Inga Magnusson

I snöstormen åkte vi hit igår kväll, till ett himla fint hus och sjön ligger där bakom


Vi blev  bjudna till goda vänner på bl.a. kräftor och en del annat smarrigt.


Och här är desserten, himla god, den ska jag göra. Gott var det alltsammans och trevligt hade vi!



PÅ hemvägen såg vi spår av lodjur och det måste ha varit alldeles framför oss i vägen för det snöade kraftigt och spåren var ändå helt tydliga.

Receptet på desserten bad jag att få och det kom i en kommentar som jag klistrar in nedan:


"Tack för en trevlig kväll tillsammans med er.
Spännande med de vilda djuren, de dyker upp när man minst anar det.
Vi förväntade oss snöskottning när vi kom hem till Deje, men här ligger endast ett tunnt lager av pudersnö.
Recpet på Amaretto gratinerad fruktsallad kommer här
2 personer
1 äpple
1 apelsin
1 päron
2 dl jordgubbar
2 st kiwi
2 msk mandel
2 msk russin
(Annanas)
Druvor ca. 2 klasar
HACKAS

1 dl amaretto likör
2 äggulor
3 msk florsocker
1 msk osaltat smör (kan uteslutas)
BLANDAS, får ej kokas, bara värmas

275 grader, övervärme
gratineras i ugn 10 min.
servera med glass eller grädde."

Tackar!

... har jag varit den här veckan, inte minsta lilla gnutta har det blivit, inte kaffebröd, inte godis, inte frukt, inte typ ketchup eller sånt heller. Det går inte att äta lite socker under en sån här period om man vill få ut de mest postitiva effekterna.  Kände att jag var tvungen att tillgripa "avgiftning" nu efter julhelgens frosserier i glögg, Aladdin och annat slisk. Det känns bra och jag blir pigg, förutom att jag  dag två  hade lite av sån där typisk sockerabstinenshuvudvärk som det brukar bli. Framåt dag 3 - 4 kom som vanligt massor med energi och sötsuget försvann nästan helt.  

 Det är märkligt men jag behöver under sockerfrihetsperioder ovanligt lite sömn, vaknar pigg på morgonen, får inga svackor dagtid  och blir lite fånigt, men stabilt glad och uppåt i humöret. Ett slags flow som är svårt att beskriva. Nu vet jag ju inte om det bara är jag som blir sån här utan socker. Jag borde nog alltid vara sockerfri, men det är ju himla gott och jag mår inte speciellt  dåligt med socker heller.  Med sockerfrihetsperiod för min del följer också förstås total alkoholfrihet. Både levern och bukspottkörteln får  vila ut. ;-). Dessutom försvinner några kilon efter en sån här period. Viktminskningen är inte syftet men en bonus.    Sverker Olofsson skulle bli jättenöjd om han visste detta, kanske skulle jag bli inbjuden till studion och få stå där och skruva oroligt  på mig i bakgrunden. ;-)  Jag har skrivit ett inlägg om honom, det kommer snart!

... besökte jag när jag var i Stockholm. Det var inte planerat, jag bara råkade komma gående från Strandvägen (Svenskt Tenn hade "julmarknad" och så besökte jag Brandförsäkringsverkets arkiv ang. Prästgården - Liane i arkiven)  upp mot Sergels torg och vara jättehungrig. Där  ligger Riche en bit in till höger, på Birger Jarlsgatan om jag minns rätt.

Restaurang Riche har en speciell roll i min släkts historia, det är lite andäktigt att gå just dit och känna historiens vingslag från början på 1900-talet. Och så jobbar ju äldste sonens kompis Micke här i baren.
Micke har även besökt oss här hemma på Liane tillsammans med fler av sonens goda vänner.

Den här gången valde jag ångad torskrygg med ägg och riven pepparrot. Alltså så himla läckert. Fisken var supergod, bara föll så där fint i skivor. Den här rätten hör till Riches klassiker, kanske serverades den också för 100 år sedan.


