Rensat i länklistan...

...har jag gjort nu äntligen. Det är en städning som måste göras med jämna mellanrum för att få plats med nya länkar. Bloggkontakter kommer och går (fast några består!).  De som är kvar nu är såna som jag läser regelbundet. Liksom tidigare så väljer jag att ha en liten grupp bloggar som jag läser ofta och kommenterar i och en vidare krets som jag läser men inte kommenterar i.  Ruts blogg kommer att ligga kvar länge än, fast hon inte längre finns bland oss,  om hennes efterlevande släktingar väljer att låta den ligga kvar där. Jag vill kunna gå tillbaka ibland och minnas.

En nytillkommen blogg rekommenderas. Det är "
Centern i Årjäng" där kommunalrådet Katarina Johannesson skriver om aktuellt i Årjängs kommun. Det kan vara intressant att få information om vad som händer i kommunen just nu och vad som är på gång framöver.

Bloggar kommer och går...

...men min består! Ja, eller hur man ska uttrycka det!

De försvinner från bloggen, den ena efter den andra av mina favvobloggar; Elisabeth, S, Rut, En liten tant, Gubben vid Rämen, Blackout, Pyrobritt, Helena E  och några till.  Ibland så vet jag varför, men oftast inte. De slutar blogga aktivt i alla fall. Och jag saknar dem förstås.  

Ibland känns det som om jag är den enda som består, den enda som finns kvar; hon den där gamla dinosaurien, stenålderskärringen. Hon som aldrig ger sig, bara håller på, håller på och håller på.

Jag är hela tiden beredd på att sluta,  så fort lusten tryter. Bloggandet kommer aldrig att bli en plikt för mig, då slutar jag, tvärt. Men lusten tar inte slut. Jag gillar fortfarande detta forum, tycker om att pränta ner tankar och upplevelser ännu efter 4 års bloggande. Obegripligt många läsare är det, fler och fler. Jag vet inte varifrån de kommer alla och hur de hittar hit. Roligt är det också att läsa ett urval av bloggar, att följa några människors livsöden och tankar en bit på väg, som ett utsnitt ur en följetong.

Detta är en spännande värld.

Nästa inlägg blir nog från Årjängs marknad och besöket där med dotter och barnbarn!

Och så Lotta Hammars fina fotoutställning i Årjäng.

Ja, sen bilderna från gårdagskvällens äting i Harnäs nere vid sjön.

Nu funkar statistiken...

...i alla fall på den här datorn. Jag har varit lydig och rensat cacheminnet eller vad det heter, och startat om och uppdaterat, men om det har någon betydelse vet jag inte förrän jag testar på den andra datorn också, där jag inte har rensat. Jag googlade på "rensa cacheminne" tror jag och fick fram en lätt beskrivning om någon behöver göra det. Anagligen är det en god städgärning även om det inte är statistikkrångel.

Nu har inte jag någon gedigen utbildning i statistik men det känns ändå underligt att fortsätta göra linjediagram av såna här  mätvärden. Men det kanske handlar mer om pedagogik än statistik. Sen gillar ju inte jag avkapade diagram som det här. Det går inte att få en verklig uppfattning om variation då. Alla variationer ser stora ut även om de i praktiken inte är det.

Och de blå linjerna är röda och de röda är blå! Någon gillar förändring för förändringens skull.

Men nu ska jag sluta gnälla; staplarna är tillbaka och det är huvudsaken. Om nu inte bytet av diagramtyp har orsakat några buggar i systemet så har jag fortfarande ohemult många läsare, någonstans runt det dubbla från och med 20:e augusti ungefär. Det handlar dock inte om tiotusentals Anne. Icke! Min blogg är liten och försynt.


Många fler läsare än jag förtjänar...

...har jag fått!! Roligt är det förstås och jag hoppas alla känner sig välkomna,  men jag undrar fortfarande var alla kommer ifrån. Det måste ligga någon länk ute någonstans som gör att nya människor tar sig hit. Undrar var? Någon som vet?

Translate - übersetzen

For english and german readers of this blogg, You can have a translation if You go up to the right here on the page and press Translate and choose language.

Für leser in English oder Deutsch, übersetzung gibts hoch rechts auf diese Seite, auf Translate drücken und Sprache wählen!

(För övrigt undrar jag var alla nya läsare kommer ifrån! Någon som länkar? Eller bara statistikfel? Roligt förstås om det är korrekt.)

Himla trött på spamkommentarer...

...är jag!!!

Varför ska det behöva komma ett antal varje då från liknande avsändare; De har alla 79 och 184 i sitt IP-nummer. De har alla en avsändare som består av ett kvinnonamn och ett mansnamn tillsammans!!

