Hjälper inte ...
Jag hörde kommentaren att om vi varit i kyrkan med de stora fönstren så hade det inte varit något bekymmer med ett strömavbrott, Men nu är det sporthallen som gäller hos oss. Jag är en av dem som beklagar att vi inte får fira i kyrkan. Men samtidigt får man se det hela i rätt perspektiv; det är bara en halvtimme av ett helt läsår. Om man ska bråka om skolan så kanske det blir lite märkligt att lägga fokus på den där halvtimmen och strunta i om det är bra alla andra timmar på ett helt läsår. Eller hur man nu ska uttrycka det som lärare.
Examen i mörker...
... blev det. Vi hade strömavbrott i Årjäng från 7 på morgonen och fram till bortåt halv 10, så examensfirandet med de yngsta barnen f-2 blev i mörker i sporthallen. Synd att inte få se dem där framme och inte hördes det särskilt mycket av dikterna utan högtalare. Men sången var suverän, även de svåraste låtarna gick bra och sjöngs samstämt. Det hördes väl även utan mikrofoner. Duktig Eva ledde. Tacksamma för orkester och Urbans fiolspel är vi.
Det var brand i ett ställverk som utlöste strömavbrottet
http://www.nwt.se/arjang/article1123862.ece
Examen idag fredag ....
Sommarskola ...
Som vanligt jämförs med Finland som får bra skolresultat på sina elever. Och vi funderar på varför. Det finns säkert flera förklaringar. Den svenska skolan har inte haft så bra stöd för de elever som kommer hit med annat hemspråk och det slår igenom på de elevernas skolresultat. Finland har inte ens behövt grubbla över den problematiken eftersom man knappt har någon invandring alls.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/fel-att-tvinga-barn-till-sommarskola
Skolstatistik från mitt perspektiv!
Hmm här finns en del intressanta siffror om Årjängs kommun. Man kan se att det finns exempel på mycket små skolor med hög lärartäthet;
Bön skola exempelvis med 16 elever på hela skolan och en lärartäthet på 13,5 lärare på 100 elever (om nu de hundra eleverna funnits) och så den stora Silbodalsskolan i Årjäng med 249 elever och en lärartäthet om 8.7 lärare per 100 elever. Siffror som borde studeras av dem som beslutar om resursfördelningen i vår kommun. Det kanske är dags att grunna lite på vilka som egentligen får betala priset för att kommunen beslutat sig för att ha kvar de små skolorna.
Kan det vara eleverna på Silbodalsskolan? Kan det vara eleverna som har behov av extra stöd?
http://pejl.svt.se/skola/lista/?kommun=1765
Bilden ovan visar hur det ser ut i nederkanten runt min skola. Det börjar bli malätet och träet ramlar liksom ur väggen. Så här har det varit ett antal år och för några år sedan så byttes de mest ruttna brädorna, men inte hela vägen utan från mitten och neråt. :-) Det skulle behövas en nya skola egentligen. Och vi hoppas att något kan vara på gång nu om än inte en helt ny skola.
Torleif Styffe ...
http://www.nwt.se/familj/article1116431.ece
"Multitasking by tvång" ...
http://www.expressen.se/kronikorer/jenny-stromstedt/lot-avdrag---for-larare-som-offrar-sig-for-framtiden/
Jenny propagerar också för en "uppskatta lärarna vecka". Tja, kanske det, men effektivare vore kanske en lön som motsvarade utbildningskraven och ansvaret. I Stockholm har man räknat ut att lärarlönerna reellt minskar i år eftersom den blygsamma höjningen är lägre än kostnadsökningarna. Ingen tycks ha kunnat hejda den här lönetrenden, den fortsätter bara neråt, fast alla säger sig vilja hejda den. Vore kanske bra om staten toge över skolan, då skulle kravnivån och lönesättningen hamna på samma ställe. Idag är det staten som i hög utsträckning bestämmer läraryrkets innehåll medan kommunerna får betala.