Notan får man så käckt så här instucken under armen på en figur. Det finns billigare ställen att äta på, men om man tar med kvaliteten i beräkningen så är det mycket prisvärt. Besök rekommenderas! Öppet hela dagen och kvällen tror jag.

... kallas den här fisken på dialekt, fast egentligen är det siklöja, så där 10 cm lång bara.  Den fiskas just nu här i sjöarna och äts med stor förtjusning varm eller kall.  Roland fick några och Maj stekte dem. Smaken lär påminna om strömming.

... utan gubben blir ofta nåt sånt här, lax med tillbehör. Såsen  här är sojafil och hjortronsylt.

... kan jag inte laga och har aldrig gjort. Men i Östersund på ICA -maxi stod en utbildad kock i köpcentret och visade hur man gör och bjöd på provsmakning. Jag föll direkt (inte för kocken men för sushin!). Jag var jättehungrig och det smakade himmelskt. Så jag köpte ett Dragon -kit, med "all inclusive" för att göra själv hemma. Och nu har jag gjort det, det blev söndagskvällsmaten.




Jag kan inte påstå att det ser aptitligt ut i den här formen. Det blir till huvudrätt för två personer eller förrätt för fyra. Man skär alltså upp i bitar och lägger på högkant, serverar med sås till.

Det ska vara speciellt sushiris som blir jätteklibbigt. När det är färdigkokt så häller man på risvinäger.  Det ska kallna, så breder man ut det tunt  på ett sånt här ätbart blad av någon alg (tror jag), som ska ligga på en "matta" som medföljer. På riset breder man ut majonässmet, fyller med olika saker (jag hade kallrökt lax, avokado, tunna morotstavar, tunna gurkstavar, purjolöstrimlor), rullar ihop med hjälp av mattan. Sen ska det stå lite innan man skär upp.

Såsen var hälften honung, hälften risvinäger och så sesamfrö och lite soja.

Wasabi är en stark smak som man kan ha med, en grön pasta av pepparot, rätt starkt.

Hur blev det då?

Jo, långt ifrån den ljuvlighet jag åt på ICA Maxi, men tillräckligt bra för att jag ska pröva igen. Nästa gång ska jag skippa det här bladet. Jag tyckte inte om smaken alls utan tog bort det. Det får bli såna där små "bullar" nästa gång med tunt Wasabi och marinerade laxbitar på. Det kommer att smaka bättre tror jag. Såsen blev väldigt god.

Och sen ska jag konsultera yngste sonen med japansk fru. De säger att hemligheten är att få god smak på riset. Det är smaken på riset som avgör om en sushi är bra eller inte. Riset  ska sköljas 5 ggr före kokning exempelvis.

Uppdaterat  Nu har jag gjort sushi utan de här algbladen som smakade gammal tång och rutten fisk enligt min mening. Alltså hemligheten med sushi är  riset. Det är speciellt sushiris. Det ska sköljas noga först, läggas i blöt i kallt vatten 20 minuter, kokas i 10 minuter i lätt saltat vatten, stå i 10 minuter till, hällas i en blandning av 2msk risvinäger + 2 msk socker, kallna och formas till avlånga bullar. Sen på med lite, lite wasabipasta (en stark pepparrot) och så fisk eller kött ovanpå. Jag hade kallrökt lax, det blir gott och under den tunna tunna skivor av inlagd ingefära.  Jag gjorde dessutom i ordning strimlor av avokado, lök och gurka att servera till. Och så en sås av hälften honung, hälften rödvinsvinäger, lite soja och sesamfrö. Pinnar hade vi förstås och åt med, men riset var nog lite för oklibbigt för det gick i sär så vi fick stö till med kniv och gaffel.  Det blev fullt ätbart, gott som kvällsmål som inte var allt för mättande, nåt man kan sova på.

