Inga Magnusson

... kan man säga att en del av den unga befolkningen befinner sig i. Läsandet går neråt, särskilt bland pojkar och förståelsen för det lästa likaså. Detta får förstås konsekvenser för möjligheterna till högre studier. Även om vi har internet som en alternativ kunskapskälla så kommer ändå böcker och skriven text att utgöra basen i universitets - och högskoleutbildningarna under lång tid framöver (kanske inte för alltid dock!?). Dessutom är det ett avbräck för den grundläggande demokratin om en stor del av medborgarna inte kan läsa sig till vilka alternativen är innan man går och röstar eller kan värdera olika ideologier. Skolan tar en del av ansvaret genom att försöka kompensera för den minskade fritidsläsningen. Politikerna bidrar genom att anslå mer medel till skolbibliotekarier och skolbibliotek. Förhoppningsvis tar föräldrar sin del genom att högläsa för sina barn, framför allt för sina små barn, i förskola / förskoleklass men också under de första åren i grundskolan, innan barnets läsförmåga ligger på nivå motsvarande årskurs 4. Om insatser för att stötta läsandet skrivs bra i tidskriften "Riksdag och departement" som tyvärr ska läggas ner.