Inga Magnusson

Jag börjar få fason på min lediga onsdag. När jag inte planerar något annat ambitiöst så blir det ofta rolig matlagning. Det är mysigt att kunna laga mat i lugn och ro utan stress. Igår blev det trerätters till lunch. ;-)

Lite märklig kombo kanske, men man tager vad man haver;

Signalkräftor från Vättern till förrätt
Älgfärssoppa till varmrätt
Pannkakor med nykokt hallonsylt till dessert.




Sen på kvällen blev det kokt lax med såsen till som vi fick i Snarkil för ett tag sedan, kokt potatis och vit sparris stekt i småbitar. Äntligen har jag hittat ett bra sätt att tillaga den frysta vita sparrisen = stekt i småbitar funkar. Att koka blir bara sladdrigt och oaptitligt. Dessert blev vinkokta päron med vispgrädde.

Dagen började med vacker soluppgång över Liane och utvecklade sig till solsken.




Det blev en långpromenad, 3,8 kilometer på 35 minuter.  Upptäcker att det är bra att försöka få upp farten i promenerandet så att det blir lite flås och hjärtverksamhet, jag löptränar ju aldrig.

Det blev ett släpp på rådjur med Oskar också. Och jag fick se det som jag sett förut. Geten tog med sig killingarna till ett tätt snår och fick dem att stanna där. Jag vet fortfarande inte hur hon bär sig åt för att få dem att stå still där istället för att följa henne. Geten själv och en liten bock vinklade tvärs emot och fick med sig taxen. Hon väntade lugnt tills han såg henne och sen skuttade hon iväg, som om hon ville försäkra sig om att han skulle välja henne som villebråd.  Rådjursjakt med tax är rätt stillsamt, rådjuren är mycket snabbare än taxen, gör en rusch, stannar upp, lyssnar och vilar, fortsätter med en ny rusch. Och så håller det på. Nu var det inte meningen att skjuta geten, det skulle ha varit någon av killingarna istället. Men Oskar fick en motionstur.

... inte Vänern var kräftorna fångade i. Det finns tydligen i stort sett inga kräftor i Vänern, så det är bäst att jag rättar mig själv. De goda kräftorna kom från Vätterns klara djupa vatten.

Tre kilo signalkräftor fick vi igår söndag, levande förstås. Jag är inte säker men tror att de var fångade i Vänern.



Det blev kokning direkt förstås, alla levde, ingen hade dött i transporten. Jag gjorde som det stod i kokboken och lade i bara några åt gången för att vattnet inte skulle hinna bli kallt och döden komma snabbt. Koktid 10 minuter. Jag glömmer aldrig bilden av den engelske kocken för många år sedan som skulle koka svenska kräftor utomhus. Han hällde grytan full med kräftor och de krälade över kanten i panik, levde länge i vattnet som svalnat av och som bara långsamt antog dödlig temperatur igen. Men här gick det alltså snabbt.

Vi teståt en del i kväll måndag och de smakade suveränt. Skalen var lagom mjuka så det gick att få isär klorna också utan att bryta tänderna av sig. Roland har teorin att de smakar bättre när de levt i rent klart vatten  som i Vänern istället för i lortdiken.

... fick vi av senaste gästerna.


Någon bra bild av det hela gick inte att få eftersom jag numera inte har ett fungerande internet på samma dator som bildhanteringen. Synd för det var himla dekorativt, gjort av en utbildad kock, med svensk mamma och österrikisk ´pappa. Men det var i alla fall flera sorters hemgjord Gemskorv, hemrökt skinka, ett par olika blandningar av ister med rökt fläsk i, ett par olika ostsorter, tunnskivad lök, ett par goda ostsorter, skarpa pepperoni och som pricken över i riven pepparrot över skinkan. Detta med riven pepparrot måste jag testa i fler såna här sammanhang. Det var himla gott. Till detta hade vi olika sorters bröd. Vi åt i fredags och fick med oss resterna hem så de räckte till en omgång efter jakten i lördags också, till alla som var med och några till.  Tack för det!

Då jagade vi i Lihaget söder om oss, några stycken. Jag gick med Oskar, det var premiärdagen. Vi gick genom hela haget från öster till väster utan att hitta ett enda spår. Till slut gav jag upp, det var 20 grader varmt och jag flöt av svett , får hålla med Daniel Ligné som skrev att det är onödigt exotiskt att jaga i sådan värme. Dessutom var jag svårt attackerad av älgflugor och tyckte att de kröp på hela kroppen, vilket de också gjorde. Tre vandrande fästingar hade jag också lyckats hitta innan de satte sig fast.