Lärare ska inte tåla stryk...
Lärare jämförs med poliser. Poliser är utbildade för att kunna jobba med våld och har också extrema befogenheter för att hantera våld som de blir utsatta för.
Men vi lärare är varken utbildade för eller anställda att jobba med våld och vi har inga befogenheter att bemöta våldsamma elever. Inte heller har vi utrustning i form av vapen eller skyddsvästar eller annat, vilket skulle behövas i så fall för att inte bara bli ett offer.
Vi är utbildade och anställda för att undervisa, men någonstans på vägen tror jag att fokus på den delen av uppdraget håller på att avvecklas till förmån för andra uppgifter, typ barnpassning, konfliktlösning, administration, dokumentation. Nu diskuterar jag skolan i Sverige i allmänhet och inte min skola specifikt, för vi strävar på så gott vi kan att rikta in oss på undervisning. Men signalerna uppfrån i systemet och utifrån verkar åt annat håll.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ratten-larare-ska-tala-stryk_7224655.svd http://www.dn.se/nyheter/sverige/ratten-larare-ska-tala-stryk
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ratten-fortydligar-larare-ska-tala-hot-men-inte-vald
Dokumentationskraven ...
Jag lyssnade i kväll på radions P1, (tack för tips Karin!) på en professor som forskade i ämnet och han var skeptisk till fenomenet. Han menade att det förvandlar kvalificerade välubildade yrkesmänniskor till detaljstyrda anställda. Kraven på detaljerad dokumentation och samtida målstyrning in i minsta detalj gör att något av de yrkeskunniga människornas yrkesskicklighet underkänns och inte kommer till användning. På så sätt utarmar man arbetsuppgifterna men även kvalitén på det utförda arbetet. För det är ändå¨de som står närmast arbetet som vet bäst.
Han tog också upp det samhälleliga slöseriet det innebär att först kosta på människor en lång, dyrbar och kvalificerad utbildning, men sedan låta dem utföra lågkvalificerade arbetsuppgifter.
Dokumentationkraven har också ökat stressen i de här yrkesgrupperna. För alla förväntas fortfarande utföra lika mycket av samma arbetsuppgifter som tidigare, inget tas bort i samband med att de omfattande dokumentationskraven läggs på.
Han ifrågasatte också värdet av att hela myndigheter nu enbart sysslar med kontroll och utvärdering av dokumentationen. Det är, menar han, inte säkert att det som dokumenteras är det verkliga arbetet, eller att mätningarna är särskilt träffsäkra. ( Validitet och reliabilitet, fast han använde inte de orden förstås)
Mycket att fundera över, särskilt i ljuset av det senaste förslaget om att lägga ner 12 myndigheter och införa 4 nya istället. Om jag läste rätt så ska de fyra i huvudsak syssla med just kontroll av den dokumenterade kvaliteten.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/socialstyrelsens-generaldirektor-kritisk_7201806.svd
http://www.dn.se/debatt/lagg-ner-tolv-myndigheter-och-ersatt-dem-med-fyra
Datorkunnigheten ...
Ikväll kl 19.00, på tror jag P1, så kommer man att ta upp vad dokumentationskraven har gjort med lärares och sjuksköterskors arbete. Intressant!
Äntligen måndag morgon ...
Korkat om "rättvisa" i skolan!
Detta handlar inte om min skola utan om en annan skola, Augustenborgsskolan i Malmö:
http://www.expressen.se/kvp/elever-far-inte-ta-med-mattebockerna-hem/
Eleverna på den aktuella skolan får inte ta med matteböckerna hem för det kan bli orättvist om några får mer hjälp hemma än andra!