I och för sig fungerar ju modereringen på bloggen och jag behöver inte riskera att se dem direkt på Blogg.se sidan. Men om jag kolla på arkiv - kommentarer kommer de fram.Kanske inte alla men de senaste.

Hoppas Ni andra slipper det här gisslet!!

Kan inte heller förstå att det ska vara så svårt att blockera den här typen av trams!!

Svara på kommentarer eller inte?

Jag har tidigare försökt svara på alla kommentarer men nu har jag inte hunnit med. Det har känts viktigt att göra det. Vad tycker Ni som läser? Är det viktigt att svara på kommentarer?

Svarat på kommentarer har jag gjort

Jag gillar egentligen att svara på kommentarer men ibland vill tiden inte räcka till. Nu har jag gjort det i alla fall eftersom jag plötsligt fick massor av tid över till bloggen.

Om min blogg!

Ibland känns det rätt  att göra ett inlägg om den egna bloggen. Och nu är jag framme vid ett sådant! igen.

Det ändrar sig över tid, bloggen och bloggandet!

Just nu är det tre nivåer för min  del : En med dialogbloggar, en med läsebloggar och en med distansbloggar. Jag har försökt medvetet systematisera det hela så, även om gränserna mellan nivåerna är lite flytande. Ibland försvinner någon blogg ut i periferin och byts successivt ut mot någon ny som fasar in.

 Dialogbloggarna är den innersta kretsen, de som jag vill ha nära, kunna läsa nästan varje dag och kommentera nästan varje dag. Och få kommentarer tillbaka från ofta. Det är bloggar som jag liksom samtalar med. Det är kanske 5-10 stycken, inte fler. Bör inte vara fler för då hinner jag inte med märker jag. 

Läsebloggarna är bloggar som jag läser ofta men inte kommenterar. De läser jag kanske varje dag, kanske mer sällan. Det är så där  4-5  stycken..

Distansbloggarna är bloggar som finns i bakhuvudet någonstans, som jag läser lite nu och då, bloggar som jag lärt känna på vägen och som jag går in på någon gång i vecka eller mer sällan, men som jag känner till. De är kanske 5-10 stycken.

Sammantaget är det ett tjugotal bloggar som jag följer av och till. Det är naturligtvis alldeles för många. Problemet är inte att utöka bloggen, problemet är att begränsa bloggen till att bli lagom stor för den tid som står till förfogande.  Det finns ju så många intressanta bloggar som man vill följa!

Jag vill kunna ha lite kontakt med dem som läser bloggen också och det hinner jag inte om den blir för stor. Pengar och reklamintäkter är ointressanta i sammanhanget. Tvärtom, jag betalar gärna en slant till blogg.se för att slippa reklam på min blogg och är glad att den möjligheten finns.

Dra till annat bloggverktyg?

Har väl mer än en gång funderat över om det är vettigt att stanna kvar på blogg.se. Det har ofta varit krångel med kommentarer och inlägg och tröghet i systemet. Nu när jag läser ägarens synpunkter på blogg.se och dess inriktning så kommer självklart tankarna tillbaka. Kanske alla gamla kärringar borde dra någon annanstans?

Annaa gjorde ju till slut slag i saken och flyttade till Wordpress och hon verkar belåten. Om jag bara inte var så förskräckt inför uppgiften att lära mig ett nytt bloggverktyg. Det dröjde ju länge innan jag lärde mig det förra och jag kan inte särskilt mycket nu heller.

Jag kan ju i alla fall börja med att skaffa en parallellblogg på Wordpress så får jag se sen. Det verkar ju vara ett mindre ålderssegregerat bloggställe, ett som bjuder in även rejält vuxna människor och kanske även gravt medelålders.

Det är roligt med bloggen!

Ville bara säga det att jag gillar bloggen. Jag gillar att blogga själv och jag gillar att läsa andras bloggar och kunna ha ett utbyte med andra. Antagligen är det lite lågt att säga att man gillar blogg, men det är helt ärligt. (Det verkar nog mer seriöst att säga att man gillar att läsa årets nobelpristagare i litteratur. )

Funderar på ibland på varför jag trivs med bloggandet och har hittat några ingredienser i det hela:

Bloggens mångfald tilltalar mig. Min avsikt med bloggandet är rätt egoistiskt. Jag är inte ute i något särskilt högt syfte, jag har inte ambitionen att förbättra världen på bloggen eller genom bloggen göra en insats. Jag vill verkligen bara ha en kanal utåt till långt bort boende barn / vänner /bekanta,  till debatter / ämnen som intresserar mig samt få utlopp för en viss inneboende skrivklåda. Men jag har inga problem med att andra människor bloggar utifrån helt andra utgångspunkter; allvarliga eller lättsamma.

