Inga Magnusson

... vill svenska folket tydligen. Det har Björklund velat länge fast han inte har fått gehör för detta i Alliansen. Han har sett det grundläggande problemet. Kommunaliseringen blev inte bra. För oss som upplevde den är det rätt självklart att staten bör återta det direkta huvudmannaskapet för grundskola och gymnasieskola. Då får man maktmedel att korrigera lärarlönerna som har sjunkit som sten under den kommunala tiden, möjlighet att styra resurserna dit de bäst behövs och ha stenkoll på kvaliteten. Regeln att den som bestämmer kvalitetskraven (staten genom skollag, läroplaner, kursplaner, regler, anvisningar) också ska vara den som betalar är bra. Det har blivit märkligt med statligt detaljbeskrivna krav på skolorna och så har kommunerna fått betala.

Tappet nedåt fortsätter för elever i svenska skolor och det rejält enligt den internationella undersökningen om 15-åriga skolelevers kunskaper. Nedgången finns främst inom matematik, läsförståelse och naturkunskap.  Både lågpresterande och högpresterande elever har sämre resultat.

Det går bra för Årjäng, budget i balans och nu satsar man på investeringar för framtiden! Det finns alltså undantag från den nattsvarta bilden som tecknas av landsbygden just nu i media! Årjäng är en framgångssaga med till o med lite ökande befolkning.

Den har kommit min lärarlegitimation! Och den blev ungefär som förväntat med i stora drag behörighet att undervisa i förskolan, förskoleklass, grundskolan, särskolan, vissa ämnen gymnasieskolan, specialskolan,  komvux och svenska 2. Och så behörighet som speciallärare och  specialpedagog. Lite kuriosa är behörigheten att undervisa i sameskolan årskurs 1-6! Trodde att man måste kunna samiska för att undervisa där, men tydligen inte. Nu lär det inte bli aktuellt att testa. Jag är i alla fall nöjd med min lärarlegitimation och kommer inte att ansöka igen, vilket tydligen blir aktuellt för många enligt de senaste dagarnas rapporter. Riksdagen  har ändrat i systemet och det betyder att det kan finnas anledning att komplettera redan utfärdade legitimationer.

Det ser ut som om en del länder har frestats att fuska med resultaten i Pisa-undersökningarna. Det är de undersökningarna som har skickat ner Sverige allt längre ner på listan över elevers skolresultat. Otroligt trist om det är sant!!!! Här har vi gått med skämskudden helt i onödan kanske!

... kan man säga att en del av den unga befolkningen befinner sig i. Läsandet går neråt, särskilt bland pojkar och förståelsen för det lästa likaså. Detta får förstås konsekvenser för möjligheterna till högre studier. Även om vi har internet som en alternativ kunskapskälla så kommer ändå böcker och skriven text att utgöra basen i universitets - och högskoleutbildningarna under lång tid framöver (kanske inte för alltid dock!?). Dessutom är det ett avbräck för den grundläggande demokratin om en stor del av medborgarna inte kan läsa sig till vilka alternativen är innan man går och röstar eller kan värdera olika ideologier. Skolan tar en del av ansvaret genom att försöka kompensera för den minskade fritidsläsningen. Politikerna bidrar genom att anslå mer medel till skolbibliotekarier och skolbibliotek. Förhoppningsvis tar föräldrar sin del genom att högläsa för sina barn, framför allt för sina små barn, i förskola / förskoleklass men också under de första åren i grundskolan, innan barnets läsförmåga ligger på nivå motsvarande årskurs 4. Om insatser för att stötta läsandet skrivs bra i tidskriften "Riksdag och departement" som tyvärr ska läggas ner.

... är förstås uttryckta på nästan obegriplig svenska. Men annars är dagens betygssystem inte så tokigt egentligen. Det är i alla fall det bästa jag har sett under mina lärarår. De första betygen sattes utifrån lärarens iakttagelser, lite godtyckligt kanske. Sedan kom de relativa betygen med ett visst antal elever på varje nivå. Det blev konstigt. Det gick inte att få femmor om de redan var slut - typ. De betyg vi har nu utgår från att några steg i skalan innebär att man kan allt som ska uttrycks som mål för den nivån och så finns steg  under om man kan  mindre, för att uttrycka det enkelt ( o kanske obegripligt)  Fullständig rättvisa går inte att få förstås i betygssammanhang även om kriterier och nationella prov ska vara vägledning. Men som sagt, inte så tokigt ändå, det vi har nu, sett över tid.  