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/dags-att-forbjuda-larobocker-i-hemmet_7123193.svd
Det är ett resonemang som är så himla fånigt! Som lärare är jag naturligtvis jättetacksam om en del föräldrar har möjlighet att hjälpa sina barn mycket, då räcker min lärartid till bättre för de barn som inte kan få hjälp hemma! Och sammantaget får alltså alla barn mer hjälp än de skulle ha fått annars.
Skolan har krav på att alla barn ska få det stöd de behöver för att nå skolans mål och självklart blir det mycket lättare för alla om de barn som kan få mycket hjälp hemma får lov till det.
Barn får olika mycket hjälp hemma med skolarbetet och det måste jag som lärare acceptera. Självklart uppmuntrar jag föräldrar att hjälpa sina barn så mycket som möjligt med skolarbete och läxor, jag försöker också tipsa om hur man kan göra det på effektivaste sätt, till exempel träna läsläxan en kort stund varje dag istället för att sitta länge vid ett tillfälle. Om föräldrar är positiva till skolan så underlättar redan det för barnen att lyckas i skolan och känna motivation för den ansträngning som skolan innebär.
Samtidigt så är verkligheten sådan att föräldrar har olika mycket tid att ägna åt detta och olika mycket lust att hjälpa sina barn. Det går inte att stöpa alla i samma form. Som lärare är det min uppgift att ha koll på läget så att jag kan ge extra hjälp till de barn som inte får stöd hemma och försöka ta en öppen diskussion med föräldrarna om olika alternativ. Det går att bedriva undervisning utan läxor också men då måste man vara medveten om att inlärningstakten blir långsammare än med läxor förstås.
I artikeln skrivs också om problemet med att elever inte har med sig läxböcker tillbaka till skolan och att man därför väljer att ge läxor kopierade istället. Det låter däremot som fullt rimligt. Det kan bli väldigt svårt att bedriva undervisning om man planerat att gå igenom ett avsnitt i ett gemensamt läromedel med påföljande eget arbete i den egna boken, om en stor del av klasssen har boken kvar hemma.
Kanske borde vi satsa på digitala matteböcker som kan finnas med både i skolan och hemma när som helst, även vid sjukdom eller ledighet?
Regeringen ska se över dokumentationshysterin ...
http://svt.se/2.22620/1.2789107/regeringen_ser_over_kraven_pa_dokumentation_i_skolan&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Inrikesnyheter+%28svt.se+-+Inrikesnyheter%29
Trageton och att lära sig läsa genom att skriva...
Läromedelsmässan i Karlstad ...
Nypon förlag har jag aldrig sett förut. Det betyder inte att det är nytt, jag kan ha missat det totalt. Men man ger ut böcker på svenska och engelska som är lite annorlunda. Det är lättlästa böcker som passar elever med dyslexi exempelvis men som har ett tuffare innehåll. Det har hittills varit bristvara i skolans värld. Vad ska vi sätta i händerna på äldre elever som har bekymmer med sin läsning? Lättlästa böcker har varit för barnsliga i innehållet. De här böckerna har spännande layout, korta texter, varierade texter. En annan bristvara är lite tjockare böcker med mycket enkel text. Men det fanns inte så mycket.
Jag har hunnit med ett antal läromedelsmässor i mitt liv och försöker att gå igenom dem effektivt numera. Dvs jag koncentrerar mig på det som jag är intresserad av, struntar i det andra, frågar direkt försäljaren efter nyheter eller om info om det jag fastnat för, ber om en beskrivning av varan, ber försäljaren slå upp den i min katalot och så viker jag hörn, kryssar för och skriver några ord om varför jag fastnat för just den. Den här gången hann jag gå igenom allt inom den stipulerade tiden och hittade flera spännande läromedel.
Serholt är ett uppstickarförlag som har duktiga läromedelsutvecklare med fingertoppskänsla för yngre barn i området mellan konkret materiel och pappersövningar. Där blev jag kvar länge och det blev många kryss i katalogen.