Jag gillar att det finns allt här; hårt nischade debattbloggar, krambloggar, modebloggar, kändisbloggar, kompisbloggar, karriärsökandebloggar,  försäljningsbloggar, dagboksbloggar osv. Alla har sitt berättigande så länge man inte sysslar med systematiska rena elakheter, mobbning, trakasserier eller rena olagligheter. Var och en får bli salig på sin fason och det har jag inga problem med. Någonstans så känns det inbyggt i ryggmärgen hos mig att olika är roligast, lika blir tråkigt

(Fast jag kanske läser årets nobelpristagare också. )

Integritet..

Integritet diskuteras ibland på bloggen. Och det är på något sätt ett evigt dilemma som saknar givna lösningar. Jag sätter mig inte till doms över hur andra väljer, men på min blogg kommer inte att i dagboksform publiceras, vare sig bild eller text som anknyter till eventuella egna sjukdomar eller anhörigas.

Sagor

Man kan ju ha många olika sätt att sysselsätta sig när man inte har något annat att göra. Jag menar sådan där dötid när inget annat pockar på uppmärksamhet. I mitt huvud valsar det alltid omkring sagor i olika former. Jag funderar på att göra en kategori på bloggen som handlar just om sagor. Det är såna där fantasier som plötsligt flyger in i huvudet och planterar sig där och blir en liten sekvens, ett litet händelseförlopp som liksom sprungit fram utan styrning. Det bara finns där färdigt helt plötsligt.  Det är säkert ingen som vill läsa men det spelar ju ingen roll. Sagor lever sina egna liv liksom. Får fundera över det.


Ursäkta mig - någon Anders!

Du hade gjort en from kommentar nu om Sverigefacklorna i ett inlägg som jag skrev för länge sedan och när jag skulle publicera den så råkade jag ta bort istället. Ville bara säga att det var inte meningen om Du undrar.


Om nedstängning av blogg.se ??

Hmmm det börjar bli lite lurt med beskeden från blogg.se. Ska vi plötsligt stängas av eller inte? Jag kan bara i så fall hänvisa tillfälligt till att jag finns på min vilande Expressenblogg. Finns på tidningen Expressens bloggavdelning, även där under rätt namn om man söker.  Jag kan också nås förstås via bloggar som inte berörs av eventuell avstängning, exempelvis Maries blogg = alltiallon. Så småningom kommer jag förstås att försöka hitta en annan bloggplats om dethär inte fungerar längre.

Men så länge det funkar här så finns jag kvar förstås.

Om att läsa och skriva blogg!

Jag studerar läsarstatistiken och nu syns ett tydligt mönster. Det blev tydligt sedan Lets Dance och Melodifestivalen drog igång men har funnits länge: Kurvan utgör en båge som är högst i mitten på tisdag - torsdag. Sedan går det ner lite under helgerna. Ibland blir det ett mystiskt dropp av läsare dessemellan, ofta sammanhängande med att bloggen den dagen varit hopplöst seg, så som den var igår kväll efter melodifestivalens slut.  När det tar så lång tid att komma in så slutar många att både läsa och skriva.

Jag läser fortfarande ett antal bloggar, ungefär de som finns på min länklista, och så några till, fast inte varje blogg varje dag. Det är lite olika beroende på hur tät kontakt vi har. Ungefär som i verkliga livet. Men jag kommenterar nästan enbart i de bloggar som kommenterar hos mig. Det blev lite fånigt i längden att hålla på och kommentera hos dem som aldrig kommenterar hos mig. Men det kan finnas undantag om det kommer ett inlägg som är av speciellt intresse. förstås. Jag gillar fortfarande att svara på de kommentarer som ges här på min blogg och nu har jag exempelvis svarat ikapp en del som jag inte hunnit med att svara på under den här veckan. Helgerna innebär ju alltid lite mer bloggtid.

Ja, ungefär så är läget för tillfället ,två- tre år efter bloggstarten.  Det blir allt fler läsare och  jag är fortfarande i stor häpnad över att så många människor läser det jag skriver. Dessutom är det betydligt fler som följer bloggen än statistiken visar som "unika läsare per dag" eftersom många säger sig inte läsa varje dag utan så där ibland. Och det märker jag på deras kommentarer också irl. Jag skulle gissa att det är två - tre gånger så många läsare som följer bloggen. Och så är det nog för de flesta bloggare gissar jag.