Men det ska förstås vara flera såser att välja på och sushibitar med flera olika pålägg på. jag fattar varför folk oftare äter detta på restaurang än hemma. Det är lite pilligt att laga i ordning så mycket.

... som jobbar på Broms kafé i Årjäng, kommer att vara med i Expressens bilaga nästa söndag på temat LCHF. Det blir väl den 20:e november eller nåt sånt.

.... med himla gott käk har vi haft. Kolla förrättens tillblivelse här; Morr-??? någonting som grill liksom, något finskt. Och så en wokpanna på den och i med kräftor Sambal Oelek, vitlök och vitt vin. Det var urläckert.







Två olika Mackmyra serverades.


Creme Brulé med hjortronsylt och bränt brunt socker ovanpå-. Maten var kyckling lindad i skinka eller bacon och rostade grönsaker till. Måste göra det.


Möblerna i det här huset är av förklarliga skäl fina, Den här röda färgen kom igen här och där, en vacker typ allmogeröd, bilden gör inte rättvisa. Här är det fårull på sitsen.

... den var inte god, Aladdins nya choklad. Jag tyckte asken var snygg (till skillnad från en del andra här på bloggen!) och kastade mig över den full av förväntan. Mest hade jag hoppats på ett rejält antal körsbär i likör. Men besvikelsen blev stor; inte en enda! Några gamla godingar fanns med men annars var smaken på det mesta lite fadd och intetsägande, påminde om salva när man tuggar. Ingen pigg stuns och framför allt; en skriande brist på körsbär i likör!

... på en vanlig onsdag kl 18.00, får man ordna det? Jo, det var vi eniga om i kväll när vi var inbjudna till en vacker och läcker måltid mitt i veckan. Det var fint dukat med linneduk och en god trerätters, med skaldjurstoast - köttgryta med ris  - cheesecake / fruktsallad med espresso från nya maskinen. Ett glatt samspråk blev det också, men vi nödgades bryta i god tid eftersom det är arbetsdag imorgon.

... blir det nu en period. Ibland så här.





Undrar var det var jag köpte de här servetterna?


Stenarna är inte vilka som helst, de betyder nåt. Den vita  korallen är gåva från sonen och sonhustrun från bröllopsresan till Okinawa. De andra två är från sommarens resa i släktens fotspår, kommer från stengrunden där huset låg som min mormor bodde i under sin uppväxt.


Fr.v. glittrande stenar från Harnäs nära guldgruvan ( det är inte guld som glimmar utan nåt annat), flinta och havsslipade stenar från danska Boulebjerg (eller nåt sånt) på Jyllands västkust.


Stenar från högsta punkten på Liskogen och en metallslig som inte kommer därifrån


Vulkansten inköpt i Lübeck på en trevlig resa till Badow 2003 och en ökensandsten som är en gåva


Fr.v stenar från Dalhalla utanför Rättvik, en bit av Berlinmuren som föll 9:e november och några stenar som jag tror är från Varberg men jag minns inte säkert.

Tja, en torftig rubrik. Men jag använder bloggen som något av en receptbok också, lägger alltså ut mat jag gjort och gillat.


500 g viltfärs
0,5 dl ströbröd ( jag har hellre kokt mosad potatis)
1 dl mjölk (sojaalternativ)
1 gul lök
1 vitlöksklyfta (jag tog mer)
1ägg
1 krm malen svartpeppar
10 hackade enbär
0,5 tsk rosmarin
0,5 tsk kryddpeppar
1,5 tsk salt

rostade grönsaker i olivolja med salt o svartpeppar typ
äpplen
squash / butternutpumpa

Gör två limpor, in i ugnen  225 grader i 15 - 20 minuter

Kan serveras med olika typer av svampsås eller creme fraiche smaksatt med timjan

... är tydligen en konst. Bra blir de om man breder ut dem på tidningspapper och strör på grovt salt. Om man lägger dem lite glest så räcker en timme före servering, annars kan man ta till två.