Adastra hade en mattebok "som man använder i Finland" och med det landets skolresultat så är det ett gott säljargument. Försäljaren hade ockå besökt finska skolor och sett den i användning, det var roligt att höra om. Böckerna var i alla fall rediga och väl upplagda.
Genreläsning med arbetsböcker var också.
Efter några timmar ivrigt kollande och många möten med kollegor som jag inte träffar så ofta så var det dags för Ikea. Och där blev jag kvar tills de slängde ut mig ;-) Nja inte riktigt, men jag var i särklass sist ut och bilen är proppfull med grejer till nya huset. Det blev spegel till hallen och överkast och kuddar till lilla sovrummet. Sen tittade jag efter sånt som kan passa i det stora men köpte inte än.
Nej,...
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/alla-barn-ska-lara-sig-lasa-i-forsta-klass_7057711.svd
Men skribenten har rätt i att en satsning på skolans yngsta barn kan ge fler chansen att klara hela sin skolgång på ett bra sätt och minska behovet av extra stöd senare. Framför allt kan fler barn få känna sig nöjda med sig själva och inte ge upp på vägen. Och det är viktigt.
Introduktionsår för nya lärare ...
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/larare-gar-miste-om-introduktionsaret_6988801.svd
http://www.dn.se/nyheter/sverige/problem-infor-lararlegitimation
Lönebildningen för lärare ...
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/omojligt-ge-alla-larare-10000-mer-i-manaden_6982735.svd
Man hänvisar återigen till att lärarna måste ta ansvar för samhällsekonomin i stort och avstå från krav på lönehöjningar.
Nej, lönebildningen fungerar inte när utbildningsplatser för lärare gapar tomma, utbildningsplatser som behövde fyllas för att barn och ungdomar framöver ska få lärare som är både utbildade och bra. Orsakerna till att för få söker lärarutbildning är flera, men den låga lönen är en av de viktigaste. Av dem som kommer in på lärarutbildningarna så är det bortåt hälften som hoppar av när de kommer in på en annan utbildning. Lärare kan inte fortsätta att ta ansvar för samhällsekonomin genom att dämpa sina lönekrav. Det handlar inte om att jag klagar för egen del, jag går snart i pension, men det är problem för skolan i stort i Sverige och det måste lösas.
Nu är det arbetsgivarorganisationerna som måste ta sitt samhällsansvar och höja lönerna istället. Vi är många som hoppas på att staten åter tar över ansvaret för skolan. Skolans problem hänger samman med svårigheterna att rekrytera lärare, problemen ser lika ut i hela landet och det behövs ett samlat grepp genom ett statligt ingripande.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/samhallet-har-inte-rad-med-laga-lararloner_6984061.svd
Det finns också en oro över att halva befolkningen förväntas genomgå högskolestudier fast högskolevärlden inte får resurser att göra utbildningar med hög kvalitet. Det blir allt mer självstudier och en allt mer kravlös utbildning, samtidigt som de studerande får satsa stora pengar i lån för att försörja sig under studietiden. När de sedan kommer ut till rätt lågavlönade jobb så går systemet back, det blir en högskolebubbla. Finns det genomgående något slags förakt för kunskap och för praktisk kunskap som förvärvas utanför skolvärlden. Kanske måste man inte ha högskolestudier för alla jobb? Utan mer av praktiska studier och god erfarenhet?
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/nar-spricker-hogskolebubblan_6983235.svd
Om Trageton. Kl 15.45 idag tisdag exakt ...
Trots att det var påsklov i större delen av Värmland så var det rätt många som lyssnade på klokskaper i Karlstad på Plaza Hotell om hur man lär barn läsa genom att skriva, norrmannen Tragetons metod.