Men när jag gick hem och ut på åkern närmast oss så stod de där och betade i lugn och ro, get med tre killingar. Jag släppte Oskar och fortsatte hem för sanering. Han jagade ett par timmar på geten men de kom inte inom skjutbart avstånd för någon. Det var Oskars första jaktdag för säsongen men han skötte sig fint och verkar ha god kondition ändå.

... blev vi bjudna på igår i Snarkil hos R och I tillsammans med R och Å-B; fantastisk trattkantarellsoppa (gubben ska få plocka idag när det ska rensas älgpass så jag får träna på den här soppan!), god lax med kall sås och en Mannerheimefterrätt som var sååå dekorativ; sojagrädde med äggula + rom (Amaretto går också) i äggskal (kokta) + kaffepulver + kakao + florsocker. Och sen ska det röras om till en smarrig smet som man äter till gott kaffe.  Jag tog fina kort på det hela och den fina dukningen, men nu vägrar mobilkameran att fungera. Ska försöka få fram bilderna senare under dagen. I det här sällskapet finns också anledning att glädja sig över kommande tilldragelser, ska bli spännande.

Uppdaterat med bilder;

Trattkantarellsoppan med persilja. Trattisar ger mer smak än de vanliga gula.

Man tar svamp torkad eller färsk,  1 liter färska eller 6 dl torkade , 1 l vatten, två hönsbuljongtärningar, en skiva rotselleri, en purjolök, två charlottenlökar eller en vanlig gul lök. Om svampen är torkad så läggs den i  i kallt vatten några timmar innan tillagning. Färsk svamp fräses i olja eller smör. Hacka och skiva  och fräs grönsakerna. Lägg dem i uppkokat vatten med buljongen, lägg i svampen, koka tills allt är kokt, kanske tre kvart. Red av med 4 msk mjöl, en äggula och en dl grädde,  när den är klar. Mixa,   salta och vitpeppra. Persilja klippes ovanpå före servering. 

 

Sen kom laxen, också flott serverad men ingen bild på den blev det. Måste hushålla med fotandet, mobilkameran är nästan full.

Så här var såsen: Creme Fraiche (ev sojabas) 6 dl , en knipp hackad dill, 200 g löjrom, en burk av varje  svart o gul rom, en lök finhackad i.


Här är desserten, rom (eller Amaretto) i kokt äggskal, sojagrädde kanske 2 dl till varje ovispad med 1 äggula till varje portion, kakaopulver, florsocker och snabbkaffepulver,  och nu ska den liksom lagas till. 

Från början så är det så här:  Man vispar äggula och vanligt socker för sig och grädde för sig. Sen blandas det ihop och får stå i frysen ett tag innan och tas fram ungefär vid förrätten, då hinner det lagom tina tills det är dags att servera. Då lägger man på resten. Äggskalen ska alltså kokas för att bli trevliga.


Man häller ut äggskalsinnehållet över gräddblandningen.


Och så blandar man det hela.

Väldigt gott blev det, rekommenderas och läggs härmed till min receptsamling = kategori mat här på bloggen.

Det är såååå grymt gott med vildsvin, här i går kväll serverat med rödkål med äpple, kokt potatis, svampsås och ett gott vin till. Före maten var det en god sallad med mycket solrosfrön.  Vi hade en trevlig kväll med historieberättande på alla nivåer i en liten flock på åtta personer hos goda vänner.

Här är ett litet stilleben från gubbens gårdag. Allt är väldigt litet. Om jag säger att köttbiten är ett rökt rådjurshjärta så förstår ni.

Det blev kyckling idag, det var ett tag sedan. Jag gjorde en variation på ett gammalt recept;


Skär först bort allt som liknar fett och senor och blod, skär upp kycklingbröstet längs med, lägger in en skiva kassler (borde ha varit salami), en sträng tomatpuré (borde ha varit soltorkade tomater), hackad vitlök rätt mycket, timjankvistar, fetaostärningar (soja till mig), kryddar förstås med salt och vitpeppar, viker ihop och rullar så in det hela i en baconskiva. Jag gjorde några med två skivor men det räcker med en. Helst ska man bryna det här i panna först ett par minuter och så ner i form och in i ugnen på så där 200 grader i en halvtimme - tre kvart. Men jag hann inte bryna dem utan lade direkt i formen och penslade istället mot slutet med soja, det ger den fina färgen man vill ha och bra smak också.

Av skyn som blev gjorde jag en vanlig sås. Den blev i och för sig väldigt god, men kanske hade den i sig smakstarka kycklingen matchats bättre av en kall len sås, typ bearnaise eller någon på gräddfilbas.

Till detta serverades ris och potatis och varm majs.

