Inga Magnusson

Vi har just diskuterat huruvida det gäller riksdag, landsting eller kommun eller alla tre och försökt utläsa det av tidningsartiklar och TV-inslag. Men alla räknar tydligen med att alla andra vet vad som gäller så det står ingenstans! Vi har noll koll och skäms förstås litel! Till vårt försvar kan väl möjligen anföras att omvalet inte gäller Värmland. Det spelar alltså ingen roll i praktiken om vi inte vet. Det blir bara llite skämmigt! 

Hur som helst så blev det inte ens hälften av alla väljare som gick och röstade. I mina ögon är det det största fiaskot! Och det alldeles oavsett vem som vann, för det vet jag inte. Gubben stängde i vredesmod av TV-n när finnarna gjorde 3-1 i hockeyfinalen och sen var det gonatt!

I morgon måndag är det jobb igen! Och lång arbetsdag. Men när den är slut ska jag göra i ordning och lägga ut bilder från helgens övningar.

Men det finns många goda exempel också på att äldre faktiskt har det riktigt bra och är nöjda med sina liv och den hjälp de får. Min gamla mamma var en av dem. Hon kunde inte förstå sa hon att hon kunde få det så bekvämt på ålderns höst och så bra hjälp av trevliga människor. Men så skrev hon inte till Ulf Nilsson heller och klagade. Jag tror ju att på varje skribent till honom så går det en mängd åldringar som ändå är rätt nöjda.

Sen finns det ett klagorop i media om att samhället ska se till att åldringar inte är så ensamma. Men det kan inte vara en samhällsuppgift att bota ensamhet, oavsett vilken ålder personen befinner sig i. Vi har människor i alla åldrar som av olika skäl upplever sig ensamma, men det vore orimligt att utkräva en samhällsinsats för dem av typ offentligt avlönat sällskap. Jag hör till dem som tror att internet kan bli ett av flera alternativ framöver för att lindra isoleringen av äldre, kanske framför allt en revolution för den som är bunden till sängen av sjukdom eller ålderssvaghet. Nätkontakter kan inte ersätta mänskligt umgänge men ändå utgöra en kanal ut i livet.

Jag skulle tro att vi i framtiden får försöka tänka till lite själva inför den egna ålderdomen. Den kommer ju inte som en överraskning för någon. Det finns alltså ett antal val att göra inför att man närmar sig den när det gäller att planera för boende, ekonomi, bostadsanpassning etc. Den som har goda vänner som man vill fortsätta umgås med kan ju försöka ordna så att man får ett bekvämt boende i varandras närhet.

Det finns människor som inte har så stort ekonomiskt utrymme vare sig de är yngre eller äldre och för dem finns och har aldrig funnits så stort utbud av valmöjligheter, men kanske ändå något och kanske ännu viktigare att planera innan. En billig etta i samma hus som vänner kan vara bättre än en billig etta långt ifrån dem. Eller kanske ett boende nära barnen och barnbarnen.  Men det gäller som sagt att tänka till innan det blir för sent och för mödosamt att byta bostad.

Och sen är det inte alldeles ovanligt att den äldre generationen väljer att lägga undan ett eventuellt kapital som är ihopsparat eller resultatet av en husförsäljning till sina barn, istället för att använda det man samlat ´på sig till att sätta guldkant på tillvaron på ålderns höst. Det är lite tråkigt att ett livs samlade besparingar inte ska kunna användas av den som samlat in dem. Det kan ju hända att de barn som man sparar till har det bättre ekonomiskt än föräldern någonsin haft det.

Jag skulle gärna se en reklamkampanj från PRO till Sveriges pensionärer med budskapet;
Du som är gammal: Unna Dig!
Köp fönsterputsning istället för att slita själv! Beställ massage i hemmet, fotvård och annat skönt! Slå Dig ihop med grannen och ta hem cateringmat -¨ät tillsammans istället för att sitta ensam hemma! Åk taxi till goda vänner eller olika aktiviteter om det känns oöverkomligt att tröska runt bygd och by med färdtjänst!
Låt inte pengarna sitta på bankkontot för barnen att köpa sig en Thailandssemester eller en Ferrari när du dött!