Alltså tiden från 14.00, när vi började, till exakt 15.45 ägnades i huvudsak åt att argumentera för Tragetons metod = att barn ska lära sig läsa genom att skriva först, inte tvärtom som vi vanligtvis gör i skolan. Det var yviga beskrivningar av hur skämmigt det är att lära barn läsa först och skriva sen, beskrivningar av hur bra Tragetons metod med skrivning först är (trots att det saknas vetenskaplig dokumentation!), beskrivningar av hur bra Trageton passar med pedagogen Vygotsky och med nuvarande läroplan och kursplaner i svenska osv, osv.
Ok jag fattar att detta fungerar bra i Piteå, det mesta fungerar bra om man tror på det, men kruxet är bara att jag är för gammal för att bli totalfrälst på nya metoder. Jag är bara ute efter att få ytterligare ett verktyg till i min pedagogiska verktygslåda och jag är inte beredd att slänga ut de gamla beprövade läsinlärningsmetoderna bara för att det finns en ny på marknaden. Olika verktyg passar för olika arbetsuppgifter. Olika barn behöver olika metoder och visst finns det barn som Trageton passar bäst på. Men Trageton, lika lite som alla andra metoder, är den allena saliggörande. Därför blir det så enfaldigt att tvingas lyssna på en timme och tre kvarts indoktrineringsförsök först, innan föreläsningen liksom kommer till skott och berättar om hur man lär barn läsa genom att skriva först. Suck!
Nu är det i alla fall gjort och vi som var där är förhoppningsvis lite klokare än innan. För tiden från 15.45 till 17.00 var helt ok, väldigt väl upplagd och upplysande. Sen ska vi göra ett besök på en verksamhet i Edane som jobbar praktiskt med den här metoden och får ytterligare info.
Om jag ska kort sammanfatta metoden, för oss som varit med ett tag, så är tänket som Ulrika Leimar, Vygotsky, Paoulo Freire, Freinet fast med tillgång till dator. Man bygger läs/skrivinlärningen på pararbete (Vygotskys scaffolding= "det vi kan tillsammans idag, kan jag göra själv imorgon" och arbete i "den proximala zonen" dvs på randen till det jag inte kan så utvecklas jag mest) skrivandet och skriftlig kommunikation och det egna talspråket och utnyttjar samtidigt de hjälpmedel som finns idag, kopplat till bild och form. Intressant som sagt att ha med som en metod bland andra, passande vissa barn, men inget som löser alla problem.
Lagstifta om mindre klasser ...
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lagstifta-om-mindre-skolklasser_6954603.svd
Hon har rätt. Vi bör återinföra en lagstiftning om storleken på klasserna. Det fanns förr och kallades då delningstal, dvs det antal i elever i en klass som skulle innebära att klassen delades på två klasser. I årskurs ett och två så var delningstalet 25, alltså om det blev 25 elever i klassen så skulle den delas på två. Lätt att planera för skolledare också. De överiga delningstalen minns jag inte.
Nu kommer SKL (Sveriges Kommuner o Landsting) att hävda att det strider mot den kommunala självbestämmanderätten, men då kan man ju aktivt arbeta för ett förstatligande av skolan så slipper man detta intrång!. I nuläget så har vi en lagstiftning om att barn som har behov av särskilt stöd för att nå målen ska få det. Det kommer man inte undan, men det stödet betalas i allt högre utsträckning med större klasser eftersom resurserna inte räcker till allt. Och klass-storleken finns inget lagstiftat om så den går att tänja i budgetarbetet.
Sen är det en annan fråga hur resurserna ska fördelas mellan pojkar och flickor. Ibland väger man över åt att försöka uppmuntra de tysta flickorna som inte tar för sig (forskning visar att pojkarna tar för sig en stor del av lärarens tid i klassrummet!), ibland säger man att pojkarna lever i en antipluggkultur som måste motarbetas >(ska de få bra betyg utan att studera på allvar???)
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/bra-betyg-utan-att-vara-plugghast-tack_6954639.svd
För att vara tydlig; jag skriver nu om skolan i Sverige, inte specifikt skolan i min kommun eller skolan jag jobbar på.