 

"Heja - Skolverkets kursplaner på enklare svenska" har jag inte sett men läser om i en ledare idag. Det var inte så dumt att få reda på. Den ska jag nog införskaffa.

SACO har tagit fram ett verktyg som ger svar på frågan. Man kan gå in och kolla på ett antal olika yrken. Det visar sig att läkare har tjänat in sin utbildning vid 31 års ålder, de tjänar mest på sin utbildning. Sen kommer ekonomer och jurister bl.a.

 

För lärare och bibliotekarier och sjukgymnaster exempelvis,  så lönar sig inte utbildningen alls. Livslönen hade blivit högre om de avstått från högre utbildning och stannat vid en gymnasieutbildning.

"Undervisningsmetodik måste få större plats i lärarutbildningen. Den har nästan sopats ut ur utbildningen de senaste 25 åren. Utbildningen har blivit alldeles för teoretisk och akademisk och har för liten koppling till klassrumsundervisningen."

 

Klokt sagt av Björklund apropå att läxor enligt forskning ibland används fel av skolan.  Läxor ska inte användas till genomgångar och nyinlärning, den delen ska läraren göra på skolan. Föräldrar ska inte tvingas in i rollen som lärare. Men att förbjuda läxor med hänvisning till att de ibland fungerar fel,  blir galet. Det jag ser av läxor så används de på ett klokt sätt, som ett komplement till skolans undervisning och att göra färdigt sånt som eleven förstår, men inte hunnit med.

 

 Läxor bör vara exempelvis  träning i läsflyt / läsförståelse, repetition av kända moment, plugg av glosor,  möjlighet till reflektion om ett avsnitt tillsammans med en vuxen. Att läxor används för att göra färdigt sånt som inte hunnits med på skolan behöver inte heller vara fel om eleven vet hur uppgifterna ska lösas. För några kan det vara skönt att jobba ikapp i lugn och ro hemma.

 

Sen är det naturligtvis bra om skolan har läxhjälp som en möjlighet på skoltid. Jag tror att vi har det med som ett alternativ  på "Elevens val" på vår skola. Kyrkan har också läxhjälp i församlingshemmet. Bra om eleven kan välja det som passar bäst, eller en kombination.

 

Ett alternativ kan ju vara att förlänga skoldagen och lägga in läxjobbet där istället, vi har rätt korta skoldagar i Sverige. (Pratade just med en tysk familj som har en 10-åring vars skoldag alltid börjar halv 8 och slutar kl 15.15 två dagar i veckan och kl 13.00 tre dagar i veckan. )Men det tror jag inte så många vill, vare sig föräldrar, elever eller lärare. Ett annat alternativ är ju att ta bort den delen av skolarbetet helt och därmed ha en långsammare inlärningsgång genom skolsystemet och exempelvis lägga på ytterligare ett läsår för att kompensera det som förlorats i hemarbete. För visst förlorar man normalt sett  lärande utan läxor.  Men det låter som en klumpig och dyrbar lösning med fler skolår.

 

Som klasslärare har jag erbjudit elever och deras föräldrar läxfrihet mot att eleven  fick jobba i egen fart, lite långsammare än de flesta i klassen. Det var just då  inga problem för mig att individualisera undervisningen så att elever hade olika takt i lärandet. Men ingen nappade på det.

 

Läxförbud tror jag inte på, det vore ett utslag av politisk klåfingrighet. Det är bättre att läraren får avgöra, när / om det behövs läxor. Huvudsaken är eleverna når målen. Och som Björklund säger, viktigt att lärare får utbildning i att använda läxor på bästa sätt. När det gäller lärarutbildningen så är ju problemen med den gigantiska av andra skäl; tomma platser och få som väljer lärarutbildning som förstahandsval. Så just utbildning i läx-konst tycks lite futtig i sammanhanget.