... använder jag. Idag letade jag igenom min egen blogg efter ett recept på kyckling som jag tänkte göra idag. Bra att ha alla favvorecept samlade på den egna bloggen under egen kategori. Hos mig heter den bara "Mat". Det blir fylld kycklingfilè lindad i bacon tror jag. Den tillagas i ugn.

... blev himla gott senast.

Det var ett matexperiment. Vi gör rätt ofta tjälknöl. Det innebär att man lägger ett köttstycke över natten i ugnen ( 12-14 timmar i 70 grader) och sen lägger den i het mättad saltlag med vin, kryddor, lök och vitlök i 4 - 6 timmar. Förra gången detta gick av stapeln så tyckte jag att det var synd att slänga saltlagen efteråt. Den är för salt för att göra sås av och brukar åka ut i avloppet. Men då frös jag den och tänkte att man kanske kunde göra något annat med den vid tillfälle.

Jag tog upp två små saltrullar av älg och skulle just till att koka dem till pålägg när jag kom på den frysta saltlagen. Det borde gå lika bra att koka köttet i den som i vanlig saltlag. Alltså tinade jag den i lade i köttbitarna och det hela fick koka någon dryg halvtimme för att sedan svalna av  3-4 timmar i lagen.

Och det blev kanongott!  Vi åt till kokt potatis och bearnaisesås först en och jag hade matlåda med. Sedan blev det smörgåspålägg åt gubben. Hädanefter kommer jag att frysa in saltlagen efter tjälknöl och återanvända den på det här sättet. 

... står det. Självklart nyttig då. Finns på köpcenter i Töcksfors. Jag brukar köpa en, men sist blev det två.
Kan det var det där med högre toleransnivå i missbruk?  Undrar om jag ska gå igång på den första i samband med förmiddagskaffet idag. Gubben har beställt fömiddagsfika, han är på en tomt och "vibrerar". Folk som bygger hus gör det ibland.

... har vi återupptäckt och nu äter vi det ibland. Här är det med skinka, kantareller, tomat och ost.


För övrigt så är det  trött och sorgligt med dåligt väder.  Ledsamt.

... åt vi igår kväll tillsammans med Marek + fru: varma smörgåsar med svampstuvning. Det har vi inte ätit på åratal, men det smakade ríktigt bra. Det hela var lite improviserat från början så jag hade för lite av färsk svamp. Jag bad gubben gå till frysboxen och hämta ett paket frysta kantareller till hjälpen.
- Jag kan gå ut och plocka, sa han.
Jag tvivlade på att han skulle hitta något så snabbt men efter 20 minuter kom han tillbaka med massor av svamp.
Det är ett fantastiskt svampår, och så har han sina hemliga ställen säger han. ;-)
"Desserten" blev bigarråer inlagda i alkohol (Calvados) + vaniljglass och vispgrädde. Inte helt fel, körsbär är aldrig fel.

... för att ta bort kärnor! Jag fick leta en stund men hittade det till slut! Lite nostalgitripp är det att tänka tillbaka på hur vi satt och kärnade ur klarbär till sylt när jag var liten. Senare varje sommar kom det vi kallade brunbär = vanliga mörka körsbär. De blev saft och till den behövde man inte kärna ur förstås. Tvärtom så var det en fördel att få med smaken av kärnor.

... till vardags har det blivit, nya djupa. Idag onsdag köpte jag dem. Det blev 10 st Arabia Arctica helvita. Sen kunde jag inte låta bli att ta med tre av de andra också, så jag har sammanlagt fyra såna med blåmönstrad kant också. Men sorg i hjärtat slängde jag så de flesta av mina gamla djupa tallrikar, Sommar, gamla Rörstrand. De var lite krackelerade och missfärgade med mörka fläckar. Det verkade som om de tog åt sig vatten i disken också det sista, de blev tunga.

... ska det bli till vardags, nya djupa. Jag kan inte bestämma mig för vilka det ska bli, så nu har jag köpt ett par för att testäta ett tag. Den till vänster heter Arabia Arctica. Den till höger står det bara M design Mariehult under. Inget jag känner till men den är fin. Fast det är nåt speciellt med Arabia, tyngden, glasyren, rundningen, färgen som är off white eller nåt. Vilken ska jag ta?

Det var gammaldags mat; motta (skrämjölsgröt?) , mörske (länge kokt mjölk?), stekt fläsk, kalvdans (råmjölkspannkaka). Det gillar många och det var välbesökt den  här dagen på hembygdsgården. Dragspelsorkester var det, Säffle tror jag.

... men kan vara bökigt att få till om man har bråttom. Fullt godtagbar ersättning för hemkörd är att helt enkelt ta vanlig majonäs och blanda i pressad vitlök