Vill bara börja med att detta är ett blogginlägg om skolan i allmänhet i Sverige utifrån Pisaundersökningen och inte specifikt om min skola eller skolor i min kommun.
Arbetsmiljön och läsförståelsen är nycklar till lärandet i alla ämnen, därför är de viktiga.
Om det är stökigt i klassrummet så minskar möjligheterna för eleverna att lära sig nåt och värst drabbade blir de som inte kan kompensera med hjälp hemifrån. Så det dilemmat slår orättvist. Mer oordning kan ha fått till följd att de svagpresterande eleverna sjunker ännu mer, att glappet mellan dem och högpresterande ökar. Varför det blir oroligt i en del klassrum men inte i andra har vi väldigt lite forskning ¨på. Däremot så finns det många tvärsäkra teorier, var och en av oss har säkert minst en. ;-)
Om elever i gymnasieåldern inte kan läsa och förstå en text som hör hemma i årskursen så faller både kunskaperna i ämnet och lusten att lära. Detta slår också orättvist, tydligen mest mot pojkar, fast vi vet inte varför. Här finns en del forskning av Barbro Westlund som kan guida oss på väg mot bättre läsande i skolan. Men vi skulle behöva veta mera förstås.
Björklund meddelade i en tv-debatt att han mot bakgrunden av Pisaresultatet avsåg att utreda bristen på ordning. Och detta ska nu med automatik sågas av oppositionspartierna. Kritikerna gör sitt allra bästa att förminska problemen med brist på arbetsro i skolan genom att låtsas att det handlar om kepsar i klassrummet och om den stackars eleven som kommer för sent till lektionen någon gång per termin. Det gör det naturligtvis inte och det är nonchalant att inte ta rapporterna om stök i skolan på allvar, det känns som en tillbakagång till det vi brukar kalla flumskolan. En dålig arbetsmiljö påverkar undervisningen negativt och resultaten går neråt.
Sverige är ett land som hamnar i absoluta botten när det gäller ordningen i skolan i Pisarapporten. För ett par år sedan gjordes dessutom en stor undersökning om hur eleverna trivdes i skolan. Det visade sig att svenska elever trivdes utmärkt i skolan med sina lärare, kompisar och med undervisningen, men de klagade på att det var stökigt på lektionerna. Det är logiskt att fundera på om detta kan ha samband med sjunkande skolresultat. För mig är det rimligt att åtminstone ta reda på om det hänger ihop på något sätt så jag ger Björklund godkänt med den här utredningen förutsatt förstås att han vill gå vidare och kolla upp även de andra områdena där Sverige ligger lågt. För skolans problem löses inte med en Quick fix. Det måste till breda lösningar på lång sikt.
Jag är väldigt nyfiken vad det beror på att vissa skolor / klasser (kanske oftare klasser än hela skolor) lyckas bra med att skapa arbetsro och vissa skolor / klasser misslyckas! Jag tycker Björklund gör rätt i att försöka ta reda på fakta så vi slipper gissa och famla. Skolan ska ju där det är möjligt utformas med utgångspunkt i fakta.
Är det elevsammansättning i klassen?
Klasstorlek?
Resurser?
Lokaler?
Lärares medfödda ledaregenskaper?
Lärares förvärvade praktiska kunskaper i ledarskap?
Lärares utbildning i ledarskap?
Lyckad mottagning av nyanlända?
Rektors stöd?
Föräldrars engagemang?
Bra stöd till elever som behöver extra hjälp?
Lärares befogenheter att sätta gränser i klassrummet?
Lärarlönen?