan man har i några år haft en dyr barack bredvid skolan (var det 30.000 per månad eller nåt sånt?) Den stora skolan i kommunen har alltså fått hingla ochn gå med provisorier, medan de små ( nedläggningshotade!) skolorna i kommunen har fått nybyggnation vid lokalbrist. Självklart ska alla skolor har bra lokaler men logiken har ändå haltat kan vi tycka som har slitit i omoderna och otillräckliga utrymmen i många år nu. Nya mål och nya verksamheter (bra verksamheter i sig!) har flyttats in i den här skolan utan att man har byggt tillräckligt i samband med det; förskola, fritis, särskola, träningskola exempelvis.
Många av oss som är berörda; personal, elever och föräldrar är tacksamma att den nuvarande politiska majoriteten med Katarina i spetsen har lotsat de här investeringsplanerna så här långt. Det visar att man månar om hela kommunen och att alla barn ska ha en bra skola som rimmar med de nya kvalitetskrav som riksdagen har beslutat om.
Katarina fyller förresten år idag GRATTIS!