Datorhaveri

Min dator har havererat. Märks väl mest på att jag inte svarar på mail. Ska försöka få någon att förbarma sig över den under helgen.  Jag använder nu gubbens dator till bloggande. Den kräver vaket tillstånd, eftersom den inte är i sovrummet bredvid sängen utan i ett annat rum. Så nu kan det bli mer ordning med inläggen.

Gubben är på nåt möte, kommunen informerar om utökad byggplan i Svensbyn. Det finns efterfrågan på tomter i Sillerud och runt Årjäng som helhet.

Utmärkelser på bloggen!

Jag har fått en utmärkelse hos Cissi. Det värmde med vänliga ord, tack för det. Hennes blogg finns med på min länklista, jag glömmer ju som bekant alltid bort hur man länkar här i texten! (Skäms!).

Jag borde nu alltså välja ut 10 stycken bloggar som jag tycker är speciellt läsvärda och skicka vidare utmärkelsen till. Men som lärare så är det svårt att välja ut någon före någon annan, det sitter inspikat i ryggmärgen på något sätt.

Alla bloggar på min länklista är väldigt bra och det är bloggar som jag läser nästan varje dag. Jag kan bara rekommendera dem alla. De är väldigt läsvärda, var och en på sitt sätt.

Tvåårsjubileum på bloggen! Hipp hipp...

Nu har jag alltså hållit på med den här bloggandet i två år.

Och det blev mycket roligare och mycket mer skrivet än jag någonsin kunde tro.

Och det  här opretentiösa skrivandet är lika roligt nu som när jag började.

Och jag har fortfarande konstant i huvudet en mängd ämnen / händelser / funderingar som står på kö för att bli nedskrivna, noll bloggtorka alltså.

Och jag har har många fler läsare än jag kunde drömma om när jag började skriva bloggen för mina barn och utlandsvänner. Minns fortfarande att 30 läsare per dag kändes som en massa när statistikkurvan långsamt segade sig upp mot den siffran. Nu är det hundratals unika läsare varje dag och det känns som  svindlande många för en liten vardagsblogg som saknar politiska  ambitioner och som inte fokuserar på mode eller kändisliv.  Det var inte meningen att det skulle bli så många, men visst är det roligt att det är det. Jag erkänner att statistiken betyder något fast jag ibland försöker förneka det.

För att fira jubiléet så går jag tillbaka till den första månadens inlägg och kan alltså läsa om att i december 2005 så skrev jag om bl.a. strömavbrottsnoja, recept på vildsvin, Stockholmssonens 30-årskalas på Tjolitta, det katastrofala julkortet som vi råkade skicka ut (ryser fortfarande vid tanken!) och naturligtvis skrev jag om barn och barnbarn som besökte oss och om isar, snö och eldfacklor. 

Suck vi hade vinter då!  Nu bara blåser och regnar det, ett perfekt bloggväder.

Idag söndag är det roligt och sorgligt: Hockey i Karlstad och barnen åker härifrån till sina hem i huvudstaden och på andra sidan Atlanten. Det blir tomt efter dem och saknaden kommer att breda ut sig de närmaste dagarna. Julblues!

Vill avsluta med att önska Er alla Ett Gott Nytt År 2008!

Om bloggen!

På Norlandia igår kväll så befann jag mig plötsligt bredvid en ung dam som frågade om det var jag som var Inga och det var det ju. Hon berättade att hon brukade läsa min blogg. Det var roligt att höra. Det är alltid roligt att veta vilka som läser eftersom de allra flesta aldrig kommenterar.  Hon bodde nu i Nacka och hade familj och jobb där. Bloggen uppskattade hon därför att den höll henne lite uppdaterad om sånt som händer i Årjäng. Det glädjer mig förstås att det är fler "emigranter" som kan ha glädje av det som finns här. Det var ju egentligen från början tänkt som info-källa för egna barn och goda vänner utomlands. Men jag ser ju att många andra följer bloggen också. Flera hundra faktiskt, vilket är smickrande nu när jag i dagarna går in på tredje året som bloggare.

Den unga damen C. är syster till de unga pojkar som vi eventuellt träffar i februari om vi åker upp till Umeå för att träffa barn, barnbarn och jaga. Det är prästsönerna H och H. De har jagar med Roland ibland här hos oss tror jag. Jag har i alla fall någon jaktbild på dem här i arkivet om den inte är utrensad. Jag rensar och tar bort ibland så det inte ska bli för mycket.

Nu har jag dessutom fått tid att svara på alla kommentarer som har blivit avgivna här och där den senaste tiden. Jag vill verkligen svara på allt och försöker hinna med det, men just nu med en viss trötthet och skröplighet så har det inte varit möjligt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg